Att bli vuxen *** Kerstin Johansson
|
|
- Julia Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att bli vuxen *** Kerstin Johansson 14 april 2016 klockan ca 16 i Åtvidaberg Kerstin Johansson biträdande professor, University of Linköping, Sweden, kerstin.k.johansson@liu.se Centrum för kommunstrategiska studier och avdelningen för socialt arbete
2 Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. Hur är det att vara ung i dag? Hur blir man vuxen? Vad kan kommunerna bidra med för att unga ska inkluderas i samhället och inte exkluderas? särskilt fokus på övergången från studier till arbetsliv samt unga som är i behov av samhällets stöd, till exempel via arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd. Föreläsning Dialog Jfr: Social tillit: Är unga villiga att skriva under samhällskontraktet? Lars Trägårdh (Norrköping 10/3) Står vi inför en tillitskris i Sverige? Är unga speciellt sårbara? Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden Svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar med lägre tillit 2
3 Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. I det preindustriella samhället existerar inte någon avgränsad tidsintervall mellan barndom och ungdom Ungdomstiden var primärt en socialisationsform för borgarklassens söner men har spridits till att gälla alla oberoende av social bakgrund och könstillhörighet. I och med industrialismen kom begreppet ungdom att användas även för arbetarklassen. En människas vuxenstatus handlar om att göra rätt saker utifrån åldersrelaterade normer. nyckelövergångar: nattvarden flyttningen från föräldrahemmet giftermålet föräldraskapet 3
4 Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. I och med industrisamhällets intåg kom lönearbete att utgöra en nyckelövergång för att bli socialt accepterad. I det tidiga industrisamhället slussades flertalet unga genom en kort skolutbildning in i arbetslivet. De som föddes på tjugo- och trettiotalen hade skolplikt upp till tretton, fjorton års ålder, 75 procent av männen födda på tjugo- och trettiotalen hade vid artonårsålder gjort sitt arbetsmarknadsinträde. 4
5 Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. För femtio- och sextiotalisterna har mönstret delvis blivit ett annat. Dessa generationer hade nio års skolplikt i grundskolan för att sedan vid 16 års ålder eventuellt börja arbeta eller fortsätta två eller tre år i gymnasiet. I och med att den genomsnittliga utbildningstiden successivt förlängdes genom skolreformerna på och 1970-talen förlängdes övergångsfasen och inträdet på arbetsmarknaden har förskjutits i tid. I dag när 98 procent av ungdomarna påbörjar en treårig gymnasieutbildning, har utbildningstiden förlängts ytterligare. (Hur många slutför?) Generationsstudier visar att det i särklass vanligaste mönstret i vuxenblivandet hitintills, även om det försvagats, varit att ungdomar först avslutar utbildning för att därefter etablera sig på arbetsmarknaden, bli sammanboende och till sist föräldrar. Forskare är samstämmiga i att utbildningsvägarna såväl som arbetsmarknaden blivit alltmer komplex och därför också svårare för de unga att förhålla sig strategiskt inför. 5
6 Inte godkänt % får inte godkänt från nionde klass. Nytt rekord våren 2015 (Skolverket). En tredjedel saknar slutbetyg efter tre år. En del av dem slutför skolan under ett fjärde år. Var fjärde gymnasieelev hoppar av helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Många av dem hade klarat studierna om skolan visat mer engagemang (SKL). Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat, (SKL) Klassiska Socioekonomiska orsaker: föräldrars utbildningstradition, klass, kön, etnicitet 6
7 Utbildning, arbete, försörjning, bostad är alltjämt nyckelövergångar och förutsättning för ett vuxenliv. och inkludering i samhället Via arbete får du tillgång till socialförsäkringssystemet Utanförskap/exkludering aldrig inkluderad!! Jfr: UVAS är en förkortning för Unga som Varken Arbetar eller Studerar. NEETS- neet is a young person who is "Not in education employment or training unga i arbetslivets marginaler vanliga ungdomar Arbetarklassbakgrund Från studieovana miljöer Funktionshinder Kriminalitet Missbruk, sociala problem Utanförskap/exkludering är både ett samhällsproblem och ett individuellt bekymmer 7
8 fokus på unga i arbetslivets marginaler övergången från studier till arbetsliv samt unga som är i behov av samhällets stöd, till exempel via arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd. Ytterligare forskning Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen Ung fokus , (Ungdomskontoret 2016-) Ny studie : Organisering och långsiktiga strategier för kunskapsoch metodutveckling inom det arbetsmarknadspolitiska området. 8
9 Bli vuxen i arbetarstad, om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003) Biografiska scheman förmedlas till en individ som socialt möjliga och sannolika livsförlopp. De är betydelsefulla när det gäller den personliga identiteten. De pekar på en framtid och på vad man kan bli. Biografiska scheman som man tilldelas och/eller tillägnar sig definierar det egna jaget både som möjligheter och omöjligheter. (Jfr Bourdieus begrepp habitus.) Familjen som socialisationsagent förmedlar biografiska scheman och familjens habitus avgör vad som förmedlas. Skolan, en ytterligare socialisationsagent, förmedlar i sin tur medelklassvärderingar och Studievägledare Den politiska retoriken och politiken Ungdomsresursen bekräftar dem
10 Ungdomsresursen samordnad verksamhet för åringar med behov av försörjningsstöd och/eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Syfte: att förhindra att unga på grund av arbetslöshet eller andra skäl identifierar sig med rollen som socialbidragstagare. Att samla kompetens med inriktning på de unga arbetslösas situation. Att underlätta helhetssynen på den enskildes situation genom att samordna kommunala verksamheter som riktar sig till unga arbetslösa. Att stärka lärandet kring unga människors arbetsmarknad och de förhållanden som påverkar deras möjligheter till försörjning och utveckling. Ung fokus är ett projekt startades dec riktar sig till ungdomar i år som har ekonomiskt bistånd. Syfte: att med hjälp av riktade insatser och tillsammans med andra aktörer utveckla arbetssätt som ökar antalet ungdomar som går till egen försörjning. överenskommelse med AF att samverka för att skapa förutsättningar för deltagarna att gå vidare till förvärvsarbete och studier Ungdomskontor våren 2016
11 Kartläggning av ungdomar i Ung fokus (inleddes ht14 rapport jan 16) Syfte: att göra en mer ingående kartläggning av alla ungdomshåll som ingår i projektet Ung fokus. för att öka kunskaperna om gruppens sammansättning och för att kunna förbättra arbetssätt och hitta rätt insatser för att minska bidragsberoendet. Studien ska också ge kunskaper som kan ligga till grund för utformningen av stödet till ungdomarna på det nya ungdomskontoret. Urval och avgränsningar. I kartläggningen ingår ungdomshushåll som omfattades av projektet Ung fokus sommaren registerledaren var född i september 1989 eller senare, och där hushållet hade ett öppet ärende i månadsskiftet augusti-september Hushållet ska också fått ett bifallsbeslut för ekonomiskt bistånd under perioden juli-augusti Totalt blev det 536 ungdomshushåll och 563 ungdomar som ingick i studien. Undersökningsvariabler: sammanställd registerdata vilken kompletterades med information från respektive handläggare för att få en mer ingående kunskap om ungdomarnas problem och behov. Den information som är manuellt tillagd av handläggarna är följande: Hemlöshet, Utbildningsnivå, Ensamkommande flyktingbarn, Kriminalitet, Missbruk, Psykisk ohälsa, Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Fysisk funktionsnedsättning
12 aktuella ärenden Ungdomsresursen sept fördelade på orsakskod akut behov 12 arbetslös i sysselsättningsinsats 131 arbetslös med a-kassa 8 arbetslösa utan ersättning 342 deltids arbete 33 förskott 2 utfyllnad föräldrapenning 81 heltidsarbete 6 rehabiliteringsinsats 10 sjukdom 21 stud. med ferier 10 stud. med utfyllnad 125 låg pension 1 utfyllnad a-kassa 1 utvecklingsgaranti ärenden Ung fokus sept 2014 Samtliga Försörjningshinder Antal % Arbetslös % Sjukskriven med läkarintyg 13 2% Sjuk- eller aktivitetsersättning 8 1% Arbetshinder, sociala skäl 46 8% Föräldraledig 39 7% Arbetar deltid, ofrivilligt 12 2% Arbetar heltid 4 1% Språkhinder 24 4% Utan försörjningshinder 0 0% Annat försörjningshinder 64 11% Totalt % 12
13 13 Tabell 5.1 visar antal män och kvinnor födda 1979 och 1980 och deras skolbakgrund n=16 Folkhögskola 1 Samtliga Föräldraledig 1 Utbildningsnivå samtliga ungdomar Antal % Vilande Gymn. Pågående Marielund pågående Gymn. samlat betygdok Kvinna Man Har slutbetyg från gymnasiet % Har samlat betygsdokument från gymnasiet 28 5% Ej klar med gymnasiet % Gymn. m slutbetyg 1 1 Uppgift saknas 5 1% 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Totalt %
14 Ungfokus 2014 Den information som är manuellt tillagd av handläggarna är: Hemlöshet, Utbildningsnivå, Ensamkommande flyktingbarn Kriminalitet, Missbruk Psykisk ohälsa, Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Fysisk funktionsnedsättning Samtliga Psykisk ohälsa Antal % Psykisk ohälsa med diagnos 64 11% Psykisk ohälsa utan diagnos 36 6% Ingen psykisk ohälsa % Totalt % Samtliga Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Antal % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med diagnos 49 9% Väntar på utredning/ utredning pågår 20 4% Ingen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning % Totalt %
15 Ungdomskontor: SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR Syfte: Att samlokalisera ska ge ökad service och ökat stöd till ungdomar som söker kommunens studie- och yrkesvägledning, försörjningsstöd och/eller Arbetsförmedlingens hjälp och tjänster. Matchning till insats och rätt insats ska bli bättre. Samlokaliseringen ska präglas av ökat medborgarfokus där vi förenklar och tydliggör kontakten med myndigheterna. Den ökade servicen och det ökade stödet, genom mer effektiv samordning, ska bidra till snabbare övergång till arbete eller studier. Syftet är även att minska andelen ungdomshushåll som är i behov av försörjningsstöd. Mål: - Sänka arbetslösheten bland ungdomar - Öka övergång till studier eller arbete bland ungdomar - Minska tiden i arbetslöshet respektive beroende av ekonomiskt bistånd bland ungdomar - Minska andelen ungdomshushåll som har behov av försörjningsstöd (ur Af text , SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR)
16 1. Vilka är ungdomarna idag och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? 69% ej klara med gymnasiet => liten kunskap om vad detta står för Samma ungdomar men med neuropsykiatriska diagnoser och upplevd (psykisk)ohälsa En global och individualiserad värld => Ensamkommande flyktingbarnoch ungdomar 2. Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? På liknande sätt med att erbjuda åtgärder. Dock finns eventuellt mer styrka och flexibilitet samt möjlighet för ungdomarna att gå färdigt gymnasiet. => ev. Mer individanpassat 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats?
17 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Metoder har inte utvecklats om man med metoder avser evidensbaserade metoder Arbetssätten har utvecklats dvs. man har provat och prövar en mängd arbetssätt och modeller som blivit vedertagna (Minas 2008) => erfarenhets baserad åtgärder, Men är verksamheten mer effektiv?... Njae nej. Ges ungdomar bättre, effektivare stöd? Njae.nej Når man syften och mål som anges för Ungdomsresursen och ungfokus? Najee nej Statistik finns men bristtfällig uppföljning, analys och åtgärd
18 Familjen och samhället (skolan, arbetsmarknadskontor, och AF mfl.) bekräftar de biografiska scheman som förmedlats av tidigare agenter och lyckas inte bryta dessa. Långsiktigt hållbara metoder (dvs. en evidensbaserad praktik) strategier och organisering saknas till stor del Historien och läget nu till lösningarna
19 Alla som kan ta högskoleexamen ska ha chansen PRESSMEDDELANDE (UHR) har i ett regeringsuppdrag kartlagt och analyserat högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper. Engagemanget inom högskolan är stort, men arbetet måste bli mer strukturerat om fler med olika bakgrund ska känna sig välkomna i den akademiska världen. Det är viktigt för demokratin att alla som kan klara av en högre utbildning ser högskolestudier som ett möjligt val i livet, säger Ulf Melin, generaldirektör på UHR. Sverige har inte råd att missa några framstående studenter i framtiden. Sammansättningen av högskolestudenter ska spegla samhällets mångfald, ge nya kunskapsperspektiv och bredare erfarenheter. Universitet och högskolor ska bredda rekrytering till högskolan, men det är dubbelt så vanligt att studera vid högskolan om man har högskoleutbildade föräldrar. Bristande studietradition kön, utländsk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättningar, skillnader mellan stad och landsbygd kan påverka vilka som studerar. Breddad rekrytering inbegriper också breddat deltagande, vilket är att ge studenterna förutsättningar att klara av sina studier. Lärosätena bör även underlätta studenternas övergång till arbetslivet. Universitet och högskolor är positiva till arbetet, men ser utmaningar, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR. Det finns ett engagemang på lärosätena men arbetet med frågorna är inte alltid strukturerat och förankrat i organisationen. Det är viktigt att varje lärosäte tar fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. UHR förordar även att universitetet och högskolor ska återrapportera sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande till regeringen. 19
20 Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete utbildning betyder oerhört mycket för möjligheterna att få ett arbete och att även behålla det. Många av dem som inte har slutfört gymnasiet, får ett jobb, men de löper betydligt större risk att bli arbetslös vid konjunkturnedgångar. Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast av samtliga vid konjunkturnedgångar. av Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för Utbildning och arbetsmarknad. Datamaterialet är hämtat från SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), samt Arbetsförmedlingens Händelsedatabas. Utöver arbetslöshetsrisk har individer utan slutfört gymnasium även högre risk för att få lägre lön, större risk att få ekonomiskt bistånd, de byter bransch mer sällan samt flyttar i lägre utsträckning utanför länsgränsen. utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att klara sig på arbetsmarknaden. Ser vi framåt så kommer utbildning att bli än mer viktigare, vilket innebär att vi idag måste börja diskutera utbildningsfrågorna ur lite andra perspektiv än vad vi gör idag. Att det endast är två tredjedelar av varje årskull som varje år klarar av att fullfölja sin gymnasieutbildning på utsatt tid är oroande. Om inte detta förändras så att en betydligt större andel klarar det som på arbetsmarknaden räknas som grundläggande utbildning, riskerar vi ett samhälle som dras isär och skillnaderna mellan de med och de utan utbildning blir väldigt stor. Detta kan i sin tur leda till slitningar i samhället som inte gynnar någon. 20
21 Delegationen för unga till arbete har regeringens uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan och utveckla nya samverkansformer. Vi gör det bland annat genom att stödja parterna i att skriva lokala överenskommelse för att minska ungdomsarbetslösheten. Vårt uppdrag Delegationen för unga till arbete verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Vi främjar statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Våra mål är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Att skriva en överenskommelse Delegationen för unga till arbete har tagit fram en manual för lokala överenskommelser. Manualen innehåller stöd till de som arbetar med att utveckla den överenskommelsen. Manualen innehåller även kriterier för hur en lokal överenskommelse ska vara utformad enligt Duas kriterier. 21
22 Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Fattigdom utan gränser är den första bok som tar ett helhetsgrepp om fattigdomsfrågan. Boken är en betraktelse av fattigdomens historia, nutid och framtid där forskarens och journalistens olika perspektiv sammanfogas i ett vidare synfält. Boken bygger på ett temanummer i tidskriften Socionomen som utkom med anledning av EU:s fattigdomsår Ungas väg till arbete och försörjning framstår som alltmer utdragen och krokig. Det är en erfarenhet som Sverige delar med ett flertal andra jämförbara länder. I den här antologin presenteras flera bidrag som belyser olika aspekter på etableringsproblemen och villkoren för olika ungdomsgrupper Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar? Vi kommer alla i kontakt med samhällets välfärdssystem. Vid födseln genom barnbidrag och stöd till föräldrarna, under livets gång kanske genom arbetslöshetsförsäkring och föräldrapenning och senare pension. Många av oss behöver också kommunal äldrevård vid slutet av livet. Alla dessa välfärdssystem tas upp i denna rikt illustrerade antologi. 22
23 Vad kan kommunerna göra? Hur erbjuder man nya/förändrade biografiska scheman? En del kommuner tror inte att de kan påverka resultaten. Har man inte ambitionen, eller inte tror att man kan få eleverna att stanna, då klarar man det inte, säger avdelningschef Per-Arne Andersson SKL. Politikens roll. Utbildningens roll. Kan vi i Östergötland samverka? Ungdomarna efterlyser någon som bryr sig och samtidigt ställer krav. När jag frågar mina ungdomar vad de skulle vilja säga till sig själva som 16-åringar svarar de med eftertryck: "Skärp dig! (Anders Lovén, universitetslektor vid Malmö högskola, pågående forskning) 23
24 Referenser Bergmark, Å, Bäckman, O. & Minas, R. (2013) Vägar ur socialbidrag? Om socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet (Rapport i socialt arbete nr. 143). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Bauman, Zygmunt, (1998), Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (1999), Vi vantrivs i det postmoderna, Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (2002), Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1992) Risk society: towards a new modernity, London: Sage. Lena Engelmark, Hans Swärd red. (2012) Fattigdom utan gränser Carlssons Johansson K. (2007) Arbetsmarknadspolitik som välvilja, maktutövning och styrning i Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Sophia Lövgren & Kerstin Johansson red. Studentlitteratur: Lund. Johansson K. (2013) Kunskap, makt och styrning i Linde S och Svensson K Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm. Johansson, K (2003) Bli vuxen i arbetarstad diss. Linköpings universitet Johansson, K (2005) Socialpolitik, kunskapsutveckling och Förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland. Innovativa kommuner 2005:2, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Johansson, K, (2000), Ungdomsresursens målgrupper-uppdrag Ungdomsresursen, Norrköpings kommun: Arbetsmarknadskontoret samt i förf. ägo Minas Renate (2001). Att skilja»agnar från vetet«telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3, Minas Renate (2008) Arbete med ekonomiskt bistånd 1. Organisation och metoder, kontinuitet och förändring. Ur Bergmark Åke, Lundström Tommy, Minas Renate och Wiklund Stefan (2008). Socialtjänsten i blickfånget organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur. Jonas Olofsson red. (2014) Den långa vägen till arbetsmarknaden - Om unga utanför. Studentlitteratur: Lund. Nybom Jenny (2008). Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2, Puide Annika (red.) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande. *** Kerstin Johansson
Ska jag plugga på universitetet? - Myndigheters, organisationers och professionellas betydelse för ungdomars vuxenblivande *** Kerstin Johansson Nationell studievägledarkonferens 2016 -Hållbar studievägledning,
Kartläggning Dua Södertälje kommun
Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar
ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE
2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar
Livets skola, eller livet efter skolan?
Livets skola, eller livet efter skolan? Duas sammansättning och organisation Inrättades dec 2014, arbetar tom feb 2021 Delegation består av företrädare för Arbetsförmedlingen, SKL, Försäkringskassan, Skolverket,
Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE. Reviderade mål och analys av utfall 2016
DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Reviderade mål och analys av utfall 2016 Parter Falu kommun 212000-2221 Arbetsförmedlingen 2021100-2114 Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga
Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg
Orsakskoder och vecka 40-uppföljning Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg Varför är det viktigt med orsakskoder? Skyldighet att lämna uppgifter.
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande
Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.
Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1)
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning (bilaga 1) Nedan följer en kartläggning av gruppen unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta. Först redovisas
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun
Nationell samling för unga utanför
2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten
Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12
Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan
Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm
Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags
Uppföljning Mera koll
Uppföljning Mera koll 205-207 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning maj 205 juni 207 i SUS Datauttag ur SUS 207-06-5 av Linda Andersson BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande
Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp Arbetsmarknadsenheten
Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Unga som varken arbetar eller studerar i Dals-Ed... 3 Elever årskurs 9 som inte är behöriga till nationella
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen Översikt befolkningen 16-29 år Befolkningsutveckling i Håbo kommun år 2015-2030 enligt befolkningsprognos Antal invånare i Håbo kommun år 2015-2030 23 000 21 000 19
Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12
Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden
Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2017-10-05 BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig 0410-73 42 78 linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering
Delegationen för unga till arbete. (Dua)
(Dua) Beslutades av regeringen december 2014 Arbetande ordförande Övriga i delegationen ännu inte på plats Kansliet bemannas under våren Treårigt uppdrag Varför en delegation? Budgetpropositionen 2015:
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Implementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
2012 ISSN 1651-2855 ISBN
Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2.
KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR
KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret
Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Överenskommelse Parter Eslövs kommun, 212000-1173. Arbetsförmedlingen i Eslöv, 202100-2114. Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Mål Den
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Bilaga 1... 3 Kartläggning av målgrupp, ungdomar 16-24 år i Östhammars kommun... 3 Unga som
Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp storlek och sammansättning, samt behov
Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp storlek och sammansättning, samt behov Utifrån de redan befintliga samverkansprocesser som finns inom ramen för Framtid Kronoberg 1 har processen kring utarbetandet av
Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag
DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag Varför finns DUA? Många unga är arbetslösa (17 % Västernorrland 12 % riket). En stor del av gruppen har inte fullständig gymnasieutbildning (24%
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning År Stadsdelsförvaltning Summa Månad 2011 sept 1 554 1 139 1 122 391 209 242 211 756 1 348 574 847 175 507 813 345 10 233 okt
Uppföljning SUS 1 januari-30 juni 2017
Uppföljning SUS januari-0 juni 07 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning januari 07-0 juni 07 i SUS Datauttag ur SUS 07-09- av Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...
Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna
Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
Arbetsmarknadsstrategin Avseende insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma till egen försörjning.
STYRDOKUMENT Datum 2018-05-07 Arbetsmarknadsstrategin Avseende insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma till egen försörjning. Bakgrund Inledning Kommunen vision Framgångsrika Älvsbyn
Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
BILAGA Samordningsförbundet Sundbybergs stad Årsredovisning 2018
BILAGA Samordningsförbundet Sundbybergs stad Årsredovisning 2018 Strategi för att planera insatser inriktade till målgruppen unga-vuxna (16-29) Fakta Målgruppen unga-vuxna (16-29) med funktionsnedsättningar
Ekonomisk rapport efter oktober 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-11-09 SN 2015/0525.03.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter oktober 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Från breddad rekrytering till breddat deltagande
Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad
Socialt arbete - specialisering eller integrering?
Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet
Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Lokal överenskommelse för unga till arbete Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Uppdrag Delegation för unga till arbete (Dua) har i uppdrag att
Ett samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019
solbritt.hoglund@harnosand.se Ett samlat IFO under samma tak Härnösands kommun 25 000 inv 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd 2018 24 miljoner? 2019 9 soc.sekr handlägger ek bistånd, egna medel, bostäder,
Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov
LärSam - daglig verksamhet som språngbräda
LärSam - daglig verksamhet som språngbräda Om samverkan, lärande och utveckling Anna Karlsson Här börjande vi hösten 2015 ett behov av möjlighet till lärande för personer med kognitiva funktionsnedsättningar
Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,
Nuläge och måluppfyllelse 2017 Hässleholm, 2017-12-20 2017-10-13 fanns det totalt 5352 ungdomar mellan 16-24 år folkbokförda i Hässleholms kommun, vilket är en minskning med 26 personer jämfört med samma
Utredning av långtidsberoende 2013
RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende
Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp
Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.
ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UNGA
Promemoria 2017-03-14 Dnr: A2014:06/2015/12 Delegationen för unga och nyanlända till arbete A 2014:06 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UNGA Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser
Uppföljning En ingång
Uppföljning En ingång 2016-2017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 2017-08-21 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Ekonomisk rapport efter september 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-10-13 SN 2015/0525.03.01 Tel: 0480-450950 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2016 Förslag till beslut Socialnämnden
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Kommittédirektiv. Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar. Dir. 2015:70. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015
Kommittédirektiv Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Dir. 2015:70 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning Allt för många unga har i dag svårt att etablera sig
Kartläggning unga vuxna år i Motala
Kartläggning unga vuxna 16-24 år i Motala Motala maj 2016 Madeleine Öberg Samordningsförbundet Västra Östergötland 1 Sammanfattning Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av situationen för
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?
Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
2015-12-16 1 (10) BILAGA 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Högskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
ESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Gemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003
Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring
Uppföljning Komhall i Kinda
Uppföljning Komhall i Kinda 01-017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 017-09-13 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871
ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan
SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Reviderad 2016-12-08 2015-10-27
Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten
Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.
Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer? LOs seminarium i Almedalen 3 juli 2006 Del 2 Aktiv arbetsmarknadspolitik för unga Lena Westerlund LO-ekonom Ungdomar deltidsmönster etableras tidigt Kvinnor
Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun
Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Arbetsmarknadsstrategi för Falköpings kommun Innehåll Inledning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Statistik 4 Ansvar och Ekonomi 4 Falköpings kommuns arbetsmarknadsarbete
Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28
Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o
Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat
PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00
Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten
Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning på
FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor