FOTO: LARS OWESSON. Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOTO: LARS OWESSON. Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS"

Transkript

1 Stöd forskning om global hälsa SEPSIS - NÄR VARJE SEKUND RÄKNAS

2 2 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 3 Sepsis - akut och livshotande Medicinska fakulteten vid Lunds universitet bedriver sedan tre år tillbaka en kampanj med fokus på global hälsa. en är dels att öka medvetenheten om aktuella globala hälsoutmaningar, dels att hitta finansiering till viktiga, ofta underfinansierade, forskningsområden. Vi vill även lyfta fram vad vi på Medicinska fakulteten gör för att hjälpa till att lösa dessa hälsoproblem. Första året fokuserade kampanjen på kvinnors och barns hälsa och andra året på infektionssjukdomar. I år har vi valt att lyfta fram sepsis, som är en allvarlig och vanlig sjukdom men som är relativt okänd både bland allmänheten och i sjukvården. I slutet av denna broschyr kan du hitta kortfattad information om de två första fokusområdena. Alla vet att människor världen över drabbas av sjukdomar som orsakar stort lidande. Det är många olika pusselbitar som behövs för att kunna förbygga och behandla dessa sjukdomar. Det behövs resurser för att föra ut behandlingar i alla de områden där de behövs, men i vissa fall har vi inte den kunskap som är nödvändig för att kunna utveckla ett botemedel. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet arbetar aktivt för att den forskning vi bedriver och den kunskap vi har ska bidra till att lösa globala hälsoproblem. En vanlig, allvarlig, men okänd sjukdom Sepsis (tidigare känt som blodförgiftning) är en akut och livshotande infektion som kan orsaka stora vävnads- och organskador. Varje år drabbas ca svenskar av sepsis. Dödligheten är ca 20 % i Sverige idag vilket är högre än för något annat akutmedicinskt tillstånd. Sjukdomen är komplicerad att hantera i sjukvården eftersom den kan ha olika orsaker och därmed kräva olika behandlingar. Det gör den även svårt att diagnostisera. Som ni kommer att se finns det många angelägna frågeställningar som måste lösas och där Medicinska fakulteten bedriver viktig forskning. Här följer en presentation av sex forskningsprojekt där vi behöver din hjälp för att ta forskningen vidare. Vår vision är att vara en medicinsk fakultet som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors hälsa. Vi hoppas att ni vill stödja oss i detta arbete! Gunilla Westergren-Thorsson

3 4 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 5 Sepsis när varje sekund räknas Varje år drabbas ca svenskar av sepsis. Sepsis (tidigare känt som blodförgiftning) är ett akut och livshotande tillstånd som orsakas av infektion. Det ger en mycket kraftig störning i kroppens immunförsvar och kan orsaka stora vävnads- och organskador. Dödligheten är ca 20 % i Sverige idag vilket är högre än för något annat akutmedicinskt tillstånd. Vårt immunförsvar kan i de flesta fall ta hand om akuta infektioner på ett bra sätt, men ibland får bakterierna övertaget och kan spridas till blodbanan. I blodet reagerar vita blodkroppar och blodplättar för att bekämpa bakteriehotet. Problemet vid sepsis är att kroppens eget immunologiska svar blir felaktigt och istället kan ett allvarligt tillstånd utvecklas. Sepsis orsakas främst av bakterier, men även av virus och parasiter, och kan ha sitt ursprung i olika delar av kroppen. Hur allvarligt sepsisförloppet blir beror också på hur lång tid personen varit sjuk innan han eller hon kommer under behandling, och även på individuell känslighet. För att kunna ge så bra behandling som möjligt borde hänsyn tas till alla dessa faktorer, men det sker inte idag eftersom kunskapen om dem är begränsad. Det brådskar att ge rätt vård. För varje timme som går utan rätt behandling ökar dödligheten. Antibiotikaresistens är ett allvarligt globalt problem som blir värre ju mer vi använder antibiotika. För att övervinna de problem som uppstår när infektionssjukdomar inte längre kan behandlas med antibiotika måste nya behandlingsmetoder utvecklas, med nya aktiva substanser eller helt andra angreppssätt. Meningit (hjärnhinneinflammation) orsakar en särskilt allvarlig form av sepsis, ett kritiskt tillstånd med hög dödlighet och svåra följdsjukdomar för den som drabbas, trots att vi fortfarande har verksamma antibiotika. Innan antibiotika fanns tillgängligt var dödligheten högre än 80%. Idag är dödligheten 10 30% beroende på vilken bakterie som orsakar sjukdomen. Medicinsk forskning är komplex eftersom man måste ta hänsyn till många olika faktorer som styr en sjukdoms förlopp. Forskning om sepsis är ett bra exempel på detta. Vid Medicinska fakulteten studerar forskarna hela händelseförloppet, från molekylära mekanismer till hur ny kunskap bäst används i vården.

4 6 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 7 Individorienterad medicin skapar nya förutsättningar Vi saknar idag verktyg för att avgöra hur varje individ som drabbats av sepsis bäst skulle behandlas utifrån det unika i varje patients sjukdomssituation (är infektionen orsakad av bakterie eller virus; var i kroppen infektionen har sitt ursprung; hur länge sjukdomsprocessen pågått; samt genetiska faktorer hos bakterie och människa). Istället behandlas alla patienter enligt samma modell. Vi vill genom att använda prover från patienter med välkarakteriserad sepsis identifiera proteinuttrycksprofiler i blodplasma. De kan liknas vid ett slags fingeravtryck för de olika tillstånd som tidigare klassats som en och samma sjukdom. Med masspektrometri, en kraftfull storskalig teknik, kan ett stort antal proteiner identifieras på en och samma gång. sättningen är att definiera mätbara faktorer direkt i blodet för att kunna dela in sepsissjuka patienter i grupper utifrån deras proteinuttrycksprofil. Detta görs efter analysen av blodet, genom bioinformatiska beräkningsmetoder som skiljer likheter från skillnader i profilerna. Indelningen av patienter i väldefinierade grupper ger oss möjlighet att testa olika behandlingsstrategier i kliniska prövningar. När behandlingen anpassas utifrån gruppindelningen har behandlingen större chans att ge positiva effekter för de enskilda patienterna. Det långsiktiga målet är att utveckla en mer ändamålsenlig individuellt eller gruppanpassad behandling i samarbete med sjukvården. Definiera mätbara faktorer direkt i blodet för att kunna dela in sepsissjuka patienter i grupper utifrån deras proteinuttrycksprofil Utveckla en mer ändamålsenlig individuellt eller gruppanpassad behandling i samarbete med sjukvården

5 8 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 9 Ny behandling och diagnostik för hjärnhinneinflammation Att idag, på ett tidigt stadium, diagnostisera bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation) är svårt. Rätt diagnos måste ställas snabbt för att förhindra svåra följdsjukdomar såsom förlamning och dövhet. Den skenande antibiotikaresistensen är ett problem, utan verksamma antibiotika kan vi inte behandla dessa patienter. Vid Medicinska fakulteten har vi identifierat en helt ny sjukdomsmekanism vid meningit, som bidrar till sjukdomens allvarlighetsgrad. Neutrophil Extracellullar Traps (NETs) bildas genom att de vita blodkropparna (neutrofilerna) försöker hämma infektionen. Normalt är NETs gynnsamt för patienten men om infektionen inte kan kontrolleras sker en överproduktion av NETs som leder till att immunförsvaret överreagerar och skadar kroppens egna celler och organ. Fyndet av NETs vid meningit är viktigt som en potentiell diagnostisk biomarkör, dvs om ämnet hittas i blodet visar detta att personen är sjuk. Vi har även hittat nya läkemedelskandidater (som ej är konventionella antibiotika) som löser upp dessa NETs. I djurmodeller leder den nya behandlingen till att kroppens eget immunförsvar förstärks, bakterierna dödas och försöksdjuren överlever även utan antibiotikabehandling. Detta skulle kunna vara ett viktigt bidrag till behandlingen av svåra infektioner i framtiden. Stärkta av dessa fynd vill vi bredda angreppspunkten i att förstå meningits uppkomst. Vi vill nu samla in ryggmärgsvätska från patienter med olika former av sjukdomen. Genom att använda avancerad masspektrometri kommer vi att på ett effektivt sätt analysera ryggmärgsvätskan för att mäta mängden NETs före och efter behandling och samtidigt försöka identifiera nya sjukdomsspecifika ämnen. Sådana ämnen skulle också kunna fungera som diagnostiska markörer och lägga grunden för att utveckla ett snabbtest. Om något eller några av de identifierade ämnena också kan bevisas vara nyckelspelare i att sjukdomen fortskrider, kan det eller de också utgöra mål för framtida behandling. Identifiera nya sjukdomsspecifika ämnen som kan fungera som diagnostiska markörer vid meningit och användas för att utveckla ett snabbtest Om något eller några av de identifierade ämnena visas vara viktiga i sjukdomens utveckling, kan det eller de också utgöra mål för framtida behandling

6 10 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 11 Vad händer när bakterie möter cell? Vad händer i det allra första ögonblicket när en bakterie möter en människocell? Trots det snabbt växande problemet i världen med bakteriella infektioner, finns många grundläggande frågor som vi saknar bra svar på. Om det går att noggrant fastställa när, var och hur aktivering av ytstrukturer hos bakterie och cell sker när de möts, kan man också förutspå i vilka sammanhang och på vilket sätt bakterier kan orsaka infektion. Integriner är en stor familj proteiner som är viktiga för många centrala interaktioner både människoceller emellan och i deras kontakt med bakterier. Med genteknik har vi försett integriner med inbyggda sensorer som tillsammans med avancerad fluorescensmikroskopi och bildanalys används för att både filma och mäta det första ögonblicket när integrinerna blir aktiverade. Det här upplägget gör det möjligt att studera de första sekunderna när vita blodkroppar angriper bakterier och omvänt, när bakterier försöker invadera människoceller. Att förstå hur ytstrukturer aktiveras och om det driver sjukdomsprocessen kan lägga grunden för nya behandlingar där t ex en interaktion kan hämmas eller en viss typ av aktivering kan neutraliseras. Det vi lär oss genom detta projekt kan alltså ge ny kunskap om riskgrupper eller ge information som kan användas för nya, mer riktade behandlingar. Genom ökad förståelse för hur ytstrukturer aktiveras och om det skeendet driver sjukdomsprocessen lägga grunden för nya, mer riktade behandlingar Ge ny kunskap om riskgrupper

7 12 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 13 Vad händer när bakterier hamnar i blodet? Vårt immunförsvar har utvecklats i samspel med sjukdomsorsakande bakterier för att bekämpa de flesta akuta infektioner på ett bra sätt. Ibland får bakterierna övertaget och kan spridas till blodbanan där vita blodkroppar och blodplättar reagerar för att bekämpa bakteriehotet. Vid Medicinska fakulteten pågår arbete där samspelet mellan bakterier och blodplättar studeras för att ge svar på grundläggande frågor om hur aktivering av cellerna uppkommer och vad konsekvenserna blir för de vita blodkropparna. Med mänskligt blod kan vi i provrör bygga upp en steg-för-steg modell av interaktionerna mellan bakterien och cellerna. Vi använder oss av en kraftfull visualiseringsteknik (flödescytometri) för att kartlägga samspel på molekylär nivå direkt i blodet. Identifiera molekylära mekanismer som kan bidra till att förklara hur bakterier påverkar blodceller och immunförsvaret Identifiera nya terapeutiska mål vid sepsis, i syfte att bryta sjukdomsutvecklingen

8 14 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 15 Ny sepsisdiagnostisk påvisar antibiotikaresistens snabbare Den bakteriologiska sepsisdiagnostiken är viktig och består idag av två delar, 1) att bestämma vilken typ av bakterie som har orsakat infektionen och 2) att bestämma vilka antibiotika som är effektiva mot den specifika bakterien och som den ännu inte är resistent mot. Under de senaste åren har vi kunnat korta tiden för att artbestämma bakterier med ca timmar med hjälp av masspektrometri. Trots dessa framsteg dör fortfarande många sepsispatienter på grund av att de inte får rätt behandling i tid och det beror bland annat på att diagnostiken fortfarande är för långsam och för trubbig. I samarbete med sjukvården vill vi nu utveckla och utvärdera en ny och betydligt snabbare analysmetod för att påvisa resistens och därigenom göra det möjligt att ge en effektiv antibiotikabehandling på ett tidigare stadium. Vi vill också utveckla snabba och kraftfulla metoder för att kartlägga likheter och skillnader i de skadliga ämnen som olika bakteriearter producerar. Resultaten av ett sådant kartläggningsarbete kommer att kunna bidra till snabbare och mer exakt diagnostik. Om riskerna för sepsis bättre kan förutses för olika typer av sjukdomsorsakande bakterier, blir det möjligt att utforma en mer precis sepsisbehandling. Snabbare svar på laboratoriet, betyder att behandlande läkare tidigare kan sätta in eller förbättra behandlingen av sepsispatienten. Snabbare diagnostik kan i förlängningen rädda liv. Utveckla och utvärdera en ny och betydligt snabbare analysmetod för att påvisa resistens och därigenom göra det möjligt att ge en effektiv antibiotikabehandling på ett tidigare stadium än idag Utveckla snabba och kraftfulla metoder för att kartlägga likheter och skillnader i de skadliga ämnen som olika bakterier producerar Resultaten av en kartläggning av olika sjukdomsalstrande bakterier kommer att kunna bidra till tidigare och mer exakt diagnostik

9 FOTO: MOSTPHOTOS 16 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 17 Minska dödligheten i sepsis - tillsammans når vi längre För att lösa sepsisgåtan angriper vi problemet genom tvärvetenskapliga samarbeten, och på flera olika plan. Sepsis and Bacterial Resistance Alliance (SEBRA) är ett tvärvetenskapligt koncept som bygger på en konstellation av forskare och kliniker som tillsammans vill förbättra förutsättningarna för sepsisvård och sepsisforskning. Konceptet har belönats med utmärkelsen Kreativ miiljö vid Medicinska fakulteten. Vi arbetar för att uppnå våra mål genom aktiviteter som inkluderar klinisk och experimentell forskning, lokala, nationella och internationella samarbeten med bl. a. näringsliv, medier, institutioner, nätverk och folkvalda. Implementering av de forskningsresultat som uppkommer i SEBRAs forskningsprojekt kan kräva djärva steg i nya riktningar, t. ex. kliniska prövningar, bioelektronik, app-utveckling, kompetensutveckling, ny informationshantering och liknande. Förbättra den grundläggande förståelsen för de molekylära processer som förknippas med sepsis och sepsisassocierade sjukdomsalstrande organismer. Att identifiera molekylära förlopp som bidrar till att förbättra sepsisdiagnostik och behandling Att synliggöra sepsis som medicinskt problem i vår tid Verka för förbättrad koordinering av sepsisforskningen på regional, nationell och internationell nivå

10 18 STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA STÖD FORSKNING OM GLOBAL HÄLSA 19 FOTO: GETTYIMAGES Forskning om global hälsa Medicinska fakultetens kampanj för att samla in medel för forskning och sprida information om global hälsa är nu inne på sitt tredje år. Här kommer kortfattad information om fokusområdena de två första åren. GLOBAL HÄLSA MED FOKUS PÅ KVINNOR, BARN OCH UNGA Barn, unga och kvinnor är särskilt utsatta i stora delar av världen. Vi fokuserar på följande områden: Diagnos och behandling av havandeskapsförgiftning En tredjedel av världens folk utan basal kirurgi Sexuellt tvång drabbar unga i Sverige och Uganda Hur bekämpar vi HIV och tuberkulos i välden? INFEKTIONSSJUKDOMAR - ETT ACCELERERANDE GLOBALT HOT Infektionssjukdomar är inget nytt problem. Genom historien har olika pandemier härjat och miljontals människor dött. Infektionssjukdomar är fortfarande ett stort problem och orsakar mycket lidande och död också i dagens samhälle. Forskning har gett oss nya botemedel och vaccin, men många människor insjuknar och dör årligen på grund av olika typer av smittsamma sjukdomar. Vi fokuserar på följande områden: Vad gör olika influensavirus olika farliga? Malaria - måste man överleva många gånger innan man blir immun Tuberkulos - en antik sjukdom på väg tillbaka Hur kan vi fortsätta, och vinna, kampen mot hiv i världen? FOTO: LARS OWESSON Läs mer här: Läs mer här:

11 Du kan läsa mer om vår kampanj om global hälsa på vår webbsida: Har du frågor eller vill donera? Kontakta Emma Roybon på: eller Om du redan bestämt dig för att stödja denna kampanj, använd bankgiro Ange ditt namn och kontaktuppgifter samt vilket forskningsprojekt du vill stödja. Medicinska fakulteten, Lunds universitet, juni Vi är en medicinsk fakultet som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors hälsa. Var med och stöd oss i vårt arbete! Detta är en del av Lunds universitets donationskampanj inför universitetets 350-årsjubileum. Läs mer om donationskampanjen: donationskampanj.lu.se Medicinska fakulteten LUNDS UNIVERSITET Box Lund Tel

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Foto: GETTY IMAGES 2 STÖD forskning om global hälsa STÖD forskning om global hälsa 3 ObergPhotoGraphics.biz 2014 Varje minut dör en kvinna

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).

Läs mer

Att tämja farliga bakterier

Att tämja farliga bakterier Life Science Stafetten, Umeå 21:a Februari 2018 Att tämja farliga bakterier Jörgen Johansson Antibiotika en mirakelmedicin som räddat miljarder liv Vad är Antibiotika bra för? Möjliggör behandling av infektionssjukdomar,

Läs mer

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Delmål 1 ligger under v3 för kamratgranskning (17/11) och slutlig inlämning v4 (24/11). Det är lämpligt om innehållet i vecka 1 och 2 är skrivet till vecka

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Framtida diagnostik av sepsis. Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde

Framtida diagnostik av sepsis. Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde Framtida diagnostik av sepsis Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde Innehåll Högskolan i Skövde Sepsis Sepsisdiagnostik idag Framtida diagnostik

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)

Läs mer

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet

Läs mer

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN TUBERKULOS DEN VITA PESTEN Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men långt in på 1900-talet drabbade

Läs mer

NEIL KEENAN UPPDATERING Introduktion / Översikt: Den Helande Datorn teknologi

NEIL KEENAN UPPDATERING Introduktion / Översikt: Den Helande Datorn teknologi NEIL KEENAN UPPDATERING Introduktion / Översikt: Den Helande Datorn teknologi http://neilkeenan.com/neil-keenan-update-introduction-overview-the-healing-computertechnology/ December 2, 2016 Introduktion

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009 Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport 2009 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan

Läs mer

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens

Läs mer

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2 LIF policy LIF Policy om djurförsök 2006:2 November 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Väl utformade djurstudier är idag nödvändiga... 5 Framsteg för alternativa metoder... 5 LIFs principer

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Daptomycin STADA 350 mg och 500 mg pulver till injektions /infusionsvätska, lösning 4.5.2017, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

Masterprogram i biomedicin, inriktning laboratoriemedicin och experimentell medicin.

Masterprogram i biomedicin, inriktning laboratoriemedicin och experimentell medicin. 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i biomedicin, inriktning laboratoriemedicin och experimentell medicin. 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VABIM Programbeskrivning Masterprogrammet innehåller

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 16 december 2013 Skrivtid: 8:00-12:00 Personnummer: Läs detta först: 1. Skriv ditt namn på varje blad! 2. Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Antibiotikaresistens en global utmaning

Antibiotikaresistens en global utmaning NO 3 6 Apr 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Antibiotikaresistens en global utmaning inför Världshälsodagen 7 april 2011 Gunilla Reischl forskare vid Utrikespolitiska

Läs mer

Lär dig mer om SEPSIS

Lär dig mer om SEPSIS Lär dig mer om SEPSIS Denna broschyr är framtagen till alla som vill lära sig att förstå sepsis. Fokus i broschyren ligger på att ge stöd och råd till sepsis-drabbade och deras anhöriga. Introduktion Cirka

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer