Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva"

Transkript

1 Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva Författare: Carina Axols Företagshälsovården Hedemora AB Handledare: Helena Anundi Arbets- och miljömedicin Uppsala Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, , Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. Arbetet har utförts vid Företagshälsovården i Hedemora AB. Handledare: Yrkeshygieniker Helena Anundi Arbets- och miljömedicinska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Författaren står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Hedemora Carina Axols Företagshälsovården i Hedemora AB Morgatan Hedemora Telefon: 0225/ E-post: carina@fhv-hedemora.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets-och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning.. Bakgrund. Syfte Frågeställningar... Studiegrupp..... Metod.. Resultat... Diskussion... Referenser

4 Sammanfattning Axols C. Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Denna studie undersöker orsaker till ökning av olycksfallsfrekvens i gruva, vilka åtgärder som vidtagits eller vilket behov som finns för att minska olycksfall. Efter flera år av låg olycksfallsfrekvens ökade olycksfallsfrekvensen i gruvan 2005, trots att företaget satsat mycket pengar på utbildning och förebyggande åtgärder. På företaget arbetade 175 gruvarbetare under jord. Metod som använts är uppgifter från företagets egen forskning och statistik, som beskriver typ av olycksfall och vad som orsakat olycksfallen, nämligen halkning, vrickning, sträckning, kläm, slag, skär, stenfall, ögon, brand, fordon, el, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada. Intervju har gjorts med 10 arbetsledare och skyddsombud på företaget. Resultatet visade att olycksfallsfrekvensen, trots en tillfällig ökning 2005, minskat trendmässigt med c:a ett fall per år. Ökning under 2005 kan ha berott på generationsväxling, många nyanställda senaste åren och på ökad produktion. Framför allt kan konstateras att antalet dödsolyckor i dagens gruvarbete få. 1

5 Bakgrund Studien inriktar sig på Garpenbergsgruvan och faktorer som kan vara orsaker till ökad olycksfallsfrekvens. I AFA:s årliga rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro toppar träindustriarbetare, metallarbetare och gruvarbetare listan över Sveriges farligaste jobb (1). Garpenbergsgruvan är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift där gruvbrytning pågått sedan 800-talet (2). Garpenbergsområdet består av en gruva och ett anrikningsverk och där bryts och anrikas sulfidmalm innehållande zink, bly, koppar, silver och guld. All malmbrytning sker under jord. År 2005 producerades ton malm och produktionen motsvarar fyra femtedelar av Sveriges behov av zink, halva behovet av bly och en tredjedel av behovet av silver. I Garpenbergsgruvan arbetar ca. 300 personer tillsammans med ett hundratal entreprenörer. År 2007 firade Garpenbergsgruvan 50 år i Bolidens tjänst. År 1957 köpte nämligen Boliden Gruv AB samtliga aktier i AB Zinkgruvor i Bergslagen och blev ägare till en rad klassiska gruvor i Bergslagen, såsom Saxberget, Ljusnarsberget, Kalvbäcken, Svärdsjö och Garpenberg (3). Idag finns bara Garpenbergsgruvan kvar. Under många år har verksamheten haft svårt att leva upp till förväntningarna rent ekonomiskt men idag är bilden en helt annan. Nettoomsättningen från år 2005 har nästan fördubblats och i Garpenbergsgruvan fastställdes gruvans livslängd till minst 20 år framåt efter det att malmreserverna ökat från 3,6 miljoner ton 2005 till 10,6 ton år Ramazzini 1700 (4), Yrkesmedicinens fader, skrev om gruvarbetaren och rapporterade att gruvarbete tidigare var en form av straff i vissa områden. Kunskap om samband mellan arbetsmiljö och sjukdom liksom förebyggande insatser går tillbaka till antiken. Man vet att redan under antiken togs hänsyn till arbetarskyddet. Enligt Julius Pollux täckte gruvarbetarna huvudena med säckväv. Över ansiktet bands genomskinliga djurblåsor, som höll det farliga dammet ute. I Pignorias verk, om slavar, fanns en gammal bild av gruvarbetaren. Den visar hur miserabelt de hade det. Deras huvuden var kortklippta, ett kännetecken att de var slavar. Förrymda och infångade slavar var slätrakade och bar en kåpa av grovt tyg. Men man kanske inte ska ta för givet att 1700 talets gruvarbetare hade det mycket bättre. De hade mer skyddande kläder och åt mer näringsrik mat, men när de kom upp i friska luften efter sin vistelse på dessa mörka platser såg de lika kusliga ut som tjänarna hos underjordens gud. Vilken metall de än grävde efter, drog de på sig förskräckliga sjukdomar som alltför ofta var obotliga, vilket botemedel som än ordinerades. Det kan ifrågasättas om det är en form av plikt att ge medicinsk hjälp till män i denna yrkesgrupp vilket bara förlänger deras lidanden. Men eftersom furstar och handelsmän tjänade grova pengar på mineralgruvorna, och då metaller var nödvändiga för de flesta konster och yrken, borde man ingående ha studerat gruvarbetarnas sjukdomar i avsikt att skydda dem och föreslå skyddsåtgärder. Eftersom det var omöjligt att eliminera riskerna måste läkarna göra allt för att undvika fler arbetsskador än vad som var ofrånkomligt. Arbetarskyddet som växte fram som svar på industrialiseringen i början på 1900-talet var fokuserat på begränsning av arbetstiden, förbud mot skadligt barnarbete och förebyggande av arbetsolyckor (5). Några milstolpar i Bolidens egen skyddshistoria är värda att framhållas (6). Under 30-talet tillträdde Johan Pontén tjänsten som gruvläkare och Bolidengruvan uppmanades av 2

6 bergmästarämbetet att utse skyddsombud. Bestämmelser för förebyggande av olycksfall i Bolidengruvan utgavs och användning av ögonskydd påfordrades. Första silikosfallet uppdagades och ett fall av blyförgiftning konstaterades bland laboranter på laboratoriet för guldanalyser. Bakelithjälm var i bruk under jord. Under 40-talet hölls säkerhetskommittén sitt första sammanträde. Skyddsstövlar började användas. Olycksfallsfrekvensen låg då mellan olycksfall per en miljon arbetade timmar, vilket kan jämföras med dagens Under 50-talet hölls korta kurser i första hjälpen. Hörselskydd började användas anställda genomgick brevkursen Arbetarskydd lönar sig. Beslut om allmänt införande av hakremmar på gruvhjälmar togs. Under 60-talet inträffade sju dödsolyckor under ett år. Under 70-talet gjorde Statens strålskyddsinstitut radonmätningar i gruvorna och kunde konstatera att hälsorisker sannolikt ej förelåg eftersom halterna var relativt låga. En stor informationskampanj om buller genomfördes och en temadag om Psykosociala frågor anordnades i Boliden. I Sverige rapporteras en högre olycksfallsfrekvens än i Kanada, USA och Australien (7). Däremot har vi betydligt lägre frekvens än de andra länderna av antal olycksfall med dödlig utgång. Boliden mineral dömdes av Svea hovrätt i ansvarsfrågan efter dödsolyckan i Garpenbergsgruvan då gruvarbetaren förolyckades i rasmassorna Antalet dödsolyckor har varit få i svenska malmgruvor under den senaste 10-års perioden. Den senaste dödsolyckan inträffade under 2002 i samband med en trafikolycka under jord. I Bolidens svenska gruvor har dödsolyckorna minskat från 27 på 60-talet till 6 hittills på 2000-talet. Bolidens arbetsmiljöarbete idag kvalitet i alla led (6). New Boliden, riktlinjer för systematiskt arbete Hälsa och Säkerhet, togs fram under hösten 2004 i samarbete med personal från Sverige, Norge, Finland och Irland. Både smältverk och gruvor var representerade. Dessa riktlinjer följer i stora drag den struktur som anges i OHSAS ledningssystem för arbetsmiljö, vilket är kompatibelt med ISO-standarderna för kvalitet (ISO 9001:2000) och miljö (ISO 14001:2004). Bolidens Skyddskommitté har möte fyra gånger per år. I det lokala skyddsarbetet medverkar arbetstagaren själv, arbetsledare, skyddsombud, skyddsarbetare, arbetsmiljösamordnare, liksom arbetsmiljögrupper och arbetsmiljökommitté. Skyddsronder genomförs månadsvis och kvartalsvis. För att öka allas engagemang i skyddsarbete hålls kurser och tema träffar. Även riktade skyddskampanjer genomförs. Skyddsinformation finns också tillgänglig på gruvans intranät. Arbetsplatsträffar sker en gång var fjärde vecka med respektive arbetslag. Där har säkerhet en egen punkt och man tar upp saker som hänt eller bör åtgärdas. En gång per år utbildas personalen under en dag med föreläsningar om miljö, hälsa och säkerhet. Föreläsarna är hämtade från olika områden för att ge kunskap om aktuella ämnen för företaget. År 2007 var innehållet för utbildningsdagen AFA:s skiftarbetes körkort. skyddsarbete. Miljö återvinning och farliga ämnen. När nya maskiner tas in i gruvindustrin görs det riskbedömning och utbildning av personal sker för att använda maskinen. Vid nyanställning sker en introduktion av den nyanställde med en checklista som ska gås igenom med olika punkter med information om företaget. Där får arbetstagaren bl.a. information och kunskap om arbetsmiljöns risker och 3

7 personlig skyddsutrustning och får en genomgång av räddnings- och katastrofpärm. Utbildningskrav gäller för vissa arbeten som inte får utföras utan speciell utbildning, t.ex. heta arbeten, truckkörning, hantering av speciellt farliga ämnen och sprängning. Företaget har också startat en bergarbetarutbildning för tio elever. Teori och praktik varvas under ett år och leder till fast anställning när skolan är klar. Olika kampanjer genomförs fortlöpande. Skyddskampanjer görs med olika innehåll och för att engagera skiftlagen och uppmuntra till att se över sin arbetsmiljö. De genomförs som t.ex. frågesport eller att ett pris ges till bästa redovisade resultat av en skyddsidé eller förslag på förbättring. Företaget satsar ofta på friskvårdskampanjer och den senaste var Pulsslaget som genomfördes under ett halvår. Bästa personliga resultat och även bästa lag belönades med ett pris och priser lottades ut till alla som deltagit. Senaste satsningen inom företaget är förändring av attityder och beteende inom företaget. År 2003 och 2004 fick Garpenbergsgruvan ta emot Sve Mins, Föreningen för gruvor, mineraler och metallproducenter i Sverige, arbetsmiljöpris. Garpenbergsgruvan är den enda gruvan i landet som lyckats med att få arbetsmiljöpriset två år i rad. Juryns motivering var att olycksfrekvensen hade minskat markant tack vare ett konsekvent arbetsmiljöarbete och ett stort engagemang. Garpenbergsgruvan har satsat mycket pengar och jobbat många år med att få ner olycksfallsstatistiken. Efter flera år med nedgående kurva ökade antalet olyckor under 2005, trots mycket arbete med arbetsmiljön och förebyggande åtgärder. Syfte Denna studie syftade till att undersöka orsaker till ökning av olycksfallen i Garpenbergsgruvan under 2005 och att beskriva vilka åtgärder som vidtagits och att föreslå möjliga åtgärder för att minska olycksfallen. Frågeställningar Är det alla sorters olyckor som har ökat? Vilken typ av olycksfall var vanligast under åren ? Vad beror ökningen av olycksfall på? Vilka åtgärder är vidtagna för att minska olycksfall, dvs. hur har implementeringen av åtgärder skett? Studiegrupp Den undersökta gruppen är gruvarbetare vid Bolidens gruva i Garpenberg. Gruvan har 295 anställda varav 175 arbetar under jord och 120 ovan jord. De flesta är män men 50 anställda är kvinnor varav 6 arbetar under jord. Medelåldern är runt 40 år. Företaget har egen skyddsorganisation med skyddskommitté. Metod De vanligaste typerna av olycksfall, som orsakat mest sjukfrånvaro mellan år , har sammanställts. Olycksfallsstatistik från företagets egna utredningar har använts i undersökningen liksom företagets egen forskning som beskriver åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och för att minska olycksfallen. Uppgifter finns samlade om typ av olycksfall och vad som orsakat 4

8 olycksfallen nämligen halkning, vrickning, sträckning, kläm, slag, skär, stenfall, ögon, brand, fordon, el, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada. Dock finns ingen information om olycksfallens svårighetsgrad finns i materialet. Dessutom har en utvärdering av dödsolyckor som skett i svenska gruvor från 1950 talet och fram till år 2005 funnits att tillgå. Följande kategorier och mått har använts i sammanställningen: Olycksfall: Olycksfall med minst en dag sjukfrånvaro. Allvarligt olycksfall: Olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Olycksfallsfrekvens: Antal olycksfall per en miljon arbetade timmar. 0-skada/Noll-skada: Olycksfall som lett till skada, men inte sjukfrånvaro. Tillbud: Händelse som inte lett till någon personskada, men som kunde ha gjort det. För att undersöka orsaker till ökad olycksfallsfrekvens utförde företagssköterskan ostrukturerade intervjuer av tio arbetsledare och skyddsombud på företaget. Intervjuerna skedde inte under standardiserade former utan vid lämpligt tillfälle under pågående arbete. Alla fick en huvudfråga nämligen Vad tror du ökningen av olycksfrekvens beror på med förtydligande följdfrågor. Svaren bandades inte men det gjordes en skriftlig sammanfattning av deras svar. 5

9 Resultat Statistik över olycksfall och tillbud. År var olycksfrekvensen låg, se tabell 1. Den nedåtgående trenden bröts år 2005 då ökning skedde igen till 11 olycksfall. Den stora ökningen från år orsakades främst av kläm-slag- och skärskador, som minskade från sju olycksfall 2000 till noll 2004 och därefter steg till sex fall År 2006 var antalet olycksfall lågt igen och uppgick totalt till endast fem. Trenden mot en minskning av antalet olycksfall över 11-årsperioden med c:a ett fall per år är tydlig och statistiskt signifikant med enkel regressionsanalys. Data för 2007 finns bara t.o.m. september och extrapolerade till helår pekar de mot ungefär samma antal som under Tabell 1. Visar antalet olycksfall i Garpenbergsområdet från år OLYCKSFALL Halka-vricka-sträcka Kläm-slag-skär Stenfall Ögon Brand Fordon El Övrigt, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada Antal (olycksfall) I tabell 2 visas motsvarande siffror för lindrigare skador som ej lett till sjukskrivning, s.k. nollskador. Även här noteras ett lågt antal 2004 med ökning under 2005 och 2006 på nytt ett lågt antal skador. Tabell 2. Visar 0-skador antalet olycksfallsskador som sker i Garpenbergsområdet men som inte leder till någon sjukfrånvaro under de senaste tio åren. 0-SKADOR Halka-vricka-sträcka Kläm-slag-skär Stenfall Ögon Brand Fordon El Övrigt fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada Antal (0-skador)

10 Antalet tillbud, dvs händelser som inte lett till någon personskada men som kunde ha gjort det, visas i tabell 3. I genomsnitt rapporterades 41 tillbud årligen med variation mellan 21 och 61. Denna variation är större än vad som rimligen kan förklaras av slumpen (χ 2 =26; p<0,01). Tabell 3. Alla tillbud i Garpenbergsområdet under TILLBUD Halka-vricka-sträcka Kläm-slag-skär Stenfall Ögon Brand Fordon El Övrigt (fall) (ryggskott) Antal Sambandet mellan antal olycksfall och tillbud var svagt men under de tre senaste åren är mönstret snarast spegelvänt med lågt antal rapporterade tillbud 2005 då olycksfallen hade ökat och omvänt under föregående och efterföljande år. Antalet dödsolyckor inom svensk gruvindustri har minskat under de senaste 50 åren, från 27 på sextitalet till hittills två stycken på 2000 talet, se figur 1. Dödsolyckorna inom bolidengruvorna var 5 till antalet under den senaste tio års perioden. Senaste dödsolyckan i Garpenbergsgruvan var år Figur 1. Antal dödsolyckor i svensk gruvindustri per decennium från 1950 till 2000-talet talet 1960 talet 1970 talet 1980 talet 1990 talet 2000 talet 7

11 Figur 2. Antal dödsolyckor 1995 till 2005 inom svensk gruvindustri. Garpenbergsgruvan hade ett dödsfall under den här perioden Svar från ostrukturerade intervjuer med 10 arbetsledare och skyddsombud De svar som de intervjuade personerna gav återges i förkortad form nedan: Produktionen har ökat. Företaget har under de här åren haft en generationsväxling. Erfarna gruvarbetare har gått i pension. Många nyanställningar senaste åren. Under år 2005 skedde en omorganisation med schema omläggning som resulterade i fler arbetstimmar per vecka. Mellan år 2003 och 2006 skedde ingen utbildning för personalen i hälsa miljö och säkerhet. Skyddskampanjer genomfördes senast år Olycksfallsfrekvensen kommer att sjunka igen efter utbildning hälsa miljö och säkerhet. Det är ett resultat vi sett tidigare när vi gjort kampanjer. Bolidens och Garpenbergsgruvans framtida arbetsmiljöarbete. Hur når vi noll olycksfall? Ansvaret i linjeorganisation. Speciallistfunktioner hjälper, stöttar och kontrollerar, men ansvaret ligger alltid i linjen. Tydlig delegering. Gott och tydligt ledarskap inom hela organisationen, med fokus på vikten av en god och säker arbetsmiljö. Ledningen måste föregå med gott exempel. Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kvalitetstänkande i allt vi gör, från planering till inköp, produktion och underhåll. Relevant utbildning och rätt kompetens på alla nivåer. Detta kräver såväl en god grundutbildning som fortlöpande interna specialistutbildningar. Nyttja andras erfarenhet och lär av varandra inom koncernen. Detta är en av huvuduppgifterna för arbetsmiljöarbetet. Utbyte av erfarenhet sker även då arbetsmiljörevisorer lånas ut mellan arbetsplatserna. 8

12 Diskussion Denna utvärdering av frekvenserna olycksfall i Garbenbergsgruvan föranleddes av en markant ökning av antalet olycksfall Statistiken visar att antalet sådana i genomsnitt var 11 under 11-årsperioden och att det finns en signifikant trend mot ett minskat antal sådan olyckor. Den vanligaste skadan var var kläm-, slag- och skärolycksfall. Resultaten visar också att efter ökat antal olycksfall 2005 var olycksfallsfrekvens åter låg 2006 och att statistiken 2007 pekar åt ungefär samma antal som Ökning under 2005 av olycksfall var uppenbarligen tillfällig. Antalet rapporterade tillbud har varierat mycket kraftigt över perioden, mer än vad som rimligen kan förklaras av slumpen. I utvärderingen ingick även intervjuer med tio arbetsledare och skyddsombud. De orsaker till olyckor som framkom i svaren kan sammanfattas med att företaget har ökad produktion, det har nyanställts personal och en generationsväxling skett. Skyddskampanjer har ej genomförts mellan år Den här studien har hög reliabilitet, dvs precision med frånvaro av slumpfel, eftersom statistiken bygger på faktiska siffror. Detta gäller främst olycksfall som medfört sjukskrivning. Reliabiliteten är säkert sämre för bagatellskador och rapporterade tillbud. Metoden som använts, att intervjua arbetsledning och skyddsombud, har gjorts med ostrukturerade frågor. Efter som de ej var bandade eller innehöll skriftliga svar har endast en sammanställning av svaren rapporterats av det som kommit fram under intervjuer. Detta kan ha medfört förlust av information och viktiga synpunkter kan ha förbisetts. Validiteten, dvs tillförlitlighet med frånvaro av systematiska fel, är förmodligen också god eftersom det knappast har skett några avgörande förändringar i rapporteringsrutinerna. I Garpenbergsgruvans egna mål betonas vikten av att implementera, dvs förverkliga, företagets riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet. Hur detta kan göras beskrivs i en undersökning om attityder från Australien (8) där man med frågeformulär till 500 arbetare i 33 olika gruvor frågade om deras åsikter om säkerhetsregler i allmänhet. Man inriktade sig på nivåer av förståelse av regler och säkerhet och hur man hade kommunicerat om regler. Man undersökte i vilken utsträckning reglerna följdes och vilka attityder för fel, risktagningar och olyckor som gällde. Resultatet visade att arbetsledning och myndigheter inte fortlöpande ska producera fler och fler regler som är heltäckande för varje aspekt av gruvindustrin. Att uppnå mer effektiva regler kan inte vara lösningen. Det blir för mycket för de anställda att läsa och lära. Analyser av arbetsplatsolyckor visade att arbetsledningen bara medverkat i föreläsningar om skyddsarbete. För att få till en förändring måste man gå ner på gräsrotsnivå och titta på hur man gör saker och varför de inte följer regler som finns. I en annan studie från Australien bedömdes olycksfallsrisker genom olika klassifieringar, t.ex. från vanliga ofta förekommande olyckor till sådana som nästan aldrig inträffar. Vanliga olycksfallsrisker försöker man eliminera genom att göra om arbetsmomenten och se till att de maskiner som används är ergonomiskt riktigt konstruerade (9). 9

13 En studie från Indiska kolgruvor visade att stressande arbetsförhållande medverkade till ökat antal arbetsfallsolyckor. En negativ attityd och dålig tillfredställelse med jobbet bidrog till en negativ syn på arbetet, vilket var en bidragande orsak till olycksfallen. En stressad arbetssituation med ackord och hög produktion var en annan orsak (10). Studier av liknande frågor även i andra länder visar att säkerhetsregler och information ofta är alltför komplexa. Det är viktigt att i detta sammanhang notera att det finns svårigheter att jämföra statistik och siffror rakt av mellan olika länder. Förutom de direkta arbetsmiljöförhållandena påverkas statistiken också starkt av andra faktorer som t.ex. olika typer av rapporteringssystem, definitioner, socialförsäkringssystem, företagets interna policies och rutiner. För att kunna minska olycksfallsfrekvensen generellt inom gruv- och mineralindustrin krävs ett förändrat synsätt på arbetsmiljöfrågorna inom företagen. Det kan handla om attityder, beteenden, ledarskap. Aktiva diskussioner om detta förs inom företagen och man arbetar med att följa upp och trimma det systematiska arbetsmiljöarbetet, bl.a. med åtgärder som stimulerar ett säkert arbete eller beteende på alla nivåer och en bättre uppföljning av redan befintliga regler och rutiner. De senaste årens minskning i olycksfallsfrekvens kan vara ett resultat av detta arbete. Sammanfattningsvis visar den nedåtgående trenden för olycksfallen i Garpenbergsgruvan år och 2006 att det går att hålla olycksfallsfrekvensen nere men att man måste jobba med förebyggande arbete regelbundet. Referenser 1. Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Årsrapport AFA Boliden Hälsa, miljö och säkerhet Bolidens tidning Gruvnytt nr Ramazzini Bernardini 1700 DE MORBIS ARTIFICUM om arbetares sjukdomar 5. Albin Maria Arbetsrelaterande sjukdomar en översikt. Människan i arbetslivet 6. Arbetsmiljöarbete inom Boliden Förr, nu och i framtiden 7. SveMin Gramko Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri Laurence.D J Safety rules and regulations on mine sites-the problem and a soulution 2005:36(1) Joy J. Occupational safety risk management in Australian mining :54(5): Paul Ps, Maiti J, Desqupta S, Forjuoh SN. An epidemiological study of injury in mines: inplications for safety promotion sep;12(3):

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2011

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2011 GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 2012-06-15 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2011 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador

Läs mer

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2015

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2015 GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 2016-04-25 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2015 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa LKAB

Arbetsmiljö och hälsa LKAB Arbetsmiljö och hälsa LKAB Kärnan i LKAB LKAB grundades 1890 och ägs av svenska staten. Detta gör oss unika: Långsiktiga kundrelationer Medarbetarnas kunskap och kompetens Magnetit LKAB Green Pellets

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och

Läs mer

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2013

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2013 GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 2014-04-22 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2013 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Samverkan mellan företag och entreprenörer i stora projekt

Samverkan mellan företag och entreprenörer i stora projekt Samverkan mellan företag och entreprenörer i stora projekt Lena Olofsson Bergsingenjör Arbetsmiljösamordnare Kontaktperson BAS U 1 Expansion Garpenberg 2.5 Investering: 3,9 miljarder SEK År 2011-2014 Nytt

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1 Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Program för dagen. Kandidatprogrammet

Program för dagen. Kandidatprogrammet Program för dagen Kandidatprogrammet 09.15-10.00 Arbetsmiljölagar som styr oss. Per Arne Spik 10.00 10.30 Säkerhet, brand och utrymnings information Peter Landén 10.45 12.00 Konstfacks arbetsmiljöarbete

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet 1(5) MAH/Rektor Datum: Dnr: 12- Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från till Namn. Namn I min egenskap av fördelar jag arbetsuppgifter som rör arbetsmiljön

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Entreprenörssäkerhet. Tips och råd vid anlitande av entreprenörer

Entreprenörssäkerhet. Tips och råd vid anlitande av entreprenörer Entreprenörssäkerhet Tips och råd vid anlitande av entreprenörer I gruvbranschen anlitas många företag för olika typer av arbeten. Det är mycket viktigt att beställarföretaget och företagen samverkar för

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

Riskhantering i praktiken

Riskhantering i praktiken Riskhantering i praktiken Presentation för SSG 2010-03-22 SSG Säkerhetskonferens 100322, Mattias Hedlund 1 LKAB KONCERNEN LKAB World Wide 3 800 anställda 13 % kvinnor 30-tal bolag 15-tal länder 650 anställda

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Bakgrund En tredjedel av alla arbetsrelaterade dödsolyckor 2015 hände i trafiken. Trafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf 1 (5) Datum: Arbetsplats: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Deltagare / Carina Stålenmark, skyddsombud Frågeställning Ja Nej Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning Arbetsmiljöarbetet har skett i

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bättre arbetsmiljö varje dag Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker

Läs mer

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

Bransch VVS. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. när du upphandlar tjänster inom VVS.

Bransch VVS. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. när du upphandlar tjänster inom VVS. Bransch VVS Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom VVS. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till sjukfrånvaro

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagens syfte Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Att även i övrigt uppnå en god

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 3, 160525 kl. 13:00 16:00 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM i praktiken Arbetsmiljön inom Älvdalens kommun nu och i framtiden! Summering och utvärdering

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2001-04-26 40 (Dnr 2000-257) Senast reviderad Kommunfullmäktige 2018-04-26, 28 Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (5) REGION SKÅNE ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet föls

Läs mer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Arbetsmiljöpolicy för LSU Arbetsmiljöpolicy för LSU Beslutad av styrelsen för LSU: 2015-04-11/12 Syfte och innebörd LSU tror att en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en viktig och grundläggande faktor för nöjda och välmående

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Reviderad (6)

Reviderad (6) 1(6) 2(6) HR-enheten Rutin för anmälan av arbetsskador och tillbud Anmälan, åtgärder och uppföljning av arbetsskador och tillbud är en viktig del av Svedala kommuns systematiska arbetsmiljöarbete. Det

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1. INLEDNING Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med

Läs mer

Hinder och möjligheter för fungerande arbetsmiljöarbete för entreprenörer

Hinder och möjligheter för fungerande arbetsmiljöarbete för entreprenörer Hinder och möjligheter för fungerande arbetsmiljöarbete för entreprenörer Ett 3 årigt projekt finanserad av AFA Försäkring. Parterna är delaktiga genom en referensgrupp Industriarbetsgivarna, IF Metall,

Läs mer

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2010. 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin

Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2010. 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 11-04-19 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 10 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador

Läs mer

2. Uppföljning av arbetsmiljön (Kulturnämnden inkl. underliggande)

2. Uppföljning av arbetsmiljön (Kulturnämnden inkl. underliggande) 2. Uppföljning arbetsmiljön - (Kulturnämnden inkl. underliggande) Sjukfrånvaro Kulturförvaltningens sjukfrånvaro var 4%. Sjukfrånvaron har ökat något sedan föregående år. sjukfrånvaron ligger fortsatt

Läs mer

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång

Läs mer