Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Transkript

1 Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken

2 Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker har tagit makten över både industri och konsumenter. Alla påverkas av detta! Som producenter påverkas vi som jobbar i livsmedelsindustrin starkt av prispressen och hårda konkurrensvillkor. Som konsumenter påverkas vi när vi handlar i butikerna. Men vi kan också påverka. Första steget till påverkan är kunskap och debatt. Vill du veta mer köp boken Billig mat en dyr affär av Gunnar Brulin, Premiss förlag. Till den finns också en Studie- och aktivitetshandledning.

3 1. Varumärken För några år sedan förutspåddes att livsmedelsproduktionen skulle byggas på starka varumärken, ägda av starka livsmedelsföretag. Några svenska exempel är Scan, Lithells, Felix, Semper och Findus. De flesta starka svenska varumärken är numera uppköpta av utländsk livsmedelsindustri. Bakom till synes lokala svenska varumärken döljer sig ofta internationella koncerner som Nestlé eller Unilever. De här företagen har investerat många miljarder i att bygga upp sina varumärken och försöka vänja kunderna att alltid välja det egna märket i stort sett oavsett pris. Dessa traditionella varumärken finner du i en modern livsmedelsbutik på de översta hyllorna. Ibland är de nästan svåra att nå. Svensk livsmedelshandel domineras av tre stora kedjor, ICA, Coop och Axfood. En stor del av ICA ägs av lokala köpmän, men makten över koncernen finns i Holland, där majoritetsägaren Ahold har sitt säte. Coop är en nordisk koncern som ägs av sina kunder genom konsumentkooperationen. Axfood är svenskt och ägs av Johnson-koncernen. Gemensamt för de tre kedjorna är att de satsar hårt på egna märkesvaror. Exempel på sådana märken är Euro Shopper, ICA, Eldorado, Willys, Coop, X-tra och Hemköp. Kedjornas egna märkesvaror är indelade i lågprismärken och kvalitetsmärken. Det egna lågprismärket, t.ex. Euro Shopper (ICA) hittar du för det mesta på de lägre hyllorna. Det egna kvalitetsmärket, som ska vara lika bra som de kända varumärkena på de översta hyllorna, men något billigare, står i ögonhöjd. Avsikten är att du som handlar i första hand ska välja butikskedjans egna märkesvaror i stället för etablerade varumärken. Det tjänar butikskedjan mest på. 2. Prispressen Svenska matpriser har länge varit högre än i övriga EU. En orsak är att svenska livsmedelsaffärer har betydligt mer butiksyta per kund än man har i andra länder.

4 Samtidigt har både myndigheter och konsumenter satt hård press på handelns livsmedelspriser. Handelns svar på detta har varit att bygga mer butiksyta och samtidigt sätta stenhård press på leverantörer av livsmedel. Ett av de viktigaste verktygen för handelns prispress är de egna märkesvarorna, EMV. Det kan gå till så här: Handelskedjan bestämmer ett recept för djupfrysta köttbullar. Receptet läggs ut på internet och Europas livsmedelsindustri erbjuds att inom två timmar komma in med ett anbud. Lägsta budet får ordern. Handelskedjan kontrollerar att leverantörerna följer receptet. Avsikten är att de djupfrysta köttbullarna alltid ska smaka likadant, men att de alltid ska produceras av den fabrik som är billigast. På lågprisvarorna innehåller recepten billigare råvaror, samtidigt som prispressen från handeln är stenhård. Lågprisvarorna innehåller ofta mer fett och mer socker. Som konsument kan du inte bara få en litet tjockare plånbok om du väljer lågprisvaror. Du kan också få en tjockare mage. 3. Ursprunget Handelns avsikt med sina egna märkesvaror är att konsumenten inte ska behöva bry sig om var och av vem maten är producerad. Det är butikskedjan, inte producenterna, som ska ta ansvaret för matkvaliteten. Det här gör att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra var råvarorna till butikernas egna märkesvaror är producerade. Ursprungsmärkningen kan berätta vilken fabrik som var sist i kedjan om man har tillgång till EU:s koder för de olika fabriksanläggningarna. Men i en pyttipanna gjord i Holland kan potatisen vara polsk, köttet irländskt och löken fransk. 4. Kvaliteten En livsmedelsindustri som producerar en märkesvara sätter sin egen existens på spel om varorna inte håller hög kvalitet. Det skapar en kvalitetsmedvetenhet i alla led, vilket är grunden för framgång med kvalitetsarbete. En livsmedelsindustri som producerar varor under annat märke löper inte samma risk. Leveranser till en varukedja kan bytas ut mot leveranser till en annan. Kvaliteten garanteras av tillsyn och kontrollsystem, inte genom att kvalitetsanda genomsyrar produktionen. För en livsmedelsindustri som producerar varor under en handelskedjas varumärke räcker det att producera tillräcklig kvalitet. Att sträva efter högsta kvalitet blir

5 för dyrt och ger ingen merförsäljning, eftersom handelns krav på leverantörerna i första hand är att priset ska vara så lågt som möjligt. 5. Matmilen Marknaden för livsmedel är numera globaliserad. Det har gett den internationella livsmedelsindustrin möjlighet att bygga mycket storskaliga produktionsanläggningar i länder med billig arbetskraft och få beläggning för storskaliga transporter till och från dessa anläggningar. En genomsnittlig djupfryst lax eller fiskpinne har rest ca mil innan den hamnat i den lokala frysdisken i Sverige. Det är nämligen lönsamt att skicka fisk som odlas eller fiskas i Norden till Thailand och Kina för att styckas, packas och återfrysas där innan den färdiga varan skickas tillbaka till Europa för försäljning. Det är i och för sig inte självklart att det är mer miljövänligt, eller att det ger högre kvalitet om maten produceras lokalt. Det drar t.ex. mer bensin om 50 bönder kör 25 mil och säljer potatis i lösvikt på en marknad i Stockholm, än om spanska potatisodlare skickar upp 50 ton potatis på en långtradare till ICA-butikerna i Stockholm. De många små lokala transporterna genererar mer matmil än den stora långa transporten. Och för just potatis innebär kanske inte transporten någon kvalitetsförsämring. Men i andra fall spelar matmilen en stor roll för kvaliteten. 6. Matglädjen Handelns satsning på storskaliga inköp, numera för hela Europa, och enhetliga sortiment i butikerna, har gjort det svårare för små tillverkare av högkvalitativa livsmedel att överhuvudtaget hitta försäljningskanaler. För konsumenterna innebär det minskad valfrihet och därmed också minskad matglädje. Utanför specialbutiker i de största städerna kan det t.ex. vara svårt att hitta kalkon av någon kvalitet om det inte är till jul eller Mårten Gås. Även delikatessdiskarna fylls av internationella specialiteter från storskaliga producenter av ädelostar, torkad skinka, patéer, etc. Samma mat säljs överallt. 7. Arbetsvillkoren Den hårda prispressen på livsmedel får återverkningar på de anställdas arbetsmiljö. Brasiliansk kyckling är inte bara billig på grund av att de anställda har dåligt betalt. De får också jobba under villkor som ofta kan betraktas som omänskliga. Att vi i Sverige kan äta lågpriskyckling kan de brasilianska livsmedelsarbetarna få betala dyrt. De kan få betala med arbetsskador och sjukdomar. Den hårda prispressen leder också till att många svenska livsmedelsindustrier tvingas stänga. Den svenska livsmedelsindustrin genomgår nu samma slags strukturomvandling som textilindustrin en gång gjorde. Jobben flyttar utomlands och den billiga maten leder till arbetslöshet i Sverige, som måste betalas via andra konton än matkontot.

6 att träffa koncernavtal och kräva bra arbetsvillkor i alla länder kan facket se till att konkurrensen sker på någorlunda sunda villkor. Det kan rädda både arbetstillfällen i Sverige och hälsan hos löntagare både i Sverige och utomlands. 8. Billig mat en dyr affär Sammantaget kan det bli dyrt att handla billigt. Mat är mer än föda. Bra mat är grunden för välbefinnande. Rätt mat är grundläggande för hälsan. God mat är viktig för välmåendet. Den ensidiga fokuseringen på pris leder till utarmning av både den svenska livsmedelsindustrin och av butikernas sortiment. Löntagarna får betala den billiga maten med sämre arbetsmiljö, mer hets och med arbetslöshet. Konsumenterna får betala den billiga maten med osäkerhet kring matens kvalitet och ursprung, med sämre sortiment i butikerna och med mindre matglädje. Sammantaget kan den billiga maten bli en dyr affär. Kunden har alltid rätt! Men livsmedelsarbetare är också kunder i butikerna. Utnyttja din makt som kund! Kräv tydliga, läsbara och begripliga ursprungsmärkningar! Kräv ursprungsmärkning för alla ingredienser! Tala om för din handlare att du vill köpa den lokalt producerade osten och korven! Fråga var fisken är fiskad, var köttet har sitt ursprung! Fråga hur långt maten har rest innan den hamnade i frysdisken! Och påminn din handlare om att kunden alltid har rätt! 9. Hur kan vi påverka? Det går naturligtvis att påverka den här utvecklingen. Ett sätt är naturligtvis genom fackligt arbete. Genom

7 Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker har tagit makten över både industri och konsumenter. Alla påverkas av detta! Som producenter påverkas vi som jobbar i livsmedelsindustrin starkt av prispressen och hårda konkurrensvillkor. Som konsumenter påverkas vi när vi handlar i butikerna. Men vi kan också påverka! Första steget till påverkan är kunskap och debatt. I denna broschyr finns korta fakta om den billiga maten. Den bygger på boken Billig mat en dyr affär, som skrivits av Gunnar Brulin, som är journalist på Mål och Medel. På finns en särskild avdelning om den billiga maten. Här kan du läsa om aktuell debatt, beställa boken och annat material. 10 Box 1156, Stockholm Tel: se produktion: Bilda Idé tryck: 08Tryck 2007