Inbjuden idétävling för utformningen av Stortorget i Karlshamn

Transkript

1 Inbjuden idétävling för utformningen av Stortorget i Karlshamn Juryutlåtande maj 2013

2 I november 2012 inbjöds tre arkitektkontor att delta i en idétävling om utformningen av Stortorget i Karlshamn. Tävlingen arrangerades av Karlshamns kommun. De tävlande teamen Tävlingen var endast öppen för de tre arkitektkontor som inbjudits av arrangören och de var: Sweco AB White Nivå landskapsarkitektur AB Samtliga kontor deltog vid ett startmöte den 9 november Vid tävlingstidens utgång den 31 januari 2013 hade samtliga tävlande lämnat in tävlingsförslag som godkändes av juryn. Juryn Juryn som utvärderade de tre inkomna tävlingsförslagen bestod av följande sex personer: Peter Persson, Samhällsbyggnadschef Emina Kovavic, Stadsarkitekt Marie Louise Svensson Wickström, Park och gatuchef Per Ingströmer, Trafikingenjör Anna Terning, Landskapsarkitekt Ulf Olsson, Lokalsamordnare/projektledare Jonas P Berglund, Kragh & Berglund Landskabsarkitektur & Urban Design Tävlingsuppgiften Torg ses ofta som stadens finrum och som den självklara samlingsplatsen. Stortorget i Karlshamn har alltid varit ett brukstorg med plats för utomhushandel, vilket skapat ett livaktigt torg. Under de senaste åren har torget varit föremål för diskussioner om alternativa utformningsförslag för att ytterligare utveckla torget till en attraktiv plats för handel, kultur, rekreation och sociala kontakter. Stortorget är lokaliserat i centrala Karlshamn och utgör storleksmässigt ett kvarter i rutnätstaden. Tävlingsområdet utgörs av torget och dess omgärdande gator; Drottninggatan, Christopher Schrödersgatan, Kungsgatan och Rådhusgatan, i de delar som gränsar till torget. Tävlingsuppgiften innefattade inte förslag om trafikförändringar inom tävlingsområdet. Stortorget har idag flera funktioner, som även i framtiden ska finnas kvar. Främst Tävlingsområdet utgörs av Stortorget med angränsande gator. 2

3 används det för torghandel, parkering och som centralpunkt under festivaler och tillställningar. I tävlingsprogrammet framgick att det på torget ska finnas en torgpaviljong, visande högkvalitativ och samtida arkitektur, och ett vatteninslag. Tävlingens syfte var att ta fram högkvalitativa idéskisser för utformningen av Stortorget och att stimulera till debatt och dialog runt dessa. Särskilt viktigt att beakta vid gestaltningen har varit: Förtydliga den visuella och fysiska kontakten mellan kyrkan och Rådhusbyggnaden. Öka kontakten mellan de öppna torgytorna och entréerna till butiker och andra offentliga byggnader runt torget. Minska det visuella avståndet mellan Drottninggatan och Kungsgatan. Illustrera en översiktlig idé för belysningen. Som underlag för sitt arbete har de tävlande haft en rad dokument, flygfoton, foton och primärkarta. Gällande detaljplaner ska inte ses som styrande. Vid behov ska en ny detaljplan tas fram, som grundas på vinnande tävlingsförslag. Bedömningskriterier Förslagen har bedömts efter de bedömningskriterier som finns angivna i tävlingsprogrammet. Dessa kriterier är (utan inbördes viktning): Arkitektonisk gestaltning. Funktionalitet. Tillgänglighet. Ekonomisk genomförbarhet. Juryns generella bedömning Stortorget har en omfattande historia. Stadsplanemässigt given sin form ur rutnätsplanens strikta struktur. Från fasad till fasad fylld av aktiviteter och funktioner. Torget behöver dock förnyas med en organisation som förtydligar och förstärker befintliga kvaliteter. Genom en omgestaltning vill Karlshamn öka Stortorgets attraktionskraft för att möta upp samtida behov. Alla tre förslagen refererar till Karlshamns historia, men på skilda sätt. Från den strikta organisationen i rutnätsplanens struktur i Vi syns på Stortorget, genom en något mer upplöst komposition i Lunden Mattan & Festplatsen, till för rutnätsplanen ny geometri i Med ögon känsliga för grönt. Förslagen är olika i detaljeringsgrad men konceptuellt mycket tydliga och visar att Stortorgets organisation och gestaltning kan förändras för att uppnå syftet med förnyelsen. Stadsrummet Programmet uttryckte bland annat en önskan om att förtydliga kontakten mellan Drottninggatan och Kungsgatan samt att öka kontakten mellan torgets centrala del och randzonerna. Förslagen representerar olika angreppssätt för att lösa detta. Tydligast klarar Lunden Mattan & Festplatsen den uppgiften då både zonindelning, genom festplatsen, och torghandeln förläggs i väst östlig riktning. I Med ögon känsliga för grönt blir dammens attraktionskraft avgörande för detta när inga andra element förstärker denna önskade koppling. Vidare uttryckte programmet en önskan om att förtydliga den visuella kontakten mellan Rådhuset och kyrkan. Förslaget Vi syns på Stortorget låter ytan utmed Drottninggatan ligga öppen och förtydligar den historiska mittaxeln. Lunden Mattan & Festplatsen tar upp mittaxeln mer visuellt än genom markbeläggning men låter 3

4 zonindelningens tydliga organisation vara överordnad. Med ögon känsliga för grönt låter istället ny markbeläggning löpa ut i hela ytan från fasad till fasad, även till kyrkogårdsmuren. Stortorget är och har alltid varit ett stadstorg. Till sin struktur och organisation styrd av rutnätsplanens ambitioner om det storslagna stadsrummet som avspeglar sig i den dominerande hårdgjorda markbeläggningen. Detta medger inte alla gånger att nya karaktärer kan ta plats. Två av förslagen, Vi syns på Stortorget och Lunden Mattan & Festplatsen lägger till ett tydligt grönt element. Balanserat på olika sätt vill båda utveckla Stortorgets karaktär. Olikheterna är sättet den gestaltas. Det gröna torget i Vi syns på Stortorget gestaltas mer artificiellt och funktionen styrs till lek och picknick medan Lunden i Lunden Mattan & Festplatsen avspeglar den mer traditionsbyggda stadsparkens gestaltning och funktion. Inslaget av lekfullhet på Stortorget är välkommet och kan innebära att torget känns mer välkommande för barnen men juryn föredrar att lekfullheten i integreras på ett mer stilrent sätt som till exempel den sömlösa övergång från torg ut i dammen i förslaget Med ögon känsliga för grönt. Stortorgets golv blir starkt karaktärsskapande. Samtliga förslag arbetar i huvudsak med lokala naturmaterial som granit. Smågatsten kompletteras i förslagen Vi syns på Stortorget och Lunden Mattan & Festplatsen med granithällar i olika storlekar och ytor. I förslaget Med ögon känsliga för grönt används flammad eller krysshamrad sten som komplement till smågatstenen för ökad tillgänglighet i vissa stråk eller delar och vidare kompletteras beläggningen med nya oväntade material som gyllene mässing och svart granit vilket förstärker känslan av förnyelse. Fysisk tillgänglighet till befintliga byggnaders entréer runt Stortorget har inte varit en fråga för förslagsställarna då de inte haft tillräckliga underlag för den uppgiften. Detta behöver naturligtvis detaljstuderas i det fortsatta projekteringsarbetet. Funktioner I samtliga förslag finns inslag av olika typer av vattenspel. Vatten är ett viktigt inslag och en kvalité som uppskattas av många. I Med ögon känsliga för grönt är dammen dominerande och mycket karaktäristisk och den sömlösa övergången är mycket elegant. I de andra två förslagen ligger befintligt vattenspel/böljelek kvar, i förslaget Vi syns på Stortorget är det dock kompletterat med ett nytt vatteninslag kallat Böljelek 2.0. Samtliga förslagsställare har planerat in en ny paviljong i förnyelsen. Samtliga innebär för torget ny placering. Vi syns på Stortorget och Lunden Mattan & Festplatsen har placerat den nya paviljongen väldigt lika men det senare något mer österut. I Med ögon känsliga för grönt är den nya paviljongen inplacerad i trädlinjen som ersättning för den fällda linden. Juryn anser att en ny paviljong bör användas som det byggnadselement det är. Därför bör det utrymme den förtjänar utnyttjas för att stärka rumsliga kompositioner. Det skrivet med största respekt för det konceptuella ställningstagandet i Med ögon känsliga för grönt där analysen medfört en annan placering. Belysning behandlas i samtliga förslag. Vikten av att integrera belysningen i gestaltningen för att skapa intimitet, nya rumsliga sammanhang, skuggmönster, säkerhet, spänning etc. är gemensamt för förslagen och behandlas på ett bra sätt givet förslagens gestaltning. I Med ögon känsliga för grönt bildar ljuset ovala käglor i marken som associerar till förslagets formspråk och att antyda mittaxeln genom markbelysning är en spännande lösning. Ekonomisk genomförbarhet När det gäller genomförande har det inte förekommit någon formellt uttalad ekonomisk summa i projektet varvid juryn inte tagit någon avgörande ställning till det. Det kan ändå konstateras att förslagen är genomförbara och att förslagen kan delas in i etapper om så önskas. 4

5

6 Individuella bedömningar Vinnare Lunden, mattan & festplatsen Förslagsställare: Sweco arkitekter, Thorbjörn Andersson landskapsarkitekt LAR/MSA, Margareta Diedrichs arkitekt SAR/MSA och PeGe Hillinge arkitekt SAR/MSA Med stor inlevelse och känsla för detaljernas betydelse omformuleras torget och med ny disponering aktiveras och presenteras ett helt nytt sammanhang som har en tilltalande återhållsamhet. Det finns ett stort förnuft i förslaget, från analys till ide och förslag till genomförande utan att de konstnärliga aspekterna äventyras. Perspektivbild över torget från söder. I förgrunden den öppna handelsplatsen, Festplatsen, i mitten samlingsplatsen Mattan och i bakgrunden Lunden med strikt formklippta träd. 6

7 Situationsplanen visar hur torget delas in i olika ytor; Lunden, med strikt klippta träd i norr, Mattan, som står för det sociala livet i mitten och Festplatsen, den öppna ytan för handel och evenemang i söder. Parkeringen har placerats i öster. Förslagsställaren har genom sin analys, att torget skall vändas ut och in, organiserat Stortorget på ett lättläst sätt i tre zoner. Lunden, Mattan och Festplatsen. Genom Lunden tillförs ett för Stortorget nytt landskapselement, det gröna. Lunden har alla förutsättningar för att vara den lugna delen av torget som förslaget innebär. Mötet och kopplingen till kyrkorummet sker på ett hänsynsfullt sätt och den nedsänkta kyrkomuren optimerar övergången och kontakten rummen emellan. Markbeläggningen under träden ersätts med stenmjöl, vilket känns rätt och förtydligar dessutom Lundens karaktär. Den histo Kyrkomuren tas ned till lagom sitthöjd för att öppna upp kyrkogården. 7

8 riska mittaxeln tas upp genom Lunden och angör Mattan, mer visuellt än genom ledning av markbeläggning. Detta skapar en intressant kontrast då mötet sker genom den tydliga skillnaden i markbeläggning. Man går upp på alternativt kliver av mattan. Mattan rullas ut från paviljongen mot Drottninggatan. Genom Mattans karaktäristiska gestaltning och med stöd av den nya paviljongen renderas Stortorget ytterligare en skala. Ett rum i rummet med stor hänsyn till helheten. Paviljongen, eller orangeriet, som förslaget anger känns rätt i skala. Arkitektoniskt oförbehållsamt gracil trots tung stomme som borgar för ekologisk hållbarhet. Orangeriet, loggian och befintlig böljelek fungerar på den delen av Mattan och ger förutsättningar för det sociala liv som eftersträvas i projektet. De upphöjda planteringskaren som ett nytt element känns däremot inte lika självklart då de med sin geometri, placering och riktning kraftigt begränsar rörelser på torget. Samspelet med befintlig böljelek är inte heller övertygande varför den delen av torget bör studeras vidare vid fortsatt uppdrag. Planteringskaren avses även fungera som sittplatser, vilket dock riskeras genom den myckna rörelsen av förbigående. Mattan vänder sig mot Drottninggatan men också mot Festplatsen och Rådhusgatan. Det förtydligas genom markbeläggningens riktning och återigen finns en övergång, till Festplatsen, som känns enkel och tydlig. Parkeringen är ordnad men ändå underordnad huvudgreppet om tre zoner och förlagd utmed Kungsgatans norra del. Illustrationen visar den nya torgpaviljongens, orangeriets, utformning. Sektion av torgpaviljongen, som fungerar som ett orangeri genom en massiv, värmelagrande vägg i sten i öster och i övrigt glasade ytor. 8

9 Perspektiv från sydväst. Festplatsens gestaltning förstärker Rådhusets fasad och med en markbeläggning som dras fram till fasad ställs Rådhuset på torget. Stortorgets stora fördel idag är den omfattande flexibiliteten. Genom Mattans gestalt ning och övergång till festplatsen bibehålls denna kvalitet. En av de övergripande, och viktiga, förändringarna i förslaget gentemot dagens situation är att torghandeln har omorganiserats till Festplatsen i söder. Den för läggs så att den medverkar till och förstärker det rumsliga sambandet mellan Drottninggatan och Kungsgatan och även märkbart stärker kontakten med Ronnebygatan, Karlshamns sekundära handelsstråk, som idag upp levs som bristfällig. Placeringen i söder löser logistiken på ett smidigt sätt för torghandelsförsäljarna, då det blir lätt att ta sig till och från torghandelsplatserna. Förslaget visar även att dagens torghandel kan förstärkas med ett antal fasta torgstånd. Torget kan användas för många olika aktiviteter. Juryutlåtande till idétävling om Stortorget i Karlshamn 9

10 Sektion A A enligt situationsplanen på sidan 7. Sektion B B enligt situationsplanen på sidan 7. Hur podierna håller fast Stortorget i hörnen, hur stadens framväxt i text läggs in i granitram och podier, hur vattenskulpturer i lokala stenmaterial tar plats i trädlunden samt hur ljussättningen organiseras för både trygghet och stämning är detaljer som speglar ett välgenomtänkt förslag med stor känsla för detaljernas betydelse. Det finns ett stort förnuft i förslaget, från analys till idé och förslag till genomförande. Med stor inlevelse omformuleras Stortorget och med ny disponering aktiveras och presenteras ett helt nytt sammanhang som har en tilltalande återhållsamhet. Strukturer och etappindelning av ombyggnaden. 52 % av den befintliga markbeläggningen kan vara kvar i sin nuvarande utformning, 29 % bytas ut till granithällar och 16 % ersätts med grus. 10

11 Övriga förslag Vi syns på Stortorget Förslagsställare: White Arkitekter AB, Niels de Bruin, Sven Gustafsson, Sam Keshavarz, Irina Maximovich, Andreas Milsta och Rikard Sjöberg. Flygvy över torget, som är uppdelat i många små delar, sett från sydost. Designprincipen som förslaget bygger på avspeglas i en strikt geometrisk form. Funktioner och aktiviteter organiseras och förstärks genom att markbeläggningen skapar tydliga ramar. Siktlinjer och gångstråk är tydliga och fångar upp Stortorgets axel mot kyrkan, Rådhusets entréer, Flaggens entré och kopplar ihop Drottninggatan med Kungsgatan. Öppningen mot kyrkogården på Stortorgets nordvästra del skapar fin visuell kontakt från Rådhuset till kyrkan. I förslaget presenteras en för Stortorget helt ny typologi i det gröna torget och det är också en fin tanke att grönskan från kyrkogården väller ut på torget och fortsätter hela vägen söderut till solscenen. Parkeringen är sidoordnad utefter Kungsgatan. 11

12 Situationsplanen visar att torget delas in i olika platser genom gångstråk med annan markbeläggning. I mitten skapas en mötesplats och norr om denna en grön plats för lek. Torghandel sker fortfarande på torgets västra del, men har organiserats vinkelrätt mot Drottninggatan. Parkeringen är flyttad till torgets östra kant. 12

13 Illustrationen visar torgets centrala del med torgpaviljongen till höger och torghandeln längs med Drottninggatan till vänster. I bakgrunden syns parken. Den nya byggnaden andas respektfull samtid då den hämtat inspiration från befintlig äldre bebyggelse i Karlshamn och omsatt det till modernt formspråk med bibehållen historisk anknytning. Byggnadens öppnare del mot söder skapar en attraktiv övergång mellan ute och inne. Befintlig böljelek ges ett fint sammanhang med det nya vattenspelet och föreslagna bänkar. Med sin placering känns den som en naturlig och självklar del av torget. Bänkarna söder om Böljelek har inte stöd i ryggen, vilket kan ses som en brist. Däremot känns trappan i byggnadens söderläge rätt och kommer förmodligen att locka till möten och samvaro. Illustration visande torgpaviljongen i 1 1½ plan mitt på Stortorget. Den sydligaste delen utgörs av en glasveranda som skapar ett rum mellan inne och ute. 13

14 Illustration över det gröna torget, en plats för lek och picknick. Marken anordnas som vågor och blommande träd plante ras. Här finns även en stor lekskulptur i form av en båt. För att skapa än mer kontakt mellan Stortorget och Drottninggatan kan trädens placering diskuteras. De skulle kunna placeras i grupper koncentrerade till flaken för att skapa variation och större siktstråk mellan Stortorget och Drottninggatan. Redovisade flak känns dock allt för stora för Karlshamn och behöver bearbetas i sin ut formning. Som de framställs lockar de till att klättra och springa på och då kommer växtligheten inte att få vara ifred. Sektion A, enligt situationsplanen på sidan 12. Sektion B, enligt situationsplanen på sidan 12. Sektion C, enligt situationsplanen på sidan 12. Juryutlåtande till idétävling om Stortorget i Karlshamn 14

15 Förslaget har även tagit upp den digitala biten, som är så viktig i dagens samhälle och som visar på en bred kunskap om hur människor umgås och vad som attraherar olika åldersgrupper. Tveksamheter finns om denna strikta indelning, gröna torgets utformning, styrning och den helt nya typologin förslagsställaren talar för gagnar den flexibilitet och robusthet som Stortorget behöver för att möta förändringar i framtiden. Planutsnitt över den centrala delen av torget, där den huvudsakliga mötesplatsen skapas genom sittplatser, torgpaviljong och vattenspel. 15

16 Med ögon känsliga för grönt Förslagsställare: nivå landskapsarkitektur AB, Åsa Drougge, Göran Lindberg, Klara Isling, Stina Hellqvist och Carlos Valencia Arkitekt: Dinelljohansson, Morten Johansson, Kalle Dinell, Constance Marraud och Emma Hilen Perspektiv över torget, som ges en konceptuell enkelhet och en fysisk lätthet, sett från sydost. Med små förändringar och tillägg vill förslagsställaren åstadkomma ett igenkännande samtidigt som torgets befintliga karaktär förstärks genom förnyelse. Förslaget har en sund hållning till torget i skala och materialitet. Enkelheten är klassiskt stark och flexibiliteten bibehålls. Den omfattande bågformade stensättningen, lindarna och vattnet är de identitetsskapande element förslaget utgår ifrån i förnyelsen. Organisationen i det hårdgjorda torget, parktorget och kyrkogårdsparken är tydligt avläsbar. Bågformen, som ges en tydlig överordnad form, tas upp i de karaktärsbildande ovalerna och cirkeln. Att föra in en ny geometrisk form i stadsrummet är en spännande tanke. Kontrasten till den strikta rutnätsplanen är påtaglig men skapar en samtida årsring. 16

17 Situationsplanen visar tre karaktärer; det hårdgjorda torget med en stor, oval damm som fokuspunkt, parktorget, som utgör koppling mellan kyrkogården och torget, samt kyrkogårdsparken med böljande gångstig och skyddade sittplatser. Torghandeln är placerad mot Drottninggatan i torgets västra del och parkeringen på torgets östra del. Torgpaviljongen är placerad i norr i höjd med träden i parktorget. 17

18 Det hårdgjorda torget hålls öppet med i huvudsak dammen som målpunkt. Dammens storlek är komponerad med hänsyn till torgets skala vilket i detta förslag känns nödvändigt. Dess inplacering i torget vad gäller det horisontella planet som tydliggör torgets topografi och gör att man från norr vandrar direkt ut i det grunda vattnet genom en sömlös övergång är elegant. Perspektiv från sydost över den ovala dammen mitt på torget. Dammens stora storlek förstärker platsens identitet och vattnet tillför lekfullhet. Granitsockeln bildar en lång bänk. Torghandeln ligger kvar utmed Drottninggatan men organiseras upp genom att rotera uppställningen 90 grader. Takdukar ges en fin sammanhållen färgsättning som i sin helhet bildar en palett av kulörer. Parkering organiseras utmed hela Kungsgatan. För att stärka samhörigheten mellan kyrkogårdsparken, parktorget och torget föreslås att kyrkogårdens böljande grusslinga kompletteras med häckar som skapar mindre parkrum med skyddade sittplatser. Tvärsektion genom parktorget enligt situationsplanen. 18

19 Perspektiv över Christopher Schrödersgatan från nordost. De befintliga träden bäddas in i öar med vajande gräs och skyddade sittplatser. Delar av stensättningen byts ut mot gräs, vilket skapar en ännu lummigare miljö. Parktorget står för övergången från torget till kyrkogårdsparken. Lindarnas betydelse för denna del av förslaget känns avgörande och ovalerna förstärker detta ytterligare. De små trädgårdsrummen och detaljrikedomen i denna del ger fina förutsättningar för vistelse i skyddad miljö med utblickar över torget. Planutsnitt över parktorget. Här syns sittplatserna i de tänkta rummen i öarna. 19

20 Den nya cirkelformade paviljongen ersätter den borttagna linden och får en nästan undanskymd plats i trädlinjen och parktorget. Fördelad i två plan ger den en liten byggnadsarea, vilket gör att den tillsammans med sin placering inte blir ett utmärkande element Inte är något som står för sig själv. Förslagets komposition är intressant men ger också upphov till frågor. Finns tillräckligt gestaltande element inprogrammerade för att stärka kopplingen mellan Rådhuset och kyrkan eller Drottninggatan och Kungsgatan? Funktionerna är generellt samlade i kanterna, aktiveras den centrala torgytan tillräckligt för att leda till rörelse över torget? Kan paviljongen, som eget element, interagera bättre med torgets öppnare ytor och dammens centrala aktivitet med en annan placering? Illustrationen visar torgpaviljongen, som fyller tomrummet efter den fällda linden längs Christopher Schrödersgatan. Hyllor på in och utsida rymmer sittplatser, varor, arbetsbänkar och filtar mm. 20