Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande. *** Kerstin Johansson

Transkript

1 Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande *** Kerstin Johansson Nationell studievägledarkonferens Hållbar studievägledning, Kerstin Johansson biträdande professor, University of Linköping, Sweden, kerstin.k.johansson@liu.se Centrum för kommunstrategiska studier och avdelningen för socialt arbete

2 Inte godkänt % får inte godkänt från nionde klass. Nytt rekord våren 2015 (Skolverket). En tredjedel saknar slutbetyg efter tre år. En del av dem slutför gymnasieskolan under ett fjärde år. Var fjärde gymnasieelev hoppar av helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Många av dem hade klarat studierna om skolan visat mer engagemang (SKL). Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat, (SKL) Klassiska Socioekonomiska orsaker: föräldrars utbildningstradition, klass, kön, etnicitet Kerstin Johansson

3 - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för vanliga ungdomar vuxenblivande Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen Ung fokus , (Ungdomskontoret 2016-) Kerstin Johansson

4 Bli vuxen i arbetarstad om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003)

5 K Ja, men varför gjorde du inte det för, varför blev det så? Liv Nä,... för att jag var... när jag slutade nian då var jag så osäker, då visste jag inte vad jag skulle välja, då... då hade jag ju Barn- och fritid eller estetisk och då tog jag Barn- och fritid och det vet jag inte riktigt varför... det bara blev så... (K: Mm) och det var för att jag inte orkade plugga heller för jag var så trött på att plugga (Nora: det var likadant för mig) egentligen ville jag väl, eller jag skulle väl egentligen ha gått, typ, Samhäll eller nånting men jag orkade inte. (981102) Sista terminen: Information från AF om arbetslöshet. K: Men vad ska du göra i höst sen då? Liv: Ingen aning. Jag har sökt till Komvux igen men egentligen har jag ingen lust men jag får se. K: Hur mycket behöver du gå där då för att kunna skrapa ihop till nån...? [särskild behörighet] L: Jaa, om jag ska söka till högskola då lär jag ju inte komma in. K: Det räcker inte med godkänt, menar du? L: Nä. Och sen så - dom flesta högskolorna ska man ha matte B på också (K: Mm) och den kom jag inte in på nu sist. (000519)

6 Liv: Jag vet verkligen inte om jag är laddad för fem år... speciellt inte när man inte vet vad man vill läsa. Man kan ju inte bara börja på universitetet och sen kanske sluta. K: Jo, det är just det man kan. L: Nej, inte utbilda sig på flera år och sen så bara nej det här vill inte jag göra. K: Men du kan ju läsa en 5-poängskurs, Nora: Jag tror inte man har vetat om det där. L: Nej. (010119) Den som kommer ur rätt miljö hittar rätt i systemet medan den utan studievana stiger åt sidan. Jonas Frykman, (1998), Ljusnande framtid!: skola, social mobilitet och kulturell identitet, Lund: Historiska media, förord.

7 SISTA ORDET Vid sista intervjun blir Liv och Nora lite trötta på mitt tjatande om Norrköping och mina frågor om allt möjligt: L: Vad är det bästa med Norrköping mer, ja, det är alla jävla spårvagnar N: Hej då bandspelarn.(010119)

8 Bli vuxen i arbetarstad, om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003) Biografiska scheman förmedlas till en individ som socialt möjliga och sannolika livsförlopp. De är betydelsefulla när det gäller den personliga identiteten. De pekar på en framtid och på vad man kan bli. Biografiska scheman som man tilldelas och/eller tillägnar sig definierar det egna jaget både som möjligheter och omöjligheter. (Jfr Bourdieus begrepp habitus.) Familjen som socialisationsagent förmedlar biografiska scheman och familjens habitus avgör vad som förmedlas. Skolan, en ytterligare socialisationsagent, förmedlar i sin tur medelklassvärderingar och studievägledare, samhällets stödfunktioner, kulturen och inte minst den politiska bekräftar dem Problematiserad, sorterad, bestämd Sociala hierarkier vilka, tidigare accepterades som självklara, upprätthålls fortfarande och via utbildningssystemet har ungdomarna i denna studie problematiserats, sorterats och bestämts. (s.93)

9 Målbild 2010 skrev stadens politiker följande under rubriken utbildning: Kommunen kommer att få ett växande antal välutbildade invånare som är attraktiva på arbetsmarknaden. Detta bör medföra att attityden till utbildning förändras i Norrköping och ett ökat intresse för högre utbildning bland dem som lämnar gymnasieskolan. Denna attitydförändring måste på alla sätt understödjas inom kommunens skolor. Insikten att man ständigt behöver förnya och bredda sina kunskaper bör grundläggas tidigt Kerstin Johansson 9

10 fokus på vanliga unga i arbetslivets marginaler Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen Ung fokus , (Ungdomskontoret 2016-) Ytterligare forskning Ny studie : Organisering och långsiktiga strategier för kunskapsoch metodutveckling inom det arbetsmarknadspolitiska området Kerstin Johansson

11 Ungdomsresursen samordnad verksamhet för åringar med behov av försörjningsstöd och/eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Syfte: att förhindra att unga på grund av arbetslöshet eller andra skäl identifierar sig med rollen som socialbidragstagare. Att samla kompetens med inriktning på de unga arbetslösas situation. Att underlätta helhetssynen på den enskildes situation genom att samordna kommunala verksamheter som riktar sig till unga arbetslösa. Att stärka lärandet kring unga människors arbetsmarknad och de förhållanden som påverkar deras möjligheter till försörjning och utveckling. Ung fokus är ett projekt startades dec riktar sig till ungdomar i år som har ekonomiskt bistånd. Syfte: att med hjälp av riktade insatser och tillsammans med andra aktörer utveckla arbetssätt som ökar antalet ungdomar som går till egen försörjning. överenskommelse med AF att samverka för att skapa förutsättningar för deltagarna att gå vidare till förvärvsarbete och studier Ungdomskontor våren 2016

12 Ungdomskontor: SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR Syfte: Att samlokalisera ska ge ökad service och ökat stöd till ungdomar som söker kommunens studie och yrkesvägledning, försörjningsstöd och/eller Arbetsförmedlingens hjälp och tjänster. Matchning till insats och rätt insats ska bli bättre. Samlokaliseringen ska präglas av ökat medborgarfokus där vi förenklar och tydliggör kontakten med myndigheterna. Den ökade servicen och det ökade stödet, genom mer effektiv samordning, ska bidra till snabbare övergång till arbete eller studier. Syftet är även att minska andelen ungdomshushåll som är i behov av försörjningsstöd. Mål: - Sänka arbetslösheten bland ungdomar - Öka övergång till studier eller arbete bland ungdomar - Minska tiden i arbetslöshet respektive beroende av ekonomiskt bistånd bland ungdomar - Minska andelen ungdomshushåll som har behov av försörjningsstöd

13 aktuella ärenden Ungdomsresursen sept fördelade på orsakskod akut behov 12 arbetslös i sysselsättningsinsats 131 arbetslös med a-kassa 8 arbetslösa utan ersättning 342 deltids arbete 33 förskott 2 utfyllnad föräldrapenning 81 heltidsarbete 6 rehabiliteringsinsats 10 sjukdom 21 stud. med ferier 10 stud. med utfyllnad 125 låg pension 1 utfyllnad a-kassa 1 utvecklingsgaranti ärenden Ung fokus sept 2014 Samtliga Försörjningshinder Antal % Arbetslös % Sjukskriven med läkarintyg 13 2% Sjuk- eller aktivitetsersättning 8 1% Arbetshinder, sociala skäl 46 8% Föräldraledig 39 7% Arbetar deltid, ofrivilligt 12 2% Arbetar heltid 4 1% Språkhinder 24 4% Utan försörjningshinder 0 0% Annat försörjningshinder 64 11% Totalt ärenden % Kerstin Johansson

14 Kerstin Johansson Tabell 5.1 visar antal män och kvinnor födda 1979 och 1980 och deras skolbakgrund n=16 Folkhögskola 1 Samtliga Föräldraledig 1 Utbildningsnivå samtliga ungdomar Antal % Vilande Gymn. Pågående Marielund pågående Gymn. samlat betygdok Kvinna Man Har slutbetyg från gymnasiet % Har samlat betygsdokument från gymnasiet 28 5% Ej klar med gymnasiet % Gymn. m slutbetyg 1 1 Uppgift saknas 5 1% 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Totalt % alldeles för liten kunskap om ej klar med gymnasiet

15 1. Vilka är ungdomarna idag och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? 69% ej klara med gymnasiet => liten kunskap om vad detta står för Samma ungdomar men med neuropsykiatriska diagnoser och upplevd (psykisk)ohälsa En global och individualiserad värld => Ensamkommande flyktingbarnoch ungdomar 2. Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? På liknande sätt med att erbjuda åtgärder. Dock finns eventuellt mer styrka och flexibilitet samt möjlighet för ungdomarna att gå färdigt gymnasiet. => ev. Mer individanpassat 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats?

16 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Metoder har inte utvecklats om man med metoder avser evidensbaserade metoder Arbetssätten har utvecklats dvs. man har provat och prövar en mängd arbetssätt och modeller som blivit vedertagna (Minas 2008) => erfarenhets baserad åtgärder, Men är verksamheten mer effektiv?... Njae nej. Ges ungdomar bättre, effektivare stöd? Njae.nej Når man syften och mål som anges för Ungdomsresursen och ungfokus? Najee nej Statistik finns men bristfällig uppföljning, analys och åtgärd

17 Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete utbildning betyder oerhört mycket för möjligheterna att få ett arbete och att även behålla det. Många av dem som inte har slutfört gymnasiet, får ett jobb, men de löper betydligt större risk att bli arbetslös vid konjunkturnedgångar. Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast av samtliga vid konjunkturnedgångar. av Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för Utbildning och arbetsmarknad. Datamaterialet är hämtat från SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), samt Arbetsförmedlingens Händelsedatabas. Utöver arbetslöshetsrisk har individer utan slutfört gymnasium även högre risk för att få lägre lön, större risk att få ekonomiskt bistånd, de byter bransch mer sällan samt flyttar i lägre utsträckning utanför länsgränsen. utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att klara sig på arbetsmarknaden. Ser vi framåt så kommer utbildning att bli än mer viktigare, vilket innebär att vi idag måste börja diskutera utbildningsfrågorna ur lite andra perspektiv än vad vi gör idag. Om inte detta förändras så att en betydligt större andel klarar det som på arbetsmarknaden räknas som grundläggande utbildning, riskerar vi ett samhälle som dras isär och skillnaderna mellan de med och de utan utbildning blir väldigt stor. Detta kan i sin tur leda till slitningar i samhället som inte gynnar någon Kerstin Johansson

18 Alla som kan ta högskoleexamen ska ha chansen RESSMEDDELANDE (UHR) har i ett regeringsuppdrag kartlagt och analyserat högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper. Engagemanget inom högskolan är stort, men arbetet måste bli mer strukturerat om fler med olika bakgrund ska känna sig välkomna i den akademiska världen. Det är viktigt för demokratin att alla som kan klara av en högre utbildning ser högskolestudier som ett möjligt val i livet, säger Ulf Melin, generaldirektör på UHR. Sverige har inte råd att missa några framstående studenter i framtiden. Sammansättningen av högskolestudenter ska spegla samhällets mångfald, ge nya kunskapsperspektiv och bredare erfarenheter. Universitet och högskolor ska bredda rekrytering till högskolan, men det är dubbelt så vanligt att studera vid högskolan om man har högskoleutbildade föräldrar. Bristande studietradition kön, utländsk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättningar, skillnader mellan stad och landsbygd kan påverka vilka som studerar. Breddad rekrytering inbegriper också breddat deltagande, vilket är att ge studenterna förutsättningar att klara av sina studier. Lärosätena bör även underlätta studenternas övergång till arbetslivet. Universitet och högskolor är positiva till arbetet, men ser utmaningar, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR. Det finns ett engagemang på lärosätena men arbetet med frågorna är inte alltid strukturerat och förankrat i organisationen. Det är viktigt att varje lärosäte tar fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. UHR förordar även att universitetet och högskolor ska återrapportera sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande till regeringen Kerstin Johansson

19 Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? -Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Hur ser övergången från gymnasieskola, till fortsatta (högre) studier och vuxenliv ut idag? Vilka är ungdomarna idag som är arbetslösa och/eller har försörjningsstöd och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? och avslutningsvis belysa frågan: Vilken roll spelade studievägledning då och vilken roll spelar den idag? Kerstin Johansson

20 Vad kan studievägledare göra? Möjliggöra idén om ett eget valt biografiskt schema Kunskap om studieval vid nyckelövergångar i livet En förändrad retorik runt utbildning Information och studiebesök på universitet och högskola och YH-utbildningar etc. Ett begripligt betygssystem. Möjligheter att förändra sitt biografiska schema (komvux) Kerstin Johansson

21 Referenser Bergmark, Å, Bäckman, O. & Minas, R. (2013) Vägar ur socialbidrag? Om socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet (Rapport i socialt arbete nr. 143). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Bauman, Zygmunt, (1998), Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (1999), Vi vantrivs i det postmoderna, Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (2002), Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1992) Risk society: towards a new modernity, London: Sage. Lena Engelmark, Hans Swärd red. (2012) Fattigdom utan gränser Carlssons Johansson K. (2007) Arbetsmarknadspolitik som välvilja, maktutövning och styrning i Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Sophia Lövgren & Kerstin Johansson red. Studentlitteratur: Lund. Johansson K. (2013) Kunskap, makt och styrning i Linde S och Svensson K Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm. Johansson, K (2003) Bli vuxen i arbetarstad diss. Linköpings universitet Johansson, K (2005) Socialpolitik, kunskapsutveckling och Förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland. Innovativa kommuner 2005:2, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Johansson, K, (2000), Ungdomsresursens målgrupper-uppdrag Ungdomsresursen, Norrköpings kommun: Arbetsmarknadskontoret samt i förf. ägo Minas Renate (2001). Att skilja»agnar från vetet«telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3, Minas Renate (2008) Arbete med ekonomiskt bistånd 1. Organisation och metoder, kontinuitet och förändring. Ur Bergmark Åke, Lundström Tommy, Minas Renate och Wiklund Stefan (2008). Socialtjänsten i blickfånget organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur. Jonas Olofsson red. (2014) Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför. Studentlitteratur: Lund. Nybom Jenny (2008). Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2, Puide Annika (red.) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.