Utredning av området infektionsmedicin vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Transkript

1 Dekanus Bo Ahrén Medicinska fakulteten Lunds universitet Utredning av området infektionsmedicin vid medicinska fakulteten, Lunds universitet. Hedrad av uppgiften ber vi två externa utredare att få tacka för att här skriftligt få ge vårt bidrag till utredningen av området infektionsmedicin vid Medicinska Fakulteten. Underlag för utredningen har varit; 1) Utredningen vid Lunds universitet som utfördes 2008 (EQ08). 2) En analys av aktuell och planerad verksamhet inom området av prefekter vid fakulteten. 3) Nämndordförandes behovsanalys av utbildningens behov. 4) CV och publikationslistor över ämnesområdet. 5) Ett platsbesök den 21 september med träff av företrädare för ämnesområdet september Bakgrund Infektionsmedicinska området har verksamhet kliniskt, laboratoriemedicinskt och experimentellt i både Malmö och Lund. Vårt uppdrag har varit att föreslå hur en framtida satsning inom infektionsmedicin för att utveckla ämnesområdet bör göras, och att belysa ämnets dimensionering, experimentellt, laboratoriemässigt samt kliniskt. Hur kan optimering och samordning ske mellan verksamheterna i Malmö och Lund? Vi har försökt att belysa framtiden för ämnena experimentell infektionsmedicin, laboratoriemedicin och klinisk infektionsmedicin och ge förutsättningar för eventuella nya utlysningar av professors- och lektorstjänster i infektionsmedicinska området samt eventuell inriktning på sådana tjänster. Slutligen har vi försökt att besvara frågan: Hur ska fakulteten kunna stärka samverkan mellan forskning, utbildning och klinisk verksamhet inom området? Infektioner och immunologi är en av de mest framträdande områden avseende forskningsresurser som finns inom life science området. Detta avspeglas bl.a. i att Vetenskapsrådet (VR-M) avsätter mer pengar till detta område än något annat medicinområde. WHO uppskattar att den globala mortaliteten av infektionssjukdomar är i samma storleksordning som hjärt-kärlsjukdomar. Viktiga faktorer till att infektionssjukdomar blir ett växande problem är spridning av antibiotikaresistensutveckling, upptäckandet av nya infektioner, utvecklingen av nya immunsuppressiva terapier i sjukvården, en alltmer åldrande befolkning, samt ökande bruk av främmande material i form av katetrar, nya leder och implantationer. Betydelsen av mikrobiella agens vid andra sjukdomar som cancer, magsår, ateroskleros, diabetes, reumatoid artrit och neurodegeneration blir allt viktigare. Att den medicinska fakulteten vid Universitetet därför vill öka sin satsning på infektionsmedicin är både framsynt och spännande. Ämnesområdets verksamheter i såväl Lund som Malmö har varit i nationell toppklass under en lång period. Här finns också spetskompetenser som är av internationell toppkvalitet. Utredarna finner att 1

2 ämnesområdet utövas inom fem av fakultetens institutioner. Det är företrätt i såväl institutionen för Laboratoriemedicin i Lund som vid institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö, institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö samt institutionen för experimentell medicin i Lund. Kliniskt företräds området i Skånes universitetssjukhus (SUS), infektionskliniken i Lund respektive infektionskliniken i Malmö. Som en del i omstruktureringen av universitetssjukvården inom Region Skåne planeras 2012 för samgående mellan de bägge infektionsklinikerna till en klinik med gemensam ledningsorganisation. Utbildningens perspektiv Lunds universitet har en stark roll för landets medicinska grund- och vidareutbildning. Fyra viktiga områden täcks. Biomedicin, Medicin och Folkhälsovetenskap. Sjuksköterskeprogrammet inkluderande 11 specialistutbildningar, sjukgymnastik samt läkarutbildningen, logopedi och den biomedicinska utbildningen. Områdena omfattar totalt cirka 800 studenter/år. Överlag håller dessa utbildningar mycket hög nationell standard. Tre utbildningsnämnder sköter utbildningen som inkluderar 900 lärarkrafter vid universitetet enbart för projektarbeten. Vad det gäller läkarutbildningen kommer den vetenskapliga företrädaren att gå i pension inom en 4-årsperiod varför en strategi för nyrekrytering i detta fält bör planeras för inom en relativt snar framtid. Utbildningsnämnderna har uppmärksammat att projektarbetena, som för läkarutbildningen omfattar upp till 1,5 terminer, kan bli en mycket god rekryteringsgrund för framtida forskningsrekryteringar. Forskning och forskarutbildning Infektionsmedicinsk forskning vid SUS, Lund Avdelningen för infektionsmedicin vid SUS, Lund tillhör Institutionen för kliniska vetenskaper. Arbetet här leds av professor Lars Björk. Den bildades 2004 och forskningen präglas av en naturlig integration av klinisk infektionsmedicin med mikrobiologi, cellbiologi, proteinkemi, molekylärbiologi och under senare år storskalig proteinanalys. Avdelningen har på ett mycket framgångsrikt sätt kombinerat experimentell forskning i BMC med translatorisk och klinisk forskning på infektionskliniken. Cirka 65 personer inklusive 25 disputerade forskare, 16 docentkompetenta och fyra professorer leder detta framgångsrika arbete som främst sysslar med grampositiva bakterier, i synnerhet streptokockers patogenicitet. Koppling till kontaktsystemet, koagulationssystemet, inflammationsmediering, aktivering av den naturliga immuniteten är grundläggande områden för forskningen som är av internationell toppklass. Avdelningen har omfattande extern finansiering från Vetenskapsrådet och olika stiftelser. Infektionsforskning vid avdelningen för laboratoriemedicin, SUS, Lund bedrivs inom fem olika sektioner: Enheten för mikrobiologi, immunologi och glykobiologi, transfusionsmedicin, medicinsk mikrobiologi samt enheten för klinisk kemi. Framgångsrik forskning sker inom fälten cellulär 2

3 mikrobiologi, naturlig immunitetsgenetik, transfusionsmedicin, värd-mikrobinteraktioner, antibiotikaresistens samt virologi. Internationell toppforskning pågår inom området mikrobiell koagulationsaktivering, TLR-medierad inflammation, genetisk reglering av infektionskänslighet, mikrobiell interaktion med galektiner och blodgruppssystem, samt komplementsystemets betydelse för mikrobiell resistens. Forskningen kombinerar på ett framgångsrikt sätt basal mikrobiell patogens med genomik och kliniska studier. Omfattande externt stöd finns från Vetenskapsrådet och olika stiftelser. Vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund finns en rad unga forskare som huvudsakligen belyser nanomedicin som läkemedelsleverantörs system, molekylära mekanismer och farmakologisk kontroll av astma och kol, samt rhinovirusinfektioners betydelse för kronisk obstruktiv lungsjukdom. MHC- systemets relation till specifik infektionskontroll, vaccinationsmodeller för experimentella studier och cellulär immunitet och molekylära mekanismer bakom naturlig kontroll av viral patogenes samt nya angreppspunkter för eliminering av virus med latent reservoar. Infektionsmedicinsk forskning vid SUS, Malmö. Den medicinska fakulteten inom SUS Malmö delas upp i institutionerna för laboratoriemedicin samt kliniska vetenskaper vilka består av 14 respektive 55 forskargrupper. Dessutom har invigningen av den nya infektionskliniksbyggnaden 2010 med sina 48 vårdplatser, 5 IVA platser, akut kirurgisk klinik och en sammanlagd personalstyrka på nästan 250 personer lett till en kraftigt förstärkt infrastruktur. Enligt ett direktiv från SUS så kommer infektionsklinikerna i Lund och Malmö fusioneras till en gemensam klinik Den infektionsmedicinska forskningen i Malmö är tvärvetenskaplig och sträcker sig över ett flertal olika fält och framför allt kliniska discipliner. Den är väl sammankopplad med klinisk mikrobiologi som organisatoriskt tillhör region Skånes laboratorieförvaltning med verksamhet både i Malmö och i Lund. 2/3 av den kliniska verksamheten är lokaliserad till Malmö med fokus inom klinisk virologi, bakteriell serologi samt TB diagnostik. Forskningsinriktning Infektionskliniken i samverkan med klinisk mikrobiologi har en mångårig tradition av projekt som har en stor biobank som källa, inom prevalens och incidensstudier av infektionspanorama med främst fokus på hepatit A, C, D, HIV och HPV. Internationell forskning har skett inom vaccinforskning mot HPV och Malmölaboratoriet är WHOs referenslaboratorium för HPV. Centret har även stort forskningsintresse rörande tuberkulos och sexuellt överförbara sjukdomar, i synnerhet HPV och klamydia. Ett särskilt kliniskt forskningsområde är antibiotika och antibiotikaresistens. Ett annat internationellt framgångsrikt forskningsområde är patogenesstudier av Haemophilus influensae och dess betydelse för bakteriella luftvägsinfektioner samt vaccinutveckling. Internationellt ledande forskning sker även inom klinisk kemi, där man studerar komplementssystemets reglering och interaktioner med bakterier. Vid kirurgiska kliniken förekommer också framgångsrik forskning kring probiotika och mucosans betydelse vid sjukdomar i gastrointestinalkanalen. 3

4 Sammanfattande bedömning Den medicinska fakulteten har under senare år drabbats av flera professorspensionsavgångar, inom virologi, bakteriologi, kliniska infektionssjukdomar, viral epidemiologi, öron-näsa-hals-sjukdomar samt koagulationsforskning. Ytterligare 6 professorer inom det infektionsmedicinska området går i pension de närmaste 5 åren. Detta har skapat en brist på seniora handledare och lärare inom ämnesområdet. Även om professurer i mikrobiologi, klinisk mikrobiologi och klinisk virologi har tillsats, krävs generellt en ytterligare satsning på seniora och yngre forskningsledare, såväl inom den kliniska som experimentella infektionsmedicinen. Brist på seniora handledare och lärare är särskilt tydlig inom klinisk infektionsmedicin. Den experimentella infektionsmedicinska forskningen som är koncentrerad till BMC är av internationell karaktär. Även om återväxten är god med flera välmeriterade yngre forskare saknas fortsatta karriärtjänster för att befästa den starka position som den infektionsmedicinska forskningen har vid fakulteten. De fem institutionerna vid den medicinska fakulteten som driver infektionsmedicinsk forskning har ingen specifik intension att koncentrera alla forsknings resurser till en gemensam institution. Forskning i Lund har mycket lite överlapp mot den som sker i Malmö utan kompletterar varandra. Därför finns goda förutsättningar för samarbeten och samordning mellan aktiviteten i Lund och den i Malmö. Utgångspunkten för våra förslag är att man skall se den infektionsmedicinska forskningen som en gemensam och komplementär verksamhet, utan tydliga gränser. Uppdelning i en preklinisk och klinisk del är inte befrämjande för rekrytering och utveckling. Inte heller undervisning bedrivs idag utifrån ett prekliniskt respektive kliniskt perspektiv utan sker mer integrerat. Vi förslår därför att det inrättas ett virtuellt infektionsmedicinskt centrum. Detta center bör snarast få resurser till att rekrytera 2-3 nya professorstjänster i bred konkurrens samt 3-4 medelhöga forskningstjänster (lektor, bitr. professor). Tjänsterna bör i första hand ha en bred infektionsmedicinsk ämnesinriktning utan krav på klinisk specialitet. Inom 5 år behöver ytterligare 2-3 internationella forskningsledare rekryteras för att ersätta nuvarande toppforskare som går i pension. Potentiella framtida fokusområden Den framgångsrika forskningen inom naturlig immunitet, kontaktsystemet samt komplementsystemet och mikrobinteraktioner har stor framtida potential. Den bör bygga på nuvarande starka strukturer och vidareutveckla forskning inom naturlig immunitet, urinvägsinfektioner, luftvägsinfektioner, sepsis med mikrob värd interaktioner och slemhinnebiologi. Man bör kunna utveckla en ny epigenetisk forskningslinje mot infektionskänslighet baserad på den kulturella mångfalden som regionen erbjuder. Att nyttja den nya fina infrastrukturella förbättringen som skett med tillkomsten av den nya infektionsmedicinska kliniken, att med dess fokus på luftvägsinfektioner bygga upp klinisk slemhinneforskning kopplad till funktionella analyser av inflammation vid luftvägsinfektioner skulle ha stor potential. Vi förslår också ett ökat fokus på sepsis med forskningen inom kärl, inflammationsreglering, interaktion mellan neutrofiler, trombocyter, 4

5 makrofager och endotel. Framtidsområden inkluderar endotelfunktionalitet och dess betydelse för vävnadsfunktion vid invasiva mikrobiella infektioner. Idag saknas mycket av det globala hälsoperspektivet inom infektionsmedicinen. Fakulteten skall därför överväga hur man på sikt kan utveckla infektionsmedicinen i ett globalt perspektiv. Sammanfattning För att befästa och utveckla den internationellt framgångsrika infektionsmedicinska forskningen, föreslår vi ett virtuellt infektionsmedicinskt centrum vid Lunds universitet. En rekryteringsgrupp med uppdrag att i första hand rekrytera 2-3 nya professorer, 3-4 medelhöga forskartjänster. Inom 5 år behöver ytterligare 2-3 internationella forskningsledare rekryteras för att ersätta nuvarande toppforskare som går i pension. Jan Andersson och Olle Stendahl 5