Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande. *** Kerstin Johansson
|
|
- Frida Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande *** Kerstin Johansson Nationell studievägledarkonferens Hållbar studievägledning, Kerstin Johansson biträdande professor, University of Linköping, Sweden, kerstin.k.johansson@liu.se Centrum för kommunstrategiska studier och avdelningen för socialt arbete
2 Inte godkänt % får inte godkänt från nionde klass. Nytt rekord våren 2015 (Skolverket). En tredjedel saknar slutbetyg efter tre år. En del av dem slutför gymnasieskolan under ett fjärde år. Var fjärde gymnasieelev hoppar av helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Många av dem hade klarat studierna om skolan visat mer engagemang (SKL). Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat, (SKL) Klassiska Socioekonomiska orsaker: föräldrars utbildningstradition, klass, kön, etnicitet Kerstin Johansson
3 - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för vanliga ungdomar vuxenblivande Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen Ung fokus , (Ungdomskontoret 2016-) Kerstin Johansson
4 Bli vuxen i arbetarstad om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003)
5 K Ja, men varför gjorde du inte det för, varför blev det så? Liv Nä,... för att jag var... när jag slutade nian då var jag så osäker, då visste jag inte vad jag skulle välja, då... då hade jag ju Barn- och fritid eller estetisk och då tog jag Barn- och fritid och det vet jag inte riktigt varför... det bara blev så... (K: Mm) och det var för att jag inte orkade plugga heller för jag var så trött på att plugga (Nora: det var likadant för mig) egentligen ville jag väl, eller jag skulle väl egentligen ha gått, typ, Samhäll eller nånting men jag orkade inte. (981102) Sista terminen: Information från AF om arbetslöshet. K: Men vad ska du göra i höst sen då? Liv: Ingen aning. Jag har sökt till Komvux igen men egentligen har jag ingen lust men jag får se. K: Hur mycket behöver du gå där då för att kunna skrapa ihop till nån...? [särskild behörighet] L: Jaa, om jag ska söka till högskola då lär jag ju inte komma in. K: Det räcker inte med godkänt, menar du? L: Nä. Och sen så - dom flesta högskolorna ska man ha matte B på också (K: Mm) och den kom jag inte in på nu sist. (000519)
6 Liv: Jag vet verkligen inte om jag är laddad för fem år... speciellt inte när man inte vet vad man vill läsa. Man kan ju inte bara börja på universitetet och sen kanske sluta. K: Jo, det är just det man kan. L: Nej, inte utbilda sig på flera år och sen så bara nej det här vill inte jag göra. K: Men du kan ju läsa en 5-poängskurs, Nora: Jag tror inte man har vetat om det där. L: Nej. (010119) Den som kommer ur rätt miljö hittar rätt i systemet medan den utan studievana stiger åt sidan. Jonas Frykman, (1998), Ljusnande framtid!: skola, social mobilitet och kulturell identitet, Lund: Historiska media, förord.
7 SISTA ORDET Vid sista intervjun blir Liv och Nora lite trötta på mitt tjatande om Norrköping och mina frågor om allt möjligt: L: Vad är det bästa med Norrköping mer, ja, det är alla jävla spårvagnar N: Hej då bandspelarn.(010119)
8 Bli vuxen i arbetarstad, om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003) Biografiska scheman förmedlas till en individ som socialt möjliga och sannolika livsförlopp. De är betydelsefulla när det gäller den personliga identiteten. De pekar på en framtid och på vad man kan bli. Biografiska scheman som man tilldelas och/eller tillägnar sig definierar det egna jaget både som möjligheter och omöjligheter. (Jfr Bourdieus begrepp habitus.) Familjen som socialisationsagent förmedlar biografiska scheman och familjens habitus avgör vad som förmedlas. Skolan, en ytterligare socialisationsagent, förmedlar i sin tur medelklassvärderingar och studievägledare, samhällets stödfunktioner, kulturen och inte minst den politiska bekräftar dem Problematiserad, sorterad, bestämd Sociala hierarkier vilka, tidigare accepterades som självklara, upprätthålls fortfarande och via utbildningssystemet har ungdomarna i denna studie problematiserats, sorterats och bestämts. (s.93)
9 Målbild 2010 skrev stadens politiker följande under rubriken utbildning: Kommunen kommer att få ett växande antal välutbildade invånare som är attraktiva på arbetsmarknaden. Detta bör medföra att attityden till utbildning förändras i Norrköping och ett ökat intresse för högre utbildning bland dem som lämnar gymnasieskolan. Denna attitydförändring måste på alla sätt understödjas inom kommunens skolor. Insikten att man ständigt behöver förnya och bredda sina kunskaper bör grundläggas tidigt Kerstin Johansson 9
10 fokus på vanliga unga i arbetslivets marginaler Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen Ung fokus , (Ungdomskontoret 2016-) Ytterligare forskning Ny studie : Organisering och långsiktiga strategier för kunskapsoch metodutveckling inom det arbetsmarknadspolitiska området Kerstin Johansson
11 Ungdomsresursen samordnad verksamhet för åringar med behov av försörjningsstöd och/eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Syfte: att förhindra att unga på grund av arbetslöshet eller andra skäl identifierar sig med rollen som socialbidragstagare. Att samla kompetens med inriktning på de unga arbetslösas situation. Att underlätta helhetssynen på den enskildes situation genom att samordna kommunala verksamheter som riktar sig till unga arbetslösa. Att stärka lärandet kring unga människors arbetsmarknad och de förhållanden som påverkar deras möjligheter till försörjning och utveckling. Ung fokus är ett projekt startades dec riktar sig till ungdomar i år som har ekonomiskt bistånd. Syfte: att med hjälp av riktade insatser och tillsammans med andra aktörer utveckla arbetssätt som ökar antalet ungdomar som går till egen försörjning. överenskommelse med AF att samverka för att skapa förutsättningar för deltagarna att gå vidare till förvärvsarbete och studier Ungdomskontor våren 2016
12 Ungdomskontor: SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR Syfte: Att samlokalisera ska ge ökad service och ökat stöd till ungdomar som söker kommunens studie och yrkesvägledning, försörjningsstöd och/eller Arbetsförmedlingens hjälp och tjänster. Matchning till insats och rätt insats ska bli bättre. Samlokaliseringen ska präglas av ökat medborgarfokus där vi förenklar och tydliggör kontakten med myndigheterna. Den ökade servicen och det ökade stödet, genom mer effektiv samordning, ska bidra till snabbare övergång till arbete eller studier. Syftet är även att minska andelen ungdomshushåll som är i behov av försörjningsstöd. Mål: - Sänka arbetslösheten bland ungdomar - Öka övergång till studier eller arbete bland ungdomar - Minska tiden i arbetslöshet respektive beroende av ekonomiskt bistånd bland ungdomar - Minska andelen ungdomshushåll som har behov av försörjningsstöd
13 aktuella ärenden Ungdomsresursen sept fördelade på orsakskod akut behov 12 arbetslös i sysselsättningsinsats 131 arbetslös med a-kassa 8 arbetslösa utan ersättning 342 deltids arbete 33 förskott 2 utfyllnad föräldrapenning 81 heltidsarbete 6 rehabiliteringsinsats 10 sjukdom 21 stud. med ferier 10 stud. med utfyllnad 125 låg pension 1 utfyllnad a-kassa 1 utvecklingsgaranti ärenden Ung fokus sept 2014 Samtliga Försörjningshinder Antal % Arbetslös % Sjukskriven med läkarintyg 13 2% Sjuk- eller aktivitetsersättning 8 1% Arbetshinder, sociala skäl 46 8% Föräldraledig 39 7% Arbetar deltid, ofrivilligt 12 2% Arbetar heltid 4 1% Språkhinder 24 4% Utan försörjningshinder 0 0% Annat försörjningshinder 64 11% Totalt ärenden % Kerstin Johansson
14 Kerstin Johansson Tabell 5.1 visar antal män och kvinnor födda 1979 och 1980 och deras skolbakgrund n=16 Folkhögskola 1 Samtliga Föräldraledig 1 Utbildningsnivå samtliga ungdomar Antal % Vilande Gymn. Pågående Marielund pågående Gymn. samlat betygdok Kvinna Man Har slutbetyg från gymnasiet % Har samlat betygsdokument från gymnasiet 28 5% Ej klar med gymnasiet % Gymn. m slutbetyg 1 1 Uppgift saknas 5 1% 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Totalt % alldeles för liten kunskap om ej klar med gymnasiet
15 1. Vilka är ungdomarna idag och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? 69% ej klara med gymnasiet => liten kunskap om vad detta står för Samma ungdomar men med neuropsykiatriska diagnoser och upplevd (psykisk)ohälsa En global och individualiserad värld => Ensamkommande flyktingbarnoch ungdomar 2. Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? På liknande sätt med att erbjuda åtgärder. Dock finns eventuellt mer styrka och flexibilitet samt möjlighet för ungdomarna att gå färdigt gymnasiet. => ev. Mer individanpassat 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats?
16 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Metoder har inte utvecklats om man med metoder avser evidensbaserade metoder Arbetssätten har utvecklats dvs. man har provat och prövar en mängd arbetssätt och modeller som blivit vedertagna (Minas 2008) => erfarenhets baserad åtgärder, Men är verksamheten mer effektiv?... Njae nej. Ges ungdomar bättre, effektivare stöd? Njae.nej Når man syften och mål som anges för Ungdomsresursen och ungfokus? Najee nej Statistik finns men bristfällig uppföljning, analys och åtgärd
17 Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete utbildning betyder oerhört mycket för möjligheterna att få ett arbete och att även behålla det. Många av dem som inte har slutfört gymnasiet, får ett jobb, men de löper betydligt större risk att bli arbetslös vid konjunkturnedgångar. Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast av samtliga vid konjunkturnedgångar. av Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för Utbildning och arbetsmarknad. Datamaterialet är hämtat från SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), samt Arbetsförmedlingens Händelsedatabas. Utöver arbetslöshetsrisk har individer utan slutfört gymnasium även högre risk för att få lägre lön, större risk att få ekonomiskt bistånd, de byter bransch mer sällan samt flyttar i lägre utsträckning utanför länsgränsen. utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att klara sig på arbetsmarknaden. Ser vi framåt så kommer utbildning att bli än mer viktigare, vilket innebär att vi idag måste börja diskutera utbildningsfrågorna ur lite andra perspektiv än vad vi gör idag. Om inte detta förändras så att en betydligt större andel klarar det som på arbetsmarknaden räknas som grundläggande utbildning, riskerar vi ett samhälle som dras isär och skillnaderna mellan de med och de utan utbildning blir väldigt stor. Detta kan i sin tur leda till slitningar i samhället som inte gynnar någon Kerstin Johansson
18 Alla som kan ta högskoleexamen ska ha chansen RESSMEDDELANDE (UHR) har i ett regeringsuppdrag kartlagt och analyserat högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper. Engagemanget inom högskolan är stort, men arbetet måste bli mer strukturerat om fler med olika bakgrund ska känna sig välkomna i den akademiska världen. Det är viktigt för demokratin att alla som kan klara av en högre utbildning ser högskolestudier som ett möjligt val i livet, säger Ulf Melin, generaldirektör på UHR. Sverige har inte råd att missa några framstående studenter i framtiden. Sammansättningen av högskolestudenter ska spegla samhällets mångfald, ge nya kunskapsperspektiv och bredare erfarenheter. Universitet och högskolor ska bredda rekrytering till högskolan, men det är dubbelt så vanligt att studera vid högskolan om man har högskoleutbildade föräldrar. Bristande studietradition kön, utländsk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättningar, skillnader mellan stad och landsbygd kan påverka vilka som studerar. Breddad rekrytering inbegriper också breddat deltagande, vilket är att ge studenterna förutsättningar att klara av sina studier. Lärosätena bör även underlätta studenternas övergång till arbetslivet. Universitet och högskolor är positiva till arbetet, men ser utmaningar, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR. Det finns ett engagemang på lärosätena men arbetet med frågorna är inte alltid strukturerat och förankrat i organisationen. Det är viktigt att varje lärosäte tar fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. UHR förordar även att universitetet och högskolor ska återrapportera sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande till regeringen Kerstin Johansson
19 Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? -Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Hur ser övergången från gymnasieskola, till fortsatta (högre) studier och vuxenliv ut idag? Vilka är ungdomarna idag som är arbetslösa och/eller har försörjningsstöd och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? och avslutningsvis belysa frågan: Vilken roll spelade studievägledning då och vilken roll spelar den idag? Kerstin Johansson
20 Vad kan studievägledare göra? Möjliggöra idén om ett eget valt biografiskt schema Kunskap om studieval vid nyckelövergångar i livet En förändrad retorik runt utbildning Information och studiebesök på universitet och högskola och YH-utbildningar etc. Ett begripligt betygssystem. Möjligheter att förändra sitt biografiska schema (komvux) Kerstin Johansson
21 Referenser Bergmark, Å, Bäckman, O. & Minas, R. (2013) Vägar ur socialbidrag? Om socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet (Rapport i socialt arbete nr. 143). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Bauman, Zygmunt, (1998), Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (1999), Vi vantrivs i det postmoderna, Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (2002), Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1992) Risk society: towards a new modernity, London: Sage. Lena Engelmark, Hans Swärd red. (2012) Fattigdom utan gränser Carlssons Johansson K. (2007) Arbetsmarknadspolitik som välvilja, maktutövning och styrning i Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Sophia Lövgren & Kerstin Johansson red. Studentlitteratur: Lund. Johansson K. (2013) Kunskap, makt och styrning i Linde S och Svensson K Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm. Johansson, K (2003) Bli vuxen i arbetarstad diss. Linköpings universitet Johansson, K (2005) Socialpolitik, kunskapsutveckling och Förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland. Innovativa kommuner 2005:2, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Johansson, K, (2000), Ungdomsresursens målgrupper-uppdrag Ungdomsresursen, Norrköpings kommun: Arbetsmarknadskontoret samt i förf. ägo Minas Renate (2001). Att skilja»agnar från vetet«telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3, Minas Renate (2008) Arbete med ekonomiskt bistånd 1. Organisation och metoder, kontinuitet och förändring. Ur Bergmark Åke, Lundström Tommy, Minas Renate och Wiklund Stefan (2008). Socialtjänsten i blickfånget organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur. Jonas Olofsson red. (2014) Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför. Studentlitteratur: Lund. Nybom Jenny (2008). Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2, Puide Annika (red.) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Att bli vuxen *** Kerstin Johansson
Att bli vuxen *** Kerstin Johansson 14 april 2016 klockan 13.30 ca 16 i Åtvidaberg Kerstin Johansson biträdande professor, University of Linköping, Sweden, kerstin.k.johansson@liu.se Centrum för kommunstrategiska
Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg
Orsakskoder och vecka 40-uppföljning Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg Varför är det viktigt med orsakskoder? Skyldighet att lämna uppgifter.
Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?
18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma
Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871
ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion
Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.
Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar
DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE. Reviderade mål och analys av utfall 2016
DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Reviderade mål och analys av utfall 2016 Parter Falu kommun 212000-2221 Arbetsförmedlingen 2021100-2114 Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen Översikt befolkningen 16-29 år Befolkningsutveckling i Håbo kommun år 2015-2030 enligt befolkningsprognos Antal invånare i Håbo kommun år 2015-2030 23 000 21 000 19
Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm
Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags
Uppföljning Mera koll
Uppföljning Mera koll 205-207 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning maj 205 juni 207 i SUS Datauttag ur SUS 207-06-5 av Linda Andersson BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande
Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden
Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2017-10-05 BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig 0410-73 42 78 linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering
Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1)
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Nedan följer en kartläggning av gruppen unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta. Först redovisas
Från socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Kartläggning Dua Södertälje kommun
Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning År Stadsdelsförvaltning Summa Månad 2011 sept 1 554 1 139 1 122 391 209 242 211 756 1 348 574 847 175 507 813 345 10 233 okt
Utredning av långtidsberoende 2013
RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete
Hur kan UHR stödja tidiga insatser Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor
Hur kan UHR stödja tidiga insatser 2019-03-05 Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor UHR:s fem huvudsakliga ansvarsområden: Information inför högskolestudier,
Uppföljning En ingång
Uppföljning En ingång 2016-2017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 2017-08-21 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess
Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande
Från breddad rekrytering till breddat deltagande
Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad
Brett deltagande i högskoleutbildning
Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet
Livets skola, eller livet efter skolan?
Livets skola, eller livet efter skolan? Duas sammansättning och organisation Inrättades dec 2014, arbetar tom feb 2021 Delegation består av företrädare för Arbetsförmedlingen, SKL, Försäkringskassan, Skolverket,
Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Uppföljning SUS 1 januari-30 juni 2017
Uppföljning SUS januari-0 juni 07 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning januari 07-0 juni 07 i SUS Datauttag ur SUS 07-09- av Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...
Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr
2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än
ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE
2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar
Uppföljning Komhall i Kinda
Uppföljning Komhall i Kinda 01-017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 017-09-13 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige
Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning
Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten
Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2.
Högskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
Jobben först investera i våra unga!
Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga
Välkomna Utbildning dioevidence
Välkomna Utbildning dioevidence Systematisk kartläggning av enskilda med försörjningsstöd (UIV-FK) Scandic Crown, 2018-04-13 Agenda 12:00 13:00 Lunch 13:00 13:30 Introduktion till grupparbete 13:30 14:30
Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder
Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till
lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015
Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt
Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post
Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven
Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) En notis som kan vara hämtad från vilken kommun
Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)
Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens
Välkomna Utbildning dioevidence
Välkomna Utbildning dioevidence Systematisk kartläggning av enskilda med försörjningsstöd (UIV-FK) Scandic Crown, 2018-04-13 Agenda 12:00 13:00 Lunch 13:00 13:30 Introduktion till grupparbete 13:30 14:30
Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt
Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt En enkätundersökning om situationen för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Denna rapport är
Sänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Verksamhetsrapport 2014:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning År Stadsdelsförvaltning Summa Månad 2013 feb 1 519 1 111 1 153 385 219 213 192 710 1 268 564 816 183 485 782 358 22 9 980 mar
Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016
AoF.2017.0011 2017-01-20 Marinel Vezok 0413-628 08 Marinel.Vezok@eslov.se Nämnden för arbete och försörjning Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016 Ärendebeskrivning Som bilaga/förklaring till bokslutet
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov
KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR
KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret
Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan
Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (1) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Denna handlar om vad ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 200/0 gjorde under åren 20 201.
Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE
Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats
Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1
Antal hushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd 1 År Ekonomiskt bistånd 1 Därav Månad Antal Kostnad Kronor/ Ersättning enligt LMA hushåll i tkr hushåll Antal Kostnad Kronor/ hushåll i tkr hushåll 2013
Ekonomisk rapport efter oktober 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-11-09 SN 2015/0525.03.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter oktober 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning
Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap, Lena Lidström lena.lidstrom@edusci.umu.se Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning Olika perspektiv på utanförskap, marginalisering och drop out
Måldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28
Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o
Verksamhetsrapport 2013:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat
FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor
Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Lokal överenskommelse för unga till arbete Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Uppdrag Delegation för unga till arbete (Dua) har i uppdrag att
temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Ekonomisk rapport efter september 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-10-13 SN 2015/0525.03.01 Tel: 0480-450950 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2016 Förslag till beslut Socialnämnden
Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket
2018-11-09 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket Frågor som studerades i en attitydundersökning 2017 Vilka är
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun
BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR
BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR Vad ÄR det för något? Att uppnå mer heterogen sammansättning av studentgrupper Öka andelen underrepresenterade grupper Breddad rekrytering
En starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Samarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Uppföljning SUS 1 januari-31 augusti 2017
Uppföljning SUS januari- augusti 0 Samordningsförbundet Västra Östergötland Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning januari 0 - augusti 0 i SUS Bakgrund... - - Metod... - - Uppföljning av volyminsatser...
Kamrater Mötesdeltagare!
2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska
Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen
Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag
Gemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan
Fler jobb för Linköpings unga. Ett jobbpaket för halverad ungdomsarbetslöshet i Linköping
Fler jobb för Linköpings unga Ett jobbpaket för halverad ungdomsarbetslöshet i Linköping Ungdomsarbetslösheten i Linköping I Linköping är 5 744 människor utan arbete. Av dessa är 1 264 mellan 18 och 24
Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker
Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker Ny nationell statistik om ekonomiskt bistånd från 2017 Anette Agenmark Utgångspunkter för föredraget Vanliga frågor och missuppfattningar
Socialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Vem kommer in, vem kommer ut?
Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Välkomna Utbildning dioevidence
Välkomna Utbildning dioevidence Systematisk kartläggning av enskilda med försörjningsstöd (UIV-FK) Scandic Crown, 2018-04-13 Agenda 12:00 13:00 Lunch 13:00 13:30 Introduktion till grupparbete 13:30 14:30
Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012
1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet
UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,