SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri
|
|
- Johanna Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri
2 2 (18) MÅLDOKUMENT FÖR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDEN...4 INLEDNING...4 Socialnämndens framtidsbild...4 Om måldokumentet...4 Rättsäkerhet...5 Jämställdhet..5 Insatser inom socialtjänstens verksamhetsområde Information och delaktighet...6 Kontinuitet...6 Trygghet och tillgänglighet...7 Individuell anpassning och valfrihet...8 Meningsfull vardag...8 Barnperspektivet 9 Jämställdhet 9 Kulturell bakgrund.9 Kost och aktivitet...10 Anhöriga och närstående...10 Samarbete med frivilliga...10 Personalens kompetens och bemötande...11 Förebyggande insatser...11 Personlig assistans.12 VAD STYR VÅRD- OCH OMSORGSPOLITIKEN?...14 Internationella mål som styr vård- och omsorgspolitiken...14 Svensk lagstiftning och nationella mål...15
3 3 (18) VAD ÄR DET KOMMUNALA ANSVARET?...17 Kommunens ansvar för socialtjänsten...17 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård...17 Kommunens ansvar för stöd och service till vissa funktionshindrade...17
4 MÅLDOKUMENT 4 (18) Måldokument för socialnämndens verksamhetsområden INLEDNING Socialnämndens framtidsbild I Uddevalla har alla trygga och goda levnadsförhållanden. Här kan människor växa! Om måldokumentet Detta måldokument är beslutat av socialnämnden och har som funktion att beskriva innehållet och förväntningarna inom verksamhetsområdet. Måldokumentet är uppdelat på ett flertal områden som var och ett tillsammans beskriver socialnämndens målsättning. Exempel på områden i måldokumentet Information och delaktighet Kontinuitet Trygghet och tillgänglighet Individuell anpassning och valfrihet Meningsfull vardag Anhöriga och närstående Personalens kompetens och bemötande Samarbete med frivilliga Förebyggande insatser Kost och hälsa Måldokumentet är en viktig del av socialnämndens styr- och kvalitetsledningssystem och skall tillämpas på enhetsnivå tillsammans med socialnämndens styrkort och enhetens egna verksamhetskort. Måldokumentet är tillgängligt för alla kommunens medborgare. Alla inom socialtjänstens verksamheter känner till måldokumentet och dess innehåll. Grundläggande för socialtjänstens insatser är att en helhetssyn på människans livssituation tillämpas och att arbetet präglas av att vi arbetar med omsorg. Grundläggande är också den lagstiftning som beskriver socialnämndens uppdrag. Enligt socialtjänstlagen (SoL) skall verksamheten vara av god kvalitet och kommunen har det
5 5 (18) yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Rättssäkerhet Den enskilde som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Den enskilde tillförsäkras därigenom en skälig levnadsnivå. Insatser skall alltid följas upp och utvärderas så att eventuella fel och brister kan rättas till. Den enskilde har alltid rätt att överklaga insatsbeslutet. Jämställdhet Genusperspektivet uppmärksammas varför medvetenheten ökar om vikten av jämställdhet och samma förutsättningar för kvinnor, män, flickor och pojkar. Att arbeta med ett genusperspektiv innebär att man vill se och synliggör uppfattningar och värderingar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället. Insatser inom socialtjänstens verksamhetsområden Den enskilde får ett individuellt anpassat stöd och har möjligheten att kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv. Personer med funktionshinder skall kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. De skall vidare ha en meningsfull sysselsättning och möjlighet att skapa sig ett eget hem. Verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor och insatserna skall individanpassas och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Barn, ungdomar och vuxna ges förutsättningar att leva ett tryggt, jämlikt och självständigt liv. Insatser som ges är individuellt utformade och anpassade till den enskildes önskemål, behov och resurser. Insatserna utformas så att de stärker, utvecklar och frigör den enskildes egna resurser. Utanförskap motverkas. Tillgängligheten skall upplevas som hög, möjligheten att påverka som stor och alla får ett bra bemötande. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är tydlig med att de kommunala insatserna skall bedrivas så att de uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att sjukvården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvården.
6 6 (18) Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri Måldokument för bestämning av kvalitetsnivå Information och delaktighet Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet. Information och kommunikation utformas så att alla kan förstå och göra sig förstådda. Personer med funktionshinder får allmän kommunal information på samma servicenivå som andra. Dessutom får funktionshindrade och deras anhöriga information om sina rättigheter och möjligheter gällande utbudet av stöd och service i Uddevalla. Informationen är utformad utifrån mottagarens förutsättningar att ta emot den. Lätt tillgänglig information om vilket stöd och vilken hjälp som finns att tillgå finns för alla oavsett funktionsnedsättning. Personer med annan kulturell bakgrund har möjlighet att få information på sitt eget språk, skriftlig och/eller muntlig. Resultat av uppföljningar och kvalitetsmätningar inom verksamhetsområdet presenteras på ett sätt som gör informationen tillgänglig för så många som möjligt. För funktionshindrade utgör bland annat socialnämndens verksamhetsråd ett viktigt forum för möjlighet till insyn och delaktighet i planeringsfrågor som rör såväl personer som omfattas av LSS som personer med ett psykiskt funktionshinder. När det gäller den enskildes livssituation garanteras inflytande och delaktighet i alla beslut och insatser. Ett viktigt redskap för detta är genomförandeplanen som utföraren upprättar i samråd med den enskilde. Att den enskilde är delaktig i framtagandet av genomförandeplanen. Att alla medarbetare har kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser och kan lämna grundläggande information om socialtjänsten och om den lagstiftning som styr verksamheten. Att det finns någon form av brukarråd. Att det finns informationsmaterial som presenterar verksamheten eller verksamhetsområdet. Kontinuitet Den enskilde och dennes närstående garanteras en kontinuitet som förmedlar trygghet. Man hyser tilltro till att insatserna ges i den omfattning och form som överenskommits. Tillvaron är överblickbar och stödet varar så länge behovet finns. Man känner sig trygg
7 7 (18) med personalen och personalkontinuitet eftersträvas. Att antalet personal är begränsat till så få personer som möjligt. Att den enskilde får hjälp med att upprätthålla kontakten med sina anhöriga och vänner Att samtliga brukare i gruppbostad och daglig verksamhet har en utsedd kontaktpersonal samt en ersättare vid dennes frånvaro. Att utarbetade riktlinjer och rutiner för kontaktpersonal finns och tillämpas. Att kvarboendeprincipen gäller för alla som bor i bostad med särskilt stöd och service enligt LSS Trygghet och tillgänglighet Respekten för den enskildes integritet och individuella behov är en gemensam värdegrund för all personal inom handikappomsorgen. Att visa respekt för den enskildes integritet är att se varje människa som en unik person med olika förutsättningar och därmed också olika behov. Alla har rätt till individuellt anpassade insatser. Den enskilde känner trygghet i vardagen - där finns någon man känner, man bemöts med respekt, man får möjlighet att utveckla sina förmågor och man får god vård och omsorg. Medvetenheten om livssituationen för människor med funktionshinder är hög inom socialtjänsten och inom kommunen i övrigt. Personer med funktionshinder kan delta i kultur, fritids- och idrottsliv tillsammans med människor utan funktionshinder. Man kan komma in i lokaler och anläggningar som anpassats enligt gällande kriterier för tillgänglighet. Man kan ta del av den information och verksamhet som finns. Information om olika arrangemang anger om det finns begränsningar i tillgängligheten avseende lokal och andra delar av arrangemanget. Kommunal service är tillgänglig för alla. Handikapperspektivet genomsyrar all utformning av kommunal verksamhet. Att samtliga som har insatser har en genomförandeplan. Att det finns kompetent personal, en garanti för god omsorg och vård. Att ingen utsätts för övergrepp och diskriminering Att rutiner för avvikelsehantering och Ris & Ros är säkerställda inom verksamheten. Att det finns tillförlitliga säkerhetsrutiner för utrymning vid brand, kontroll av trygghetslarm m.m.
8 8 (18) Att dokumentation sker i enlighet med gällande föreskrifter. Att det finns rutiner omkring ekonomisk säkerhet vid handhavande av brukares egna pengar eller värdeföremål. Individuell anpassning Den enskilde har, utifrån egen förmåga och vilja, rätten att bestämma över den dagliga livsföringen. Insatserna är individuellt anpassade och har alltid en utgångspunkt i den enskildes behov, val och rätt att bestämma över sitt liv. Målstyrda genomförandeplaner är upprättade utifrån den enskildes behov, förmåga och intressen. Målen följs upp kontinuerligt tillsammans med den enskilde. Alla visar respekt för den privata sfären. De boendes personlighet respekteras såväl gällande utformning av lägenhet, klädstil som personlig hygien. Lyhördhet och respekt för den enskildes önskemål Att den enskildes val tydliggörs i genomförandeplanen Att man får bestämma över sitt eget boende. Meningsfull vardag Alla har ett bra fullvärdigt boende, meningsfull individuellt anpassad sysselsättning, tillgång till en innehållsrik fritid och delaktighet i samhällslivet. Alla funktionshindrade garanteras goda levnadsvillkor, man får den hjälp man behöver i det dagliga livet och man kan påverka vilket stöd och vilken service man får. Den enskildes integritet och rätten att göra individuella val respekteras. En tydlig struktur och kommunikation genererar trygghet, självförtroende och en greppbar vardag för den enskilde. Alla ska ha rätt till en god och allsidig utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Alla bostäder i gruppbostad är fullvärdiga vilket innebär en bostad med eget hygienutrymme och kokmöjlighet samt tillgång till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska ha en hemlik miljö. Hög kunskap hos personalen om olika funktionsnedsättningar och dess effekter
9 9 (18) för den enskilde Att arbeta med individen i centrum och anpassa tydliggörandet till den enskilds behov och förmågor Ett pedagogiskt arbetssätt som omfattar kommunikation, arbete, sociala -, fritidsoch vardagsfärdigheter Ett bra bemötande Att alla har en fullvärdig bostad Att utvecklingen av gruppbostäder och daglig verksamhet sker med fokus på komplexa funktionshinder när det gäller såväl den fysiska miljön som säkerhetsmässigt. Barnperspektivet Barn med funktionshinder har samma rättigheter som andra barn till goda och utvecklande uppväxtvillkor. Barnets bästa sätts alltid i första rummet. Ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp skall åtnjuta ett fullvärdigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Att personalen har kunskap om funktionshinder och om barns behov samt att arbetet sker utifrån barnkonventionens huvudprinciper Att ett barns bästa alltid föregås av en individuell bedömning Att barns behov av en trygg uppväxtmiljö säkerställs Att korttidsverksamhet erbjuds enligt beslut och behov Att insatserna utformas tillsammans med barnets företrädare Jämställdhet Genusperspektivet uppmärksammas varför medvetenheten ökar om vikten av jämställdhet och samma förutsättningar för kvinnor, män, flickor och pojkar. Att arbeta med ett genusperspektiv innebär att man vill se och synliggör uppfattningar och värderingar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället. En viktig förutsättning är: - Att återkommande på arbetsplatser diskutera om och hur våra personliga värderingar påverkar lämnade insatser
10 10 (18) Kulturell bakgrund Varje person med annan kulturell bakgrund skall känna trygghet i förvissning om att insatserna anpassas efter behov och önskemål. Professionalism, kunskap om kulturella skillnader och inlevelseförmåga hos personal är förutsättningar för en god kvalitet på lämnade insatser. Att det individuella stödet anpassa och utvecklas på nya och varierade sätt Att personal har kunskap och därigenom förståelse när det gäller effekter av kulturella olikheter. Kost och aktivitet Funktionshindrade ges förutsättningar för en bra mathållning och en livsstil som är fysiskt aktiv. Personalen är engagerad och delaktig i måltidsplanering och matlagning samt uppmuntrar och medverkar till fysisk aktivitet. Personalen har goda kunskaper om livsmedelshygien och om kostens betydelse för hälsa och välbefinnande. Att brukare som bor i bostad med särskild service är delaktig vid inköp, tillagning och övriga måltidsrelaterade situationer Att brukare som bor i bostad med särskild service har möjlighet att välja att äta själv eller tillsammans med andra Att det finns individuellt planerade former av fysisk aktivitet Anhöriga och närstående Anhöriga och närstående har en viktig roll och känner sig delaktiga i de insatser som lämnas den enskilde. Anhöriga och närstående till personer med till exempel en utvecklingsstörning har stora kunskaper om den enskildes liv. Många utvecklingsstörda har behov av stöd från anhöriga under hela sitt liv. Stödet till närstående är anpassat utifrån individuella behov.
11 11 (18) Att arbeta för en god kontakt med anhöriga/närstående med respekt för den enskildes önskemål Att det finns goda förutsättningar för avlösning Samarbete med frivilliga Samarbete med frivilliga öppnar för ökade möjligheter till gemenskap med andra. Som ett komplement till kommunens verksamhet finns ett väl fungerande samarbete med organisationer och föreningar. Mötesplatser finns för att stärka social samvaro och delaktighet i samhällslivet. Enskilda personer som är intresserade av uppdrag som kontaktperson får erforderligt stöd och kunskap om funktionshinder. Några viktig förutsättningar är: Att det finns ett introduktionsprogram för nya kontaktpersoner Att samarbete utvecklas med organisationer och föreningar Personalens kompetens och bemötande Den enskilde känner trygghet genom att det stöd och de arbetssätt som erbjuds kännetecknas av god kompetens hos personalen. Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs om bland annat konsekvenser av olika funktionsnedsättningar och arbetet grundas på utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete. Erfarenheterna från olika kvalitetsinstrument medverkar till utveckling och kompetenshöjning. I kvalitetsarbetet är bemötandefrågorna särskilt angelägna. Att bli respektfullt bemött är grundläggande för den enskildes integritet, för dennes rätt att bestämma över sig själv. Personalen använder resurser och kunskaper på ett professionellt sätt så att den enskilde blir bemött med respekt för den han/hon är och blir hörd, delaktig och känner trygghet. Bemötandet ligger till grund för den enskildes möjlighet att utveckla sina förmågor och ge förutsättningar att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Allas lika värde respekteras Att en kompetensutvecklingsplan finns för yrkesgruppen. Att specialkompetens utvecklas med fokus på utvecklingsstörning, diagnoser
12 12 (18) inom autismspektra området samt diagnoser inom psykiatrin och dess konsekvenser. Att former för erfarenhetsutbyte med andra, såväl internt som externt, utvecklas. Att alla enheter har en skriven bemötandepolicy som tillämpas. Att personalen har kunskap om smärta och utvecklingsstörning. Förebyggande insatser Ett habiliterande/rehabiliterande synsätt som kännetecknas av god kvalitet genomsyrar hela organisationen och verksamheten. Handikappomsorgen kännetecknas av arbetsmetoder som främjar självbestämmande och integritet vilket ger effekter som minskning av behovet av institutioner och gruppboenden för personer med behov av särskilt stöd och service. Omsorgen verkar för att med olika stödinsatser stödja den enskilde och möjliggöra boende i det ordinära bostadsbeståndet. Verksamheten präglas av flexibilitet och öppenhet för nya lösningar. Ett kompetent och väl anpassat boendestöd för personer med psykiska funktionshinder Utvecklade samverkansformer med regionpsykiatrin avseende vård och rehabilitering Förutsättningar att erbjuda anpassad, meningsfull sysselsättning Utåtriktad verksamhet där samarbete söks hos organisationer och studieförbund God tillgång till korttidsverksamhet LSS Personlig assistans Personlig assistans är ett personligt stöd som ger den funktionshindrade möjlighet till ett självständigt liv. Den enskilde har ett stort inflytande över när och om hjälpen ges, det vill säga kunna bestämma över sin livssituation. Insatsen är individuellt utformad utifrån beslut och behov samt utifrån de krav kommunen ställer gällande bland annat arbetsmiljö och säkerhet. Den enskilde känner trygghet med personalen och upplever att behovet av hjälp tillgodoses genom assistansen. Lyhördhet och respekt för den enskildes önskemål Att det finns en skriftlig överenskommelse om utformningen av insatsen som
13 13 (18) följs upp regelbundet. Att dokumentation sker i enlighet med gällande föreskrifter. Kunskap hos assistenterna om den enskildes funktionsnedsättning och dess effekter för den enskilde
14 14 (18) Vad styr vård- och omsorgspolitiken? Internationella mål som styr vård- och omsorgspolitiken Vård- och omsorgspolitiken styrs utifrån en mängd antagna styrdokument internationellt och nationellt. Nedan beskrivs vilka dokument som är aktuella. WHO Hälsa antog WHO:s regionalkommitté för Europa (där Sverige ingår) reviderade mål för hälsa för alla: Till år 2020 ska människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återstående livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 % Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 %. WHO Palliativ vård Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livets såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.
15 15 (18) FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning 1993 antog FN:s generalförsamling standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikhet och delaktighet. De förutsättningar som anges är ökad medvetenhet, medicinsk vård och behandling, rehabilitering och stöd och service. Huvudområdena är tillgänglighet, utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet, familjeliv och personlig integritet, kultur, rekreation och idrott samt religion. FN:s barnkonvention Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas och kallas för de fyra huvudprinciperna: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Svensk lagstiftning och nationella mål Svensk lagstiftning Ett antal lagar och förordningar styr arbetet inom vård- och omsorgsverksamheten. De viktigaste lagarna är sekretesslagen (SekrL), socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt allmänna råd, föreskrifter och nationella riktlinjer. Nationella målområden för folkhälsan (prop. 2002/2003:35) För att uppnå det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen har regeringen identifierat elva målområden för folkhälsoarbetet.
16 16 (18) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) Den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken lägger fast tre huvudprinciper för äldrepolitiken: att den ska vara demokratiskt styrd genom folkvalda församlingar, att den ska vara solidariskt finansierad genom skattemedel och att den ska vara tillgänglig efter behov, inte efter köpkraft. Planen anger också mål och inriktning för den framtida äldrepolitiken. Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Nationell handlingsplan för handikappolitiken (1999/2000:SoU 14) Riksdagen godkände i maj 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare - och som gäller fram till år De nationella målen är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. De prioriterade arbetsområdena är förbättra bemötande, skapa ett tillgängligt samhälle och se till att funktionshinderperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) Den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården poängterar ett antal områden som är viktiga att fokusera på de närmaste åren, nämligen: primärvården i regioner och kommuner ska utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvård äldre ska få en bättre hälso- och sjukvård genom ett bättre medicinskt omhändertagande. det bör skapas förutsättningar för såväl medicinska insatser som omvårdnad och rehabilitering i särskilt boende och i hemsjukvården samverkan mellan kommun och landsting ska utvecklas så att alla brukare får vård på rätt vårdnivå barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa ska få tidigare och bättre stöd och personer med funktionshinder ska få ett stärkt stöd. Lokala styrdokument Förutom socialnämndens egna styr- och kvalitetsledningssystem har kommunfullmäktige antagit ett antal mål- och styrdokument som omfattar all kommunal verksamhet: t ex tillväxtprogram, tillgänglighetsplan, jämställdhetspolicy samt prioriterade målområden för ex. folkhälsoarbetet.
17 17 (18) Vad är det kommunala ansvaret? Kommunens ansvar för socialtjänsten I socialtjänstlagens 2 kap. 1 regleras det kommunala ansvaret. Här anges att kommunen ansvarar för att det tillhandahålls sociala tjänster för den som bor i kommunen och även för andra som vistas där. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän. Till socialnämndens uppgifter hör också att göra sig väl förtrogen med medborgarnas levnadsvillkor i kommunen, att medverka i samhällsplanering, samarbeta med berörda intressenter, informera om socialtjänsten samt bedriva uppsökande verksamhet etc. De insatser som bedrivs inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller andra liknande sociala tjänster underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Kommunen har även skyldighet att inrätta särskilt boende för äldre människor och för personer med funktionshinder som möter betydande svårigheter i sin livsföring. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boenden och bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna. Ansvaret omfattar även de personer som bor i ordinärt boende och som har en diagnos eller ett funktionshinder som medför stor olägenhet för den enskilde att besöka vårdcentralen samt de personer som har behov av att få enklare dagliga sjukvårdsinsatser utförda i hemmet. Kommunen ansvarar även för hemrehabilitering det vill säga bedömning, behandling och träning i hemmet och dess närmiljö. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar de insatser som sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast ansvarar för. Hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs till stor del även av övrig vård- och omsorgspersonal. Läkarinsatser ansvarar regionen för. För att få en samlad kompetens runt brukaren är den kommunala hälso- och sjukvården integrerad med hemtjänst och omsorg. Kommunens hälso- och sjukvård ska ges med god kvalitet och säkerhet. Kommunens ansvar för stöd och service till vissa funktionshindrade Till kommunens uppgifter hör att löpande följa upp vilka som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 15) och vad deras behov av stöd och service är. Lagen omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av insatserna måste man tillhöra LSS personkrets. Kommunen ska arbeta för att personer
18 MÅLDOKUMENT 18 (18) som omfattas av personkretsen får sina behov tillgodosedda och informera om mål och medel för verksamheten. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Till kommunens uppgift hör att medverka till att personer som omfattas av personkretsen får tillgång till arbete eller studier. Det är också kommunens skyldighet att arbeta för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som omfattas av personkretsen. Kommunen ska anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av personkretsen kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra. Kommunen ska också samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder. Personer som ingår i personkretsen har samma rätt som andra till vård och stöd enligt annan lagstiftning till exempel socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Läs mer Regeringen Sveriges kommuner och Landsting Uddevalla kommun
SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT Äldre- och Handikappomsorg Socialnämnden 20xx-xx-xx
SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT Äldre- och Handikappomsorg Äldre- och Handikappomsorg 2012-2014 2011-2013 Socialnämnden 20xx-xx-xx 2 (10) MÅLDOKUMENT FÖR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDEN... 3 INLEDNING...
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Plan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Program. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Plan för vård och omsorg Inriktningsmål och strategier ÖSTERSUNDS KOMMUN
och god Brukare och inflytan de närstående bemöts på och i planering och Ökad livskvalitet genom ett varierat och individuella insatser ett respektfullt sätt och utformning av med rätt stöd och insatser
Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Plan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Fastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Policy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Funktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Äldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad
Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan för Önneröd Sands gruppbostad 2012 Önneröd Sand är ett boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Kvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,
Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Äldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Socialtjänstlagens uppbyggnad
Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige
Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166
Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Socialnämndens Verksamhetsplan 2014
Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Handikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Värdegrund- förslag till lagändring
Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för
Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun
Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun
förmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER
1 (3) POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER Förord De politiska inriktningsmålen är ett komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service för målgruppen
Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun
2011-03-02 2011-05-25 reviderad SN 2011-05-25 153 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun Äldreomsorgen ska verka för att på demokratins och solidaritetens grund främja Människornas
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Riktlinjer boendestöd för vuxna
Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2
Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Tillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist
Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Vad säger lagarna och hur kan de användas?
Vad säger lagarna och hur kan de användas? Socialförsäkringssystemet Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen ------------- + LSS Samhälle med mångfald som grund Full delaktighet i samhällslivet Jämlikhet
Värdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Handläggning inom Omvårdnad Gävle
Handläggning inom Omvårdnad Gävle En förenklad information om lagstiftning och handläggning inom Omvårdnad Gävle. Emelie Hager och Malin Blomqvist OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ansvarar för att ge omvårdnad, stöd
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman
Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden
En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun
En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun Kommunens övergripande mål är att samhället ska göras tillgängligt för alla och att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras
Socialstyrelsens författningssamling
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper
Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS
1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri
Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,