Lärarhandledning Naturväktarna Kust

Transkript

1 Lärarhandledning Naturväktarna Kust Innehållsförteckning: Förankring i läroplaner... 2 Arbetsgång i Naturväktarna... 3 Planering av arbetet... 4 Förberedelser... 5 Genomgång av elevbladen... 6 Fördjupningsuppgifter... 8 Årets fråga Avslutande övning Redovisning och efterarbete Faktabakgrund Intressanta adresser

2 Förankring i läroplaner Då miljöfrågorna var som hetast i Europa samlade UNESCO (FN-organ för utbildning och kultur) till ett möte i Tbilisi, i nuvarande Georgien. Året var 1977 och målet för mötet var att formulera skolans del av ansvaret för miljön. Tbilisideklarationen innehåller även råd för miljöundervisningen: ämnesövergripande bereda vägen för en helhetssyn. samhällstillvänd dra in den enskilde i en process av aktiv problemlösning. livslångt lärande en kontinuerlig process som genom uppläggning, innehåll och metodik ständigt varieras. Miljöundervisningens betydelse återkommer 1992 i Agenda 21, kapitel 36, där nationella myndigheters ansvar betonas. De ideella organisationernas aktiva roll för miljöundervisningen förtydligas (WWF med flera). Vi känner väl till orden från Tbilisideklarationen, de kommer igen i Lpo: Miljöundervisning skall förbereda den enskilda människan för livet genom att göra henne medveten om de stora problemen i dagens värld och genom att ge henne de färdigheter och egenskaper som krävs för att hon ska kunna spela en produktiv roll i arbetet med att förbättra levnadsvillkoren och vårda miljön med tillbörlig förankring i etiska värden. Vår del av ansvaret Skollagen tar upp frågan:.var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Detta gäller alltså även bespisningspersonal, vaktmästare, städbolag m.fl. Förutom olika moment i ämnena lyfter Lpo fram fyra perspektiv som ska prägla all undervisning, den så kallade värdegrunden. Dessa perspektiv går inte att hänföra till ett speciellt ämne eller kurs men bildar fundament till det vi sammanfattar som Utbildning för hållbar utveckling. Världsnaturfondens utbildningsprogram har som mål att arbetet ska leda till att naturen repareras och att resurserna används på ett uthålligt sätt. Genom detta bevaras allt liv, där liv också omfattar människan. WW:Fs Naturväktarmaterial är en hjälp att bedriva miljöundervisning, ett halvfabrikat som måste formas och förankras i ett pedagogisk sammanhang. Denna del av arbetet lämnar vi åt pedagogerna och eleverna i skolan. Om skolans värdegrund ur Lpo: Historiskt perspektiv - eleven ges en beredskap inför framtiden och förmågan till dynamiskt tänkande. Miljöperspektiv - eleven ges möjligheter att påverka och att skaffa sig ett eget förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall visa anpassningar för att skapa hållbar utveckling. Internationellt perspektiv - eleven ser den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Etiska perspektivet - ger grund för och främjar elevens förmåga att göra personliga ställningstaganden. Illustrationer längst ner på elevbladen är ritade av Martin Holmer. Tack till Sportdykarförbundet för tillåtelse att använda tångbilder. Observera att text och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Materialet får kopieras för användning i den skola som erhållit materialet. 2.

3 Arbetsgång i Naturväktarna Tidpunkt för undersökningen Vi föreslår att undersökningen genomförs under tiden 1 april - 31 maj under våren och 15 augusti -15 oktober under hösten, för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Arbetet inleds med förberedelser. Därefter görs en fältundersökning. Undersökningen anpassas efter den tid man har till sitt förfogande. Efter fältundersökningen kan man fortsätta med ett antal fördjupningsuppgifter som startar i fält och fortsätter i klassrummet. Reflektera Efter det praktiska arbetet i fält och i klassrummet följer den så viktiga reflektionen över de erfarenheter man gjort. Vad har vi lärt oss? Hur påverkar vi människor naturen? Vilka alternativ och lösningar finns det? Här blir det tillfälle att glida över i exempelvis SO-ämnena. Redovisa Resultaten av undersökningen förs över till redovisningsblanketten och matas in på Naturväktarnas hemsida. Avsikten med att redovisa är att kunna göra jämförelser med skolor i andra delar av landet. Ju fler som redovisar, desto större blir möjligheten att göra relevanta jämförelser. Varför inte låta eleverna sköta redovisningsarbetet på vår hemsida? Arbeta vidare Ofta väcker arbetet med Naturväktarna nya frågor och en lust att arbeta vidare. Många skolor presenterar resultaten från undersökningarna i utställningar eller på egna presskonferenser. Naturväktarna brukar få uppmärksamhet i lokalpressen, vilket är en rolig och bra bekräftelse för eleverna. På Naturväktarnas hemsida, hittar du flera tips på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Här presenteras också en rad inspirerande stipendieprojekt som olika skolor genomfört. Dessutom har Världsnaturfonden tagit fram en rad olika läromedel som stöd för din miljöundervisning. Surfa in på och gå vidare på Utbildning och Ungdom. Internationella nätverk Liknande undersökningar genomförs även i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland (St Petersburg och Kaliningrad) och Polen. Alla länders resultat sammanställs i en internationell rapport som görs tillgänglig för de deltagande skolorna. Vill du ha kontakt med en skola i öst? På Naturväktarnas hemsida finns en lista på kontaktpersonerna i Naturewatch Baltic. 3. Anmälan Anmälan om deltagande sker på hemsidan där allt material hämtas ut kostnadsfritt. Undersökningar: vår 1 april - 31 maj höst 15 aug - 15 okt Arbete sker i klassrum och i fält. Redovisning 31 maj alt. 15 okt Resultaten matas in via hemsidan. Jämför gärna resultaten med andra skolors. Arbeta vidare På Naturväktarnas och Världsnaturfondens hemsidor finns en rad olika förslag på inspirerande och roliga aktiviteteter och läromedel att arbeta vidare med. Nätverket Naturewatch Baltic Under våren sammanställs en internationell rapport från länderna kring Östersjön, där skolor har gjort liknande undersökningar som i Sverige. Rapporten görs tillgänglig för alla deltagare.

4 Planering av arbetet Naturväktarnas material används olika beroende på Elevgrupp: ålder, förkunskaper, utevana etc. Tillgänglig tid: Anpassa antalet uppgifter till tiden. Se till att eleverna har gott om tid att njuta av naturen! Mål: Vad vill ni som lärare att elevernas arbete ska ha för mål? Det är viktigt att ni ställer er den frågan och berättar det för eleverna. Aktivitet Förberedelser Material En rad förslag finns i lärarhandledningen. Organisation Varierar Tidsåtgång Varierar Kommentarer Målet är att eleverna ska upptäcka sina egna kunskaper och föreställningar. Gå även igenom de övningar i elevbladen som ni ska använda. Fältundersökning Fördjupningsuppgifter Se lärarhandledningen s Börja ute och fortsätt sedan i skolan. Redovisning sker via hemsidan. Gemensamt och i smågrupper. Gruppvis Cirka 1 dag Varierar I fördjupningsuppgifterna förskjuts tyngpunkten från NO till ämnen som hemkunskap, svenska, SO och bild. Redovisning till Naturväktarna. En grupp elever eller läraren. Ca. 30 min. Rapportera alltid men ni behöver inte rapportera allt! Välj med omsorg Det är viktigt att du som lärare väljer de uppgifter som passar elevgruppen. Materialet är omfattande och gjort för en temavecka. Har ni kortare tid är det ändå viktigt att elevernas egna reflektioner kommer fram genom samtal eller skrivövningar. Välj då hellre bort vissa av uppgifterna i elevbladen. Ämnesövergripande Har ni yngre elever måste lärarna hjälpa eleverna att tolka frågorna. Kanske lämnar ni inte ut elevbladen alls, utan ordnar utearbetet på annat sätt. Det fungerar ofta bra om ni ger grupperna muntliga instruktioner. Eleverna behöver i allmänhet inte göra anteckningar. De minns och kan i efterhand redogöra för sina iakttagelser. Naturväktarnas material tar sin utgångspunkt i naturen och människans samspel med naturen. Det är viktigt att visa att människan är en del av naturen. Följande ämnen har sin givna del i Naturväktarnas undersökningar: NO, hemkunskap, svenska, SO och bild. Undvik att stressa och kom ihåg att lyfta fram det lustfyllda! Om ni har ont om tid välj bort några av uppgifterna istället. De uppgifter som kan redovisas är märkta med ett "R". Ni bestämmer själva hur många av dem ni vill redovisa. Vi vill betona vikten av att utmana elevens eget kunnande och erfarenhet, arbeta med ett varierat utbud av arbetssätt, samarbeta inom arbetslaget och låta ämnena samverka, samverka med personer, myndigheter och organisationer utanför skolan, uppleva glädje och lust. 4.

5 Förberedelser Elever och lärare behöver förbereda sig innan de ger sig ut. En gemensam genomgång är nödvändig. Elevbladen är indelade i en fältundersökning och i ett par fördjupningsuppgifter. Tanken är att hela klassen gör fältundersökningen och därefter, indelad i grupper, ger sig i kast med fördjupningsuppgifterna. Det går naturligtvis bra att hoppa över uppgifter om materialet känns för omfattande. Kopiera de elevblad ni behöver så att varje elev eller grupp har ett eget exemplar. Inspiration Klassen ska ut och undersöka en havsstrand. Under arbetet utomhus ska nya kunskaper, nya erfarenheter passas in i elevernas befintliga. Innan ni ger er iväg bör eleverna få utmana sina befintliga kunskaper, begrepp och erfarenheter. Här är några exempel på frågor som kan locka. Vad är det för skillnad på att leva i havet jämfört med på land? Om allt vatten rinner ut i havet varför blir det inte överfullt? Hur kan djur leva i havsvattnet? Med enkla öppna frågor lockas eleverna att reflektera. Växla mellan helklass och pargrupper. Anteckna på tavlan eller be två elever vara sekreterare; en skriver upp alla obesvarade frågor som dyker upp, en skriver upp alla fakta om vattnet och stranden. Mind-mapping Fråga eleverna vad de vill veta om livet i havet. Försök att gruppera elevernas önskemål och försök att hitta struktur bland förslagen. Diskutera innebörden av de olika grupperingarna. Jämför sedan med de olika styckena i elevbladen. Finns det delar som överensstämmer med elevernas önskningar? Finns det frågor eleverna vill ha svar på som inte finns i elevbladen? Poängen med uppgiften är att få eleverna att själva ha valt sina frågor och ha funderat på livet i vattnet innan ni ger er ut. Besök stranden Besök gärna er strand, utan att arbeta med protokollen, bara för att göra er hemmastadda. Fikakorgen har sin givna plats på utflykten. Ägna er åt att uppleva stranden med alla sinnen. Låt eleverna skriva en dikt om vatten. Väl hemma resonerar ni kring dikterna och sorterar ut nyckelbegrepp som kan användas i den "mind-mapping" som nämnts ovan. Samla föremål Låt eleverna samla in fem föremål som de tycker är typiska för stranden. Be dem motivera hur de tycker att föremålen de valt är typiska för strandmiljön. 5.

6 Måla en bild Hur ser elevernas inre bilder av stranden och livet under vattenytan ut? Låt dem måla eller rita en teckning av havsmiljön innan ni ger er ut. Efter undersökningen gör ni nya teckningar. Har det tillkommit nya detaljer och element i teckningarna? Vill man inte måla nya teckningar kan man ta fram de gamla och studera dem. Finns det något som eleverna skulle vilja ändra eller komplettera teckningarna med efter undersökningen? Genomgång av elevbladen Fältundersökningen är uppdelad i en gemensam undersökning av stranden samt detaljstudier i mindre grupper. Dessutom finns fördjupningsuppgifter som tar sin början ute och fortsätter hemma. Där glider arbetet över i SOämnena. Till vänster om en del uppgifter i elevbladen finns ett "R". Detta "R" betyder att denna fråga kan redovisas till Naturväktarna. Anledningen till att alla frågor inte redovisas är att redovisningsprocessen ska bli mindre tidskrävande. Detta betyder inte att de frågor som inte är markerade är mindre intressanta. Använd svaren från dem som diskussionsunderlag och jämför med era egna svar år från år. R = Redovisa Material Nödvändigt Stövlar Håvar och durkslag Skålar, burkar, småakvarier Mjuka pincetter Måttband Pennor Soppåsar Handskar Protokoll Bra att ha: Vattenkikare 1 Såll 1 Material för att pressa alger 1 Kasthåv Kikare Luppar Landvad Ritmaterial Kamera Cyklop, snorkel Fiskredskap Sjökort Kommentarer: 1 Se Vattenväktarboken Längs stranden (uppg. 1) Gå med hela klassen eller gruppen längs vattnet, ungefär 500 meter. Försök att få en allmän uppfattning om omgivningen. Välj en plats som kan fungera som basläger. Här har ni er utrustning och här samlas ni för genomgångar och för att äta matsäck. Växterna på land och i vattnet (uppg. 2-7) Till dessa frågor är fälthandböcker nödvändiga. I avsnittet om växter ska eleverna undersöka vilka växter de kan hitta både på stranden, vid vattenytan och på botten. 6.

7 Blåstången (uppg. 8-12) Här ska eleverna undersöka blåstångsbältet. Ta helst upp plantor som sitter på mindre stenar utan att ta loss dem. Lägg sedan tillbaka dem i vattnet igen. Förutsättningar för växter och djur varierar längs den svenska kusten från norska gränsen i väst till den finska i nordost. Blåstången växer upp till norra Bottenhavet. Hur mycket blåstången växt beror på vilken tid på året det är. Det beror också till exempel på om tången varit överväxt av fintrådiga alger under tillväxtsäsongen. Har vattnet grumlats av stora mängder mikroskopiska alger kan det också ha hejdat blåstångens tillväxt. Glöm inte att ange datum för undersökningen. Djuren i vattnet (uppg. 13, 14 eller 15) Till den här övningen är det nödvändigt med fälthandböcker. På grund av den varierande salthalten längs den svenska kusten finns det tre olika blad med djur. Välj blad beroende på var längs kusten ni bor. Tänk på att i vikar med tillflöden kan salthalten vara lägre än ute till havs. Låt övningen få ta tid. Lyft på stenar, leta i sanden och håva bland tångruskorna. Lägg djuren i en stor vit balja. Här duger det mesta från tvättbaljor till gamla skrivbordslådor i plast.viktigast är att de är stora, ganska grunda och har ljus botten så att man kan upptäcka djuren lätt. Häll i så rent vatten som möjligt från havet, cirka 5 cm djupt. Använd händerna eller mjuka pincetter för att inte skada djuren. Räkna och studera djuren, fyll i elevbladen och släpp ut dem igen. Sorteringsövning I uppgift 13, 14 och 15 i elevbladen ska eleverna leta småkryp i vattnet. Hitta på olika övningar som förlänger och fördjupar elevens kontakt med olika kryp. Här en variant. Eleverna håvar, bland växter och på bottnen. Alla kryp samlas i en plastlåda fylld med vatten. Ta ljusa plastlådor så att krypen syns. När eleverna är nöjda med håvandet och inte hittar fler varianter av kryp, uppmanas de att lägga kryp som liknar varandra i samma burkar. Eventuellt kan enkla bilder vid varje burk underlätta sorterandet. Eftersom småburkarna ska vara tillgängliga för alla grupperna är det lämpligt att ordna ett högkvarter där sorteringen kan ske. När alla grupper sorterat upp sina fynd delar du ut pytsarna till grupper av elever och uppmanar dem att studera krypen och fundera över ledfrågorna i uppgift 13b, 14b eller 15b. Blåmusslor och algsnäckor (uppg ) Blåmusslan har (hittills) sitt utbredningsområde upp till Norra Kvarken. Algsnäckan finns längs hela kusten men trivs bäst i det mindre salta vattnet. Välj den art som är lättast att hitta. 7.

8 Skräp och föroreningar på stranden (uppg ) Här kan vi följa nedskräpningen längs kusterna. Kommer skräpet från land eller från havet? Ökar eller minskar det? Uppgifterna ni ger är betydelsefulla. Hoppas att ni kan plocka med er skräpet. Är det sopor i drivor måste ni få hjälp. Kontakta gärna kommunen innan ni ger er ut så att de är förvarnade. Hittar ni behållare med okänt innehåll, var försiktiga, kontakta även då kommunen. Fördjupningsuppgifter Ni har nu gjort grundundersökningen. Vill ni fortsätta och utveckla arbetet finns här flera förslag på gruppuppgifter. De tar sin början i fält och eleverna går sedan vidare på hemmaplan. Tänk på att ge eleverna tydliga ramar. De måste veta målet för övningen, tidsomfattningen och redovisningsformen. Människan och havet (uppg ) Låt gruppen gå och spana och fundera en stund över hur de tror att vi människor påverkar eller använder stranden och vattnet. Det kan handla om att upptäcka mystiska rör och fundera över industrier, men det kan också vara transporter, fiske och friluftsliv. Hemma tar gruppen reda på vad kommunen eller länsstyrelsen känner till om vad som påverkar stranden och vattnet. Påverkas det av föroreningar? Har det någon form av skydd? Vilka lagar gäller? Låt eleverna formulera sina iakttagelser i korta berättelser, tidningsartiklar eller dylikt. Om de skriver flera berättelser ber vi er utse en som en del av redovisningen. Ornitologi i praktiken (uppg ) Låt gruppen sitta en stund och speja och resonera kring de fåglar de ser. Uppgiften kan antingen göras i samband med den övriga fältundersökningen eller vid ett separat tillfälle. Om ni hittar levande oljeskadade fåglar bör ni ta kontakt med till exempel en fågelklubb eller en fågelcentral för råd och hjälp. Hittar ni enbart döda fåglar så bör ni kontakta kommunen. Döda ringmärkta fåglar ska skickas till Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm. Hemma söker man upp en ornitolog eller Naturskyddsförening och frågar dem vilka fåglar de känner till vid vattnet. 8.

9 Fisk och fiske (uppg ) Det finns ett stort intresse för fisk och fiske i Sverige. För många har fisket varit inkörsporten till ett natur- och miljöengagemang. Låt några intresserade elever ta med sig fiskepön ut. Att sitta i strandkanten och fiska tillsammans med en klasskamrat kan vara både roligt och skönt. Lugnet infinner sig och det gör inte så mycket om det inte nappar. Tänk på att fiske inte är tillåtet överallt längs kusten. Kontakta Länsstyrelsen för att få reda på vad som gäller för er strand. Fiskeuppgiften är omfattande och kräver planering. Målgruppen är i första hand grundskolans äldre elever. Har ni ont om tid eller yngre elever, välj då ut några av uppgifterna. På hemsidan finns en separat faktabakgrund till fiskefrågorna som du som lärare kan ha nytta av. En av elevuppgifterna går ut på att läsa tidningsartiklar. Förslag på tidningar och artiklar ges i elevmaterialet, men komplettera gärna med dagsaktuella. En separat faktabakgrund om fisk och fiske finns på Naturväktarnas hemsida. Fiskevansinnet Fisket är ett högaktuellt ämne att arbeta med. I EU är 40 av 60 fiskbestånd överfiskade. Torsken håller på att ta slut längs Sveriges kust. Under 2002 bedrevs ett arbete för att reformera EU:s fiskepolitik. Därför drev Världsnaturfonden WWF en internationell fiskekampanj för att nå ett fiske som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt uthålligt. Läs mer om vilka beslut EU fattade och om kampanjen på Livet i en blåstångsruska (uppg.47-48) Denna uppgift passar bra för dem som gillar att vara i fält. Finns det bara enstaka tångplantor ryck inte upp plantan utan håva försiktigt i och runt omkring den. Glöm inte att undersöka de invånare som sitter fast på plantan. Som hjälp rekommenderar vi en fälthandbok. Hemma tar ni hjälp av luppar och färger och gör egna bilder av de djur ni hittat. Myter och sägner om havet (uppg ) I den här uppgiften får ni forska i er kusts historia, både i fantasi och verklighet. Ett förslag är att eleverna tar kontakt med äldre personer som känner till vattnet och kan berätta om hur vattnet använts. Finns det något museum eller en hembygdsförening som dokumenterat hur folk levde där ni bor förr i tiden? Ofta finns det myter eller sägner som berättar något om hur en plats fick sitt namn eller för att förklara naturvetenskapliga fenomen. 9.

10 Avslutande övningar Sammanfattning och reflektion Hur såg det ut där ni gjorde er undersökning? Ta fram elevbladen och titta på de stödord som eleverna skrev i början av undersökningen. Hur såg det ut i vattnet och på stranden? Vilka djur och växter lever där? Hur påverkar vi människor stranden och vattnet? Ta reda på salthalten i vattnet där ni gjorde er undersökning. Låt de olika grupperna redovisa sina fördjupningsuppgifter för resten av klassen. Reflektera över era erfarenheter och vad ni lärt er. Finns det utrymme för alla intressen växter, djur, ekonomi och friluftsliv? Vilka alternativ och lösningar finns det, till sådant ni kanske inte tycker är bra? Hur kan ett uthålligt nyttjande av kusten se ut? Här går arbetet återigen in i mer SO-relaterade områden. Redovisning och efterarbete När ni är klara med arbetet redovisar ni er undersökning på vår hemsida. Här kan ni även gå in och titta på andra skolors resultat. Vi föreslår att ni redovisar senast den 31 maj eller 15 oktober för att lättare kunna göra jämförelser med andra. Spara protokollen så att ni själva eller andra grupper kan plocka fram dem och jämföra resultaten år efter år. De undersökningar som ni redovisar sparas även på "din sida" på Naturväktarnas hemsida. Arbeta vidare Är lusten att upptäcka och utforska väckt? Under arbetet med Naturväktarna kanske helt nya frågor har dykt upp, som ni skulle vilja söka svar på. På vår hemsida hittar ni flera aktiviteter och tips på vad ni kan arbeta vidare med. Surfa in på och kika under rubrikerna Tips samt Uppdrag. Här kan ni även beställa Vattenväktarboken, som innehåller fakta och tips på olika experiment som har med vatten att göra. På Världsnaturfonden WWF:s hemsida hittar ni en rad olika spännande läromedel, till exempel "Östersjögrannar", "Vatten som livsmiljö och resurs" samt "Ekologiska fotavtryck". Allt material går att ladda ner kostnadsfritt från hemsidan; Glöm inte att redovisa er undersökning på vår hemsida senast den 31 maj alt.15 oktober. Hemsida: 10.

11 Faktabakgrund Vi lever på en blå planet. Hela 71% av jordens yta täcks av hav. En stor del av världens befolkning är beroende av den mat som kan hämtas från havet. Trots det är kunskaperna om livet i havet begränsade. Livet som växtplankton Basen för livet i havet är växtplankton. I Västerhavet och Östersjön finns växtplankton från vattenytan ner till djup där det finns tillräckligt mycket solljus för att växternas fotosyntes ska fungera. Plankton är mikroskopiska växter eller djur som driver omkring i vattnet. Växtplankton äts av djurplankton som i sin tur blir till föda åt större djurplankton, fiskar eller andra djur. Livet som plankton är kort. På en enda säsong produceras många generationer. I våra nordliga vatten med tydlig och kall vinter sker det stora förändringar under året. Algblomning kallas de tillfällen då växtplankton har sina förökningperioder. Den första brukar inträffa på vårvintern. Salthalt Salthalten i havsvatten varierar vanligtvis mellan 34 och 37 tusendelar (promille). Det innebär att 1000 gram saltvatten innehåller mellan 34 och 37 gram salt. Längs den svenska kusten varierar salthalten från ca 35 promille i norra Bohuslän till 10 i södra Östersjön till endast 2-3 i Bottenviken. Det gör att floran och faunan förändras radikalt på vägen från Strömstad via Skåne till Kalix. I vikar nära tillflöden kan salthalten variera mycket jämfört med den ute till havs. I norra Bohuslän finns ungefär 2000 arter större än en millimeter. Kommer man innanför Öresund så har antalet arter som överlever minskat till ungefär en tiondel. Fortsätter man sedan norrut i Östersjön minskar antalet marina arter i takt med att salthalten avtar. I gengäld hittar man fler sötvattensarter som klarar av att leva i vatten med låg salthalt. Många av organismerna i Östersjön lever därför på gränsen till sin anpassningsförmåga. Jämför man djur och växter i Östersjön med deras artfränder från hav eller insjöar, så ser man att de är många gånger mindre. De använder sin energi till att anpassa sig och kan inte växa lika mycket. 11.

12 Livsmiljöer i havet I havet hittar man i huvudsak tre livsmiljöer: hårdbottnar, mjukbottnar samt pelagialen, den fria vattenmassan. Med hårdbotten menar man klippbottnar som inte sedimenterats. Naturväktarna rör sig oftast på grunt vatten där havet möter land och undersöker klippstränder eller mjuka ler- och sandbottnar. Hårda bottnar På hårdbottnar kan djur och växter som är fastsittande fästa. Exempel på hårdbottnar är klippor, block, stenar eller bryggpålar. De fastsittande djuren livnär sig på att filtrera ut plankton och annat organiskt material ur vattnet. Fördelarna med att sitta fast är flera. Man behöver inte slösa energi på att jaga och dessutom minskar risken för att spolas bort. Exempel på djur och växter på klippstränderna är havstulpaner, blåmusslor, sjöpungar, havsanemoner, blåstång och sågtång. Mjuka bottnar Grunda vikar med mjukbottnar myllrar av liv och är en av havets viktigaste biotoper. Här hämtar många vadare sin mat och flera fiskarter leker och har barnkammare i dessa vatten. Mjukbotten kan bestå av sand, grus eller lera. Sandstranden är ganska tuff att leva i. Vattenivån kan variera kraftigt. Ibland är stranden uttorkad ibland översvämmad. Det påverkar både salthalt och temperatur. Många av de djur som lever på sandbottnar kan gräva. Det gör att de kan gömma sig för fiender, skydda sig mot uttorkning och minska risken för att spolas bort under till exempel en storm. Exempel på djur i grunda mjukbottnar är sandmaskar, östersjömussla, sandmussla, kräftdjur och snäckor. Blåstångsskogar Blåstångsskogen rymmer en mängd smådjur och är skafferi och barnkammare för flera fiskarter. Blåstången, som växer på klippbottnar och stenar finns längs hela kusten upp till Umeå. På en medelstor blåstångsruska kan man hitta upp till 1000 djur som söker skydd, betar eller har fäst vid och växer på algens bål. Blåstångsskogarna är särskilt viktiga i Östersjön där den är en av få fleråriga alger. De fintrådiga ettåriga algerna till exempel grönslick, gynnas av övergödning på blåstångens bekostnad. De fäster på blåstången och täcker den snart som en peruk. Då nås blåstången inte av lika mycket ljus längre. Ljusbrist drabbar också blåstången när vattnet grumlas av växtplankton och siktdjupet minskar. Det har lett till att blåstången inte växer lika djupt ner idag, som på 1940-talet. Sjögräsängar Blåstångsskogens motsvarighet på mjuka bottnar är de så kallade sjögräsängarna. De består framför allt av ålgräs och finns på västoch sydostkusten ner till 6-8 meters djup. Massor av snäckor, musslor och kräftdjur söker sin tillflykt till dessa ängar. Dessa läckra smådjur är högvilt för de större djuren i vattnet. 12.

13 Biologisk mångfald i havet Begreppet biologisk mångfald skulle kunna översättas med antalet olika växt- och djurarter, mängden olika livsmiljöer samt hur stor genetisk variation det finns inom dessa arter. I havet finns många djur och växtgrupper som man över huvud taget inte hittar på land. Å andra sidan är antalet arter i havet färre. Det beror bland annat på att insekterna, den största djurgruppen på land, aldrig lyckats kolonisera saltvattnet på allvar. Havet har ändå en stor rikedom av djurgrupper. Av de 33 grupper som biologerna delar in alla djurarter i (s.k. fyla), förekommer 32 i havet. Hälften, 15 stycken, finns endast i havet. Ingen annanstans hittar man tagghudingar (Echinodermata), kammaneter (Ctenophora) och armfotingar (Brachiopoda). Olika typer av miljöer har olika uppsättning av växt- och djurarter. På en grund mjukbotten lever andra växter och djur än på en klippbotten på djupet. Om en viss typ av miljö störs eller försvinner, hotas de växt- och djurarter som lever där. Den biologiska mångfalden på stället minskar. Vid en störning, till exempel ett oljeutsläpp, kan plötsligt en art bli dominant om alla dess fiender eller konkurrenter slås ut. Den biologiska mångfalden lokalt är då mindre än tidigare, även om det finns många individer av en art. Inom en art kan det finnas olika populationer (bestånd) som är anpassade till sina lokala miljöförhållanden. Om gränserna mellan sådana populationer bevaras genom att de fortplantar sig på olika ställen eller vid olika tider leder det till vad man kallar genetiskt skilda populationer (en stor genetisk variation inom arten). Ett exempel på sådan genetisk variation inom en art är östersjötorsken. Den har anpassat sig till att leka i Östersjöns bräckta vatten. Nordsjötorskens ägg kan däremot inte hålla sig flytande i den låga salthalten utan faller till botten och dör. Östersjötorsken är av samma art som i torsken i Nordsjön men med en genetisk variation som gör den livsduglig i sin speciella miljö. På hela jorden finns idag cirka 1,5 miljoner kända arter. Forskarna uppskattar att det totalt finns mellan 10 och 100 miljoner arter på jorden varav de flesta alltså ännu skulle vara oupptäckta. I havet känner vi idag till ca arter. Människan och havet Kusten har alltid varit attraktiva bosättningsområden. Havet ger goda möjligheter till försörjning. Kustnära marker kan odlas och havets rikedomar ger mat. Transporter sker lätt till havs och kräver hamnar. Kustområden är också populära turistmål och småbåtshamnar anläggs gärna i grunda havsvikar. All exploatering påverkar livet i havet genom slitage, muddring, igenfyllnad, överfiske och utsläpp av föroreningar med mera. 13.

14 Övergödning Övergödning är inget nytt fenomen i de svenska kustvattnen. Under de senaste hundra åren har utsläpp från jordbruk, skogsbruk, industrier och städer fört med sig näringsämnen ut i havet. I havet är det oftast tillgången på kväve som begränsar tillväxten av alger. När kväve tillförs växer algerna till. Utsläppen från industrier har minskat men istället har utsläpp av kväveföreningar från biltrafik och jordbruksmarker ökat. Med luft och vatten förs de till havet där de bidrar till övergödningen. Även avloppsvattnet innehåller kväve eftersom reningsverken fortfarande är relativt dåliga på att rena avloppsvattnet från kväve. Näringsämnena sätter igång produktionen av växtplankton i vattnet så att det blir grumligt och siktdjupet minskar. Detta missgynnar de alger som växer längre ner i vattnet eftersom de inte nås av lika mycket ljus längre. Ettåriga fintrådiga alger ersätter på många ställen de fleråriga algerna och skadar då hela biotoper, till exempel blåstångsskogarna. Algblomning kallas det när de mikroskopiska algerna massförökas. Algblomningar är naturliga men ökar i omfång och sker oftare i samband med att vi göder våra hav. När algerna dör bryts de ned. Nedbrytning kräver syre. När det är mycket växtmaterial som ska brytas ner kan det uppstå syrebrist i vattnet och i värsta fall kan hela bottnar dö. Idag är ca en tredjedel av de djupa bottnarna i egentliga Östersjön hårt drabbade av syrebrist. Våtmarker som kvävefällor På senare år har man på vissa håll anlagt dammar och våtmarker som kan fungera som så kvävefällor. De tar hand om kvävet innan vattnet når havet. Miljögifter Miljögifter, främst olika så kallade stabila organiska ämnen (exempelvis PCB och DDT) och metaller kommer till havet via direkta utsläpp, floder, havsströmmar och luft. De anrikas i organismerna och drabbar framför allt de djur som befinner sig högt upp i näringskedjorna. Havslevande däggdjur, fåglar, rovfiskar och människor berörs mest. I Östersjön, där vattenutbytet tar lång tid, har särskilt de långlivade gifterna PCB och DDT anrikats i fisk, fågel och däggdjur. För ett trettiotal år sedan var havsörn och berguv nära utrotning på grund av DDT. Idag har halterna av DDT minskat och bestånden håller på att repa sig men är fortfarande sårbara. Sälarna har drabbats hårt av förekomsten av PCB i fisk. Honorna blir sterila och man har även hittat allvarliga skador på hud, tarmar, njurar och skelett på Östersjöns sälar. Sedan slutet av 70-talet har halterna av PCB i Östersjöns djur minskat, men inte lika mycket som DDThalterna. Sälarna har blivit friskare och det föds fler sälungar. Tyvärr är faran inte över. Halterna av bromerade flamskyddsmedel ökar i Östersjön. På 80-talet tiodubblades halterna i sillgrisslor. Det kan också finnas andra giftiga ämnen med stor spridning som vi inte känner till ännu. 14.

15 Fiske Fisk och skaldjur är både god och nyttig mat och fisket är en viktig näring för vår hushållning. Fisket drabbas särskilt hårt av miljöförstöringen i havet. Men också fisket har stora effekter på livet i havet. De flesta fiskarter som är ekonomiskt betydelsefulla är överexploaterade i både Västerhavet och Östersjön. I Östersjön har överfiske i kombination med syrebrist gjort att östersjötorsken minskat drastiskt. Det påverkar hela näringsväven mycket starkt eftersom torsken är den viktigaste rovfisken i Östersjön. Längs Västkusten finns i stort sett ingen könsmogen torsk kvar längre. Bottentrålningen efter både fisk och kräftdjur kan skada ekosystemen på havsbottnen. Fiskar, marina däggdjur och fåglar som inte är av ekonomiskt intresse fångas tyvärr som bifångster i nät och trålar. Bifångster kan i viss mån undvikas genom användning av så kallade selektiva fiskeredskap. En förbättrad förvaltning av fiskeresurserna, grundad på bättre biologiska kunskaper, måste utvecklas för att vi ska kunna behålla och nyttja havens rikedomar på ett varaktigt sätt. Uthålligt fiske På Naturväktarnas hemsida finns mer att läsa om fiskar och fiske i en separat faktabakgrund. Besök Skräp Nedskräpningen av våra hav ställer till stora problem. Däggdjur och fiskar stryps av fiskelinor och förpackningsband. Nät som förlorats eller slängts i vattnet spökfiskar vattnen på fisk och andra djur. Stränder blir fula och i värsta fall farliga när de fylls av skräp. Den svenska västkusten är särskilt utsatt och tar emot enorma mängder skräp från Nordsjön. Skräpet kommer från sjöfart av olika slag, oljeplattformar, fiskefartyg, båtturister och med strömmar från andra delar av oceanerna. På land finns andra källor, exempelvis flodstränder, turism och fritidsaktiviteter. Naturväktarnas skräpinventering ger viktig information som efterfrågas och används flitigt. Olja Oljeutsläppen kommer från fartyg som olagligt sköljer tankarna till havs, och olyckor med oljetankers. Dessutom för dagvattnet som sköljer våra gator och torg med sig olja ut till havs. Större delen av den olja som hamnar i vattnet bryts ned eller finfördelas på några månader. Rester av olja kan dock finnas kvar i sediment och bottendjur längre än så. Fåglar skadas när de får olja i fjäderdräkten. Oljan förstör fjäderdräktens isoleringsförmåga och fåglarna fryser ihjäl. De kan också få i sig olja när de försöker plocka fjäderdräkten ren. På Hoburgs bank söder om Gotland befarar man att upp till alfåglar dör oljedöden varje vinter, på grund av olagliga utsläpp från fartyg. 15.

16 Intressanta adresser Världsnaturfonden, Ulriksdals slott, Solna, hemsida: Föreningen Västerhavet Göteborg, hemsida: Naturvårdsverket, Stockholm, hemsida: Sportfiskarna, Box 2, Spånga, hemsida: Fiskeriverket, Box 423, Göteborg, hemsida: Svenska sportdykarförbundet Idrottens Hus, Farsta, hemsida: www2.svenskidrott.se/ssdf Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4510, Stockholm, hemsida: Fältbiologerna, Box 6047, Stockholm, hemsida: Friluftsfrämjandet, Box 708, Stockholm, hemsida: Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm, hemsida: Lantmäteriverket, hemsida: SMHI, hemsida: Naturskoleföreningen, hemsida: Vattenkikaren, hemsida: (ett interaktivt läromedel om havet med artfaktablad mm.) GMF, Göteborgs universitets Marina Forskningscentrum, Fakultetskansliet för naturvetenskap, Box 460, Göteborg, hemsida: SMF, Stockholms Marina Forskningscentrum, Stockholms universitet, Stockholm, hemsida: UMF, Umeå Marina Forskningscentrum Umeå universitet, Hörnefors, Kebo, tel (nitratstickor mm.) EnviroCare, tel , fax (vattenanalys) Heraco AB, Box 100, Holmsund (diverse material) Beta pedagog, tel , fax (diverse material) Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF 16.