Dnr KS-041 ÅRSPLAN Utblick Kommunstyrelsens förslag

Transkript

1 Dnr KS-041 ÅRSPLAN 2017 Utblick Kommunstyrelsens förslag

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av årsplan God ekonomisk hushållning... 5 Styrningen i Västerås stad... 5 Strategiska utvecklingsområden... 6 Styrkort Finansiella mål Jämförelser med andra kommuner Kvalitet Skattesats och kostnader Planeringsförutsättningar för Västerås stad Förslag till årsplan 2017 för ekonomi i balans och rätt kvalitet Investeringar Sammanfattande beskrivning av investeringsplanen Nya uppdrag i samband med budget Investeringsplan Prioriterade processutvecklingsfrågor Utvecklingsfrågor inom HR-processen Utvecklingsfrågor inom IT/digitaliseringsprocessen Jämställdhetsintegrering Förutsättningar för nämnders och styrelsers årsplan Förskolenämnden Grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Nämnden för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjenämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och konsumentnämnden Mälardalens brand- och räddningsförbund Fastighetsnämnden Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv

3 Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Skultuna kommundelsnämnd Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Styrelsen för Konsult och service Uppdrag till styrelser och nämnder Budget 2017 i siffror Nämnders och styrelsers styrkort och följekort

4 Sammanfattning av årsplan 2017 Kommunfullmäktige har pekat ut fyra strategiska utvecklingsområden för staden : Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Sammanhållen satsning på vår fysiska miljö mer än 4000 nya lägenheter Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan För att klara målen inom ovanstående områden krävs en mobilisering inom hela koncernen. Samtidigt ska styrelser och nämnder klara sina grunduppdrag och även redovisa en ekonomi i balans. För att lyckas styra koncernen i den riktningen har kommunfullmäktige beslutat om ett nytt styrsystem som återspeglas i årsplan och uppföljningsdokument. De ekonomiska förutsättningarna inför 2017 är idag betydligt bättre än vi kunde förutse när arbetet med årsplanen för 2017 påbörjades. Skatteintäktsprognoserna har förbättrats, samtidigt som nämnder och styrelser har vidtagits åtgärder som förbättrar utgångsläget inför Staden kan därmed lägga fram en stark budget för 2017 som klarar de ekonomiska målen. Trots detta kvarstår osäkerheter och utmaningar inför åren framöver. Alla obalanser är inte lösta. Inom det sociala området kvarstår betydande obalanser som kräver att beslutade åtgärder får effekt. Den ekonomiska utvecklingen med stark skatteunderlagstillväxt förväntas mattas av inför De kommande åren framöver förväntas att skatteunderlaget för kommunerna inte kommer att räcka till för att möta kostnadsutvecklingen. Det är främst ökningen av antalet äldre som blir en stor ekonomisk utmaning för kommuner och landsting. En annan osäker fråga av stor betydelse är utvecklingen avseende flyktingar. Här råder osäkerhet både vad gäller antalet asylsökande och hur många som beviljas permanent upphållstillstånd. Det är främst inom skola och boende som de osäkra planeringstalen får stor påverkan på ekonomi och verksamhet. Att lyckas med integrationen är en nyckelfråga inför kommande år. Utmärkande i årsplanehandlingen för perioden är omfattningen på investeringsplaneringen. Under ett flertal år har investeringar inom skola och äldreomsorg varit förhållandevis återhållsam. Den demografiska utvecklingen sätter nu avtryck i investeringsbudgeten med ett omfattande antal nya objekt. Under perioden planeras också omfattande satsningar inom infrastrukturen avseende gator, vägar, hamnanläggning, badhus och att byggandet av resecentrum ska påbörjas. Den satsning på uppgradering av gatuunderhållet som påbörjades i årsplan 2016, fullföljs nu med ytterligare satsningar. 4

5 God ekonomisk hushållning Styrningen i Västerås stad I kommunallagen formuleras olika krav som syftar till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Där anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Styrsystemet i koncernen Västerås stad består av ett antal styrprinciper och styrmodeller som syftar till att påverka koncernens agerande på alla nivåer i önskad riktning och ska säkerställa att de politiska målen och uppdragen får genomslagskraft i organisationen. Man kan säga att styrsystemet är ramen för styrningen och det ska bidra till att visioner och mål nås samtidigt som det genererar en god ekonomisk hushållning. Det övergripande syftet är att uppnå bästa möjliga nytta för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Långsiktighet och uthållighet ska vara ledstjärnor och varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. Stadens långsiktiga målbild är Vision staden utan gränser. Visionen beskriver ett framtida, önskvärt, scenario. I syfte att nå visionen finns planer, program, policys och andra styrande dokument med målsättningar på olika lång sikt, med olika detaljeringsgrad och som berör hela organisationen eller endast en del. Kommunfullmäktige kan ge uppdrag till styrelser och nämnder för att ytterligare styra verksamheten i önskad riktning. Kommunfullmäktige fastställer också reglementen för nämnder och styrelser, kommunövergripande mål och ekonomiska ramar. De kommunövergripande målen finns i de strategiska utvecklingsområdena och i de övergripande målen i styrkortet. Förutom detta styrs våra verksamheter även av gällande lagar, förordningar, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av stadens angelägenheter och har uppsikt över nämnders och styrelsers verksamhet med särskilt fokus på frågor som kan inverka på stadens utveckling och ekonomiska ställning. Planering och uppföljning av nämnder och styrelser är centralt i styrningen. Genom uppföljningen analyserar vi och drar lärdomar av resultaten, vilket ligger som underlag för kommande planering. Planerings-och uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden arbetet sker. De centrala händelserna i årshjulet är två beslutstillfällen för nästkommande årsplan (juni och december) och tre uppföljningar av årsplanen (per 30 april, 31 augusti och 31 december). 5

6 Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från fullmäktiges sida för att uppnå strategiska mål för stadens utveckling under en mandatperiod. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i kommunen. Detta innebär att den dagliga verksamheten och det grundläggande uppdraget kvarstår för styrelser och nämnder men att den gemensamma kraften riktas för att nå de mål som satts upp. Fullmäktige beslutade i juni 2015 om övergripande inriktning för de fyra strategiska utvecklingsområdena i samband med beslut om årsplanen för 2016: Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan För samtliga områden gäller att det strategiska arbetet med att formulera och följa upp de övergripande målen leds av kommunstyrelsen och stadsledningskontoret med medverkan från berörda förvaltningar och bolag. Fortsatt dialog och utveckling sker tillsammans med berörda förvaltningar. Inför Komplettering av årsplan, som görs i hösten, ska stadsledningskontoret ta fram mål och indikatorer för de två områden där detta saknas idag. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Utvecklingsområdet syftar till att stärka den sociala hållbarheten i stadsdelarna. Den huvudsakliga inriktningen för utvecklingsområdet är att bidra till att fler har en egenförsörjning och att öka inkludering och den sociala sammanhållningen mellan grupper och individer i stadsdelarna. Detta utifrån att möjligheten för människor att skapa personlig ekonomisk frihet i ett rättvist och jämlikt samhälle är en grund för social hållbarhet. Förebyggande, stödjande och rådgivande verksamheter är viktiga instrument för att skapa långsiktig social hållbarhet. Samtidigt är det för Västerås stad mer frivilliga verksamheter och har inför innevarande år genomgått större besparingar. Även om utvecklingsområdets fokus ligger på att lyfta det gemensamma engagemanget i våra stadsdelar finns en risk att effekterna av kraftsamlingen påverkas med eventuella ytterligare minskade kommunala insatser. Inriktningen är att utveckla metoder och modeller för stadsdelsarbetet som involverar boende och verksamma i området i en gemensam utveckling av stadsdelen. Framgångsrik verksamhet ska sedan tas tillvara över hela staden. Initialt berörs följande nämnder då de i sina beställningar och uppdrag har verksamheter som ryms inom utvecklingsområdet: Förskolenämnden Grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Individ- och familjenämnden Äldrenämnden Nämnden för personer med funktionsnedsättning Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Miljö- och konsumentnämnden 6

7 Genomförande och nuläge Två pilotområden är utvalda i ett första skede, Skallberget och Viksäng/Öster Mälarstrand. En bland flera viktiga faktorer i urvalet har varit att staden tidigare inte bedrivit något mer samlat utvecklingsarbete inom dessa stadsdelar. Processledare har anställts för respektive stadsdel och stadsdelsteam har bildats och består av medarbetare från skola, fritid och förebyggande, arbetsmarknad och kultur och idrott. Dessa teamdeltagare lägger 20 procent av sin arbetstid i utvecklingsarbetet. Insatserna och åtaganden i teamen kommer främst genom beställningar från de sociala nämnderna, de pedagogiska nämnderna, Kulturnämnden och Nämnden för idrott och fritid. Teamen har svetsats samman och under april inleddes dialoger med dem som bor och verkar i respektive område. En rad aktiviteter kommer att genomföras under våren och sommaren, som till exempel dialogmöten, folkhemsturer och formande av temagrupper. Målet är att kunna presentera en handlingsplan till hösten, för diskussion om gemensamma åtaganden i respektive område. Fullmäktige har också gett i uppdrag att utreda möjligheter att inrätta kommundelskontor. Successivt ska därför också det prövas att knyta ingångar till kommunal information och dialog till teamen och mötesplatserna, till exempel med stöd av kontaktcenter. I sin förlängning kan detta skapa en lokal infrastruktur där samverkan sker mellan olika organisationer, myndigheter, föreningar och arbetsliv. Mål och indikatorer Social sammanhållning kan ses utifrån tre lika viktiga perspektiv och som också kan mätas. 1 Social inkludering. I Västerås mäter vi regelbundet detta genom våra välfärdsindikatorer. Mål sätts i förhållande till respektive stadsdels utvecklingsbehov. Socialt kapital. Där man kan mäta tillit; mellan människor, i det lokala samhället och i hela samhället i stort, kombinerat med olika former av engagemang. Social mobilitet. Mäts genom den framtidstro som uttrycks. Konkreta målnivåer kan fastställas först efter att områdesdialoger och förslag till handlingsplan för respektive stadsdel genomförts. Arbetet syftar ju till att lyfta engagemang och delaktighet bland människorna på området varför deras inspel är centralt. Kommunstyrelsen kommer att fatta beslut om respektive handlingsplan hösten Mål och indikatorer rapporteras i samband med Komplettering till årsplan. Lärande och utvärdering Till utvecklingsområdet är en forskargrupp vid Mälardalens högskola knuten med namn Samverkansprojektet. Forskargruppen, som i nuläget består av fem forskare och doktorander, inriktar sitt arbete på kommunalt och landstingskommunalt samverkansarbete. Till det strategiska utvecklingsområdet är en doktorand knuten som särskilt studerar hur organisatoriskt lärande sker i samverkanssituationer. Arbete pågår dessutom för att delta i ett nätverk anordnat av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för erfarenhetsutbyte och forskningskopplingar när det gäller arbetet med mänskliga rättigheter och dess kopplingar till styrning. En löpande utvärdering med beräkningar av samhällsekonomiska effekter förebereds för upphandling. 1 OECD 2011: Perspectives of Global Development 2012: Social cohesion in a Shifting World. OECD Publishing. 7

8 Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö mer än nya lägenheter Bristen på bostäder för unga, äldre, nya svenskar med flera grupper ökar. Boendeplaneringen är därför ett politikområde av växande betydelse och intresse nationellt, regionalt och lokalt. Detta gäller även Västerås vilket avspeglas i ett stort intresse och fokus på dessa frågor från alla aktörer och intressenter inom bostadssektorn. Många politiska initiativ och uppdrag i Västerås pekar också på att vi under innevarande mandatperiod behöver prioritera bostadsfrågan. Ett strategiskt utvecklingsområde för Västerås är därför att nå våra mål för bostadsförsörjningen enligt stadens bostadsförsörjningsprogram (KBP) för perioden KBP antogs av kommunfullmäktige i september 2014 och i den framgår att målet är att det byggs mer än nya lägenheter Genomförande och nuläge Det strategiska arbetet med att formulera och följa upp de övergripande bostadpolitiska målen leds av kommunstyrelsen och stadsledningskontoret med medverkan från fastighetskontoret, stadsbyggnadsförvaltningen, tekniska kontoret, socialförvaltningen med flera. Det operativa samordningsansvaret för att nå våra bostadspolitiska mål ligger på fastighetsnämnden och fastighetskontoret som utifrån en årligen uppdaterad handlingsplan (KBH) skapar förutsättningar för att det byggs bostäder i Västerås i planerad omfattning och kvalitet, tillsammans med berörda förvaltningar och bolag samt i nära samarbete med byggbranschens olika intressenter. För att nå våra mycket högt ställda bostadspolitiska mål krävs en aktiv och fokuserad samverkan över förvaltnings- och bolagsgränser som griper in över i stort sett samtliga kommunala verksamhetsområden. Vi har en etablerad sådan förvaltningsövergripande organisation som vässats och vidareutvecklas för detta ändamål. Bland annat har en tvärsektoriell beredningsgrupp bildats med representanter från stadsbyggnadsförvaltningen, fastighetskontoret, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och tekniska kontoret. Gruppens syfte är att påskynda ärendehanteringen samtidigt som staden blir mer konsultativ mot kund. Stadsledningskontoret har också påbörjat rekrytering av byggeneral som ska vara en samordnare mellan byggföretag och de kommunala förvaltningarna. Byggeneralen bedöms vara på plats efter sommaren. Parallellt slutför vi en rad olika uppdrag vars resultat ska stödja en ökad bostadsproduktion och en starkare bostadsmarknad. Exempelvis kan nämnas ökad satsning på kommunala pakreringshus, gemensamt kö- och söksystem för hyresrätter, framtagande av diverse detaljplaner och fördjupade översiktsplaner/planprogram för stadsdelar. Vi utvecklar även våra styrdokument för att säkerställa att bostadsproduktionen bidrar till en god livsmiljö och minskad klimatpåverkan, exempelvis Översiktsplan 2026 (ÖP), Trafikplan 2026 samt Parkeringsprogram och Parkeringsriktlinjer. Samtidigt pågår satsningar när det gäller lokal-, regional- och nationell transportinfrastruktur, kultur, vård, skola och omsorg som även de ytterst syftar till att Västerås blir en än mer attraktiv ort att bo och leva i. I Västerås har vi pågående byggnation för ca lägenheter. Vi har en detaljplanereserv för ca lägenheter och pågående detaljplaner för ca lägenheter. Vi har ca lägenheter i byggidéer som väntar på planuppdrag. I stadens erbjudande gällande markanvisningar finns utrymme för ca lägenheter. Med detta konstateras att trenden är att bostadsbyggandet ökar i Västerås. Bedömning är att det färdigställs ca lägenheter under Med en likartad bedömning för 2017 uppnår staden ett bostadsbyggande som för perioden uppgår till ca lägenheter (2104: 433 st, 2015: 695 st). Staden har med denna nulägesbedömning en utmaning att öka byggtakten ytterligare för att uppnå målet om 4000 lägenheter

9 Mål och indikatorer Mål och indikatorer i KBP är formulerade för att ge förutsättningar för Västerås att växa med personer per år fram till 2050 då vi kommer att vara invånare. Den mest konkreta indikatorn är att bostadsmarknaden i Västerås behöver tillföras i snitt 4000 nya lägenheter mellan Detta kvantitativa mått är lätt att kommunicera och mäta och har en stark koppling till bostadsbristen som problem. Det är därför naturligt att använda det i rubriken som huvudmål för detta strategiska utvecklingsområde. I programmet finns härutöver många viktiga delmål av mer kvalitativ karaktär som att alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas, att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten etc. Det är av stor betydelse att vi löser bostadsbristen på ett sätt som säkerställer de kvaliteter i boendet som vi också har som mål. Lärande och utvärdering Arbetet med det strategiska utvecklingsområdet följs upp och utvärderas kontinuerligt i KBP och KBH. Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Det strategiska utvecklingsområdet syftar till att skapa en bättre matchning och samklang mellan arbetsliv och utbildning i Västerås med hjälp av höjd kunskaps- och kompetensnivå. För att säkerställa fortsatt attraktivitet för orten, en expansiv arbetsmarknad och en levande stad krävs en ökning av den generella kunskaps- och kompetensnivån. Då behöver vi bland annat fokusera på att fler ungdomar och elever ska vara behörig till högre utbildning. Det innebär även en breddning av målgrupper, bland annat genom fler icke-traditionella utbildningsval, genom en ökad medvetenhet om arbetslivets behov och förutsättningar. Slutligen behöver vi hitta vägar för att säkra spetskompetens genom samverkan med näringsliv och högskola. Genomförandet av utvecklingsområdet bygger på att Västerås på ett effektivare sätt samordnar, nyttjar, kommunicerar och utvecklar redan befintliga arenor och samarbeten med bäring på kompetensförsörjning, utifrån en gemensamt definierad målbild. Initialt berörs följande nämnder och bolag: Grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Västerås Marknad och Näringsliv AB Genomförande och nuläge Arbetet inom området är nyligen påbörjat. En arbetsgrupp är bildad, med representanter från Barnoch utbildningsförvaltningen, Kultur- och idrottsförvaltningen, Västerås marknads- och näringslivsbolag AB (VMNAB) samt stadsledningskontoret. Planering pågår för att genomföra nulägesanalysen med hjälp av enkäter och intervjuer internt och externt. Sammanställningen av analysen sker under andra kvartalet 2016 och bildar underlag för en 9

10 konkret handlingsplan för det fortsatta arbetet, inklusive en realistisk målbild för hela området. Handlingsplanen föreslås presenteras och beslutas i september Samtidigt har en rad aktiviteter påbörjats och som i fortsättningen kommer att samordnas som delaktiviter i utvecklingsområdet. Inom ramen för Fyra Mälarstäder (4M), det vill säga Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås, har ett gemensamt utvecklingsarbete påbörjats, kopplat till yrkeshögskoleutbildningar. Målsättningen är att ha fler utbildningsplaster inom teknik, bygg, IT och vård och omsorg. Vi fokuserar särskilt på ungas arbetslöshet i en lokal överenskommelse, Unga till arbete i Västerås, där vi tillsammans med Arbetsförmedlingen, Landstinget, Jobba i Västerås, Samhall, Kommunal, Mimer och Folkhögskolan bland annat har påbörjat en gemensam kartläggningsfunktion för arbetslösa ungdomar. En översyn och samordning av insatser riktade till ungdomar pågår. I maj påbörjas ett delprojekt inom Talent Attraction Management, som handlar om att attrahera och behålla talanger. Detta projekt kopplar till såväl platsvarumärket Västerås som det strategiska utvecklingsområdet och det kommer att involvera medarbetare från stadsledningskontoret (kommunikation och HR) samt VMNAB. Mål och indikatorer Konkreta målnivåer kan fastställas först efter att genomförd nulägesanalys och beslut om handlingsplan. Området bygger på samverkan där nulägesanalysen blir en central del. Kommunstyrelsen kommer att fatta beslut om handlingsplan i början på hösten Mål och indikatorer rapporteras i samband med Komplettering till årsplan. Lärande och utvärdering Diskussioner pågår kring att samverka inom ramen för Samhällskontraktet för lärande och utvärdering. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Det strategiska utvecklingsområdet fokuserar på klimatfrågan och det arbete kring Klimatprogrammet som pågår i Västerås stad. Prognoserna för den globala uppvärmningen har blivit säkrare. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC fastslogs att mänsklig verksamhet, och då särskilt utsläpp av koldioxid, orsakar en varaktig och tydlig höjning av den globala medeltemperaturen. Med dagens utsläppstakt riskerar vi att temperaturen höjs med 3-5 grader vid slutet av seklet samtidig som havsnivån höjs med 0,5-0,8 m mot nuvarande nivå. Inom några få år behöver vi vända utsläppstrenden och därmed eventuellt kunna nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader. Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste intensifieras men även om utsläppen stoppas omedelbart kommer temperaturen att förbli förhöjd i århundraden på grund av effekter av tidigare växthusgasutsläpp gjorda av människan. Därför medför tidigare, nuvarande och framtida utsläpp av koldioxid ett väsentligt ansvar för klimatförändringar i flera hundratals år. 10

11 Förra årets klimatmöte i Paris resulterade i ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år Avtalet innebär att världens länder nu har en plan för att minska klimatutsläppen. Den globala temperaturhöjningen ska hållas väl under 2 grader med strävan att begränsa ökningen till 1,5 grader. Genomförande och nuläge Sedan 2012 har Västerås ett Klimatprogram som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation. Områden som berörs är energiproduktion, energieffektivisering, transporter och livsmedel. Minskad klimatpåverkan handlar dock inte bara om energi, fastigheter och transporter ur ett produktionsperspektiv, vilket är Klimatprogrammets fokus idag. Klimatsmarta konsumtionsmönster, levnadsvanor och beteenden behöver också underlättas och medvetandegöras. Det gör att sammantaget berörs alla av klimatfrågan, både invånare och samtliga verksamheter i Västerås Stad. Klimatprogrammet är styrande för genomförandet av utvecklingsområdet. Till programmet finns en handlingsplan med åtgärder som utgör förutsättningen att nå målen i programmet. Utförande av åtgärder sker till största del i nämnder och styrelser som också ansvarar för att budgetera för åtgärden. Samordning av Klimatprogrammet sker från stadsledningskontoret med hjälp av en grupp deltagare från tekniska kontoret, stadsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, fastighetskontoret, Mimer och Mälarenergi. I den senaste uppföljningen av programmet kan vi se att utsläppen fram till 2013 har minskat med knappt 40 procent för det geografiska området och nästan lika mycket (38 procent) för vår egen organisation. Störst effekt på utsläppsminskningen har drifttagande av Mälarenergis Block 6 haft. Av de åtgärder som finns i handlingsplanen har ca en fjärdedel genomförts och övriga är påbörjade. En revidering av Klimatprogrammet och dess åtgärder ska göras. Beslut om det nya programmet kan förhoppningsvis tas innan årsskiftet. Mål och indikatorer Enligt stadens klimatprogram, antaget av kommunfullmäktige 2012, ska Västerås bidra till att tvågradersmålet uppfylls genom att utsläppen av växthusgaser år 2050 ska minska och understiga ett ton per invånare. Utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med år Västerås stad som kommunal organisation ska år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser orsakade av Västerås stad ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent jämfört med år För att visa att arbetet går åt rätt håll finns en mängd olika indikatorer som redovisas i den årliga uppföljningen av Klimatprogrammet. Ett urval av dessa redovisas även i Västeråsbarometern. Lärande och utvärdering En uppföljning av de övergripande klimatmålen görs årligen av stadsledningskontoret. I uppföljningen redovisar även nämnder och styrelser status och utfall av påbörjade och genomförda åtgärder. Den senaste uppföljningen av Klimatprogrammet godkändes av Kommunfullmäktige i februari

12 Styrkort Styrkort är en styrmodell för att planera och följa upp våra verksamheters leverans och förmåga eller möjlighet till leverans: att vi gör rätt saker med rätt resultat och rätt kvalitet med rätt ekonomiska och personella resurser så att våra kunder blir nöjda med det vi levererar. Detta summeras i fullmäktiges övergripande mål för de fyra perspektiven i styrkortet. Perspektiv Kund Kvalitet Ekonomi Medarbetare Övergripande mål Vi har nöjda kunder och invånare Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Vi har ekonomi i balans Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Alla styrelser och nämnder ska i sina styrkort beskriva hur de ska nå de övergripande målen genom att visa vad de måste fokusera på för att nå målen (kritiska framgångsfaktorer) och hur de ska mäta att de rör sig åt rätt håll (indikatorer). Till indikatorerna ska också styrtal sättas och aktiviteter fastslås. Övriga mått och nyckeltal, som är viktiga för styrelsen och nämnden att följa men som inte kopplas till styrkortet, samlas i ett följekort. Till årets årsplan fick nämnder och styrelser i uppdrag att redovisa sina kritiska framgångsfaktorer, det vill säga vad de måste fokusera på för att nå de övergripande målen. Vi är fortfarande i implementeringsfasen. Flera styrelser, nämnder och förvaltningar har inte arbetat med styrkort tidigare och har därför kommit olika långt i implementeringen. Här följer ett sammandrag utifrån nämnders och styrelsers styrkort och ett urval av deras kritiska framgångsfaktorer. En mer detaljerad sammanställning finns i bilaga 2. Kund Vi har nöjda kunder och invånare I det här perspektivet är det kunden i fokus och det är starkt kopplat till vårt kvalitetsarbete och flera av framgångsfaktorerna följs upp och arbetas med i stadens kvalitetsnätverk. Hur upplever kunderna Västerås stad? Känner sig våra kunder nöjd med vår leverans, vårt bemötande och upplevs vi som tillgängliga för dem? Ett bra bemötande enligt vår värdegrund alltid bästa möjliga möte Erbjuda platser och tjänster efter kundens behov och önskemål Skapa delaktighet, förtroende och god relationer Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Kvalitetsperspektivet är stort och handlar om hur vi utför och levererar våra tjänster, att vi har effektiva processer och levererar rätt kvalitet. Eftersom verksamheterna är så varierande är de kritiska framgångsfaktorerna det också. Skola och undervisning på vetenskaplig grund Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Rättssäkerhandläggning och rätt utförda tjänster Vi är innovativa och utvecklingsinriktade 12

13 Ekonomi Vi har ekonomi i balans Ekonomiperspektivet styrs av kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning. Detta innebär att vi ska ha en ekonomi i balans, nu och över tid, att verksamheterna ska klara de finansiella målen och vara kostnadseffektiva. Verksamhetens planering måste ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Komma till rätta med obalanser i ekonomin Kostnadseffektiva verksamheter Hålla budget Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Medarbetarperspektivet betonar att vi måste ha rätt kunskap och kompetens för att leverera så bra verksamhet som möjligt. Engagerade och friska medarbetare är en förutsättning för det. Genom engagerade medarbetare blir vi en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera fler och kompetenta medarbetare. Arbeta strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning Hållbart och innovativt ledarskap Underlätta för chefer och medarbetare att utföra sitt uppdrag Finansiella mål I lagstiftningen anges bland annat att kommunen ska besluta om finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att kommunen även ska ange mål och riktlinjer för verksamheten. För att uppnå detta krävs väl fungerande processer och ett styrsystem som håller samman delarna och helheten. Våra långsiktiga åtaganden Konsumtionen av offentliga resurser är till stor del kopplade till antalet barn och elever i skolan samt antalet äldre. Kommunerna är nu på väg in i en period då volymerna ökar inom alla åldersgrupper där kommunerna lägger huvuddelen av sina insatser. Inom äldreomsorgen väntas den stora ökningen i början av 2020-talet men vi kan redan nu se kraftiga kostnadsökningar. En växande stad behöver också bygga ut infrastrukturen inom flera sektorer. Investeringsbehoven de närmaste åren ligger på en betydligt högre nivå än de nivåer som vi upplevt de senaste åren. Finansieringen av kommande behov blir en svår utmaning som kommer att ställa större krav på kommunernas budgetplanering. Enligt kommunallagen ska den ekonomiska planeringen präglas av långsiktighet, vilket bland annat innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service de beslutar om och själva konsumerar. 13

14 Västerås stads finansiella mål 1. Stadens soliditet ska vara oförändrad eller öka utifrån 2014 års nivå. Stadens har en förhållandevis hög soliditet, vilket innebär att andelen eget kapital är hög i förhållande till stadens totala tillgångar uppgick soliditeten till 70,4 procent. I beräkningen exkluderas stadens upplåning åt bolagen. 2. Stadens resultatmål i driftbudgeten övertiden, exklusive realisationsvinster, ska uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella bidrag samt fastighetsavgift. Enligt förarbetena till kommunallagen ska resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Det innebär att resultatet ska ligga på en nivå som inte urholkar kommunens eget kapital eller genererar en för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Avstämning Årsplan 2017: Resultatmålet på 2,5 procent av skatteintäkter mm uppfylls i årsplan Stadens upplåning för egen räkning ska inte överstiga 1 miljard kronor. Staden kommer att behöva finansiera en del av kommande investeringar med upplåning. Finansieringen fördelas därmed över en längre tidsperiod. Detta innebär samtidigt att viss del av det årliga utrymmet tas i anspråk för ränteutgifter. För att begränsa detta sätts ett tak för stadens upplåning för egen räkning. Avstämning Investeringsplan : Västerås stad har i dagsläget en likvividitet (räntebärande nettotillgångar) på ca 1 miljard kronor. Om investeringsplanen genomförs så att 70 % av de objekt som tagits upp i planen färdigställs kommer stadens räntebärande nettotillgångar att minska med ca 570 mnkr, men staden har fortfarande ingen låneskuld. Beräkningen bygger på att resultatmålet i driftbudget på 2,5 procent av skatteintäkterna kan hållas och att fastighetsförsäljningar genomförs enligt prognos. Strategier för långsiktig ekonomisk planering Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunens budgeterade intäkter överstiga budgeterade kostnader. Vid underskott ska kommunen vidta åtgärder och återställa underskottet inom 3 år. I Västerås stad finns en s.k. balansfond, som innebär att staden öronmärkt en del av eget kapital som en buffert mot tillfälliga förluster. Resultatet 2015 medförde att staden tog 47 mnkr i anspråk ur balansfonden, som därefter uppgår till 193 mnkr. Västerås stad har därutöver inrättat en investeringsbuffert och en social resursfond. Syftet med dessa öronmärkningar är att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering och att staden kan tillåta avvikelser från resultatmålet enskilda år. Vid tillfälliga inkomstförstärkningar kan kommunen välja mellan tillfälliga insatser eller att förstärka eget kapital och därmed underlätta finansiering av kommande investeringar. För att klara stadens långsiktiga åtaganden måste verksamheten kontinuerligt arbeta med kvalitetsutveckling och effektiviseringar. Nya ambitioner måste vägas mot att behålla omfattning kvalitet i befintlig verksamhet samt stadens långsiktiga åtaganden. 14

15 Jämförelser med andra kommuner Kvalitet De flesta måtten och resultaten är hämtade från 2015 års undersökning Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Jämförelse med andra kommuner visar hur väl Västerås resultat står sig i förhållande till de ca 230 kommuner som är med i KKIK. Mörkgrönt (1) visar att Västerås tillhör den bästa gruppen av kommuner, ljusgrönt (2) den näst bästa, gult (3) den näst sämsta och rött (4) den sämsta gruppen. För mått markerade med * saknas jämförelser med andra kommuner utan endast internt över tid. Jämförelse Kund Trend med andra kommuner Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med staden 2 Hur trygga invånarna i Västerås känner sig 3 Hur väl invånarna upplever att de har inflytande över stadens verksamheter 2 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet 2 Hur väl invånarna upplever att Västerås är en attraktiv plats att leva och bo i 1 Elevernas syn på skolan och undervisningen i åk 8 2 Brukarnas bedömning av särskilt boende inom äldreomsorgen 2 Brukarnas bedömning av hemtjänsten inom äldreomsorgen 3 Jämförelse Kvalitet Trend med andra kommuner Andel som får svar på e-post inom två dagar 1 Andel som tar kontakt med staden via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga inom en minut 2 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 4 Handläggningstid för att få försörjningsstöd 1 Elever i åk 6 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik 4 Elever i åk 3 som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik 3 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram 3 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år 2 Andel ungdomar (13-20 år) som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats 3 Jämförelse Ekonomi Trend med andra kommuner Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 1 Soliditet kommun, (%) 2 Andel förvärvsarbetande invånare år 3 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 4 Jämförelse Medarbetare Trend med andra kommuner Medarbetarengagemang, totalt Västerås stad 3 Andel nöjda medarbetare * Högt Andelen medarbetare som har önskad arbetstid * Rel högt Andel medarbetare som får relevant kompetensutveckling i sitt arbete * Medel * Jämförelse endast med ett mindre antal kommuner och då ligger vi något högre än snittet för jämförelsegruppen 15

16 Skattesats och kostnader I Västerås är skattesatsen 31,24 procent, varav 20,36 för kommunen och 10,88 för landstinget. I tabellen nedan redovisas en jämförelse av skattesatser mellan några av landets större kommuner. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Uppsala Västerås Örebro Skattesats kommun ,08 22,26 21,34 20,20 21,75 20,15 21,14 20,36 21,35 Skattesats landsting ,77 11,51 11,26 10,70 10,70 12,08 11,71 10,88 11,55 Skattesats totalt ,85 33,77 32,60 30,90 32,45 32,23 32,85 31,24 32,90 Skatteväxling hemsjukvård 0,20 0,22 0,34 0,25 0,25 0,20 0,29 0,16 0,54 Skatteväxling kollektivtrafik ingen -0,26-0,48-0,45-0,45 ingen -0,49-0,04-0,34 Andel av rikets medelskattekraft ,6 97,5 96,6 98,7 92,1 88,9 102,5 102,0 93,9 Tabell. Skattesats, skatteväxling och skattekraft Skattesatserna varierar mellan kommunerna. En faktor är politiska övervägande över hur mycket som ska satsas på kvalitet i verksamheterna och hur mycket medborgarna själva ska få behålla av sin inkomst. En annan faktor kan vara effektiviten i verksamheterna. Norrköping, Uppsala och Örebro höjde kommunalskatten I jämförelse med de andra kommunerna har Västerås har låg skattesats både vad avser den totala skatten och skatten till kommunen. I båda kategorierna har staden näst lägst skatt i jämförelsegruppen. Vad gäller den kommunala skatten så har Linköping lägre skatt än Västerås men då måste man beakta att en betydligt större del av kollektivtrafiken i Östergötland bekostas av landstingsskatten än i Västmanland. Skulle de båda länen ha skatteväxlat kollektivtrafiken för motsvarande lika stora belopp skulle Västerås ha haft den lägsta kommunalskatten i gruppen. Skillnaden mellan Västerås och Gävle som har högst skatt till kommunen i gruppen är 1,90 procentenheter. Om Västerås skulle höja skatten till Gävles nivå skulle det innebära över 600 mnkr i högre intäkter för staden. Värde 2014, andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Uppsala Västerås Örebro Medel nio kommuner Förskola och skolbarnomsorg -1,6 4,4 8,8 4,2-3,3-3,3-9,4 1,3-3,1-0,2 Grundskola -5,7-3,4-2,4 3,0-7,6-2,9-3,6-8,9-3,9-3,9 Gymnasieskola -10,5-3,9-7,6-2,9-10,6-1,3 8,2 1,4-7,4-3,9 Individ- och familjeomsorg 13,2-3,6 13,7 12,7 16,1-0,2 11,0 12,3 11,8 9,7 Äldreomsorg -3,7-5,0 7,7-19,7-1,6-11,4 10,6-2,8 8,2-2,0 Tabell. Avvikelse redovisad kostnad mot standardkostnad (nettokostnadsavvikelse) För att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem. Som underlag för kostnadsutjämningen räknas, för de stora kärnverksamheterna, en strukturkostnad fram för varje kommun. Strukturkostnaden visar vilken kostnadsnivå kommunen ska ligga på för att motsvara riksgenomsnittet när hänsyn tagits till strukturella olikheter som åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi och geografi. Tabellen ovan visar hur mycket respektive kommuns verkliga kostnader procentuellt avviker från de strukturkostnader som räknats fram för den egna kommunen. 16

17 I jämförelse med de övriga kommunernas avvikelser från strukturkostnaden är Västerås kostnadsnivå: Grundskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Förskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola Lägst kostnad Medelhög kostnad Medelhög kostnad Medelhög kostnad Hög kostnad 17

18 Planeringsförutsättningar för Västerås stad Klart förbättrade budgetförutsättningar 2017 men det blir tuffare igen från 2018 Den svenska ekonomin utvecklades starkare än förväntat under slutet av 2015 och tillväxten i ekonomin förväntas fortsätta i god takt 2016 och Hög BNP-tillväxt får till följd att sysselsättningen ökar och därmed också antalet arbetade timmar. Det i sin tur leder ökat skatteunderlag för kommuner och landsting. Ökade lönesummor bidrar också till växande skatteunderlag. Prognoserna visar på att skatteunderlaget förväntas öka med 5,0-5,2 procent per år under perioden vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet historiskt sett. Till 2018 och 2019 når konjunkturtillväxten upp till en högre nivå och då dämpas också ökningstakten av skatteunderlaget till mer normala 4,3 procent per år. Utvecklingen för Sverige är betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna inom framförallt byggsektorn växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. För Västerås stad innebär det att skatteintäkter, generella statsbidraget och kommunal utjämning sammantaget beräknas öka med 379 mnkr under 2017 i jämförelse med budget Av ökningen förklaras 28 mnkr av lägre avgifter i de kommunala utjämningssystemen. Den kraftiga ökningen av BNP i slutet av 2015 och förhoppningarna om fortsatt god konjunkturuppgång har skapat betydligt bättre budgetförutsättningar i förhållande till de antaganden som gjordes i kommunstyrelsens planeringsinriktning från februari. De aktuella skatteintäktsprognoserna för 2017 är 84 mnkr högre än förutsättningarna i planeringsinriktningen. Extra generellt statsbidrag För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting föreslår regeringen att 10 miljarder kronor tillförs kommunsektorn för 2017 och framåt. Av tillskottet tilldelas kommunerna 77 procent och landstingen 23 procent. Enligt nuvarande beräkningar erhåller Västerås stad preliminärt ett extra generellt statsbidrag 2017 på 103,5 mnkr. Det slutliga beslutet om fördelning mellan kommunerna kommer i höstens budgetproposition. Underlaget för fördelning grundas på en blandning av invånarantal och aktuellt antal asylsökande och nyanlända till respektive kommun. Statsbidraget är permanent och den faktor för fördelning som bygger på antalet mottagna asylsökande och nyanlända kommer successivt fasas ut. År 2021 fördelas statsbidraget i sin helhet utifrån antalet invånare per kommun. Det finns inga krav på att statsbidraget utnyttjas för insatser som är kopplade till flyktingsituationen eller någon annan specifik verksamhet. Högre löne- och prisökningar Prisökningarna har varit mycket måttliga de senaste åren och konsumentprisindex (KPI) är i stort sett varit oförändrat sedan Även när effekterna av det exceptionellt låga ränteläget rensas från KPI är inflationstalen historiskt låga. Riksbanken för nu en expansiv penningpolitik så att inflationen ska 18

19 sätta fart och på sikt ska nå upp till tvåprocentsmålet. Den senaste tiden har signaler kommit om att inflationen börjar röra på sig och bedömningen i årsplan 2017 är att prisökningarna blir 1,5 procent. Ett stort antal centrala löneavtal förhandlas fram på arbetsmarknaden under I den svenska modellen bestäms löneökningarna av konjunkturläget, näringslivets produktivitet och prisökningarna. Låg inflation och relativt hög arbetslöshet har pressat ner löneökningarna under normal nivå de senaste åren. Den goda konjunkturen i Sverige kommer nu att leda till högre löneökningar. I Västerås stads årsplan 2017 görs bedömningen att löneökningarna blir 3,2 procent. I siffran ingår inte den kommande lärarlönesatsning som finansieras med statsbidrag. Utöver löneökningarna tillkommer ökade pensionskostnader. Demografin sätter press på ekonomin Verksamheterna för vård, skola och omsorg utgör 85 procent av nettokostnaderna i Västerås stads budget. Kostnadsandelen är ungefär likartad i de flesta kommuner. De kommunala tjänsterna inom vård, skola och omsorg utnyttjas i stor utsträckning av de som är i åldrarna 1 19 år och över 80 år. När staden i tidigare långtidsprognoser studerat de demografiska kurvorna och budgetförutsättningarna på sikt har de pekat på att stora demografiska utmaningar kommer för kommunerna i slutet av 2010-talet och framför allt på 2020-talet. Nu börjar dessa tider närma sig och i förutsättningar för 2017 pekar befolkningskurvorna uppåt för alla de åldersgrupper som är dyra i de kommunala budgetarna, dvs 1-5 år (förskolan), 6-12 år (grundskolans lägre åldrar), år (grundskolans högre åldrar), år (gymnasieskolan), år och över 85 år (äldreomsorg). Resurser för att möta de ökade volymerna i dessa åldersgrupper tar en betydande del av det budgetutrymme som skapas För att möta ökade volymer kopplade till demografin avsätts 98 mnkr i budgeten. Obalans inom främst äldreomsorgen i budget 2016 Bokslutet 2015 visade betydande budgetunderskott för flera av de stora nämnderna inom stadens kärnverksamheter. Sammantaget redovisade nämnderna inom skola, vård och omsorg budgetunderskott på 135 mnkr. Till budget 2016 genomfördes ett omfattande, och i många fall smärtsamt, arbete i nämnderna för att möta utmaningarna i budgeten där flera nämnder brottades med underskott i 2015 års verksamhet och därtill skulle möta ett besparingskrav på 1 procent av budgetramarna. En mängd åtgärder beslutades för att nå budget i balans. Delårsbokslutet per 30 april pekar mot ett resultat 2016 för Västerås stad på 82 mnkr exkl realisationsvinster att jämföra med det budgeterade resultatet på 100 mnkr. Flera av de nämnder som redovisade underskott 2015 kan nu visa att åtgärderna får effekt och bedömer att man uppnått budget i balans. Inom äldreomsorgen kvarstår dock en omfattande obalans och äldrenämnden prognostiserar ett budgetunderskott 2016 på 60 mnkr. Underskottet uppkommer till stor del inom hemtjänsten. Äldrenämnden genomför en mängd åtgärder för att sänka kostnaderna inom hemtjänsten. Åtgärderna beräknas inte få någon större ekonomisk effekt under 2016 men till 2017 görs en grov bedömning att kostnaderna kan minska med 37 mnkr. Det räcker dock inte fullt ut för att nå budgetbalans för nämnden. Förutom äldreomsorgen redovisas i delårsbokslutet också betydande budgetunderskott för institutionsplaceringar inom individ- och äldreomsorgen och för ökade pensionskostnader. Dessa verksamheter beräknas också få en ingående ekonomisk obalans i budget 2017 och medel måste därför avsättas i stadens gemensamma budgetreserv för att möta obalanserna. 19

20 Riktade analyser I planeringsinriktningen tillsattes ett antal analysgrupper som djupare skulle analysera vissa utvalda verksamheter. Nedan redovisas ett urval av gruppernas analyser. Äldreomsorg Analysen visar att det sedan 2010 gjorts stort ett antal olika utredningar och analyser med avseende på framför allt kostnadsutvecklingen inom hemtjänsten. Utredningarna har genomförts både internt och med hjälp av externa konsulter. Genomförda utredningar har föranlett ett flertal rekommendationer och uppdrag till äldrenämnden i syfte att komma till rätta med de ökade hemtjänstkostnaderna. De rekommendationer som vid flera tillfällen lyfts fram är kopplade till äldrenämndens ambitionsnivåer gällande stöd i ordinärt boende, otydliga riktlinjer och tillämpningsanvisningar som vägledning för bedömningar av biståndsbeslut och brister i den regelmässiga uppföljningen av registrerad tid kontra utförd tid. Uppföljning och återrapportering av genomförda utredningar har skett med täta intervaller vilket sannolikt resulterat i att vidtagna åtgärder i vissa fall inte hunnit få önskad effekt. Samtidigt kan det vara en indikation på att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga för att åstadkomma en varaktig förändring alternativt att åtgärderna inte ger effekt tillräckligt snabbt. Kostnaderna har fortsatt att öka. Det har varit svårt att utläsa i vilken utsträckning vidtagna åtgärder fått önskad effekt eller varför effekterna uteblivit. En av orsakerna till höga kostnader för stöd i ordinärt boende är den ambitionsnivå äldrenämnden uttalat för verksamheten. Ambitionsnivån har delvis setts över i de tillämpningsanvisningar som arbetats fram och fastställts under slutet av Tillämpningsanvisningarna är förtydliganden över hur nämndens riktlinjer ska tolkas. Tydligare tillämpningsanvisningar ska bidra till lägre kostnader för hemtjänsten. Samtidigt har den enskilda biståndshandläggaren en pressad situation där ekonomin ska vägas mot den enskildes önskemål. Beslut om mer strikta riktlinjer som skulle ge minskade kostnader fattades redan 2013, men riktlinjerna har tillämpats i begränsad omfattning. Det är därför helt avgörande för kostnadsutvecklingen att de nu beslutade tillämpningsanvisningarna för genomslag i biståndsbedömningen. De förslag till kostnadsbesparingar som presenteras i olika åtgärdsplaner saknar uppgifter om tänkt besparing i kronor. Det finns inte heller någon tidsangivelse om när de förväntas ge effekt. Under hösten/vintern 2015 har Nordic Healthcare Group (NHG) på uppdrag av sociala nämndernas förvaltning gjort en omfattande översyn av äldrenämndens ersättningsmodeller. I den åtgärdsplan som NHG tagit fram finns ett antal bedömda besparingar angivna. Den ersättningsmodell som tillämpas för utförare av hemtjänst riskerar att vara kostnadsdrivande. Det finns exempelvis inga incitament för utförarna att arbeta rehabiliterande utan ersättningen baseras på utförda timmar vilket i praktiken innebär att ju fler utförda timmar desto högre ersättning till utföraren. Äldrenämnden har under början av 2016 lämnat ett nämndinitiativ med nio åtgärder för förvaltningen att utreda och genomföra. Flera av de punkter som tas upp har en tydlig koppling till de utredningar som gjorts av bland annat NHG. De kontroller som görs för uppföljning av utförd tid bör utvecklas och förstärkas ytterligare eftersom uppföljning av inrapporterad tid visat att det förekommer olika typer av felregistreringar. Arbetet med att utöka uppföljningen av efterregistrerad tid har inletts under

21 Den enskilda åtgärd som snabbast skulle ge effekter i form av minskade kostnader är att införa taknivåer för antal beviljade hemtjänsttimmar. Äldrenämnden har fattat beslut om att motiverande samtal ska tillämpas. Det innebär att personer med ett högt antal beviljade hemtjänsttimmar genom samtal och information ska uppmuntras att se över sin boendesituation. Beräkningar sociala nämndernas förvaltning gjort visar att om personer med mer än 140 hemtjänsttimmar skulle flytta till särskilda boenden skulle det leda till betydande kostnadsminskningar. De åtgärder som äldrenämnden föreslagit för minskade kostnader och ett steg till budget i balans beräknas ge effekter på i storleksordingen mnkr 2017 och mnkr på sikt. Exempel på årgärder: Motiverande samtal för de som har mycket hjälp av hemtjänsten att istället söka särskilt boende Miniminivå ( golv ) angående behov för att erbjudas plats i särskilt boende Hemrehabteam Nya riktlinjer för natthemtjänst Ingen ersättning till utförarna vid avböjda besök Skarpare uppföljning av rapporterade utförda timmar Gemensamt tidrapporteringssystem för alla utförare Om det skulle ses som möjligt att genomföra ett skarpt tak för hur många hemtjänsttimmar som maximalt kan beviljas per person skulle den ekonomiska effekten kunna bli betydligt större. Det är angeläget att arbetet med att minska kostnaderna för hemtjänst även tar hänsyn till andra faktorer som påverkar äldreomsorgens kostnadsutveckling som exempelvis boendeplanering och hemsjukvård. Boendeplaneringen måste bygga på de demografiska behoven och bör också beakta den skiss till resursfördelningsmodell från kommunfullmäktige till äldrenämnden som tagits fram. Den aktuella boendeplanering som äldrenämnden presenterat kräver ett resurstillskott till särskilda boenden som överstiger de demografiska behoven. För att kostnaderna totalt för äldreomsorgen inte ska öka ytterligare ställs krav på kostnadsminskningar inom hemtjänsten om de särskilda boendena ska byggas ut mer än vad som är direkt motiverat av den ökade andelen äldre i befolkningen. Insatser för personer med funktionsnedsättning Västerås stad betalar en hög avgift i det nationella utjämningssystemet av kostnader för insatser för personer med funktionsnedsättning enligt LSS-lagstiftningen. För 2017 är avgiften 87 mnkr (594 kronor per invånare) och då har avgiften sjunkit med 5 mnkr jämfört med Den främsta anledningen till att Västerås betalar en hög avgift i är att vi har relativt få personer som får insatser enlig LSS-lagstiftningen jämfört med rikssnittet. Som en följd av detta har också Västerås färre LSS-bostäder för vuxna med särskild service. Vad gäller personer med personlig assistens så har staden bara ungefär häften så många som genomsnittet i den jämförelsegrupp av kommuner i Västerås storlek som analysgruppen har studerat. Personer med funktionsnedsättning som har plats i kommunens särskilda boenden har beviljats insats antingen enligt socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om personen beviljats insats enligt LSS ingår insatsen i underlaget för 21

22 utjämningssystemet och minskar kommunens avgift. Sociala nämndernas förvaltning har identifierat ett antal personer som beviljats plats enligt SoL men som borde omfattas av LSS. Förvaltningen för samtal med dessa personer om de kan acceptera ett nytt beslut enligt LSS. Kollektivtrafik Kostnaderna har för kollektivtrafik har ökat kraftigt de senaste åren. Kostnadsökningarna förklaras framförallt av främst den stora politiska satsningen SmartKoll som innebar en omfattande utökning av linjeutbudet. Men kostnaderna för befintlig kollektivtrafik har samtidigt också ökat betydligt mer än normal prisutveckling. Satsningen på SmartKoll har fått önskad effekt med en stor ökning av antalet resande i kollektivtrafiken. Det ökade antalet resor innebär ökade biljettintäkter och intäkterna beräknas totalt öka med 8 mnkr. Samtidigt har Västmanlands Lokaltrafik AB lyckats pressa kostnaderna med 3 mnkr genom lägre bränslekostnader, färre bussar (mindre bussreserv) och effektivare schema för chaufförerna. Till följd av ökade biljettintäkter och minskade driftkostnader minskar det nettokostnadsbidrag som Västerås stad ska överföra till landstingets Kollektivtrafikmyndighet 2017 med 11 mnkr jämfört med Av de minskade nettokostnaderna stannar 5 mnkr i tekniska nämndens budgetram för att bidra till att finansiera nämndens rationaliseringskrav. För att stärka stadens totala ekonomi minskas samtidigt nämndens budgetram med 6 mnkr. Idrotts- och fritidsanläggningar En kostnadsjämförelse med sex andra kommuner i Västerås storlek visar att Västerås 2014 hade högst kostnad per invånare i jämförelsegruppen. I en studie över tid framgår det att Västerås fram till 2007 hade medelhöga kostnader för idrotts- och fritidsanläggningar. Från 2008 när de nya och upprustade anläggningarna på Rocklundaområdet stod färdiga ökade Västerås kostnader och staden hamnade då bland de kommuner som har högst kostnader. När sedan driftbidraget till Kokpunkten tillkom 2014 blev kostnaderna ännu högre. Jämförelserna för 2015 är ännu inte klara på riksplanet men risken är stor att Västerås kostnadsgap till de övriga kommer att öka ytterligare eftersom vi då kan se helårseffekten av bidraget till Kokpunkten. De första analyserna tyder på att den höga kostnadsnivån inte beror på dålig kostnadseffektivitet i våra idrotts- och fritidslokaler utan på höga ambitionsnivåer. Västerås har ett brett utbud av idrottsanläggningar i förhållande till många andra stora kommuner. Jämförelser inom detta verksamhetområde är dock komplicerade. Det gäller framförallt finansieringen av de stora arenorna. Här finns en uppsjö av olika finansieringsalternativ i kommunerna och många olika former av samarbeten med idrottsföreningar och näringsliv. Det finns därför en uppenbar risk att kostnadsredovisningen per verksamhet inte blir helt rättvisande. För noggrannare analyser krävs ett fördjupat nätverksarbete med ett urval av kommuner. 22

23 Förslag till årsplan 2017 för ekonomi i balans och rätt kvalitet Oförändrad skattesats Årsplanen bygger på en oförändrad skattesats 2017 på 20,36 procent. Västerås skattesats är lägre än snittet i riket och lägst i länet. Även när landstingskatten har Västerås lägre skatt än rikssnittet. Det finansiella målet på 2,5 % av skatteintäkter mm uppnås i Årsplan 2017 Högkonjunkturen som förväntas under 2017 skapar möjligheter att höja stadens budgeterade resultat till 192 mnkr vilket motsvarar det finansiella resultatmålet i driftbudgeten på 2,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning. Att det finansiella resultatmålet i driftbudgeten uppnås är en förutsättning för att de två andra finansiella målen, att investeringarna ska finansieras så att staden upplåningen inte på sikt ska överstiga 1 miljard kronor och att soliditeten i balansräkningen ska vara oförändrad utifrån 2014 års nivå, ska kunna uppfyllas. Betydligt svårare budgetförutsättningar 2018 och 2019 För 2018 och 2019 förväntas konjunkturuppgången plana ut men på en högre nivå än tidigare. Skatteintäkterna återgår till normala ökningar på knappt 300 mnkr per år (att jämföra med 379 mnkr under 2017). Prognoserna visar dock att normala ökningar av skatteintäkterna inte räcker för att möta de kommande löne- och prisökningarna i kombination med de demografiskt betingade volymökningarna i skola, förskola och äldreomsorg samt insatser för personer med funktionsnedsättning. Det är ett förhållande som gäller både för Västerås stad och för kommunsektorn i sin helhet. Av Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska rapport från april framgår tydligt att skattehöjningar i kommunsektorn är oundvikliga under perioden till 2019 om inte rationalisering och omprövningar görs av befintlig verksamhet. Det är därför av yttersta vikt att driftresultatet hålls uppe under tider av högkonjunktur så att det motsvarar det finansiella målet. Om inte det finansiella målet kan uppnås under högkonjunktur kommer det att bli i stort sett omöjligt att nå målet när konjunkturen klingar av. Full kompensation för ökade löner och priser Med tanke på den ökade konkurrensen om arbetskraft med rätt kompetens är det viktigt lönenivåerna i staden fortsatt kan vara konkurrenskraftiga. Den lokala lönebildningen får allt större betydelse så att löneökningarna kan riktas mot de personalkategorier och medarbetare där de behövs mest. Nämnderna kompenseras i budgetramarna fullt ut för de beräknade löne- och prisökningarna. För löneökningar räknas budgetramarna upp motsvarande löneökningar på 3,0 procent. En central lönepott för satsningar på prioriterade personalkategorier avsätts motsvarande löneökningar på 0,2 procent (10 mnkr). Löneökningarna beräknas därmed totalt till 3,2 procent. För övriga prisökningar kompenseras budgetramarna motsvarande prisökningar på 1,5 procent. Interna lokalhyror ingår inte priskompensationen eftersom de förväntas bli oförändrade under Kostnaderna för löne- och prisökningarna beräknas till 188 mnkr. Av summan utgör löneökningar 153 mnkr och prisökningar 35 mnkr. 23

24 Demografi ökade volymer Nämndernas budgetramar räknas upp motsvarande de ökade kostnader som följer av ökade volymer kopplade till befolkningsökningen och befolkningspyramiden för olika åldersgrupper. Barnantalet i förskolan beräknas under 2017 öka med 100 barn och i skolan är det ökade elevantalet ca 470 elever. I elevprognoserna ingår inte de barn och ungdomar som idag finns på Migrationsverkets asylboenden. De pedagogiska nämndernas budgetramar inklusive Skultuna kommunsdelsnämnd utökas med sammantaget 59 mnkr. Ramförändringarna bygger på att nämnderna fullt ut kompenseras motsvarande självkostnaden per barn/elev i de olika skolformerna. I den planeringsinriktning som kommunstyrelsen beslutade om i februari var inriktningen, med hänvisningen de svåra budgetförutsättningarna, att det ökade barn- och elevantalet endast kunde kompenseras till 75 procent. Den förbättrade konjunkturbedömningen och därmed positivare skatteintäktsprognoser gör att stadsledningskontorets bedömning är att det nu finns utrymme för att fullt ut kompensera för de ökade volymerna i förskola och skola. Antalet personer i befolkningen som är över 85 år ökar snabbt och den riktigt stora ökningen kommer i början 2020-talet. Fler äldre innebär att behovet av särskilda boende ökar och att fler är i behov av hemtjänst. Stadens planering försvåras av att det idag finns många med stort vårdbehov som fortfarande bor hemma och som har omfattande hjälp av hemtjänsten. Flera av dessa borde både ur omsorgs och ekonomisk synpunkt erbjudas plats på särskilt boende. Hur många som verkligen accepterar en plats i särskilt boende är svårt att förutse vilket försvårar planeringen och det är därmed svårt att förutse hur stort behovet av antalet nya boenden verkligen är. Som grund för beräkning av det ökade resursbehovet 2017 i äldreomsorgen, till följd av det ökade antalet äldre, har ett utkast till ny resursfördelningsmodell använts. Det finns dock ännu inte något beslut om att modellen ska tillämpas även i kommande års budgetar. Resursfördelningsmodellen bygger på antalet personer i olika åldersintervall och hur många av dessa som erfarenhetsmässigt har behov äldreomsorg samt hur många som är sammanboende respektive ensamstående. Äldrenämnden budgetram 2017 utökas med 19,5 mnkr till följd av det ökade antalet äldre i befolkningen. Det finns ett stort behov av ökade insatser för personer med funktionsnedsättning. Det gäller exempelvis nya gruppbostäder och fler personer i behov av personlig assistens och daglig verksamhet. Behoven är inte direkt kopplade till den ökade befolkningen utan behovet av insatser är större än det som är direkt betingat av demografin. Nämnden för personer med funktionsnedsättning tilldelas i årsplanen 15 mnkr för att fritt besluta vilka insatser som ska prioriteras. Övriga ramtillskott kopplade till befolkningsökningen är fler personer i behov av försörjningsstöd och vårdinsatser inom individ- och familjeomsorgen, fler gode män och ökade ytor för park- och gatuskötsel. Totalt utökas nämndernas budgetramar med 98 mnkr som följd av demografiska förändringar. Stärkt budgetreserv Prognosen för 2016 för visar ett budgetunderskott för äldrenämnden på 60 mnkr. Nämnden vidtar ett flertal åtgärder föra att bromsa kostnadsökningarna inom främst hemtjänsten. Åtgärderna beräknas dock inte fullt ut ge sådan effekt så att äldrenämndens budget är helt i balans Ett annat område där budgetunderskott prognostiseras 2016 är institutionsplaceringar inom individ- och familjeomsorgen. För att möta befarade budgetunderskott utökas kommunstyrelsens gemensamma budgetreserv från 25 mnkr till 50 mnkr. 24

25 Budgetreserven ska också vara en buffert för osäkerheter i kommande befolkningsprognoser kopplat till flyktingsituationen, svängningar i konjunkturen och dessutom bland annat finansiera utnyttjande av social resursfond och resultatöverföringar mellan åren. Övriga satsningar i årsplanen I årplanen finns också satsningar utöver tillskotten av medel till följd av ökade volymer och full kompensation för ökade löner och priser. Fritidshemsverksheten ska utvecklas genom minskade barngrupper och höjd kvaliteten i verksamheten. En satsning görs på elevhälsan i skolan inriktat på de tidiga åldrarna. Totalt satsas 7 mnkr extra på fritidshem och elevhälsa. För att stärka det löpande gatuunderhållet och gatudriften utökas tekniska nämndens driftbudget med 3 mnkr. Medlen ska främst användas till potthålslagning, växtbekämpning och utbyte av trafikskyltar. Tekniska nämnden kompenseras också för ökade avskrivningar och räntekostnader till följd av strategiska investeringar. I investeringsbudgeten utökas budgeten för det planerade gatuunderhållet från 35 mnkr till 50 mnkr under åren 2017 och Genom bildande av en tillnyktringsenhet i samarbete mellan landstinget och stadens individ- och familjeomsorg ska abstinensvården förbättras. Dessutom kommer de som har hjälp av äldreomsorgen i de egna hemmen att få digitala trygghetslarm. Totalt utökas driftbudgeten för verksamhetens nettokostnader med 28 mnkr utöver demografi, reserver och kompensation för löneoch prisökningar. Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramarna Trots ökade skatteintäkter räcker inte resurserna för att fullt ut möta ökade löner och priser, volymökningar och ökad budgetreserv som buffert för obalanser. För att balansera ekonomin måste ett besparingskrav sättas på verksamheterna även i budget Sparkravet är generellt satt till 0,5 procent av budgetramarna. Det är ett lägre besparingskrav än vad som angavs i planeringsinriktningen där nämnderna skulle planera för ett rationaliseringskrav på 1 procent. Med anledning nämndens ansträngda budgetläge undantas äldrenämnden från rationaliseringskravet. Grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får reducerade krav. Totalt ger rationaliseringskraven kostnadsbesparingar på 21 mnkr. Reserv för riktade insatser Planeringsläget är mycket osäkert. Som gemensam reserv för kommande volymökningar och riktade insatser inom skola, förskola och förebyggande verksamheter avsätts därför 73 mnkr. Den riktade reserven läggs centralt i budgeten för eventuell fördelning senare under året. Årsplan förändringar jämfört budget 2016 Finansiering mnkr Kostnadsökningar mnkr Ökade skatteintäkter mm Löne- och prisökningar 188 Nytt generellt statsbidrag 103 Ökade budgetramar demografi/volymer 98 Tillfälliga satsningar budget Ökade budgetramar övriga satsningar- netto 28 Lägre finansnetto - 10 Ökad gemensam budgetreserv 25 Gemensam reserv för riktade insatser 73 Rationaliseringskrav 0,5 procent 21 Högre budgeterat resultat 92 Totalt 504 Totalt

26 Budgetförslag 2017 och förutsättningar Planerings- KS förslag inriktning årsplan 2017 Plan 2018 Plan 2019 förändring förändring förändring förändring mellan 2016 mellan 2016 mellan 2017 mellan 2018 och 2017 och 2017 och 2018 och 2019 Skatteintäkter och utjämning budget året innan Finansnetto Lägre finansnetto Ökade skatteintäkter och utjämning Ökat generellt statsbidrag (flyktingsituationen) Summa finansiering Verksamhetens nettokostnader budget Avgår tillfälliga satsningar i budget Löne- och prisökningar Demografi Övriga ramförstärkningar - netto Stärkt budgetreserv - obalanser 2016 mm Riktade insatser skola, förskola, förebyggande Rationaliseringskrav 0,5 % (exkl äldrenämnden) Reducerad volymkompensation skola och förskola 15 0 Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Resultatmål 1,1% 2,5% 1,0% 0,2% Krävs för 2,5 % Ekonomiska grundförutsättningar i Årsplan 2017 Skattesats kommunen 20,36 % oförändrad Budgeterat driftresultat av skatteintäkter mm 2,5 % 192 mnkr Ökning av verksamhetens nettokostnader 5,3 % 381 mnkr Ökade skatteintäkter, generella statsbidrag mm 6,6 % 483 mnkr Löneökningar kompensation i budgetramarna 3,0 % 143 mnkr Central pott för riktade lönesatsningar 0,2 % 10 mnkr Prisökningar exkl interna lokalhyror - komp i budgetramarna 1,5 % 35 mnkr Generellt rationaliseringskrav - 1,0 % - 21 mnkr Internränta 2,5 % oförändrad Gemensam budgetreserv 50 mnkr Gemensam reserv för riktade insatser 73 mnkr 26

27 Investeringar Planerade investeringar för perioden uppgår till mnkr för perioden , vilket är ca 1400 mnkr mer än planeringen för perioden Samtidigt planeras det för ökat antal inhyrningar, främst avseende skolor och boenden. Planerade inhyrningar motsvarar en investeringsnivå på ca mnkr utöver stadens egna investeringar. Bakgrunden till den höga investeringsnivån beror till stor del på demografiska förändringar: fler barn i förskola och skola samt ökat antal äldre med vårdbehov och ökat antal personer med funktionsnedsättning. En växande stad medför också ökat tryck på andra delar inom infrastrukturen, till exempel gator och idrottsanläggningar. Under perioden planeras det även för investeringar i Västerås hamn och resecentrum. Investeringar per område Budget 2017 Summa Summa Förskolor 113,0 286,5 213,0 Grundskolor 124,5 698,8 316,0 Gymnasieskolor 5,0 180,0 0,0 Kulturfastigheter 0,0 32,0 3,2 Idrottsfastigheter 135,0 346,0 358,0 Energi och klimat 32,0 172,0 144,0 Hamnanläggning 136,0 637,0 177,0 Bostäder 125,0 527,0 264,0 Fastighetsnämnden övrigt, inkl. underhåll 68,6 129,1 135,9 Tekniska nämnden ordinarie investeringar 94,7 343,7 315,4 Tekniska nämnden strategiska investeringar 58,2 432,4 348,0 Idrott, fritid, kultur 17,0 48,8 38,9 Övriga nämnder 76,0 293,9 297,3 3B 2,6 312,4 402,5 SUMMA 987, , ,2 Medfinansiering 55,4 125,4 179,5 Ett av stadens finansiella mål är att stadens upplåning för egen räkning inte ska överstiga 1 mdkr. Vi beräknar att i princip hela låneutrymmet behöver tas i anspråk under perioden. Beräkningen (se nedan) förutsätter att Västerås stad klarar ett resultatmål på 2,5 procent varje år under perioden. Ökad upplåning kommer att medföra räntekostnader och ett försämrat finansnetto. Med nuvarande räntenivåer blir dock den effekten begränsad. En annan konsekvens är att staden behöver avsätta ett större utrymme i driftbudgeten för avskrivningar. 27

28 Investeringsutrymme (mnkr) Summa Resultat 2,5 procent Avskrivningar Försäljningar Investeringsbuffert Summa Upplåning Totalt investeringsutrymme Investeringsplan Bedömning 30% genomförs ej under perioden Investeringsplan avstämning mot investeringsutrymme Differens Sammanfattande beskrivning av investeringsplanen Förskolor och skolor Inom förskolan planeras 36 nya förskoleavdelningar i egna lokaler, samtidigt som 17 avdelningar kommer att avvecklas. Nya inhyrningar uppgår till 22 avdelningar, samtidigt som 15 avdelningar avvecklas. Totalt innebär detta en nettoökning med 26 avdelningar. Bakgrunden till avveckling är att det idag finns förskoleavdelningar i skollokaler och de behöver frigöras för skolelever samt att vissa avdelningar avvecklas för bättre driftekonomi. Nya grundskolor planeras i anslutning till Lillhamra, Öster Mälarstrand, Gäddeholm och i stadens centrala delar. Därutöver ska flera skolor byggas om och anpassas för återflytt av årskurs 6 till mellanstadieskolorna och därigenom frigöra kapaciteter på högstadieskolorna för ökade elevkullar. Under perioden ska även Irstaskolans modernisering färdigställas. Inom gymnasieskolorna ska omställningen till följd av Wenströmskas avveckling slutföras. Widénska (idrott) och Tranellska (hotell- och restaurang) ska flytta till externa inhyrningar. Ökat elevantal inom gymnasiet ökar behovet av lokaler. En ny gymnasieskola med inriktning mot vård- och omsorg planeras under slutet av planeringsperioden. Den totala driftkostnadsökningen för lokaler inom förskola, grundskola och gymnasieskola är kostnadsberäknad till drygt 100 mnkr netto under perioden Bostäder Under perioden har äldrenämnden planer på tre stora projekt inom särskilt boende. Gryta korttidsboende byggs om till demenscenter. Nya äldreboenden planeras på Källtorp (f.d. Wenströmska) och Gryta. I Skultuna ska Mimer bygga ut Vallonen med 30 lägenheter. Utbyggnaden ersätter 12 lägenheter (Solglimten) samt tillför 18 lägenheter netto. Utöver detta planerar nämnden ett nytt äldreboende på Karlslund med invigning efter Utbyggnaden på Gryta innebär egna investeringar, övriga objekt är inhyrningar. Nämnden för personer med funktionsnedsättning och Individ- och familjenämnden planerar ett gemensamt boende för ungdomar med 6-10 platser, i syfte att minska vårdkostnaderna. Bostäder för sociala ändamål och flyktingbostäder är budgeterade till 20 mnkr årligen. 28

29 Nämnden för personer med funktionsnedsättning planerar två nya korttidsboenden samt en ny gruppbostad/servicebostad årligen under perioden. Planeringen förutsätter att en andra gruppbostad/servicebostad årligen tillförs med hyresrätter, så kallade servicelägenheter. Detta för att minska investeringsbehovet samt att öka andelen servicelägenheter i förhållande till solitära byggnader. Idrott Under perioden ska Lögarängsbadet ersättas med ett nytt inomhusbad. Ett annat projekt som planeras är en ny innebandyhall (inhyrning) som ska stå färdig Tekniska nämndens investeringar Tekniska nämndens investeringar sorteras under rubrikerna ordinarie och strategiska. Ordinarie investeringar handlar i huvudsak om underhåll och förnyelse av befintliga strukturer. Strategiska investeringar omfattar projekt där Tekniska nämndens investeringar ingår som en del i exploateringsprojekt eller andra strategiska satsningar för staden. Ordinarie investeringar är planerade utifrån befintliga nivåer. Inom strategiska investeringar återfinns ett antal större satsningar under perioden. Som exempel kan nämnas ny bro till Björnön, ombyggnation av Kopparbergsvägen, Pilgatan och Sjöhagsvägen samt förlängning av Järnbruksgatan (Västerleden). Andra stora projekt är ombyggnation av Stora torget, Välljärnsgatan på Bäckby och Barkaröbyväg. Västerås hamn Planerade investeringar i hamnen uppgår till 617 mnkr för perioden , efter avdrag för tidigare avsatta medel för miljöåtgärder avsattes 95 mnkr för miljöåtgärder, varav 12 mnkr förbrukats. Resterande 83 mnkr kommer att användas under för dagvatten och sanering. Åtgärderna under perioden kan sammanfattas till fyra olika ändamål. Tidplan och kostnader för åtgärderna är osäkra. 1. Muddring. Fördjupa och räta ut farled och hamnbassäng för att möjliggöra framkomst av större fartyg och för att öka säkerheten. Total kostnad för Västerås stad är kalkylerad till 386 mnkr. Kostnaden avser muddring, dumpning av muddermassor och solidifiering av kontaminerade muddermassor. 2. Kajkonstruktioner. Vissa av kajerna klarar inte konstruktionen när nytt djup muddras framför hamnbassängen och måste därför åtgärdas. Flera av kajerna måste även förstärkas, dels för att klara ökade belastningar och samtidigt renoveras för att de är nerkörda och brister i säkerhet. Åtgärder i 50-tals kajen och oljekajen beräknas till ca 90 mnkr varav 40 mnkr belastar Därutöver tillkommer saneringskostnader i anslutning till oljekajen, se miljöåtgärder nedan. 3. Miljöåtgärder. Det finns ett föreläggande från Länsstyrelsen om att rena dagvattnet på ett bättre sätt än tidigare. Hela hamnen kommer att åtgärdas i 4 etapper men kolplanen skjuts på framtiden eftersom det inte är verksamhet där idag. Etapp 1-3 är kostnadsberäknade till drygt 80 mnkr, varav drygt 30 mnkr Området omkring oljekajen är starkt förorenat och måste åtgärdas. Undersökningar pågår och kostnadsbilden är osäker men uppskattad till över 50 mnkr. Sammantaget beräknas miljöåtgärderna under perioden uppgå till över 130 mnkr, varav drygt 82 mnkr 29

30 belastar den avsättning i balansräkningen som tidigare gjorts för miljökostnader i hamnen. Belastningen på investeringsbudgeten för perioden uppgår därmed till ca 50 mnkr. 4. Förstärkningar och körvägar. Eftersom maskinparken inklusive kranar på hjul är mycket större än rådande belastningsplan medger, beräknat på befintlig geoteknik, finns alternativ att stärka upp ytor och körvägar i hamnen. Ett sätt att begränsa investeringsbehoven är att bygga körvägar som klarar tyngre belastning. Under 2016 genomförs en förstärkning för att skydda kulvertar. Därutöver avsätts drygt 50 mnkr för investeringsperioden. Ytterligare utredning i frågan kommer att göras. Bärigheten behöver också förstärkas innanför 30- talskajen. Området kan i ett senare skede ersätta roro-läget. Kostnaden är beräknad till 50 mnkr. 3B stationsområdet Projektet omfattar nytt resecentrum med ny bussterminal, passager över spåren och omfattande investeringar i gatunätet. Genomförandet av alla åtgärder kommer att pågå under flera år, även efter den aktuella investeringsplanens tidsperiod. Flera olika intressenter kommer att investera i området och staden kommer att få delar av investeringen finansierad genom gatukostnadsersättningar. Projektet har förskjutits i tiden. Den aktuella bedömningen är att byggandet av resecentrum kan påbörjas Stadens investering under planeringsperioden beräknas uppgå till 312 mnkr efter avdrag för gatukostnadsersättningar. Under perioden ingår investeringen för resecentrum inklusive torg och lokalgator, bussterminal inklusive ledningsomläggning och gång- och cykelbana längs Södra Ringvägen samt investeringar i Kungsängsgatan. Investeringar och tidplan för projektet är preliminära. Exploatering Exploateringsbudgeten för perioden uppgår till 129 mnkr. De största projekten ligger inom Lillhamra, Norra Erikslund, Kvastbruket (söder om Hökåsen) och Hacksta. 3B-projektet redovisas ännu inte som exploateringsprojekt. Endast tidiga utvecklingskostnader har redovisats inom exploateringen. Inför 2017 avsätts 7,9 mnkr för det ändamålet. Nya uppdrag i samband med budget 2017 Äldrenämnden får i uppdrag att fördjupa behovsanalysen av äldreboenden inför komplettering av årsplan. Inför perioden och fram till början av 2020-talet, finns ett omfattande utbyggnadsprogram för äldreboenden, både som egna investeringar och som inhyrningar. Äldreomsorgen är ett verksamhetsområde som står inför expansion då antalet äldre ökar. Det är av mycket stor betydelse att Västerås stad tillförsäkras en effektiv resursanvändning och att planeringen matchar de verkliga behoven både volymmässigt och tidsmässigt. 30

31 Investeringsplan Per nämnd (mnkr) Prognos Budget Budget Summa Fastighetsnämnden 371,7 525,1 739, ,4 Tekniska nämnden (ordinarie) 73,0 79,6 94,7 343,7 Tekniska nämnden (strategiska) 31,9 18,9 58,2 432,4 Nämnden för idrott och friluftsliv 10,0 15,0 16,5 47,5 Kulturnämnden 0,6 0,8 0,5 1,3 Förskolenämnden 2,0 2,0 3,0 12,4 Grundskolenämnden 6,9 6,9 7,0 30,4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 4,0 4,0 5,0 20,6 Skultuna kommundelsnämnd 1,0 1,0 1,0 4,0 Styrelsen för Västerås Vård och Omsorg 5,0 5,0 5,0 20,0 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 2,5 2,5 2,5 10,0 Styrelsen för Konsult och Service 56,0 56,0 48,0 192,0 Miljö- och konsumentnämnden 0,5 1,0 0,5 0,5 Kommunstyrelsen 7,0 7,0 4,0 4,0 Projekt 3B 0,0 29,7 2,6 312,4 Summa 572,1 754,5 987, ,6 Medfinansiering, utbetalningar Citybanan, inklusive index 54,1 54,1 55,4 55,4 Mälarfarleden, exklusive index 0,0 0,0 0,0 70,0 Investeringsplan per objekt (mnkr) Fastighetsnämnden förskolor Prognos 2016 Budget 2016 Budget 2017 Summa Totalt objektet Gäddeholm Malmen 29,0 29,0 Skiljebo/Malmaberg 0,0 10,0 0,0 37,5 37,5 Utbyggnad pga befolkn ökning 45,0 45,0 Ängen (NY) 0,0 60,0 60,0 60,0 60,0 Brandthovda (NY) 19,0 38,0 38,0 Barkarö Skogsbacken (NY) 8,0 7,0 7,0 15,0 Enhagen (NY) 5,0 5,0 Blåsbo (NY) 22,0 45,0 45,0 Övriga 5,0 5,0 5,0 20,0 25,0 Summa 113,0 286,5 Fastighetsnämnden grundskolor Irstaskolan modernisering 1,2 30,0 35,0 173,3 175,0 Rönnbyskolan 20,0 20,0 10,0 10,0 30,0 Hökåsenskolan 3,5 10,0 18,5 18,5 22,2 Sydost utbyggnad (Hamre) 120,0 120,0 Gäddeholm F-3 Malmen 29,0 29,0 Centrum utbyggnad 151,0 151,0 31

32 Prognos 2016 Budget 2016 Budget 2017 Summa Totalt objektet Norra Vallby efter paviljong (NY) 28,0 56,0 56,0 Skallberget,Piltorp,Brandthovda-återflytt 6:or (NY) 9,0 9,0 Blåsbo-återflytt 6:or (NY) 28,0 56,0 56,0 Nybygge-återflytt 6:or (NY) 56,0 56,0 Övriga omställningar 5,0 5,0 5,0 20,0 25,0 Summa 124,5 698,8 Fastighetsnämnden gymnasieskolor/komvux Vård- o omsorgsgymn, 400 elever (NY) 160,0 160,0 Övriga 5,0 5,0 20,0 25,0 Summa 5,0 180,0 Fastighetsnämnden kultur Byggnad flytt från Kristiansborg till Vallby 2,0 2,0 Besökscenter Vallbymuseet 30,0 30,0 Summa 0,0 32,0 Fastighetsnämnden idrott Nybyggnad Lögarängsbadet 29,0 88,0 135,0 340,0 370,0 Övriga idrottsinvesteringar, årligt anslag 3,0 1,0 0,0 6,0 9,0 Summa 135,0 346,0 Fastighetsnämnden energisparinvesteringar Investeringar pga klimatprogrammet 32,0 172,0 226,0 Summa 32,0 172,0 Fastighetsnämnden hamnen infrastruktur Utveckling av hamnanläggningar 89,0 88,0 131,0 617,0 Hamnen underhåll, årligen 5,0 5,0 5,0 20,0 Summa 136,0 637,0 Fastighetsnämnden bostäder Gruppbostad/Servicebostad 16,0 16,0 16,0 64,0 80,0 Korttidsboenden (NY) 16,0 32,0 32,0 Bostad ungdom NF+IFN 0,0 25,0 25,0 25,0 25,0 Bostäder, sociala ändamål 10,0 10,0 10,0 40,0 50,0 Flyktingbostäder 10,0 10,0 10,0 40,0 50,0 Äldreboende, om- och tillbyggnad Gryta 20,0 40,0 44,0 64,0 84,0 Äldreboende, ny/tillbyggnad demensvård Gryta (NY) 243,0 243,0 Skal och passage (NY) 1,0 7,0 7,0 WIFI och fiber 3,0 12,0 12,0 Summa 125,0 527,0 Fastighetsnämnden övriga investeringar Stadshuset lokalanpassningar 4,0 4,0 4,0 16,0 20,0 Utökat underhållsbehov Stadshuset 0,0 21,3 42,6 42,6 42,6 Färjekajen inkl byggnad 0,0 0,0 3,5 7,0 7,0 Lokalanpassningar inkl datanät & it 10,0 10,0 10,0 40,0 50,0 Underhållsinvesteringar 4,6 4,6 8,5 23,5 Summa 68,6 129,1 32

33 Tekniska nämnden ordinarie investeringar 33 Prognos 2016 Budget 2016 Budget 2017 Summa Totalt objektet Källlgatan 0,7 5,7 5,7 Vinterbelysning 0,5 0,5 0,5 1,0 Ökad blomning centrum 0,2 0,2 0,4 0,6 Skolgatan och Västra kyrkogatan 1,0 8,0 16,0 16,5 17,5 Svartåns murar 0,3 0,5 0,5 8,5 8,8 Gång- och cykelvägar, inkl cykelvägsskyltning 3,0 3,0 3,0 12,0 15,0 Tillgänglighetsanpassning 1,0 1,0 1,0 4,0 5,0 Vägvisning, parkeringsledningssystem mm 1,0 1,5 3,1 4,1 Bullerskyddsåtgärder 0,5 0,5 0,5 2,0 2,5 Dagvattenrening 0,5 0,5 0,5 2,0 2,5 Hållplatser 1,0 4,0 4,0 Korsning Stockholmsv/Österleden 7,5 7,5 Korsning Vasagatan/Norrleden 7,5 7,5 Övriga korsningar 2,0 2,0 Vattenskyddsåtgärder 2,1 1,0 1,0 4,0 6,1 Trafiksäkerhetsåtgärder 2,5 2,5 3,0 12,0 14,5 Trygghetsprojekt 0,5 0,5 0,5 2,0 2,5 Belysning, byte av kablage och belysningsstolpar 1,5 2,5 1,5 7,5 9,0 Belysning, energieffektivisering 7,0 6,0 4,0 19,0 26,0 Tekniska system (belysning, trafiksignaler mm) 1,0 1,0 2,0 6,5 7,5 Lekplatser 4,0 4,0 2,0 16,0 20,0 Trädplantering centrum 0,5 0,5 0,5 2,0 2,5 Dammar upprustning 0,5 0,5 1,0 1,5 Parkområden satsning 3,0 6,0 Aktivitetsplaner/isbanor upprustning 0,0 0,4 0,5 1,0 1,0 Lögarängens parkområde 2,0 2,0 5,0 20,0 22,0 Naturvård 0,5 0,5 1,0 4,0 4,5 Väg- och brounderhåll, årligt anslag 20,0 20,0 20,0 80,0 Väg- och brounderhåll utökad satsning 15,0 15,0 30,0 90,0 Summa 94,7 343,7 Tekniska nämnden strategiska investeringar Tidö/Lindö gång- och cykelväg 8,5 8,5 Alvestavägen 0,4 0,4 0,4 Barkaröbyväg 0,3 23,8 23,8 Björnön ny bro 1,0 1,0 1,0 52,0 53,0 Följdinvestering vid exploatering 1,0 1,0 1,0 4,0 5,0 Gång- och cykelvägar satsning 3,0 5,0 6,0 18,0 21,0 Gideonsberg, gc-väg genom kv Isolatorn 1,2 1,2 1,2 1,2 Gideonsberg, ny korsning vid kv Isolatorn 0,5 0,5 2,0 2,0 2,5 Kopparbergsvägen (E18-Norra Ringvägen) 1,0 23,0 23,0 Kopparbergsvägen (Norra Ringvägen- Knutsgatan) 1,0 1,0 13,0 14,0 15,0 Pilgatan (Malmabergsg-Retortgatan) 1,0 25,0 25,0 Pilgatan (Stora gatan/pilgatan/ringvägen) 7,5 7,5

34 Prognos 2016 Budget 2016 Budget 2017 Summa Totalt objektet Sjöhagsvägen etapp 1, förlängning av väg västerut 4,0 67,0 67,0 Sjöhagsvägen etapp 2, nödvändiga åtgärder exkl roro 1,0 14,0 14,0 Skiljebo, Ekevägen och Säbyvägen 0,2 0,2 1,3 1,3 1,5 Stora torget ombyggnation 16,0 31,0 31,0 Svarvargatans förlängning 0,5 1,5 1,5 Vasaparken ny lekplats 0,9 0,5 4,5 4,5 5,4 Vattenpark 5,5 5,5 Faunapassage, Falkenbergska kvarnen 11,7 11,7 Faunapassage, Slottsbron 9,5 9,5 Välljärnsgatan (Bäckby) 1,0 18,0 18,0 Västerleden, Järnbruksgatans förlängning 2,0 2,0 1,0 52,0 54,0 Västerleden etapp 2, Järnbruksgatan-E18 1,0 2,0 37,0 72,0 Summa 58,2 432,4 Kulturnämnden Nytt ljussystem LED, Konstmuséet 0,0 0,2 0,0 0,8 0,8 Modernisering stadsbiblioteket 0,6 0,6 0,5 0,5 1,1 Summa 0,5 1,3 Nämnden för idrott och friluftsliv Utbyte av bevattningsanläggningar 0,5 0,5 1,0 1,5 Byte av konstgräsplaner, Hamre och Wenströmska 7,0 7,0 Diverse mindre investeringar 1,0 1,0 1,0 4,0 5,0 Björnön allmänt 1,0 2,0 2,0 Diverse investeringar enl handl plan friluftslivet 0,5 0,5 0,5 2,0 2,5 Friluftsbad 1,0 2,0 2,0 Lövuddens båthamn 5,0 10,0 10,0 15,0 20,0 Ö-mälarstrand: Resterande vågholmar 2,0 9,0 23,0 Ö-mälarstrand: Nya bryggor till vågholmarna 4,5 4,5 Ö-mälarstrand: Ny båtbottentvätt 1,0 1,0 1,0 Summa 16,5 47,5 Övriga nämnder och styrelser Styrelsen för Konsult och Service 56,0 56,0 48,0 192,0 Styrelsen för Västerås Vård och Omsorg 5,0 5,0 5,0 20,0 Förskolenämnden 2,0 2,0 3,0 12,4 Grundskolenämnden 6,9 6,9 7,0 30,4 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 4,0 4,0 5,0 20,6 Skultuna kommundelsnämnd 1,0 1,0 1,0 4,0 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 2,5 2,5 2,5 10,0 Miljö- och konsumentnämnden 1,0 1,0 0,5 0,5 Kommunstyrelsen 7,0 7,0 4,0 4,0 Summa 76,0 293,9 Övriga projekt 3B, stationsområdet 0,0 29,7 2,6 312,4 547,0 Summa 2,6 312,4 Totala investeringar 987, ,6 34

35 Prioriterade processutvecklingsfrågor Stadsledningskontoret har identifierat ett antal utvecklingsfrågor inom HR- och IT/digitaliseringprocesserna som är av betydelse för stadens ekonomiska utveckling. De prioriterade utvecklingsfrågorna inom dessa processer kommer att följas upp i delårs- och årsredovisningar under Utvecklingsfrågor inom HR-processen Hanteringen av den ökande sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Västerås stad har ökar och följer den nationella trenden var den totala sjukfrånvaron i staden 5,3 procent. Därefter har den stigit för varje år fram till 2015 då den uppnådde 6,8 procent, vilket är den högsta siffran sen Stadens sjuklönekostnader steg från 2011 till 2015 från 36,4 mnkr till 52,0 mnkr, en ökning med 43 procent. På regeringsnivå har man diskuterat förslag om att lägga ut mer av kostnaderna för sjukskriven personal på arbetsgivarna, vilket gör det ännu viktigare att bromsa utvecklingen ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi behöver minska inflödet till långtidssjukskrivning och öka takten i rehabiliteringsärenden så att personer snabbare kommer tillbaks i arbete. Arbetet med att utveckla vår rehabiliteringsprocess och arbetsmiljö behöver intensifieras även om vi kan glädja oss åt att ökningen av sjukfrånvaron verkar ha mattats av under Antalet ärenden hos rehabiliteringsenheten på Servicepartner är markant högre än för ett par år sedan och resurser kommer att behöva tillföras för att klara inflödet och hålla tempot i ärendena. En satsning för att tidigare uppmärksamma upprepad korttidsfrånvaro är en tänkbar åtgärd, eftersom upprepad korttidsfrånvaro är den vanligaste ingången till långtidssjukskrivning. Detta kräver dock extra resurser eftersom det skulle öka belastningen på vår rehabiliteringsenhet avsevärt. Kompetensförsörjningsprocessen samt chefsförsörjningen Västerås stad är beroende av att lyckas med kompetensförsörjningsprocessen för att nå verksamheternas mål och kundtillfredsställelse idag och i framtiden. Det är vårt ansvar att kontinuerligt säkerställa vår förmåga som organisation att vara en kompetent kravställare av kompetens i syfte att öka förutsättningar för våra medarbetare att kunna möta framtiden med rätt kompetens. Kompetensförsörjning är den största och viktigaste utmaningen i arbetslivet och en strategisk fråga för alla organisationer oavsett bransch, storlek eller verksamhet. Ett konkret exempel är att stadens mål för bostadsbyggandet är oerhört beroende av att vi lyckas rekrytera, utveckla och behålla kompetens inom planerings- och bygglovsprocessen. Att arbeta med kompetensförsörjning innebär att medvetet, systematiskt, fortlöpande och långsiktigt: utveckla och behålla medarbetare attrahera och rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens ställa om organisation, verksamhet och medarbetare vid förändringar i verksamheten eller medarbetargruppen 35

36 I Västerås stads styrkort är det tydligt att kompetensförsörjningen är ett viktigt område - det övergripande målet för perspektivet medarbetare är vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens. Chefsförsörjning ingår i den övergripande processen för kompetensförsörjning. Chefs och ledarskap påverkar i mycket hög grad organisationens förmåga att leverera, prestera och styra verksamheter i en ökad förändringstakt och organisationens förmåga att skapa och förändra kultur genom ledarskap, värderingar och beteenden. Vi behöver förstärka vår kapacitet till att försörja verksamheten med chefer och ledare genom att utveckla en bättre förmåga till struktur, systematik och process gällande chefsförsörjning och successionsplanering. Löneutveckling och lönesatsningar Att kunna betala konkurrenskraftiga löner stärker stadens attraktionskraft. Därför är det viktigt att lönekompensationen till stadens förvaltningar fortsatt hålls på en bra nivå då konkurrensen om arbetskraften ökar och marknadskrafterna är stora för vissa medarbetargrupper. Vikten av lokal lönebildning är stor så att staden kan använda lönesatsningarna där de antas göra bäst nytta. Vi satsar fortsatt på att minska löneskillnader mellan könen i likvärdiga jobb, en ändamålsenlig lönespridning, att erfarenhet i jobbet måste löna sig i de fall erfarenheten bidrar till ett bra resultat och att bevaka ingångslöner för män och kvinnor. Vid genomförd lönekartläggning visar det sig att män anställda i Västerås stad generellt sett har en högre lön än kvinnor i likvärdiga yrken. Någon lönediskriminering kan inte konstateras men det är mycket viktigt att minska skillnaden. Att minska skillnaden kan komma att kosta mer än den ordinarie lönekompensationen. Utvecklingsfrågor inom IT/digitaliseringsprocessen IT- och digitaliseringsprocessen redovisar ett antal utvecklingsområden som ger positiv ekonomisk effekt på kort och lång sikt. Att ersätta dagens inköpsstopp på telefoner i organisationen och istället erbjuda ett prisvärt sortiment säkrar en ekonomisk effekt på ca 2,5 mnkr per år. Idag köps alla datorer via Servicepartner och hyrs sedan ut till förvaltningarna. Genom att ta bort den internfinansieringen kan vi minska administrationen och registerhanteringen motsvarande en halv till en årsarbetare. Genom att över tid ersätta all analog korrespondens med invånaren och istället införa en digital meddelandekanal (Mina meddelanden) för samtlig myndighetsutövning ser vi vinster i både tid och kostnader för utskrift, porto och kuvertering på ca 0,5 mnkr per år. Det finns en instegskostnad för att etablera grundförutsättningar för att ansluta till nationell tjänst men den är av engångskaraktär. Ett annat exempel på effektivisering inom processen ett gemensamt nyttjande av samma centrala resurser och förmågor genom att stadens verksamheter erhåller en sammanhållen support, tjänsteoch processutveckling genom verksamhetsutvecklingsstöd med utgångspunkt i stadens digitala tjänster, kanaler och plattform. Supporten omfattar även gemensamt nyttjande av kompetens i projekt-, förvaltning- och processverktyg. Effektivisering för verksamheterna innebär en ökad kostnad för processen, dock en besparing på totalen. Att införa mikrobetalningar kan över tid ersätta all analog korrespondens med betalningsansvarig. Det ger lägre pappers-, fakturering-, kuverterings- och portokostnader samt minskad manuell 36

37 handläggning/hantering. Även här finns en instegskostnad för att etablera grundförutsättningar för att etablera tjänsten. Vi kan göra ytterligare kostnadsbesparing för utskrifter, kuvertering, blankettutskrifter och trycksaker genom att ställa högra krav på att bli mer digitala: hänvisa till digitala e-formulär i stället för att överlämna blankett och att hänvisa till digitala kanaler i stället för trycksaker. Det tillkommer en instegskostnad för att etablera grundförutsättningar som är tillämpliga för berörd process. Vi kan göra ytterligare besparingar genom att använda modern teknik rätt: slopa hälften av skrivarna, inte göra utskrifter av presentationsunderlag, utbildningsmaterial och fakturor, inte använda pappersalmanackor, inte göra resor till presentationer som erbjuder webbinarium och så vidare. Detta ger inte bara lägre kostnader för Västerås stad utan även en lägre miljöpåverkan. IT organisation 2.0 innebär att stadens IT-organisation omformas för att bättre tillgodose förvaltningarnas behov av IT-stöd och fungerande processer. Kompetenser och funktioner ses över för att säkerställa utveckling åt rätt håll. Detta ger en besparingar i och med förändrad ITorganisation och en instegskostnad för att genomföra förändringar. För att stärka och kvalitetshöja stadens egen förmåga att agera i en multisourcing situation så är en väl fungerande tjänstekatalog en central och viktig funktion. Multisourcing innebär att driften delas upp på flera leverantörer istället för med en enda som vi har idag (CGI). Tjänstekatalog är en intern resurs som vi har över tid viket betyder att vi inte behöver göra om jobbet med efter varje ny upphandling. Om tjänstekatalogen konstrueras på rätt sätt så kan den innefatta alla avtals produkter på sikt vilket skulle effektivisera beställnings- och faktureringsflöden internt och med de leverantörer som staden har avtal med. effekterna av arbetet är effektivisering av interna processflöden för beställning och fakturering. Det tillkommer dock en kostnad initialt för att skapa tjänstekatalogen på rätt sätt. Ett annat utvecklingsområde är automatisk informationsgenerering av sjukfrånvaromeddelanden. Tanken är att det sker en automatisk uppdatering med sjukfrånvaromeddelanden i Outlookkalendern när du är sjuk så att både Outlook och telefonanknytningen hamnar i ett frånvaroläge med tillhörande hänvisningsbesked. Detta kan minska administrationen inom HR och vi får något sänkta kostnader. Stadens gemensamma arbetssätt för att ta tillvara medarbetarnas idéer, InnoMera, vill stimulera medarbetarnas kreativitet och vilja att förbättra verksamheterna för västeråsarna men också för oss som arbetar inom staden. Genom att tillhandahålla ett sammanhållet stöd och en vägledning i hur kreativiteten kan stimuleras och framkomna idéer utvecklas ser medarbetare att idéer tas om hand och i fall leder till ett införande och förbättring av våra arbetssätt, tjänster och service. InnoMera finansieras under projektfasen inom ramen för e-strategisk handlingsplan men ska i sin etablerade form ha en egen finansiering för moderering och grundfinansiering. Det kan vara att göra föranalys av lovande idéer med mera. Målet för projektstyrningsprocessen är att säkra investeringar med största möjliga effektivitet och kundnytta. I stadens kvalitetsplan konstateras att staden behöver öka användningen av valda modeller, bland annat för projektstyrningen, för effektivare arbetssätt och ökat lärande. I detta ingår aktiviteter för kompetensutveckling och redovisning av projekt. För att stödja målsättningen och ovanstående läggs en kompletterande uppdragsbeställning till Servicepartner. Effekten av det är att ledning och strateger ska kunna agera bättre ägare och förvaltare av skattemedlen. Förtroendevalda kan förvänta sig att få en förbättrad bild av och effektivitet i lagda uppdrag. 37

38 Jämställdhetsintegrering De olika nämndernas och styrelsernas beskrivning av jämställdhetsarbetet varierar stort; från enbart beskrivning av gällande lagföreskrifter och innehållet i stadens jämställdhetspolicy. Till arbete med kartläggningar och nulägesanalyser samt konkreta mål och planerade åtgärder. De flesta arbetar i någon utsträckning inom områdena könsuppdelad statistik och utbildning. Det framgår tydligt att begreppet jämställdhetsintegrerad budget har fått genomslag i flera nämnder och styrelser och man tar upp vikten av att belysa resursfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Normkritiskt tänkande är också ett område som man arbetar med och som planeras för Ett påpekande som rapporterats in är att stadsledningskontoret ska föregå som gott exempel och att all statistik som levereras ut i organisationen därifrån ska vara könsuppdelad. Stadsledningskontoret kommer att ta denna fråga vidare, bland annat med Servicepartner, så att innehållet i stadens jämställdhetspolicy följs i detta avseende. Exempel ur nämnders och styrelsers underlag på förvaltningarnas arbete med jämställdhetsintegrering. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden arbetar med ett jämställdhetsmål: Uppmuntra otraditionella val av gymnasieprogram. Till målet har de kopplat fem tydliga åtgärder. Det pågår ett utvecklingsarbete sedan flera år inom verksamheter med fritidsgårdar och fritidsklubbar samt familjecentrum, ett arbete som startade i proaros och som idag finns hos Stöd, fritid och entreprenad. Man arbetar med normkritiskt tänkande och bemötande. Verktyg, rutiner och checklistor har utarbetats. Nu planeras för att få in arbetet i ordinarie styrning samt att fortsätta att höja kompetensnivån. Inom Västerås Vård och Omsorg ska erfarenheterna från slutrapporten användas som bas i det fortsatta arbetet. Skultuna kommundel har fångat frågeställningen Vem får vad och på vilka villkor? inom ramen för ett systematiskt arbete med kartläggningsmetoden 3R (representation, resurser och realia). Arbetet ska följas upp inom ramen för nämndens styrkort. På stadsbyggnadsförvaltningen arbetar man med sociotopkartering med jämställhetsperspektivet i fokus. Det innebär att man beskriver hur ett visst område, till exempel en park, används av män och kvinnor, flickor och pojkar. Boverket har gett stöd till arbetet, där också Mälardalens högskola deltar. Fastighetskontoret har planerat för utbildning av chefer och handläggare för att därefter kunna inventera verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Sociala nämndernas förvaltning planerar en begränsad analys inom daglig verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv inom Nämnden för personer med funktionshinders verksamhet. Sociala nämndernas förvaltning konstaterar att när det gäller ensamkommande barn och nyanlända så är en stor andel pojkar och unga ensamstående män. Det kräver en särskild planering och ska följas i det framtida arbetet. Detta ligger inom Individ- och familjenämndens ansvarsområde. Sociala nämndernas förvaltning följer verksamheten med könsuppdelad statistik inom Äldrenämndens verksamhet men bedömer att det inte finns ekonomiskt utrymme att göra en genderbudgetanalys av biståndsbesluten, även om det vore önskvärt. 38

39 Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen genomför under 2016 en uppföljning av en tidigare jämställdhetskartläggning av kultur- och fritidsaktiviter (2010). Syftet är att använda detta som underlag för det fortsatta arbetet. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har identifierat ett antal situationer och förhållanden där jämställdhet speciellt bör betraktas i verksamheten. Nöjdkundindex kommer också redovisas könsuppdelat. Tekniska kontoret använder resvaneundersökningar för att kartlägga kvinnors och mäns resvanor. 39

40 Förutsättningar för nämnders och styrelsers årsplan Nämnders och styrelsers väsentliga mått och nyckeltal i form av styrkort och följekort presenteras i bilaga 2. Pedagogisk verksamhet Förskolenämnden Nämndens ansvar och uppdrag Förskolenämnden har enligt reglementet ansvar för att uppfylla kommunens samtliga skyldigheter enligt skollagen avseende förskola och pedagogisk omsorg. Uppdraget kan delas in i dels den specifika rollen som kommunen har som skolhuvudman för den kommunalt drivna verksamheten och dels i den vidare rollen som ges kommunen i skollagen. I den vidare rollen ingår bland annat att tilldela förskolor och pedagogisk omsorg bidrag på lika villkor samt att vara tillsynsmyndighet för den fristående verksamheten. I förskolenämndens planerings- och uppföljningsprocess hålls rollerna isär. I tilldelningsrollen ligger det övergripande dimensioneringsansvaret samt ansvar för att utforma och uppdatera resursfördelningen. Västerås har sedan många år tillbaka en jämförelsevis hög andel förskolebarn i fristående regi, cirka en tredjedel. Förskolenämnden har ansvar för att invånarna i Västerås erbjuds förskoleverksamhet och att alla förskolor tilldelas bidrag på lika villkor. I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala förskoleverksamheten. Verksamhetsutveckling Nämnden har två stora utmaningar inför de kommande åren: en likvärdig pedagogisk kvalitet med likvärdiga lärmiljöer samt ekonomi i balans. För att bli en ledande skolstad krävs en ökad måluppfyllelse och pedagogisk utveckling. Skolstaden Västerås ska erbjuda en likvärdig förskola och pedagogisk omsorg med goda resultat oavsett utförare och geografiska placering. Ett viktigt mål är också att alla ska erbjudas plats på önskat behovsdatum. För att nå målen och ge rätt förutsättningar så att barnen utvecklas behövs också en tydlig plan för kompetensförsörjningen av förskollärare, chefer och övriga kompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för staden för att kunna anställa och behålla kompetenta medarbetare. De flyktingar som kommer till Västerås ska få ett mottagande med tolerans och öppenhet. De ska även erbjuds den omsorg som de har rätt till inom föreskriven tid. Utifrån det tryck som finns idag kommer detta vara en stor utmaning. En ekonomi i balans är och kommer alltid vara viktig. Dels för att förvalta skattemedel på ett bra sätt, dels för att chefer och medarbetare ska kunna fokusera sin energi och sitt engagemang på att utveckla verksamhet och pedagogik. Då skapas bästa möjliga förutsättningar för de barn som finns i verksamheterna. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund med en pedagogik i framkant. För att nå en hållbar utveckling behövs en strategisk lokalförsörjningsplan som berörda nämnder är eniga om. Det skapar långsiktighet och är ytterligare en parameter för att nå en ekonomi i balans. 40

41 Kommunstyrelsens kommentar Riktade uppdrag Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen. FÖRSKOLENÄMNDEN mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -4,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat barnantal i förskolan +84 barn 10,4 Lokalförändringar 1,5 Omfördelning till grundskolenämnden, skolskjutsar -0,8 Omfördelning från grundskolenämnden, Fredrikbergsbadet 0,4 Förslag till budgetram ,5 Investeringsram ,0 Grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppdrag Grundskolenämnden har enligt reglementet ansvar för att uppfylla kommunens samtliga skyldigheter enligt skollagen avseende förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Uppdraget kan delas in i dels den specifika rollen som kommunen har som skolhuvudman för den kommunalt drivna utbildningsverksamheten och dels den vidare rollen som ges kommunen i skollagen. I den vidare rollen ingår bland annat att tilldela grundskolor och fritidshem bidrag på lika villkor och att utöva kommunens insynsrätt i fristående grundskolor. I grundskolenämndens planerings- och uppföljningsprocess hålls rollerna isär. I tilldelningsrollen ligger det övergripande dimensioneringsansvaret samt ansvar för att utforma och uppdatera resursfördelningen. Västerås har en jämförelsevis hög andel elever i fristående regi, närmare en fjärdedel. I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala skolan. Grundskolenämnden har ansvar för att, utifrån reglering om fritt skolval och med hänsyn till närhetsprincipen, erbjuda de vårdnadshavare som så önskar plats i kommunal grundskola. I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala skolverksamheten. Verksamhetsutveckling Nämnden har två stora utmaningar inför de kommande åren: kunskapsresultaten och ekonomi i balans. För att bli en ledande skolstad krävs en ökad måluppfyllelse och höjd kunskapsnivå. Skolstaden Västerås ska erbjuda en likvärdig skolgång med goda resultat oavsett skolans utförare och geografiska placering. För att nå målen och ge rätt förutsättningar så att eleverna når resultat behövs 41

42 också en tydlig plan för kompetensförsörjningen av lärare, chefer och övriga kompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för staden för att kunna anställa och behålla kompetenta medarbetare. De flyktingar som kommer till Västerås ska av oss få ett mottagande med tolerans och öppenhet. De ska även erbjudas den undervisning som de har rätt till. Utifrån det tryck som finns idag kommer detta vara en klar utmaning. En ekonomi i balans är och kommer alltid vara viktig. Dels för att förvalta skattemedel på ett bra sätt, dels för att chefer och medarbetare ska kunna fokusera sin energi och sitt engagemang på att utveckla verksamhet och pedagogik. Då skapas bästa möjliga förutsättningar för de elever som finns i våra verksamheter. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund med en pedagogik i framkant för att kunna utföra uppdraget med att höja kunskapsresultaten. För att nå en hållbar utveckling behövs en strategisk lokalförsörjningsplan som berörda nämnder är eniga om. Kommunstyrelsens kommentarer Reducerat rationaliseringskrav för grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden För att balansera stadens totala budget åläggs samtliga nämnder med undantag för äldrenämnden ett rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen. För grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden reduceras rationaliseringskravet med 2 mnkr respektive 3,5 mnkr. Samtidigt åläggs nämnderna att i budget 2017 inte göra neddragningar av bidraget till Expectrum. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden blir effekten av reduktionen att nämnden inte åläggs något rationaliseringskrav under Satsningar utökad budgetram Fritidshemslyft I årsplanen 2017 görs en satsning på att utveckla fritidshemmen i Västerås. Detta genom att minska barngrupperna och höja kvaliteten i verksamheten. Fritidshemmens uppdrag handlar bland annat om att stödja elevernas sociala och allmänna utveckling, utvidga och fördjupa deras kunskaper och erfarenheter samt erbjuda en meningsfull fritid. Tillsammans bidrar skola och fritidshem till elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmen kompletterar också skolan genom att ta emot eleverna under den del av dagen då de inte vistas i skolan samt under loven. Genom att utöka grundskolenämndens budgetram 2017 med 3 mnkr ges ett extra stöd till det fritidshemslyft som påbörjats under Satsning riktas främst mot förebyggande verksamhet men också mot ökat lärande och trivsel för eleverna. Förbättrad elevhälsa med fokus på tidiga åldrar Utvecklingen av elevhälsan i Västerås skolor fortsätter. Elevhälsan bidrar till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Man arbetar också med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö som exempelvis skolans värdegrund och arbetet mot kränkande behandling. En satsning på elevhälsan görs i årsplanen särskilt inriktat på de tidiga åldrarna då forskningen visar att det är just tidiga insatser som gör allra mest nytta. En bra elevhälsa är också viktig för goda resultat i skolan. Grundskolenämnden tilldelas 4 mnkr för att genomföra kvalitetssatsningen och fokus ska vara på det förebyggande arbetet samt tätare samarbete med pedagogerna i skolan. 42

43 Riktade uppdrag Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen. GRUNDSKOLENÄMNDEN mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,2 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen inkl justering -6,0 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat elevantal år F elever 15,1 Ökat elevantal år elever 18,6 Minskat elevantal i särskolan - 4 elever -1,3 Ökat barnantal i fritidshem elever 2,4 Lokalförändringar grundskolan (80 %) 6,3 Elevhälsa och förebyggande insatser i tidiga åldrar 4,0 Fritidshemslyft 3,0 Ökad undervisning i matematik år 4-6 helårseffekt (tillskott i generella statsbidraget) 3,5 Omfördelning från förskolenämnden, skolskjutsar 0,8 Omfördelning till förskolenämnden, Fredrikbergsbadet -0,4 Skultuna kommundelsnämnds andel av högskolesatsning 2016 och generella statsbidrag -0,4 Förslag till budgetram ,9 Investeringsram ,0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) har enligt reglementet ansvar för att uppfylla kommunens samtliga skyldigheter enligt skollagen avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Uppdraget kan delas in i dels den specifika rollen som kommunen har som skolhuvudman för den kommunalt drivna utbildningsverksamheten och dels i den vidare rollen som ges kommunen i skollagen. I UAN:s planerings- och uppföljningsprocess hålls rollerna isär. I tilldelningsrollen ligger det övergripande dimensioneringsansvaret samt ansvar för att utforma och uppdatera resursfördelningen. I tilldelningsrollen i vuxenutbildningen ingår också huvudmannaskapet för den upphandlade kommunala vuxenutbildningen. Västerås har en jämförelsevis hög andel elever i fristående regi, drygt 35 procent av gymnasieeleverna och 91 procent av vuxenstuderande. 43

44 I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala utbildningsverksamheten. I UAN:s roll som samordnare av arbetsmarknadsfrågor ingår: Samordning av arbetsmarknadsfrågor på operativ nivå i syfte att nå lägre arbetslöshet: - samverka med andra aktörer inom och utom kommunen - definiera hur resurser ska prioriteras - beställa arbetsmarknadsinsatser Verksamhetsutveckling Nämnden har två stora utmaningar inför de kommande åren: kunskapsresultaten och ekonomi i balans. För att bli en ledande skolstad krävs en ökad måluppfyllelse och höjd kunskapsnivå. Skolstaden Västerås ska erbjuda en likvärdig skolgång med goda resultat oavsett skolans utförare och geografiska placering. För att nå våra mål och ge rätt förutsättningar så att elever och vuxna når resultat behöver vi också en tydlig plan för kompetensförsörjningen av lärare, chefer och övriga kompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för staden för att kunna anställa och behålla kompetenta medarbetare. De flyktingar som kommer till Västerås få ett mottagande med tolerans och öppenhet. De ska även erbjudas den undervisning som de har rätt till inom föreskriven tid. Utifrån det tryck som finns idag kommer detta vara en klar utmaning. Även arbetsmarknadsinsatser krävs för att minska utanförskapet. En ekonomi i balans är och kommer alltid vara viktig. Dels för att förvalta skattemedel på ett bra sätt, dels för att chefer och medarbetare ska kunna fokusera sin energi och sitt engagemang på att utveckla verksamhet och pedagogik. Då skapas bästa möjliga förutsättningar för de elever och vuxna som finns i verksamheterna. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund med en pedagogik i framkant för att kunna utföra uppdraget med att höja kunskapsresultaten. För att nå en hållbar utveckling behövs en strategisk lokalförsörjningsplan som berörda nämnder är eniga om. Det skapar långsiktighet och är ytterligare en parameter för att nå en ekonomi i balans. För att kunna förbättra kunskapsresultaten ser nämnden ett behov av omprioriteringar inom nämndens verksamheter för att kunna göra satsningar. Kommunstyrelsens kommentarer Riktade uppdrag Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen 44

45 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN mnkr Budget ,0 Avgår tillfälliga satsningar ,2 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat elevantal i gymnasieskolan + 19 elever 1,7 Förslag till budgetram ,8 Investeringsram ,0 Resursfördelningsmodell För kommunfullmäktiges resursfördelning till förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildning- och arbetsmarknadsnämnden samt Skultuna kommundelsnämnd finns en etablerad resursfördelningsmodell som bygger antalet barn och elever i verksamheterna. För de olika delverksamheterna beräknas årligen ett genomsnittspris på vilket resursfördelningen grundas. Nämndernas budgetramar justeras därefter utifrån förändrat barn- och elevantalet i verksamheterna. Ramtillskotten bygger på att nämnderna fullt ut kompenseras motsvarande självkostnaden per barn/elev i de olika skolformerna. I den planeringsinriktning som kommunstyrelsen beslutade om i februari var inriktningen, med hänvisningen de svåra budgetförutsättningarna, att det ökade barnoch elevantalet endast kunde kompenseras till 75 %. Den förbättrade konjunkturen och därmed positivare skatteintäktsprognoser gör att stadsledningskontoret bedömer att det nu finns utrymme för att fullt ut kompensera för de ökade volymerna i förskola och skola. Inom barn- och utbildningsförvaltningen vidarefördelas resurserna till enheterna från den centrala ekonomifunktionen som benämns tilldelningsekonomin. Ersättningarna är i stor utsträckning rörliga och utgår från antalet barn/elever i verksamheterna. Resursfördelningsmodellen som gäller för både kommunala och fristående skolor grundar sig på ett driftbidrag per barn/elev som varierar utifrån barnets ålder. För grundskola och förskola finns kompletterande komponenter utöver det rena driftbidraget som exempelvis social vikt och en särskild lokalersättning. Inom gymnasieskolan bygger resursfördelningen på programersättningar per elev som varierar beroende på gymnasieprogram. 45

46 Resurstillskott 2017 enligt resursfördelningsmodell Verksamhet Antal barn Förändring jämfört Budget 2016 Resurstillskott per barn, kr Resurstillskott Mkr Förskola ,4 Nya förskoleavdelningar 8,8 2,0 Förskoleklass Modernisering förskolelokaler ,8 1,5 Skola år ,3 Skola år ,6 Fritidshem ,4 Grundsärskola (extra ersättning) ,3 Investeringar skollokaler ökad hyra (80 %) 6,3 Gymnasieskola ,7 Gymnasiesärskola Totalt 54,7 Tabellen avser förskolenämnden, grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarområden. Skultuna kommundelsnämnd ingår inte. 46

47 VÅRD OCH OMSORG Äldrenämnden Nämndens ansvar och uppdrag Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Hemsjukvården omfattar personer över 18 år. Äldrenämndens verksamhetsansvar gäller hemtjänst, särskilt boende inkl. boende för personer med demenssjukdom som är yngre än 65, korttidsplatser, primärvårdsansluten hemsjukvård, dagverksamhet, stöd till anhöriga och handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Nämnden ansvarar för att förstärka möjligheterna att bo hemma i ordinärt boende. När trygghet och säkerhet inte kan tillgodoses hemma, ska särskilt boende erbjudas. Verksamhetsutveckling Under 2016 beslutar äldrenämnden om plan för beställning och upphandling för perioden Under året kommer även en genomlysning att göras av några privata och kommunalt drivna äldreboenden att göras. Resultatet kan komma att rendera i nya konkurrensutsättningar och/eller förnyade upphandlingar av redan upphandlade verksamheter. Hemtjänsten är fortsättningsvis ett prioriterat område på grund av flera års negativa ekonomiska resultat. Prioriterade utvecklingsfrågor gäller åtgärder för att dämpa volymutvecklingen och ha en budget i balans. Åtgärderna gäller riktlinjer, ändrade ersättningar, avgifter, uppföljningssystem och boendeplanering. e-hemtjänst är idag ett uppdrag som alla utförare ska utföra och det är en tjänst där det är angeläget att nå många användare. Det finns ca 100 användare av nattkamera. 285 personer är beviljade hemtjänst natt och 88 personer har tillsyn natt via hembesök. Ersättning till utförare för varje fysiskt tillsynsbesök är ca 170 kr jämfört med kameratillsynen, där ersättningen är 68 kr. Trygghetslarm i ordinärt boende, och som kunden använder för att akut påkalla hjälp, är tjänster som utförs av de kommunala utförarna. Hemsjukvårdens ökade volymer och kostnader kommer att följas under 2016 och påverkar sannolikt Prioriterade utvecklingsfrågor berör ersättningar, avgifter och system för verksamhetsuppföljning. Inom särskilt boende har boendeplanen visat på ett behov av tillskott av lägenheter under åren framåt. Under 2015 ökade trycket på särskilt boende och många har fått vänta mer än tre månader innan de fått ett erbjudande om särskilt boende. Samtidigt tackar många nej, både en och flera gånger. Det innebär att kön till särskilt boende ökat. Flödet vid in- och utflyttningar ses över för att på olika sätt försöka snabba på processerna. Ett tillskott av lägenheter i särskilt boende planeras under de närmaste åren, både genom tillbyggnad av ett par befintliga boenden och genom nybyggnation. 47

48 Stimulansmedel för ökad bemanning har beslutats för och kommer troligen även de närmast följande åren, till och med Äldrenämnden har beslutat att dessa medel fördelas till särskilt boende, med undantag av en del som nu utreds för att ta fram förslag till ett hemrehabiliteringsteam. Regeringen har beslutat att inte införa den bemanningsföreskrift som diskuterats. Däremot kommer en författning att träda i kraft våren 2016 och som innebär att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma att en boende har behov av stöd. Äldrenämnden har under flera års tid investerat i utbyggnad av trådlösa nätverk i särskilda boenden. Det är en satsning som ska gynna verksamhetssystem och också kunna användas av boende och anhöriga för aktivering och socialt nätverk till exempel. Många av de fastigheter som hyser särskilda boenden har trygghetslarm som är gamla och är i behov av byte. Under senare år har det blivit allt tydligare att trygghetslarm går från att vara fastighetsanknutna till att istället vara en del i funktionen trygghetslösning för enskilda äldre. Upphandling och utbyte av trygghetslarm pågår för att modernisera dessa. Moderna larm, som en del i trygghetslösningen, är en förutsättning för att klara framtida bemanningskrav på ett bra sätt. Mötesplats för Innovation i Samverkan TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering. Projektet pågår till den sista oktober Under projektet har en metodik för MISTEL:s arbete skapats. Parallellt med detta arbete har projektet möjliggjort för ett 20-tal innovatörer att testa sina innovationer tillsammans med blivande användare. Kommunstyrelsens kommentarer Ökade behov till följd av demografi Antalet personer i befolkningen som är 65 år och äldre beräknas enligt befolkningsprognosen öka med 376 personer enbart mellan 2016 och 2017 därav 165 personer i åldersgruppen 80 år och äldre. För perioden ökar antalet i befolkningen som är 65 år och äldre med ca personer. Det ökade antalet äldre i befolkningen skapar ökade behov av äldreomsorg. För att ge förutsättningar för en rimlig bedömning av hur stort det ökade resursbehovet är i förhållande till den ökade befolkningen har stadsledningskontoret med stöd av sociala nämndernas förvaltning arbetat fram ett utkast till resursfördelningsmodell för resursfördelningen från kommunfullmäktige till äldrenämnden. Resursfördelningsmodellen utgår från beräkningsunderlaget för det statliga utjämningssystemet mellan kommunerna och delmodellen äldreomsorg. Modellen bygger på hur stor andel av befolkningen i åldersgrupperna år, år samt 90 år och äldre som idag är i behov av äldreomsorg och hur stor den genomsnittliga kostnaden för äldreomsorg är per person i respektive åldersgrupp. Modellen tar också hänsyn till hur många i respektive åldergrupp är sammanboende respektive ensamstående. Uppföljningar har nämligen visat att sett till genomsnittet utnyttjar ensamstående tjänster inom äldreomsorgen i betydligt högre omfattning än sammanboende. Med utgångspunkt från utkastet till ersättningsmodell är det ökade behovet av resurser till äldreomsorgen till följd av demografin 18,3 mnkr. I utjämningssystemet mellan kommunerna ingår inte kostnader för hemsjukvård. Äldrenämnden har gjort bedömningen att behovet av resurstillskott till följd av ökade volymer i hemsjukvården kopplat till demografin motsvarar 1,2 mnkr. 48

49 Det finns ännu inte något beslut om att ersättningsmodellen ska införas som bestående princip för fördelning av resurser från kommunfullmäktige till äldrenämnden. Kommunstyrelsen föreslår dock att modellen ska utgöra grund för ramtillskotten till äldrenämnden i årsplan 2017 och föreslår att äldrenämndens budgetram för 2017 utökas med 19,5 mnkr till följd av ökat resursbehov kopplat till demografin. I beloppet ingår ökade behov av hemsjukvård. Nämnden har redovisat att finns behov av en snabbare utbyggnad av särskilda boenden än vad som är direkt motverat av demografin. Det gäller främst personer med mycket hjälp via hemtjänsten som både ur omsorgs och ekonomisk synvinkel borde erbjudas plats i särskilt boende. Detta redovisas närmare under avsnittet riktade analyser på sidan 20 i Årsplanen. Satsning utökad budgetram Digitala trygghetslarm i ordinärt boende Många av de som får hjälp i form av hemtjänst mm i sitt ordinära boende har trygghetslarm för att akut påkalla hjälp. Alla kommuner måste, enligt ett beslut på statlig nivå, övergå till digitala trygghetslarm i ordinärt boende senast årsskiftet 2016/2017. Upphandling av larm och tjänster pågår för att vara i full drift 1 januari De digitala trygghetslarmen beräknas medföra en ökad kostnad på 4,7 mnkr för Från statens sida finns det ingen kompensation enligt finansieringsprincipen i det generella statsbidraget för kommunernas ökade kostnader i samband med införandet. Kommunstyrelsen bedömer att äldrenämnden får svårt att klara de ökade kostnaderna inom befintlig budgetram och föreslår att nämndens budgetram 2017 utökas med 4,7 mnkr till följd av ökade kostnader för digitala trygghetslarm i ordinärt boende. Riktat uppdrag Äldrenämnden får i uppdrag till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys av behovet av särskilda boenden så att planeringen matchar de verkliga behoven både volymmässigt och tidsmässigt. ÄLDRENÄMNDEN mnkr Budget ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ramförstärkning till följd av demografi (ökat antal äldre) enligt utkast till resultatfördelningsmodell 19,5 Digitala trygghetslarm i ordinära boenden 4,7 Förslag till budgetram ,5 49

50 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nämndens ansvar och uppdrag Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Från 1 januari 2015 har en förändring skett i ansvarsfördelningen för insatserna hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård. Både nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden har hittills haft ansvaret för dessa insatser. Den nya ansvarfördelningen innebär att nämnden för personer med funktionsnedsättning får hela ansvaret för boendestöd enligt socialtjänstlagen, och äldrenämnden får hela ansvaret för hemtjänst och hemsjukvård. Förändringen är beslutad av kommunfullmäktige och nämndernas reglemente har reviderats utifrån detta. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för de verksamheter som nämnden beställer. Verksamhetsutveckling Handlingsplan för beställning och upphandling I nämnden pågår ett arbete med att se över planeringen för upphandling och konkurrensutsättning av nämndens verksamheter. Inför 2016 skapades en överenskommelse med egenregin, Västerås stads Vård och Omsorg, om att inte konkurrensutsätta flera verksamheter under innevarande år mot att egenregin bidrog med en besparing på två miljoner för året. Det innebär att inga nya upphandlingar eller konkurrensutsättningar har beslutats. Enligt nuvarande handlingsplan har en upphandling färdigställts i början av 2016 och det är gruppbostäderna enligt LSS Rönnbergastigen och Tråddragargatan 52. En upphandling av två gruppbostäder enligt LSS i Tillberga pågår. Ytterligare en LSS gruppbostad, Välljärnsgatan, är sedan tidigare planerad att upphandlas under Utöver dessa pågår lag om valfrihetssystem, LOV, för boendestöd enligt Socialtjänstlagen och daglig verksamhet, ledsagarservice och avlösarservice enligt LSS där ansökningar om att få bli leverantör till nämnden lämnas in kontinuerligt. Förfrågningsunderlagen till dessa insatser ska ses över och revideras under året. Myndighetsutövningen Med stöd av erhållna statliga prestationsmedel inom psykiatrin och från budgetpost boendestöd har nämnden beslutat om ett projektuppdrag inom handläggningsområdet psykiatri under två år, motsvarande 2,4 mnkr per år. Syftet är att höja kvaliteten på utredningar och bedömningar samt att på ett systematiskt och kvalitetssäkert sätt följa upp fattade beslut på individnivå. Projektet startade hösten 2014, dock inte med full bemanning från början. Inledningsvis följde verksamheten upp samtliga beslut om boendestöd inom det tidigare kvalificerade boendestödet. 50

51 Även inom LSS-området är personalresurserna för myndighetsutövning bristfälliga och därför har ytterligare resurser från erhållna statliga prestationsmedel tagits i anspråk till tillfälliga. Komplex och sammansatt problematik Projektet Gemensamma stödteamet syftar till att ge stöd till familjer med barn och ungdomar 5-15 år och som har en sammansatt problematik utifrån en funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Anpassade metoder ska erbjudas för att möjliggöra att familjerna får en fungerande vardag och att mer omfattande insatser, exempelvis placeringar, inte ska behövas längre fram. Resultaten är goda och förvaltningen bedömer att verksamheten behöver permanentas. Även andra initiativ för personer med komplex och sammansatt problematik, troligen tillsammans med Individoch familjenämnden, kan komma ifråga under Välfärdsteknologi som verktyg för att öka självständighet och integritet Nämnden kommer inför kommande avtal och kontrakt att införa krav om att stöd och uppmuntran för användandet av välfärdsteknologi för den enskildes struktur och planering av sin vardag ska bli en naturlig del i personalens arbetsmetod. Kommunstyrelsens kommentarer Ramtillskott för nämndens egna prioriteringar Nämnden för personer med funktionsnedsättning har i sitt planeringunderlag redovisat ökade behov till följd av volymökningar. De ökade volymerna är till viss del direkt kopplade till demografin och den ökade befolkningen, men det ökade behovet av insatser för personer med funktionsnedsättning är samtidigt betydligt större än vad som enbart kan motiveras av befolkningsökningen. Nämnden har för 2017 redovisat ökade behov för: Daglig verksamhet + 35 deltagare Personlig assistens + 5 procent Nytt barn- och ungdomsboende 4-5 lägenheter Gruppbostad vuxna 12 lägenheter Solglimten Skultuna Köpta boendeplatser Kommunstyrelsen föreslår att budgetramen för nämnden för personer med funktionsnedsättning utökas med 15 mnkr till följd av de ökade volymerna. Nämnden får fritt prioritera inom vilka verksamheter som det är mest angeläget att genomföra utökningar av verksamheten. Utbildning för ökad kompetens inom mat och hälsa För att höja och stärka kompetensen kring kost och hälsa hos personalen som arbetar inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning tilldelas nämnden för personer med funktionsnedsättning 1 mnkr som ettårssatsning. Satsningen ska stärka personalens kunskap om matens betydelse för god hälsa och ge möjligheter att få en större kunskap och verktyg hur man tillagar god och näringsrik kost. 51

52 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,2 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -3,6 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 15,0 Utbildning för ökat kompetens inom mat och hälsa (ettårssatsning) 1,0 Förslag till budgetram ,3 Individ- och familjenämnden Nämndens ansvar och uppdrag Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Verksamhetsutveckling Socialtjänsten utgör i många fall det yttersta skyddsnätet för personer som saknar egen försörjning, personer med missbruksproblematik samt barn och ungdomar i behov av samhällets stöd och skydd. Verksamheten påverkas i hög grad av demografi, samhällsutvecklingen och utformningen av insatser inom övriga socialförsäkringssystem. Flyktingmottagandet påverkas, förutom av situationen i världen, av politiska beslut kring mottagandesystemet. Befolkningen ökar i de flesta av landets kommuner och bostadsbristen har blivit påtaglig. Det har medfört att socialtjänsten har fått ta ett allt större ansvar för boendefrågor trots att både mandat och medel saknas för detta. Den sekundära bostadsmarknaden har ökat markant och detta har visat sig i allt högre vårdkostnader för köp av olika former av boendeplatser, övergångsbostäder med mera för olika målgrupper. Upphandling Individ och familjenämnden har pågående upphandling av tre särskilda boenden: Eken, Furan och Tennkronan samt tre HVB för ensamkommande barn. Upphandlingarna blir klara Nämnden kommer även att upphandla ytterligare HVB med behandlingsinriktning för samtliga målgrupper, barn, ungdomar och vuxna under Beredning av detta är påbörjad. De partnerskap som nämnden ingått med Stadsmissionen upphör under februari Brottsofferjouren samt Kvinnojouren upphör i december En osäkerhetsfaktor är hur många boenden för ensamkommande som behövs under kommande år. Det kan både bli fler upphandlade av privata utförare och fler boenden beställda av egenregin. Tyngdpunkten för nämnden ligger på de beställda verksamheterna. Västerås stads Vård och Omsorg samt den nya förvaltningen Stöd, fritid och entreprenad är de som fått i uppdrag att ansvara för driften av olika öppenvårdsverksamheter för stöd till missbrukare och övriga vuxna, stöd till barn och ungdomar och deras familjer samt boenden och sysselsättningsverksamheter. 52

53 Prioriterade utvecklingsfrågor inom nämnden är vårdkostnaderna, hemlöshet och försörjningsstöd. Kommunstyrelsens kommentarer Ramtillskott kopplat till demografin Individ- och familjenämnden har i planeringsunderlag redovisat att det finns ett samband mellan befolkningsökningen och behovet av försörjningsstöd och vårdinsatser (familjehem, institutionsplaceringar mm). För att möta det ökade behoven utökas individ- och familjenämndens budgetram utökas med 3,6 mnkr. Satsning på tillnyktringsenhet i samarbete med landstinget Individ och familjenämnden har årligen haft höga kostnader för tillnyktring och abstinensvård. Genom att en tillnyktringsenhet skapas och landstinget utökar antalet abstinensvårdsplatser skapas bättre förutsättningar för vård och behandling och en sammanhållen vårdkedja. Med en väl fungerande vårdkedja som inkluderar tillnyktring och abstinensvård skapas förutsättningar för att under ytterligare dämpa vårdkostnaderna inklusive kostnaderna för LVM-vården. För skapande av tillnyktringsenhet i samarbete med landstinget utökas Individ och familjenämndens budgetram med 2,4 mnkr. INDIVID OCH FAMILJENÄMNDEN mnkr Budget ,0 Avgår tillfällig satsning ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,8 Rationaliseringskrav -1,5 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Tillnyktringsenhet 2,4 Ökade behov försörjningsstöd och vårdkostnader - demografi 3,6 Förslag till budgetram ,7 TEKNISKA VERKSAMHETER, INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ Tekniska nämnden Nämndens ansvar och uppdrag Tekniska nämndens ansvarar för gator och parker, förutom i Skultuna kommundel, trafik- och parkeringsfrågor, gatu- och torghandel, kollektivtrafik inklusive båttrafik till öarna i Mälaren, färdtjänst, förvaltning av Mälarcampingen. Kommunfullmäktige beslutade under våren 2015 att överföra ansvaret för avfallsverksamhet till VafabMiljö ett nybildat kommunalförbund under Avfallsverksamheten överfördes till VafabMiljö 1 september

54 Verksamhetsutveckling Upphandling av park- och gatuskötsel Merparten av all drift- och anläggningsverksamhet inom tekniska kontorets ansvarsområde utförs av entreprenörer. Tekniska nämnden har tre större geografiska gatu- och parkdriftentreprenader. Avtalet för område väster och centrum förlängdes för drygt ett år sedan med 3 år fram till och med augusti Den park- och gatudriftsentreprenad som hittills utförs av Stöd, fritid och entreprenad på område öster upphandlades under vintern. Vid nämndens arbetsutskott i februari var det tilldelningsbeslut för entreprenaden och Västmanlands fastighetsskötsel fick avtalet. Den fasta ersättningen för skötseln av området sänktes cirka 1 mnkr. Totalt kommer den fasta ersättningen för gatu- och parkverksamhet minska med 2,7 mnkr I upphandlingen ingick även snöröjning av område öster. Efter upphandling bedöms kostnaden för snöröjning minska med 4,5 mnkr för en normalvinter. Upphandling av snöröjningen av de större lederna genomfördes under vintern och det blev Svevia som fick avtalet. Kostnaden bedöms minska med 8,8 mnkr för en normalvinter. Skötseln av Löga skatepark kommer Västmanlands fastighetskötsel genomföra utan extra ersättning till dess att deras avtal löper ut i augusti Nytt ramavtal för beläggning tecknades under februari med något sänkta priser. Driften av Västerås stads gatubelysning har upphandlats och avtalet tilldelades Vattenfall som idag ansvarar för verksamheten. Västerås växer Västerås är inne i ett expansivt skede. Planeringen för att bygga minst bostäder per år och ett nytt resecentrum innebär ett ökat tryck inom fysisk planering för att ta fram fler planprogram och fördjupande översiktsplaner, men även för att öka antalet detaljplaner som fastställs. Tekniska kontorets engagemang i bygglovsprocessen utökades under året. Antalet exploateringsförfrågningar ökar och det görs en del utredningar före start av planprogrammen. Tekniska kontoret behöver också göra egna utredningar och trafikanalyser av större vägar och planera för upprustning/omgestaltning av befintliga vägar Parkeringsverksamhet Parkeringsverksamheten kommer att omorganiseras Kommunstyrelsen beslutade i november att ta fram ett underlag för bildande av ett parkeringsbolag. Parkeringsbolaget ska öka stadens rådighet och möjlighet att styra utbud och taxor för en hållbar utveckling av staden. Tanken är att personalstyrkan i företaget ska vara en personalunion med tekniska kontorets personal. För att uppnå en effektiv trafikreglering ur ett helhetsperspektiv kan avgiftsbeläggning av parkeringsytor vara ett styrmedel. Under 2015 avgiftsbelades cirka parkeringsplatser på områdena Öster Mälarstrand och Lögarängen varav ca 400 platser endast har avgift under sommarhalvåret. Myndighetsutövning för färdtjänst Under 2016 kommer tekniska kontoret tillsammans med Landstinget att utreda en överföring av myndighetsutövning för färdtjänst till Landstinget. Förändringen är tänkt att effektivisera processer, korta ledtider och ge synergieffekter eftersom beställningscentralen för färdtjänstresor finns inom Landstinget. En förändring kan vara aktuell under planeringsperioden. Det pågår ett arbete med att ta fram gemensamma regler för färdtjänst i länet. Detta drivs av Landstinget. 54

55 Grävning på allmän platsmark Tekniska nämnden beslutade i februari 2016 om ny teknisk beskrivning för grävning och andra åtgärder i eller på allmän platsmark. Det innebär att ledningsdragande verk måste återställa en större andel av gatan när de gräver för att lägga ned kabel. Det kommer att ha en positiv effekt på gatornas standard eftersom att de omfattande grävningarna i gatan för ledningsdragning är en av anledningarna till att vägarnas standard försämrats kraftigt. Invånardialog Västerås stad har en ambition att bemöta medborgarsynpunkter i högre omfattning. Kontaktvägarna till förvaltningen utökas kontinuerligt. Cirka 30 procent av ärendena som kommer till kontaktcenter skickas vidare till handläggare på tekniska kontoret för hantering. Totalt var det drygt ärenden registrerade på kontaktcenter inom gata, park och kollektivtrafik som hanterades av tekniska kontoret. e-förslag, felanmälningsappen på hemsidan, skrivelser, mejl till myndighetsbrevlådan, Facebook och Twitter är olika vägar att nå förvaltningen som kräver bevakning, ibland utredningar och arbetsinsatser. Ju fler kontaktvägar som finns för invånare att använda, desto tydligare blir glappet mellan förväntningar och möjligheter. Den låga budgeten för drift och skötsel ger upphov till många frågor och synpunkter från invånare, som tar tid att bemöta. I de allra flesta fall finns det inte ekonomiska resurser att genomföra invånarnas förbättringsförslag. En viktig framgångsfaktor är hur tekniska kontoret kan hitta smidiga sätt att hantera invånarsynpunkter på ett resurssnålt sätt. Kommunstyrelsens kommentarer Minskade nettokostnader för kollektivtrafik Kostnaderna har för kollektivtrafiken har under de senaste åren ökat kraftigt. Kostnadsökningarna har främst berott på medvetna beslut att öka linjeutbudet i den stora satsningen SmartKoll men kostnaderna för befintlig kollektivtrafik har också samtidigt ökat betydligt mer än normal prisutveckling. Satsningen på SmartKoll har varit mycket lyckosamt och fått önskad effekt med en stor ökning av antalet resande i kollektivtrafiken och nöjda resenärer. Det ökade antalet resor innebär ökade biljettintäkter och intäkterna beräknas totalt öka med 8 mkr. Samtidigt har Västmanlands Lokaltrafik AB det senaste året lyckats pressa kostnaderna med 3 mnkr genom lägre bränslekostnader, färre bussar (mindre bussreserv) och effektivare schema för chaufförerna. De ökade biljettintäkterna och minskade driftkostnader för kollektivtrafiken innebär att det nettokostnadsbidrag som Västerås stad ska överföra till landstingets Kollektivtrafikmyndighet 2017 minskar med 11 mnkr jämfört med 2016 års bidrag. Nettokostnadsbidraget 2017 uppgår till 145 mnkr. Stadledningskontoret föreslår att av de minskade nettokostnaderna stannar 5 mnkr i tekniska nämndens budgetram för att bidra till att finansiera nämndens rationaliseringskrav. För att stärka stadens totala ekonomi och därmed bidra till att stadens budgeterade resultat motsvarar det finansiella resultatmålet minskas tekniska nämndens budgetram med 6 mkr till följd av de minskade nettokostnaderna för kollektivtrafik. Stor utökning av budgeten för gatuunderhåll En inventering och värdering av statusen för gatubeläggningarna genomfördes 2014 tillsammans med ett konsultföretag. Rapporten visade att cirka 50 mnkr årligen behövs för att inte underhållsskulden ska öka. Det område som är mest eftersatt är beläggningen på gator och vägar. 55

56 I investeringsbudgeten 2016 finns 35 mnkr för gatuunderhåll, varav 24 mnkr avsätts till beläggningsunderhåll. Det var en kraftig ökning jämfört med tidigare års anslag. I planeringsperioden görs en ytterligare kraftig utökning av budgeten för det planerade gatunderhållet i syfte att förbättra standarden för stadens gator och broar. Investeringsbudgeten för planerat gatuunderhåll utökas till 50 mnkr per år under 2017 och För att även stärka det löpande gatuunderhållet och gatudriften utökas tekniska nämndens driftbudget med 3 mnkr. Det gäller exempelvis medel för potthålslagning, att ta bort ogräs på hårdgjorda ytor, förbättra vägmarkeringar, fräscha upp cykeltunnlar och komplettera trafikskyltar. Ökad budgetram till följd av demografi Utökade ytor och anläggningar Befolkningsökningen och den växande staden ställer krav på fler gator, parkytor, lekplatser mm. När dessa färdigställs får tekniska nämnden ansvaret för skötsel och renhållning. Under 2016 tillkommer två nya lekplatser och Mälarparken kommer att omvandlas till en stadsdelspark vilket ställer högre krav på skötsel. Gäddeholmsvägen etapp 2 blir klar senhösten 2016 och dessutom tillkommer nya gång- och cykelvägar. Tekniska nämnden bedömer att kostnadsökningen för tillkommande ytor är cirka 1 mnkr. Kommunstyrelsen föreslår att tekniska nämndens budgetram utökas med 1 mnkr med anledning av de ökade skötselytorna. Grönska och cykelparkeringar i city För att stimulera det goda samarbetet mellan Västerås stad, näringsidkare och fastighetsägare i city skjuter staden till 1 mnkr under Staden ger nu förutsättningar för att förlänga satsningen till Fokus i satsningen ska ligga på ökad grönska, förbättrade cykelparkeringar inkluderat regelbunden rensning av övergivna cyklar. Ränta och avskrivning strategiska investeringar En praxis som under åren har utformats i budgetarbetet är att tekniska nämnden får kompensation i budgetramarna för avskrivning och ränta på de strategiska investeringarna. Som strategiska investeringar klassas de investeringar som är infrastrukturell art och kopplade till att staden växer eller har tillkommit på initiativ av kommunstyrelsen. De kostnadsökningar som är kopplade till nämndens ordinarie investeringar måste finansieras inom befintlig budgetram. Ökade avskrivningar och ränta 2017 till följd av de strategiska investeringarna är beräknat till 5,5 mnkr. Riktat uppdrag Tekniska nämnden får i uppdrag att, i dialog med Kollektivtrafiknämnden, utreda förutsättningarna för indexuppräkning av kollektivtrafiktaxan samt återkomma med förslag till modell för detta. 56

57 TEKNISKA NÄMNDEN mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -2,0 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Kollektivtrafiken, minskad nettokostnad -6,0 Strategiska investeringar, kapitalkostnader 5,5 Gator och parker, utökad yta 1,0 Ökat gatuunderhåll och gatudrift 3,0 Grönska och cykelparkeringar i city (förlängd ettårssatsning) 1,0 Förslag till budgetram ,3 Investeringsram 2017 Ordinarie investeringar 94,7 Strategiska investeringar 58,2 Byggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Byggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering och bygglovhantering, vilket innebär stadsbyggande och myndighetsutövning kopplad till plan och bygglagen. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens samlade lantmäteriverksamhet som omfattar geografisk information och lantmäteriuppdrag samt den kommunala lantmäterimyndigheten. Kommunstyrelsen ansvarar för översiktlig planering med stöd av stadsledningskontoret och stadsbyggnadsförvaltningen. Inom byggnadsnämnden finns också specialistfunktionerna tillgänglighetsrådgivning, energi- och klimatrådgivning samt stadsekolog. Verksamhetsutveckling Stadsbyggnadsförvaltningen behandlar omkring 1500 bygglovs och tillsynsärenden per år och arbetar med översikts och detaljplaner i olika skeden samt medverkar aktivt i många övergripande stadsbyggnadsprojekt. Antalet inkomna bygglovsärenden har ökat. Trenden är en fortsatt ökning. Detsamma gäller planärenden, kartbeställningar, utsättningar, lägeskontroller och fastighetsbildningsärenden. Det är inte enbart antalet ärenden som blir fler, utan även storleken på de enskilda ärendena ökar. Den största delen av ärendeökningen inom hela förvaltningen kan tillskrivas ökningen inom bostadsbyggandet i kommunen. Förvaltningen har i nuläget 47 pågående detaljplaneprojekt, varav 33 för bostäder. Dessa bostadsplaner motsvarar sammanlagt en volym om ca 4700 lägenheter. Antalet planansökningar för bostäder, där planuppdragen ännu inte är beslutade, är ca 20 st. Det motsvarar en sammalagd volym om ca 1500 lägenheter. Kunderna är både de sökande och de sökandes grannar samt det allmänna. Nästan alla västeråsare; privatpersoner, företag, organisationer, förvaltningar och bolag samt myndigheter kommer någon gång i kontakt med byggnadsnämnden. 57

58 I Västerås kommun är det bostadsbrist idag. Bostadsförsörjningen är en stor och viktig fråga i kommunen. Flyktingsituationen i världen påverkar Sverige och Västerås mycket. De flyktingar, vilka har fått asyl och som har fördelats till Västerås behöver en bostad. Ensamkommande flyktingbarn behöver särskilt boende. När de når vuxen ålder behöver de kunna lämna sin plats i särskilt boende för eget boende. Befolkningen blir äldre och det behövs äldreboende. Ungdomar måste kunna flytta hemifrån till eget boende. Västerås är en högskoleort och nya studenter behöver också en bostad. Många verksamheter går bra och behöver anställa speciell kompetens, vilket kan innebär inflyttning till kommunen och akut efterfrågan av bostad. Det är viktigt att bostadsfrågan för alla kan lösas. I takt med ökat antal invånare ökar behoven av grönområden, rekreationsområden, service, bostadskomplement och skolplatser.mm. Efterfrågan på verksamhetsområden för industrier, kontor, vårdinrättningar mm ökar också. Allt är förutsättningar för ett gott liv i Västerås. Och allt behöver ha tillstånd och planeras, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle såsom intentionerna i Plan- och bygglagen är. Alla byggnadsnämndens verksamheter berörs och behöver ytterligare öka sin produktivitet. En prioriterad utvecklingsfråga är att öka produktionen ytterligare med bibehållen kvalitet. Under 2015 ökade produktionen inom förvaltningens samtliga sektorer och i år behöver den öka ytterligare. Utvecklingsarbete, för att hitta smarta lösningar och en effektiv arbetsorganisation, samverkan med berörda förvaltningar och näringslivets intressenter samt ytterligare digitalisering av verksamheten är de förändringar förvaltningen arbetar med. Ett led i detta är BN-erbjudande, som nyligen har tagits fram. Konsulter anlitas i högre grad än tidigare för plan- och utredningsarbeten. Förvaltningen har också valt att anställa fler medarbetare. BYGGNADSNÄMNDEN mnkr Budget ,8 Avgår tillfällig satsning ,0 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,1 Förslag till budgetram ,8 Nämndens behov av ökade resurser utöver löne- och prisökningar finansieras av ökade avgiftsintäkter. Miljö- och konsumentnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Miljö- och konsumentnämnden är stadens myndighet inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Genom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedrivs ett omfattande tillsyns- och informationsarbete inom bland annat hälsoskydd, miljöskydd, förorenade områden, kemikalier, renhållning/avfall, livsmedel, smittskydd, tobak och receptfria livsmedel. Dessutom har nämnden ansvar för kommunens konsumentjuridiska rådgivning. Förutom ren myndighetsutövning har nämnden tilldelats ansvar för stadens handlingsplan för utomhuslyft, stadens kemikaliehandlingsplan och arbetet med Fairtrade City. Verksamhetsutveckling 58

59 Miljö- och konsumentnämndens verksamhet är till övervägande del författningsstyrd. Det sker kontinuerligt förändringar i befintlig lagstiftning inom nämndens område vilket i flera fall leder till förändrad inriktning av tillsynen. EU-lagstiftningen påverkar den svenska lagstiftningen i hög grad, inte minst inom områdena livsmedel, avfall, kemikalier, industritillsyn samt vatten- och avlopp. Nämndens prioriteringar sker via antagande av den tillsynsplan (verksamhetsplan) som nämnden är skyldig att upprätta för varje verksamhetsår. I denna plan bedöms tillsynsbehoven utifrån en årlig uppdaterad behovsutredning. De nationella miljökvalitetsmålen tillsammans med nationella mål för livsmedelkontrollen och konsumentpolitiken är grunden för miljö- och konsumentnämndens verksamhetsplan. Dessutom är de regionala miljömålen och miljörogrammet tillsammans med förvaltningens kunskap om förhållandena i Västerås utgångspunkt för prioriteringar. Även Vision 2026 och den kommuntäckande översiktsplanen ska aspeglas i verksamhetsplanen. Förutom att nämnden har tillsynsansvar enligt en rad lagstiftningar är också stadens planer och program styrande för verksamheten. Detta sammantaget resulterar i att årets verksamhetsplan har fokus på aktiviteter som nämnden ansvarar för enligt stadens kemikaliehandlingsplan, avfallsplan, vattenplan, luftshandlingsplan, dagvattenplan, handlingsplan för förorenade områden, ÖP 2026, handlingsplan förradon samt genomförande av handlingsplan för Västerås Fairtrade City. I den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan finns gemensamma mål som anger att konsumenterna ska ha trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Målen anger också att företagen ska ha tilltro till kontrollen och uppleva den som meningsfull. Ett stort fokus ligger därför även på att stärka förtroendet för nämndens ansvarsområde. Under hösten 2016 kommer miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att införa ett nytt verksamhetssystem. Det nuvarande infördes 1994 och är mycket svårt att integrera med stadens nya IT-plattform. Det gamla systemet har inneburit att utveckling av e-tjänster och andra IT-baserade effektiviseringar eller servicehöjande utveckling har fått stå tillbaka. Ett nytt webbaserat system ger helt andra möjligheter till utveckling av administrativa stöd som e-arkiv och fakturahantering. Andra utvecklingsområden är system för att arbeta digitalt i fält och möjlighet till nya karttjänster, till stöd i förvaltningens egen handläggning men också för möjlighet till ökad service för allmänhet och företag. MILJÖ- OCH KONSUMENTNÄMNDEN mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,1 Förslag till budgetram ,2 Investeringsram ,5 Nämndens behov av ökade resurser utöver löne- och prisökningar finansieras av ökade avgiftsintäkter. 59

60 Mälardalens brand- och räddningsförbund Förbundets ansvar och uppdrag Västerås stad, Hallstahammars kommun och Surahammars kommun ingår i Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. Förbundet ska med strategisk spridning av resurser utföra livräddande rökdykarinsatser vid bostadsbränder, klara insatser vid trafikolyckor samt i övrigt utföra de insatser som åläggs enligt lagen om skydd mot olyckor. Utöver räddningsinsatser ska MBR även utföra förebyggande brandskyddsarbete. Direktionens övergripande vision är att MBR ska bli Sveriges effektivaste och vassaste räddningsorganisation. Detta har översatts i ett antal övergripande mål. Huvudmannabidrag Kommunfullmäktige har beslutat att fördelningen av huvudmannabidraget till Mälardalens Brandoch Räddningsförbund mellan medlemskommunerna successivt ska förändras så att det 2017 fullt ut fördelas utifrån antalet invånare i respektive kommun. Utjämningen som inleddes 2014 och innebär att huvudmannabidraget per invånare minskar för Surahammar och Hallstahammar men ökar för Västerås. För att uppnå ett lika stort bidrag per invånare för alla tre kommuner krävs att Västerås huvudmannabidrag 2017 ökar med 1 mnkr jämfört med Årets ökning av huvudmannabidraget är högre än tidigare år vilket förklaras av att Västerås befolkning under perioden ökade snabbare än invånarantalet i Hallstahammar och Surahammar. Inberäknat kompensation för löneoch prisökningar blir huvudmannabidraget för alla tre medlemmar 516 kronor per invånare för MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND mnkr Huvudmannabidrag ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Utjämning av huvudmannabidraget. Lika stort bidrag per inv för medlemskommunerna 1,0 Förslag till huvudmannabidrag 2017 (Västerås andel) 75,0 60

61 Fastighetsnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Fastighetsnämnden (FN) har det samlade ägaransvaret för Västerås stads fastigheter. Merparten av stadens fastigheter förvaltas också av FN, men andra nämnder kan ha ansvar för förvaltning av vissa fastigheter. I fastighetsförvaltning ingår drift och underhåll, uthyrning samt arrende- och servitutsupplåtelser. FN ansvarar, oavsett om förvaltaransvaret ligger på annan förvaltning, alltid för köp, försäljning, upplåtelse av rättigheter i fastigheterna m.m. FN är huvudman för exploateringsverksamheten och bevakar stadens fastighetsjuridiska och ekonomiska intressen i planerings-och genomförandeprocessen samt förvaltar stadens tomträtter. FN har det strategiska ansvaret att styra stadens samlade lokalutnyttjande och beslutar om hur lokalbehovet inom staden ska tillgodoses. Utgångspunkten för fastighetsnämndens arbete är att stadens verksamheter ska ha ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och att de lokaler som staden äger är uthyrda och används. Detta innebär bland annat att fastighetsnämnden beslutar om hur lokalbehovet inom staden ska tillgodoses, samt i vilken omfattning extern in- och uthyrning av lokaler ska förekomma. Arbetet med stadens lokalförsörjning sker i nära samarbete med stadsledningskontoret och berörda förvaltningar så att behov och önskemål fångas upp. Inom FN handläggs också boendefrågor för personer med särskilda behov. I uppdraget till FN ligger också att upprätta handlingsplan till bostadsstrategiskt program och genomföra stadens mark- och bostadspolitik. Nämnden har också en viktig roll när det gäller företagsetableringar i Västerås och ska erbjuda näringslivsmark med geografisk spridning för olika typer av verksamheter och med varierad tomtstorlek. Verksamheten bedrivs i tre verksamhetsområden: Mark-och exploatering, Lokalförsörjning och Fastighetsförvaltning. Verksamhetsutveckling Bostadsbrist Bostadsbristen i Västerås medför stora utmaningar i att förse de sociala nämnderna med bostäder för flyktingar och sociala ändamål. Försörjning sker genom ett antal olika tillvägagångssätt: köp, inhyrning, ombyggnation, flyttkedjor och samverkansavtal. Köp av bostadsrätter försvåras av marknadsläget med höga utgångspriser och budgivning samt att inköp tillför endast bostäder på marginalen. Ombyggnationer, alternativt övertagande av bostäder från andra verksamheter, kan ge tillskott temporärt. Oftast startas en flyttkedja med att en verksamhet läggs ned, alternativt flyttas till nya lokaler. I rådande situation är det viktigt att behålla samtliga särskilda boenden i beståndet och söka alternativ användning. Samverkansavtalet med Mimer och privata fastighetsvärdar medför också ett tillskott, men inte i sådan omfattning att det möter upp mot stadens årliga behov. Det pågår även utredningar om inhyrningar av modulbostäder på tillfälliga bygglov. Modulbostäder har en komplexitet kring inkludering i befintliga bostadsområden, fördomar, farhågor och kostnadsbild. Den korta avskrivningstiden på modulbostäder medför en hög kostnad, men har den senaste tiden hamnat i, eller under nivån för inhyrningar med kortare kontraktstider i befintligt byggnation. 61

62 Fastighetskontorets arbete med bostadsexploateringsprojekt i olika stadier är högt prioriterat. Målet är att det ska byggas 4000 lägenheter under Fastighetsnämnden ansvarar för flera åtgärder enligt handlingsplanen för bostadsförsörjning. En hög aktivitet i markanvisningar och nya områden att detaljplanelägga samt förbättringar av arbetsprocesser och en nära samverkan med marknadens aktörer är framgångsfaktorer. Wenströmska Under perioden avflyttar de sista gymnasieprogrammen från Wenströmska skolan. Detaljplaner och fortsatt inriktning har delats upp i två projekt. Det ena projektet rör nyproduktion av bostäder där ett exploateringsbolag bildats. Det andra projektet avser en framtida inhyrning av vård- och omsorgsboende, förskola samt viss verksamhet i idrottshallen. På grund av omflyttningarna belastar Wenströmska skolan fastighetsnämndens resultat med -3,2 mnkr. Exploatering För att klara målet att det byggs 4000 lägenheter behöver det tillföras resurser för detaljplaneläggning, bygglovhantering, gatu- och parkbyggnation samt projektledning exploatering. Tillskott av nya resurser på fastighetskontoret finansieras inom exploateringsprojekten. För övriga nämnder krävs utökade anslag. Vidare behöver nya områden för bostadsbebyggelse tas fram. Det är viktigt att kunna bygga på flera fronter i attraktiva lägen. Kommande områden är Sätra, den tredje detaljplanen på Gäddeholm samt nya områden i Barkarö. Markförsörjning Västerås stad ska vara en aktiv part på fastighetsmarknaden med en god markberedskap för att klara framtida byggnation av bostäder, byggnation av infrastruktur samt skapa nya näringslivsområden. Vikt ska läggas vid att ta fram mark för större etableringar. Markreserven är idag inte tillräcklig utan behöver stärkas genom strategiska markförvärv. Utbudet på lämplig mark som är till försäljning är litet. Fastighetskontoret ska bevaka när fastigheter är ute till försäljning. Vid benchmarking med andra kommuner framkommer att en nyckel för ökad bostadsproduktion är att kommunen äger egen mark. Hamnen Kommunstyrelsen har godkänt nästa steg i utvecklingen av hamnen, nämligen att fortsätta planering för kommande åtgärder och genomförande av akuta åtgärder. Arbetet består i att för Mälarhamnar ABs (MHAB) del fortsätta arbetet med processutveckling för att effektivisera verksamheten och hitta standardiserade arbetssätt. Fastighetskontoret kommer att fortsätta sitt arbete med att samla och systematisera den dokumentation som finns samt att med stöd av MHAB ta fram en layoutplan som visar hur hamnytorna kan/ska disponeras i framtiden. Fastighetskontoret driver det påbörjade arbetet med projektering av kajer och ytor. Beslutet innebär också att akuta åtgärder i 50-talskajen, oljekajen och dagvattensystem får genomföras. Innan anskaffningsbeslut kan fattas behöver kalkyler uppdateras och stämmas av mot investeringsplanen. Grundskoleomställningen Grundskolenämnden har fattat beslut om att återföra åk 6 till mellanstadiet. Återflytt innebär rent lokalmässigt kostnadsökningar i form av byggnation/inhyrningar för förskolor i de fall dessa är inhysta i skollokaler. Kostnadsbesparingar kan å andra sidan uppstå vid vissa högstadieskolor om alternativet hade varit utbyggnad. Utöver kostnadsaspekten kommer även åtgärden att pågå under en längre tid. Som exempel kan nämnas ev. ändring av detaljplan, lämpliga tomter för nybyggnation, begränsat utrymme inom befintliga skoltomter och förseningar i planerade inhyrningar. 62

63 Grundskolenämnden har fattat beslut om att behålla små högstadieskolor i F-9 modellen (från förskoleklass till åk 9). Detta kräver bland annat investeringar vid Rönnbyskolan och finansieras genom att omfördela medel från Irstaskolan, som får titta på besparande åtgärder i sin modernisering. Stationsområdet - 3B Fastighetskontoret tar aktiv del i arbetet med stationsområdet och ansvarar för den ekonomiska uppföljningen av projektet. Det första synbara tecknet på utveckling i stationsområdet är byggandet av hamnparken samt Klöverns kontors- och hotellbyggnad i anslutning till resecentrum. Även ombyggnad av Kungsängsgatan planeras till , i samband med att Mälarenergi förnyar sina ledningar. Arbetet med ny detaljplan för resecentrum pågår och den inrymmer även angränsande kvarter inom Sigurdsområdet och möjligheten att uppföra en ny profilbyggnad intill infarten till centralstationen. Målsättningen är att detaljplanen för resecentrum ska antas av kommunfullmäktige i slutet av 2017 och därmed möjliggöra att första spadtaget för primärentrén kan tas i slutet av Innan samrådet för detaljplanen ska en överenskommelse om utbyggnad att tecknas mellan staden, Trafikverket och Jernhusen. Parallellt med detaljplanen görs även en gatukostnadsutredning för att fördela kostnaderna för utbyggnad av allmän plats mellan staden och fastighetsägarna i området. Det finns ett inriktningsbeslut om att reningsverket ska flytta runt 2030, vilket ger staden nya möjligheter att planera hela utbyggnaden i stationsområdet, från Öster Mälarstrand till resecentrum. IT och digitalisering IT och digitalisering är ett viktigt område i fastighetskontorets utvecklingsarbete. Målsättningen är att IT-systemen ska stödja medarbetarnas dagliga arbete. Därför är det viktigt att IT-utvecklingen är verksamhetsdriven och inte tvärtom. För att lyckas med det på bästa möjliga sätt behöver verksamhetens processer och informationsbehov vara identifierade och etablerade så att rätt funktionalitet finns tillgodosett i respektive IT-stöd. Det finns förbättringar att göra i kopplingen mellan process, information och teknik/it-stöd. Fastighetskontoret prioriterar därför att få samtliga delar identifierade i både förvaltningens vidmakthållande och vidareutveckling. Klimat och miljö Inom området klimat och miljö finns en antal prioriterade utvecklingsfrågor, exempelvis fortsatta energi- och miljösatsningar i linje med pågående planer, där kostnads- och miljöeffektiva åtgärder även i framtiden synkroniseras med övriga åtgärder för fastighetsunderhåll. Fastighetskontoret ska aktivt medverka i kommande event och föredrag och fortsätta att aktivt medverka genom Fastighetsnämndens medlemskap i Sweden Green Building Council (SGBC). Ett fortsatt samarbete och utbyte mellan Mälarenergi AB och fastighetskontoret ska möjliggöra flera gemensamma energiprojekt, om genomförda pilotstudier visar på positiva resultat. Fastighetskontoret medverkar och driver klart pilotprojektet kring en Giftfri förskola inom ramen för kemikalieplanen i staden. Därefter, om resultatet faller väl ut, kommer man också fortsätta att driva införandet generellt i staden på alla nybyggnationer som ska uppfylla planens krav på dokumentation och giftfrihet. Ytterligare en åtgärd är att införa ett materialledningssystem som stödjer byggprocessen och hela miljöcertifieringsprocessen i alla dess olika delar exempelvis Byggvarubedömningen eller Sunda Hus. 63

64 FASTIGHETSNÄMNDEN Resultatkrav fastighetsnämnden (underhållsinsatser i investeringsbudgeten) Resultatkrav fastighetsnämnden exploateringsverksamheten 8,5 mnkr 2,5 mnkr Avkastningskrav för tomträtter Avkastningskrav lokalförvaltning Avkastningskrav markförvaltning och övrigt Totalt 43,4 mnkr 4,8 mnkr 6,0 mnkr 54,2 mnkr Budgetanslag för underhåll hamnen Investeringsram 2017 exkl projekt 3B 1,1 mnkr 739,1 mnkr Resultatkravet kopplat till att underhållsinsatser redovisas som investeringar är en följd av de redovisningsprinciper som kallas K3-reglerna och bland annat innehåller komponentavskrivningar på anläggningstillgångarna. Underhållet ingår i underlaget för beräkning av självkostnad i internhyresmodellen. Under en ganska lång period efter införandet av K3-reglerna kommer fastighetsnämnden intäkter från internhyrorna att vara högre än de verkliga underhållskostnaderna i driftbudgeten Med anledning av detta sätts ett resultatkrav på fastighetsnämnden. På sikt kommer detta att jämnas ut när ränta och avskrivning på underhållsinvesteringarna fullt ut belastar fastighetsnämndens resultaträkning. Resultatkravet för exploateringsverksamheten är endast en bedömning över hur mycket som årets försäljningsintäkter kommer att överstiga de kostnader som redovisas i driftbudgeten Det är i dagsläget osäkert hur stor del av de planerade investeringarna i hamnen som kommer att genomföras 2016 och därmed att också hur driftkonsekvenserna av investeringarna blir De ökade driftkostnaderna måste beaktas i höstens Komplettering av årsplanen när prognoserna över genomförda investeringar är mer tillförlitliga. Om investeringarna i hamnen genomförs fullt ut i år enligt investeringsplanen är de ökade driftkostnaderna 2017 beräknade till 4,2 mnkr. 64

65 KULTUR, IDROTT OCH FRILUFTSLIV Kulturnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Kulturnämnden har ett brett verksamhetsområde, vars syfte är att ge förutsättningar för ett rikt och utvecklande kulturliv för västeråsare i alla åldrar och med olika förutsättningar och intressen. Förutsättningarna ska vara goda, oavsett var i kommunen man bor. Kultur är en självklar del av samhällsutvecklingen. En kommuns framgångsrika utveckling är intimt förknippad med dess kulturpolitik. Konst och kultur står för kreativitet och bidrar till en kommuns öppenhet och nytänkande. Möjligheter till idéutbyten och kulturella uttryck är en grund för demokrati och jämställdhet. Kultur bidrar till gemenskap, förenar människor och stärker social sammanhållning. Att skapa, vara nyfiken på det okända och tänka gränslöst stärker innovationsförmågan. Människors känsla av välbefinnande och hälsa påverkas positivt genom deltagande i kulturella verksamheter. Kulturell aktivitet stimulerar lärande och skapar meningsfulla sammanhang för den enskilda individen. Kultur berör och ett kulturliv som ges goda förutsättningar stärker kommunens attraktionskraft och bidrar till samhällsutveckling. Hela kommunens samlade kulturliv är med sina verksamheter fundament och drivkrafter i den utvecklingen. Visionen är att alla västeråsare ska uppleva att det finns möjlighet att utöva, skapa och ta del av kulturaktiviteter enskilt och tillsammans med andra, utifrån fysiska och sociala möjligheter och behov. Detta gäller i synnerhet barn och ungdom. Vårt rika kulturarv vårdas och dess möjligheter tas till vara. Kultursektorn bidrar starkt till hållbar utveckling, attraktivitet och trivsamhet i hela kommunen. Nämndens verksamheter bidrar i hög grad till att ge Västerås en stark och attraktiv profil och varumärke, vilket bidrar till inflyttning, kreativitet och etableringar. Västerås har en unik möjlighet att med konceptet teknik-människa skapa framgång och ett gott liv för alla människor, med tillgång till arbete, kultur och rik fritid. Det av kulturnämnden antagna Program för kultur är en riktningsgivare för det arbetet. Nämnden är Västerås stads arkivmyndighet och utövar därmed tillsyn över att stadens övriga myndigheter uppfyller arkivlagen. Genom tillsynen läggs grunden för en god offentlighetsstruktur som är en förutsättning för insyn (offentlighetsprincipen), tillgång till information samt ett hållbart skriftligt kulturarv. Verksamhetsområdet omfattar: Stadsbiblioteket med filialer Västerås konstmuseum och Vallby friluftsmuseum Kulturhusen CuLTUREN och Växhuset Kulturskolan Allmänkultur inkl. Knytpunkten Olika former av stöd till kulturlivet och studieförbund. Kommunalförbunden Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater. Kulturarvsfrågor, t.ex. Anundshög Vänortskontakter Stadsarkivet 65

66 Verksamhetsutveckling Det av kulturnämnden antagna Program för kultur ska under perioden omsättas till handlingsplaner och aktiviteter för att förverkliga programmets intentioner. Det kommer att behövas resurser till detta men i dagsläget är det svårt eller omöjligt att beräkna omfattningen. Biblioteks- och museikataloger, arkiv och nätbaserad kommunikation har länge varit grundläggande delar av förvaltningens arbete. Biblioteksverksamhet har legat i framkant när det gäller användande av digital teknik i offentlig verksamhet. I takt med hela samhällets digitalisering växer behovet av samordning mellan olika enheter av utvecklingsarbete och införande av tekniska lösningar. Det finns utvecklingsmöjligheter inom samtliga verksamheter när det gäller kommunikation, information och arkivering. Biblioteksverksamheten och konstmuseet är förhållandevis systemtunga delar av staden. I flera år har brister i IKT-infrastruktur och driftproblem varit starkt störande inslag i det dagliga arbetet. Respektive enhet har tidigare arbetat med sina respektive frågor var för sig men det finns behov av en gemensam IKT-strateg för att arbeta med utveckling och lösningar på lång sikt. Samtal har inletts med Stadsarkivet för att om möjligt ha ett samarbete kring en IKT-strategtjänst. Det e-arkiv som införs under 2016 övergår i förvaltning under 2017 och blir då en del av stadens ITinfrastruktur. Etableringen av e-arkivet säkerställer elektronisk lagring på lång sikt enligt gällande lagkrav, säkerställer informationsförsörjningen, ökar tillgängligheten för medborgarna till kulturarvet, förbättrar medborgarservice samt minskar de långsiktiga kostnaderna för manuell hantering och arkivering. Ovanstående kvalitetsförbättringar uppnås successivt allt eftersom etableringen fortsätter. Kommunstyrelsens kommentar Ökad budgetram underhåll byggnader Vallby friluftsmuseum Västerås stad övertog 2006 ägandet av fastigheterna på Vallby friluftsmuseum från Stiftelsen Västmanlands museum. I övertagandet ingick inte några särskilda medel för planerat underhåll av byggnaderna. Under åren 2009, 2015 och 2016 har engångsbelopp tillförts för att åtgärda de mest akuta bristerna 2009 (2,0 mkr), 2015 (2,5 mnkr) och 2016 (2,5 mnkr). För att finansiera ett kontinuerligt underhåll av kulturbyggnaderna på Vallby friluftmuseum föreslår kommunstyrelsen att kulturnämndens budgetram årligen tillförs 0,7 mnkr. KULTURNÄMNDEN mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,9 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Årligt underhållsanslag Vallby Friluftsmuseum 0,7 Förslag till budgetram ,3 Investeringsram ,5 66

67 Nämnden för idrott och friluftsliv Nämndens ansvar och uppdrag Nämnden för idrott och frilutsliv har ett omfattande verksamhetsområde, vars syfte är att ge förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och friluftsliv för västeråsare i alla åldrar och med olika förutsättningar och intressen. Förutsättningarna ska vara goda, oavsett var i kommunen man bor. Idrotts och friluftsverksamheten har till uppgift att stödja och främja idrotts- och friluftslivet i kommunen i avsikt att tillgodose den enskildes demokratiska, sociala, och fysiska välfärd och livskvalitet. Alla västeråsare, ska uppleva att det finns möjlighet att utöva och ta del av idrotts- och friluftsaktiviteter enskilt eller tillsammans med andra, utifrån fysiska och sociala möjligheter och behov. Detta gäller i synnerhet barn och ungdom. Genom att skapa förutsättningar för ett attraktivt idrotts- och friluftsutbud blir Västerås en intressant besöks- och bostadsort. Nämndens verksamheter bidrar i hög grad till att ge Västerås en stark och attraktiv profil och varumärke, vilket bidrar till inflyttning, kreativitet och etableringar. Västerås har en unik möjlighet att med konceptet teknik-människa skapa framgång och ett gott liv för alla människor, med tillgång till arbete, kultur och rik fritid. I det skenet ska nämndens uppdrag ses. Verksamhetsområdet omfattar: Rocklundaområdet Övriga idrottsplatser, planer och idrottshallar Anläggningar för friluftsliv Lögarängsbadet, Kristiansborgsbadet, Tillbergabadet, Fredriksbergsbadet och friluftsbaden Fritidsbåtshamnarna Uthyrning av idrottsplaner och hallar samt båtplatser Olika former av stöd till idrottsrörelsen Verksamhetsutveckling För tidsperioden finns tydliga behov av satsningar inom idrott och friluftslivet i staden: Nya Lögarängsbadet Nya arenor för innebandy, friidrottsanläggning utomhus och ishockey Fler platser för fritidsbåtar i vatten och på land Förstärkning av föreningsstödet (kontanta delen) Utveckling av digitala tjänster Utveckling av kommunikationsinsatser När det gäller nya Lögarängsbadet så är arbetet igång. Planering av en innebandyarena pågår, så även för friidrottsanläggning utomhus och en ishockeyarena. Av dessa ligger innebandyarenan först i prioritetsordningen. Inga formella beslut är fattade för någon av dessa arenor. Trycket på fler platser för fritidsbåtar i vatten och på land ökar. De planerade projekten Lövudden och Vågholmarna kommer att kunna lösa behovet av platser i vatten. Däremot bör man titta på nya ytor för uppställning av fritidsbåtar på land. Trycket på det kontanta föreningsstödet har ökat och kan komma att öka ytterligare tack vare stadens tillväxt. En förstärkning av stödet är behövlig. 67

68 Digitaliseringen av samhället sker i en allt snabbare takt. Nämnden behöver utveckla e-tjänster av olika slag inom hela sitt område för bokningar, betalning och uthyrning inklusive låsfunktioner med mera. Även kommunikation och information påverkas av den pågående digitaliseringen. Detta är ett angeläget utvecklingsområde för att verksamheterna ska nå alla kommuninvånare och prioriterade grupper. NÄMNDEN FÖR IDROTT OCH FRILUFTSLIV mnkr Budget ,1 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,8 Förslag till budgetram ,4 Investeringsram ,5 KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETER OCH SKULTUNA KOMMUNDELSNÄMND Kommunstyrelsen Nämndens ansvar och uppdrag Kommunstyrelsen styr, leder, samordnar och följer upp stadens samlade arbete avseende ekonomi, finanser och verksamhet. Styrelsen har insyn i övriga nämnders och styrelsers verksamhet samt behandlar alla ärenden innan de läggs fram för beslut i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen stöds i sitt ansvar av stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret ska stödja kommunstyrelsen i sitt ansvar för hela stadens utveckling och ekonomiska ställning, samt ortens utveckling. Stadsledningskontorets arbete inriktas på: Ledning, styrning och samordning av hela stadens ekonomi, personal och verksamhet. Strategisk planering för långsiktigt hållbar utveckling av orten och de kommunala verksamheterna. Omvärldsbevakning, uppföljning och analys är viktiga underlag för planeringsarbetet. Sakkunnig beredning av ärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde och av gemensamma/förvaltningsövergripande frågor. Verksamhetsutveckling Under 2017 är de fyra strategiska utvecklingsområdena för hållbar utveckling centrala. Likaså demokrati -och inflytandefrågor samt frågor som rör utsatta grupper, exempelvis flyktingar, ungdomar och personer med funktionshinder. Arbetet med översiktsplan, plan för näringslivsutveckling och insatser för utveckling av den regionala infrastrukturen bidrar till goda förutsättningar för en välmående stad. Internt är mångfald och jämställdhet angelägna frågor, där önskad tjänstgöringsgrad och insatser som stoppar den ökande sjukfrånvaron utgör konkreta åtgärder. Organisationen ska genomsyras av 68

69 stadens värdegrund och av en innovativ kultur. Parat med behovet av ökad attraktionskraft för att klara ortens och stadens kompetensförsörjning, krävs här kraftfulla insatser Att utveckla en världsledande kvalitet i stadens verksamheter kräver ökad närvaro på internationella arenor och samarbetsytor samt ett välplanerat kvalitetsarbete. En ändamålsenlig och välfungerande IT-miljö är också avgörande faktorer för en framgångsrik och effektiv organisation och det kräver nya initiativ. Exempel på det är att vi etablerar kompletta IT-baserade ärendeflöden och implementerar systemstöd för ärendehantering och verksamhetsstyrning. Till arbetet för en välskött organisation hör även att följa lagar och bestämmelser. Stadsledningskontoret kommer bland annat att utreda och implementera konsekvenserna av den nya kommunala redovisningslagen och dataskyddsförordningen. Beslutet om att bilda ett koncernbolag kräver en etablering och implementering för att uppnå bolagets ändamål. Medarbetarnas och invånarnas säkerhet ökar genom arbete mot våldsbejakande extremism och negativa klimatkonsekvenser. Det gör även ett arbete för ökad informationssäkerhet och en mer systematiserad process för riskanalys och internkontroll. Insatser västra stadsdelarna I syfte att bygga framtidens Västerås och ett Västerås som håller ihop har kommunstyrelsen beslutat om insatser på sammanlagt 6 mnkr för en levande och trygg stadsdel på Bäckby. För 2017 innebär detta en satsning på 4 mnkr. Ortsanalys och medarbetarbudget Det finns ett stort tryck på att leva och bo i hela kommunen. Arbetet med ortsanalyser kommer därför att intensifieras i hela kommunen de närmaste åren. I en växande och allt tätare stad är Lögarängen ett populärt område som kan utvecklas ytterligare till en attraktiv park där staden möter Mälaren. Ett gemensamt förslag från berörda förvaltningar är att under hösten 2016 påbörja en utredning om Lögarängsområdet för att finna bästa möjliga helhetslösning för området i framtiden. Det kan göras i en öppen och bred process som även involverar allmänheten. Processen föreslås bli kopplad till en medborgarbudget vilket är en metod där invånarna bjuds in för att ge sin syn på frågan och komma med egna förslag utifrån en given ekonomisk ram. Löga skatepark färdigställs i år och i investeringsbudgeten för perioden finns 5 mnkr per år under tekniska nämnden för att ytterligare utveckling av Lögarängens parkområde. I driftbudgeten 2017 föreslås att kommunstyrelsen tilldelas extra medel om 1 mnkr för att utveckla formerna för invånardialog med fokus på ortsanalys och medborgarbudget. Av Tekniska nämndens investeringsmedel en ska en del avsättas för medborgarbudget kopplat till Lögarängsparken. Riktat uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att arbeta med tvåårsbudgetering. Kommunstyrelsen för egen del beslutar att stadsledningskontoret får i uppdrag att i samarbete berörda förvaltningar tydliggöra rutinerna för återsökning av statsbidrag kopplade till kostnaderna för flyktingmottagningen 69

70 KOMMUNSTYRELSEN mnkr Budget ,8 Uppräkning för prisökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,9 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Insatser västra stadsdelarna (tillfällig satsning under två år) 4,0 Ortsanalys och medborgarbudget samt utv av Lögaängsområdet (tillfällig ettårssatsning) 1,0 Förslag till budgetram ,5 Investeringsram ,0 Kommunrevisionen Nämndens ansvar och uppdrag Revisonen är kommunfullmäktiges organ för granskning och kontroll av den kommunala verksamheten. Uppgiften är att granska verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Revisionen granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisonen har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i stadens aktiebolag genom lekmannarevisorer samt i kommunalförbund och stiftelser. Granskning sker genom möten med respektive presidium och förvaltningsledning samt genom protokoll och årsberättelser. Revisionen består av elva förtroendevalda revisorer, en anställd revisionssekreterare på 50 procent och biträds av sakkunnigbiträden från Ernst & Young. Verksamhetsutveckling Varje år utförs ett antal fördjupade granskningar, granskningar som även stödjer och utvecklar verksamheten. KOMMUNREVISIONEN mnkr Budget ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Förslag till budgetram ,6 70

71 Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Överförmyndarnämnden är en förvaltningsmyndighet. En av nämndens huvuduppgifter att utöva tillsyn över kommunens förmyndare, gode män och förvaltare. En del av tillsynen är att granska ställföreträdarnas ekonomiska redovisningar såsom års- och sluträkningar. Vidare prövar nämnden om tillstånd ska ges till fastighetsaffärer, vissa placeringar, tillstånd att driva rörelse och andra åtgärder. Nämnden kontrollerar även bodelningsavtal och arvskifte. Nämnden, som för Västerås Stad är en obligatorisk verksamhet, har till uppgift att förhindra att personer som inte själva kan tillvarata sin rätt drabbas av rättsförlust. Det gäller omyndiga, samt personer som på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Förutom att nämnden tar beslut i ovanstående ärendetyper, beslutar nämnden om olika former av godmanskap. Vidare utreder nämnden behov av god man eller förvaltare samt avger yttranden till tingsrätten. Överförmyndarnämnden är numera ensam om att utöva tillsyn över föräldrars förvaltning av barns tillgångar. Det kan påpekas att alla föräldrar som har omyndiga barn står under överförmyndarnämndens tillsyn. Det gäller oavsett om barnen har tillgångar eller ej. När en omyndig fått medel överstigande ett prisbasbelopp på grund av arv, testamente, skadestånd eller försäkringsmedel ska utbetalaren sätta in pengarna på överförmyndarspärrat konto samt meddela överförmyndarnämnden. Efter lagändring 2009 kan spärren ej hävas och föräldrarna måste ansöka hos nämnden om uttag samt ange vad medlen ska användas till. År 2005 tillkom lagen om ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden rekryterar personer som vill bli god man, förordnar god man, inhämtar förteckning, redogörelser samt arvoderar gode männen mm. För asylsökande ensamkommande barn återsöker nämnden arvodet hos migrationsverket. Sedan lagen tillkom har nämnden under flera år endast haft ett fåtal barn, fram till Antalet barn är nu så stort att det starkt påverkar nämndens möjlighet att utföra de tidigare ordinarie arbetsuppgifterna med bibehållen hög kvalitet. Antalet ensamkommande barn är nu 520 och den näst största gruppen som är i behov av ställföreträdare. Verksamhetsutveckling Den senaste tidens flyktinginvandring har skapat betydande planeringsproblem för överförmyndarnämnden. Under 2015 fick nämnden ta emot 480 ensamkommande barn att jämföra med 55 barn under Av dessa hade 424 barn fått en god man vid bokslutet Det ökande antalet ensamkommande barn har stor inverkan på hur nämnden kan hantera sitt grunduppdrag. För att kunna hantera de ensamkommande barnen räknar nämnden med att under 2016 få del av statens tillfälliga statsbidrag för flyktingmottagning om 79 mnkr. Även om tillströmningen av ensamkommande barn kommer att minska räknar nämnden med att antalet barn kommer att ligga på en relativt hög nivå, jämfört med för några år sedan. För att klara verksamheten förutsätter nämnden man får del av statsbidragen 2017 för mottagande av ensamkommande barn. Nämnden räknar med att det fordras en tjänst per ca 120 barn. Det omfattar allt från rekrytering, utbildning, registrering, handläggning och slutligen arkivering. 71

72 En prioriterad utvecklingsfråga är att kunna effektivisera hantering med ensamkommande barn. Ett sätt är att ta fram en e-tjänst, där gode männen kan lämna in sina redogörelser. I samverkan med Sambruk och andra kommuner kommer också nämnden att fortsätta utvecklingen av det nya verksamhetssystemet Provisum. Kommunstyrelsens kommentar Fler i behov av gode män Den demografiska utvecklingen visar på fler äldre såväl 2017 som följande år. Detta samt att insatserna för personer med funktionsnedsättning ökar innebär att fler personer blir aktuella för att få en god man eller förvaltare. Med anledning av det ökade behovet av gode män och därmed ökade kostnader för arvoden mm tillförs överförmyndarnämndens budgetram 0,4 mnkr. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN mnkr Budget ,8 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Rationaliseringskrav -0,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Fler personer är i behov av gode män 0,4 Förslag till budgetram ,4 Valnämnden Nämndens ansvar och uppdrag Valnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt vallagen samt de uppgifter som enligt annan lag ska fullgöras av valnämnd. Det innebär organisering, samordning och genomförande av allmänna val till riksdag, kommun och landsting samt val till Europaparlamentet. Verksamhetsutveckling Efter supervalåret 2014 identifierade valnämndens kansli en rad utvecklingsåtgärder som måste åtgärdas för att Västerås stad ska kunna ha en effektiv valorganisation och därmed genomföra säkra val framöver. Till exempel gäller det frågor om lokalförsörjning, både för förtidsröstning och valdagsröstning. Dessutom innefattas processer såsom rekrytering och utbildning av röstmottagare, översyn av valdistrikten samt materialhantering inför, under och mellan val. Dessa åtgärder ska genomföras i projektet effektiv valorganisation mellan I projektet effektiv valorganisation ligger även fortsatt översyn och bearbetning av den uppförandekod (Code of conduct) som arbetades fram av partierna inför 2014 års val. Verksamheten som valnämnden bedriver påverkas av att Västerås växer. Nya bostadsområden växer upp och andra förtätas vilket innebär ytterligare behov för lämpliga och tillgängliga vallokaler. Andra faktorer som påverkar försörjningen av vallokaler är konkurrensutsättningen. Vid privatisering av till exempel en skola som tidigare varit kommunal och används som vallokal måste avtal ingås, ofta med ersättningskrav, ifall lokalen fortsatt ska användas som vallokal. Andra faktorer som påverkar 72

73 nämndens verksamhet är förändringar i vallagen, till exempel kommer inför nästa val så kallade kommunala bud tas bort och ersättas med ambulerande röstmottagare. Det åligger valnämnden att lösa hur det praktiskt kommer att genomföras, också med tanke på att upprätthålla höga krav på valhemlighet och tillgänglighet. Västerås stads valadministrativa system, VALS, kommer att behöva bytas ut innan valet 2018 då VALS inte kan användas när röstmottagare födda efter 1999 ska läggas in i systemet. Under 2016 kommer valnämnden att ersätta VALS med ett nytt system som kan vara på plats till valet En direktupphandling kommer att göras VALNÄMNDEN mnkr Budget ,7 Förslag till budgetram ,7 Skultuna kommundelsnämnd Nämndens ansvar och uppdrag Skultuna kommundelsnämnd ansvarar utifrån det reglemente som kommunfullmäktige fastslagit för ett brett spektra av komplexa verksamheter. Reglementet omfattar ansvar för verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta, hemtjänst med boendestöd och ledsagarservice, servicehus, mötesplats, korttidsplatser, demensboende och ålderdomshem, teknik och fritid, förskoleklass, fritidshem, grundskola till och med årskurs 9, gymnasieenhet, fritidsgård, förskola, familjecentrum, öppen förskola och bibliotek. För att få en tydligare struktur för utvecklingsarbetet så har en särskild utvecklingsorganisation med en övergripande utvecklingsgrupp bildats. För att öka kommundelsnämndens insyn i verksamheterna så medverkar en enhetschef och presenterar sin verksamhet vid varje nämndsammanträde. Nämndens ledamoter försöker också att prioritera att regelbundet besöka verksamheterna. Två sammanträden per år hålls i olika delar av kommundelen. Verksamhetsutveckling Inom ramen för kommundelsnämndens ansvarsområden ökar antalet verksamheter framöver. I slutet av 2015 startade Bruksgårdens HVB-hem för ensamkommande flyktingar och under våren 2016 kommer verksamheten vara fullt utbyggd med ca 35 platser. Det medför ett ökat antal elever i grundskolan vilket är väldigt positivt. Under 2017 beräknas det nya äldreboendet bli färdigt och det innebär en kraftig ökning av antalet platser och en flytt av demensboendet Solglimten. Solglimtens nuvarande lokaler är inte optimala för demensverksamhet, varken ur ett kvalitetsperspektiv för de boende eller ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det är också svårt att nå en ekonomi i balans utifrån byggnadens beskaffenhet i relation till kravet på bemanning. Förvaltningen har fått förfrågningar om ytterligare en ny verksamhet när demensboendet har flyttat ut vilket skulle innebära ytterligare utökningar av verksamheten. I Romfartuna planeras för ett antal husbyggen och de första av dessa hus kan komma att stå färdiga under Detta innebär ett ökat antal barn och elever till Romfartuna förskola och grundskola 73

74 vilket i sin tur kommer att innebära ett behov av större lokaler för dessa verksamheter. Parallellt med detta beräknas framdragandet av kommunalt vatten och avlopp till Munga vara färdigt vilket kan innebära en ökad inflyttning och därmed fler barn och elever till Romfartuna förskola och grundskola. Det är svårt att beräkna exakt om och i så fall när detta blir klart och vilken påverkan det får på verksamheterna men frågan bevakas nogsamt. Antalet barn ökar även i Skultuna vilket ställer krav på förskole- och skollokaler. Än så länge räcker befintliga tomställda lokaler och förvaltningen arbetar tillsammans med fastighetskontoret för att så långt det är möjligt utnyttja dessa lokaler och därmed inte behöva planera för några ytterligare nya. Det finns också planer för husbyggnation i Skultuna och det kan komma att öka behovet av platser i förskola och grundskola. Kommundelsnämnden har under ett antal år prioriterat ortsutveckling och utveckling av Skultunas yttre miljöer. Det har varit väldigt framgångsrikt och har bland annat visats genom en färdigställd kanotled, upprustade samlingslokaler och uppdaterad belysning vid Skultuna torg. När de ekonomiska förutsättningar förändras är det viktigt att se över prioriterade utvecklingsområden och identifiera vilka insatser som behövs för att säkerställa att kärnverksamheten håller den allra högsta kvaliteten. Det är nödvändigt att ekonomin är i balans och det är också nödvändigt för Skultunas framtida tillväxt att erbjuda verksamheter som håller hög kvalitet. En bra förskola och grundskola är centralt för att barnfamiljer ska välja att bosätta sig i kommundelen och för att de barnfamiljer som redan bor här ska välja att ha barnen kvar i den lokala grundskolan istället för att välja andra alternativ. Kommundelsnämnden driver vård- och omsorgsverksamheter på beställning av de sociala nämnderna och beställningarna ställer tydliga krav på utföraren. För att säkerställa fortsatta beställningar måste verksamheterna hålla god kvalitet och i alla lägen vara professionella utförare. Som professionella utförare måste arbetet med ständig utveckling och ständiga förbättringar prioriteras även fortsättningsvis. Det yttersta kvittot på verksamhetens kvalitet är nöjda kunder och det ökar förutsättningarna för fortsatta och nya beställningar. Nämnden ansvarar för flera verksamheter där det redan idag är svårt att rekrytera kompetenta och behöriga medarbetare. För att säkerställa god kvalitet i verksamheterna krävs ett aktivt arbete med kompetensförsörjning. Det är också viktigt att behålla de medarbetare som väljer att arbeta inom kommundelen genom att prioritera hälsofrämjande arbete, kompetensutveckling, kompetenta ledare och intressanta och utmanade arbetsuppgifter. SKULTUNA KOMMUNDELSNÄMND mnkr Budget ,1 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,5 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat barnantal i förskolan + 17 barn 1,6 Ökat elevantal i grundskolan + 10 elever 1,5 Ombyggnad lokaler Romfartuna skola 0,2 Skultuna kommundelsnämnds andel av högstadiesatsning 2016 och generella statsbidrag 0,4 Förslag till budgetram ,7 Investeringsram ,0 74

75 INTÄKTSFINANSIERADE UTFÖRARORGANISATIONER Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg Nämndens ansvar och uppdrag Förvaltningen är utförare av verksamheter inom området vård och omsorg och organiseras i fyra verksamhetsområden; Individ och Familj, Verksamheter för personer med funktionsnedsättning, Äldreomsorg Särskilt boende och korttidsverksamheter samt Äldreomsorg Servicehus, hemtjänst och hemsjukvård. Enheterna får sina uppdrag via direktbeställningar alternativt via vunna anbud. Uppdragen är ett- eller fleråriga. Hemtjänst, hemsjukvård och daglig verksamhet ligger under Lagen om valfrihetssystem (LOV) vilket innebär att varje kund/patient genererar en ersättning och att kunden med kort varsel kan byta utförare. Verksamhetsutveckling Verksamhet och utveckling styrs av förvaltningens utmaningar i planperioden. En övergripande utmaning är den kommunala utförarens roll på en konkurrensutsatt marknad. I övrigt beskrivs utmaningar utifrån styrkortsperspektiven. Kund Anpassa verksamheter efter ökad komplexitet, behov av och krav på mer individuellt utformade tjänster i förhållande till begränsade resurser. Samverka i processer där många aktörer är involverade och ingen äger helhetsansvaret för kund. Säkra att våra medarbetare har förhållningssättet Alltid bästa möjliga möte. Kvalitet Leverera resultat utifrån kraven i uppdragen i förhållande till tilldelade resurser. Få alla medarbetare att arbeta utifrån beslutat kvalitetsledningssystem. Få medarbetare att bidra till och våga tänka innovation och utveckling. Förbättrade processer i alla perspektiv i syfte att bygga ett starkt varumärke, öka konkurrenskraften, bidra till god resurshållning och vara en attraktiv arbetsgivare. Ekonomi Hantera omställningar när det gäller lokaler, medarbetare och stödprocesser utifrån ökad konkurrens och snabbt förändrade ekonomiska förutsättningar. Hantera förutsättningar som följer den kommunala utföraren inom LOV-uppdragen såsom att vara ett ickevalsalternativ, avsaknad av möjligheten att välja geografiska områden, del av dygn och kapacitetstak. Medarbetare Hantera önskad tjänstgöringsgrad inom befintlig ekonomisk ram. Skapa systematik för rekrytering, intern rörlighet och kompetensutveckling. Få medarbetare att vara goda ambassadörer. Klara chefsförsörjning på alla nivåer. Minska sjukfrånvaron. STYRELSEN FÖR VÄSTERÅS STAD VÅRD OCH OMSORG Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg resultatkrav för 2017 blir att nå minst nollresultat. Investeringsram ,0 mnkr 75

76 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Nämndens ansvar och uppdrag Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenads uppdrag omfattar; drift, underhåll och anläggning inom områdena gator, parker, vägar, trafikfrågor bad-, idrotts- och fritidsverksamhet drift av småbåtshamnar operativ verksamhet inom arbetsmarknadsområdet, arbetsrehabilitering, budget- och skuldrådgivning fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, mötesplats för äldre familjecentrum, förebyggarcentrum, familjerådgivning samhällsorientering och vägledning för nyanlända SFE får erbjuda sina tjänster till Västerås stads förvaltningar och kommunala bolag. Verksamhetsutveckling Förvaltningens prioriterade utvecklingsfrågor kan i punktform sammanfattas enligt nedan: Utveckla samarbetet inom den nya förvaltningen Fortsatt genomförande av fokusområden för miljö/kvalitet Konkurrera om stadens upphandlingar Utveckla SFE s information i stadens intranät Kommunikation och marknadsföring Fortsatt kundfokus i det personliga mötet Lögarängsbadet, nytt badhus med konkurrensutsatt drift Besparingskrav inom staden för ekonomi i balans Fokus på social hållbarhet i stadsdelar Produktion För 2016 prognostiseras ytterligare minskning av volymerna på grund av besparingskraven inom staden och beställarnas knappa budgetar. Inför 2016 och under perioden finns risker för ytterligare minskning av verksamheten. Under 2016 förlorades uppdraget mot TK avseende skötsel av park och gatumark inom område Öster (inkl satelitorter). Uppdraget övergår till extern utförare 1 oktober När det gäller parkeringsverksamheten pågår just nu utredning om parkeringsbolag. Tekniska kontoret utreder dessutom om avtalet avseende Tekniska system är konkurrenskraftigt gentemot den privata marknaden. Inriktningen är att en ny överenskommelse skrivs från och med Efter förlust av område öster ser avtalsläget mot tekniska kontoret ut enligt nedan: Avtalsområde (TK) Gäller tom Option Utförare Gata/Park Öster år Extern Gata/Park Väster Extern Gata/Park Centrum Extern Parkeringsövervakning SFE Tekniska system, P-utrustning SFE 76

77 När det gäller skötseluppdragen mot Mimer innehar SFE skötselavtal inom två områden. Två andra områden kommer att upphandlas under 2016 vilket innebär möjligheter till nya uppdrag. Budgeterad volym för varje område uppgår till ca 5 mnkr. Avtalsområde Gäller tom Återst Utförare option Yttre skötsel Centrum år Extern Yttre skötsel Skallberget/Önsta år Extern Gryta Yttre skötsel Bäckby/Skälby år TIF Yttre skötsel år TIF Pettersberg/Fredriksberg Yttre skötsel Vallby/Skultuna Extern Yttrre skötsel Viksäng/Haga/Stentorpet Extern Nämnden för idrott och friluftsliv har tidigare beslutat att konkurrensutsätta två områden (fritidsbåthamnar och fritidsområden). När det gäller idrottsanläggningar nämnden hittills valt att inte konkurrensutsätta driften. Däremot finns det beslut om att konkurrensutsätta driften av den nya badanläggningen som ersätter Lögarängsbadet. Förfrågningsunderlaget beräknas komma ut under hösten 2017 med driftstart hösten Avtalsområde Gäller tom Option Utförare Drift/skötsel idrottsplatser TIF Drift/skötsel Badanläggningar TIF Drift/skötsel Friluftsanläggningar år Extern Drift/skötsel Fritidsbåthamnar år TIF Teknik- och idrottsförvaltningen har även drift- och anläggningsuppdrag mot andra kommunala förvaltningar och bolag. Mot Fastighetskontoret, Mälarenergi och Vafab förekommer fleråriga avtal avseende vinterväghållning för ca 150 olika objekt. Mot FK finns avtal avseende gårdsskötsel för ca 100 skolor och förskolor. Det nya med dessa är att FK numera är beställare av skötseln för samtliga skolor/förskolor (tidigare BUF). I ett tidigt skede märks att FK prioriterar säkerheten med besiktningar av lekmiljöer runt förskolor. AMA Arbetsmarknad AMA har avtal med beställare för samtliga verksamheter under Den enda kända förändringen inför 2017 som rör AMA avseende avtal är att Arboga kommun kommer att upphöra sitt köp av budget och skuldrådgivning från den 1 april Det innebär en minskning motsvarande 0,4 årsarbetare. AMA har tillsammans med stadsledningen ansökt om medel från ESF för att utveckla arbetet med sociala företag. Beslut om tilldelning kommer under våren Om medel beviljas så kommer projektet att drivas från hösten 2016 t o m En ansökan kommer att göras till samordningsförbundet i vilken medel söks för att fortsätta med Projekt etablering vilket idag finansieras med medel från stadens sociala resursfond. Om medel beviljas så drivs projektet vidare till sommaren

78 Fritid och förebyggande Inga konkurrensupphandlingar eller förändrade uppdrag är signalerade från beställarna. Från och med 2016 är projektet Chance 2 Change permanentat och ingår nu i ordinarie beställning till Förebyggarcentrum. En projektansökan till samordningsförbundet är inskickad för att utveckla Chance 2 Change även för tjejer. Verksamheterna behöver utveckla det egna arbetet med att möta nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar med fokus på barn och ungdomars fritid, föräldrastöd och samhällsinformation. Detta arbete är också starkt förknippat med det strategiska utvecklingsarbetet att stärka den sociala hållbarheten. Det strategiska utvecklingsområdet för att stärka den sociala hållbarheten påverkar samtliga verksamheter på något sätt. Arbetet utgår från två fokusområden, nämligen inkludering och egenförsörjning och ska ske flerprofessionellt, stadsdelsnära och i samproduktion med externa parter. Två stadsdelar är utsedda till pilotområden (Skallberget och Viksäng/Öster Mälarstrand) men erfarenheterna ska spridas även till övriga delar av staden. Ett arbete kommer göras för att ytterligare utveckla arbetet kring kompetensförsörjning med fokus på kompetensutveckling och rekrytering. Även arbetet utifrån lösningsfokuserat förhållningssätt behöver utvecklas i samarbete med AMA, skolverksamheten, socialkontor ekonomi och samordningsförbundet. Verksamhetsområdet kommer revidera tidigare kvalitetsarbete och miljöarbete till ett kvalitetsledningssystem som stämmer överens med övriga förvaltningen. Tidigare kommunikationsplaner behöver uppdateras. Den fleråriga satsningen på jämställdhet som gjorts är nu implementerad och det fortsatta utvecklingsarbetet kring jämställdhet ingår numera i ordinarie verksamhetsutveckling. STYRELSEN FÖR STÖD, FRITID OCH ENTREPRENAD Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenads resultatkrav för 2017 blir att nå minst nollresultat. Investeringsram ,5 mnkr Styrelsen för Konsult och service Nämndens ansvar och uppdrag Servicepartners uppdrag framgår av våra särskilda direktiv där det bland annat står: Servicepartner ska på affärsmässig grund tillhandahålla samordning, förvaltning och utveckling av administrativa tjänster till stadens förvaltningar och bolag. Det överordnande uppdraget är att bidra till en effektiv verksamhet för Västerås stad och bidra till att västeråsaren får en bra kommunal service till lägsta möjliga kostnad. Bidra till nytänkande och kreativitet Tillhandahålla kvalificerat ledningsstöd och samordning Minimera suboptimering Ta tillvara stordriftsfördelarna 78

79 Verksamhetsutveckling Servicepartern är på en utvecklingsresa som tog sin början 2014 då en organisationsöversyn med namnet en imponerande organisation genomfördes. Under 2015 och 2016 har nästa steg i denna utveckling tagits genom att implementera en helt ny, platt och snabbrörlig organisation som möjliggör att nå förvaltningens vision. En ny utvecklingsplan kommer under året att tas fram för Ett antal områden kommer att vara viktiga i den fortsatta verksamhetsutvecklingen: Service och bemötande (Bästa möjliga möte) Välmående medarbetare Effektivitet Samarbete i 4 Mälarstäder (4M) Kreativitet och innovation Imponerande ledarskap Utveckling av miljöarbete Digitalisering Som intern serviceleverantör påverkas Servicepartner direkt av allt som händer i omvärlden och invärlden i Västerås stad. Styrelsers och nämnders beslut om att öka eller minska tjänsteköp från Servicepartner får direkt påverkan på förvaltningens uppdrag och dess omfattning, vilket ställer krav på en flexibel och snabbrörlig i organisationen. I ett läge där nämnderna och styrelserna får det allt svårare att klara sin ekonomi finns naturligvis risken att tjänsteköpen minskar, vilket alla måste vara medvetna om och beredda på. De kritiska framgångsfaktorerna finns därför i områdena kring verksamhetsutveckling: Leverera service och bemötande i absolut världsklass, skapa förutsättningar för välmående och högpresterande medarbetare som har roligt på jobbet, ständigt arbeta med processutveckling och effektivitet, utveckla förmågan till kreativitet och innovation, utveckla miljöområdet, ta tillvara på digitaliseringens effekter och ha ett ledarskap som möjliggör allt detta. STYRELSEN FÖR KONSULT OCH SERVICE Styrelsen för Konsult och Service resultatkrav för 2017 sätts till 1,0 mnkr. Investeringsram ,0 mnkr 79

80 Uppdrag till styrelser och nämnder Kommunfullmäktige beslutar att styrelser och nämnder får följande uppdrag: Uppdrag Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen. Äldrenämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys av behovet av särskilda boenden så att planeringen matchar de verkliga behoven både volymmässigt och tidsmässigt. Tekniska nämnden får i uppdrag att, i dialog med Kollektivtrafiknämnden, utreda förutsättningarna för indexuppräkning av kollektivtrafiktaxan samt återkomma med förslag till modell för detta. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att arbeta med tvåårsbudgetering. Tidpunkt för återrapportering Komplettering av årsplan Komplettering av årsplan Årsplan 2018 Årsplan 2018 Kommunstyrelsen för egen del beslutar att: Uppdrag Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samarbete berörda förvaltningar tydliggöra rutinerna för återsökning av statsbidrag kopplade till kostnaderna för flyktingmottagningen Tidpunkt för återrapportering Komplettering av årsplan 80

81 Bilaga 1 Budget 2017 i siffror Resultatbudget stadsledningskontorets budgetförslag Utfall Årsplan Årsplan Intäkter Kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statligt utjämningssystem, generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Resultatmål 1,4 % 2,5 % 81

82 Kommunstyrelsens budgetförslag 2017 Löne- Förslag Ingående och -0,5 % budgetbudgetram Förändrad pris- Besparings ramar från 2016 budgetram komp krav 2017 Skattefinansierad verksamhet Förskolenämnden 873,7 11,5 20,7-4,4 901,5 Grundskolenämnden 1 606,4 51,6 34,9-6, ,9 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 694,8 1,7 20,3 0,0 716,8 Äldrenämnden 1 344,6 24,2 36,7 0, ,5 Nämnden för personer m funktionsnedsättning 718,7 16,0 17,2-3,6 748,3 Individ- och familjenämnden 757,4 6,0 14,8-1,5 776,7 Kulturnämnden 184,1 0,7 4,4-0,9 188,3 Nämnden för idrott och friluftsliv 167,1 2,1-0,8 168,4 Tekniska nämnden 398,9 4,5 6,9-2,0 408,3 Skultuna kommundelsnämnd 101,1 3,7 2,4-0,5 106,7 Byggnadsnämnden 23,8 1,1-0,1 24,8 Miljö- och konsumentnämnden 19,7 0,6-0,1 20,2 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 178,8 5,0 3,6-0,9 186,5 Kommunrevision 3,5 0,1 0,0 3,6 Överförmyndarnämnden 11,8 0,4 0,3-0,1 12,4 Valnämnden 1,7 1,7 Fastighetsnämnden budgetanslag 1,1 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförbund 71,6 1,0 2,4 75,0 Delsumma 7 158,8 126,3 168,5-21, ,6 Intäktsfinansierad verksamhet Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg 0,0 0,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 Fastighetsnämnden 4,6 3,9 8,5 Fastighetsnämnden exploateringsverksamhet 3,8-1,3 2,5 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 0,0 0,0 Delsumma 9,4 2,6 0,0 0,0 12,0 SUMMA 7 149,4 104,7 168,5-21, ,6 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) 51,0 5,7 9,5 66,2 Löne- och priskompensation 0,0 0,0 Central lönepott 8,0 10,0 18,0 Fördelning generellt statsbidrag 3,9-3,6 0,3 Ettårssatsningar ,2-11,2 0,0 KS kommungemensamma reserv 24,7 25,3 50,0 Reserv för flyktingsituationen 0,0 73,4 73,4 TOTALT STADEN 7 248,2 213,3 188,0-21, ,5 82

83 Ramhöjningar demografi mnkr Förskolan ökat barnantal 13,5 Grundskolan ökat elevantal 42,8 Gymnasieskolan ökat elevantal 1,7 Äldreomsorgen fler äldre 19,5 Personer med funktionsnedsättning 15,0 Individ och familj försörjningsstöd o vårdkostnader 3,6 Tekniska nämnden gator och parker ökad yta 1,0 Överförmyndarnämnden volymökning gode män 0,4 Totalt 97,5 Ramförändringar utöver demografi mnkr Grundskolenämnden Elevhälsa och förebyggande insatser i tidiga åldrar 4,0 Fritidshemslyft 3,0 Äldrenämnden Digitala trygghetslarm i ordinärt boende 4,7 Nämnden personer med Utbildning för ökat kompetens inom mat och hälsa funktionsnedsättning (ettårssatsning) 1,0 Individ- och familjenämnden Tillnyktringsenhet 2,4 Kulturnämnden Årligt underhållsanslag till Vallby Friluftmuseum 0,7 Tekniska nämnden Kollektivtrafiken, minskad nettokostnad -6,0 Strategiska investeringar, kapitalkostnader 5,5 Ökat gatuunderhåll och gatudrift (driftbudgeten) 3,0 Grönska och cykelparkeringar i city (förlängd ettårssatsning) 1,0 Kommunstyrelsen Insatser västra stadsdelarna (tillfällig satsning två år) 4,0 Ortsanalys och medborgarbudget samt utv av Lögaängsområdet (ettårssatsning) 1,0 Mälardalens brand- och Utjämning av huvudmannabidraget till samma ersättning räddningsförbund per invånare. 1,0 Centralt staden Ökade pensionskostnader 9,5 Fastighetsnämnden Budgeterat överskott till följd av att underhåll redovisas som investering -3,9 Budgeterat överskott exploateringsverksamhet -2,5 Totalt 28,4 83

84 KOMMUNALSKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Cirkulär 2016:17 (april 2016) mnkr Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Befolkning 1 nov året innan Utdebitering (%) 20,36 20,36 20,36 20,36 20,36 Prognos (%) SKL 5,0 5,2 4,3 4,3 4,1 Fastställda uppräkningsfaktorer för ,3 Fastställda uppräkningsfaktorer för 2017 SKATTEINTÄKTER Inkomstutjämningsbidrag Slutavräkning 2015, korrigering 6 Slutavräkning Slutavräkning Delsumma Kostnadsutjämningsavgift Regleringspost LSS-utjämning Delsumma Kommunal fastighetsavgift TOTALT SKATTER OCH STATSBIDRAG Nytt generellt statsbidrag Specifikation Slutavr 2015 korr post Slutavr 2016: Bokslut kr per inv = 6,1 Mkr. Korr. post mot bokslut 2015, 40 kr/inv = 5,7 Mkr kr per inv = -18,2 Mkr Kostnadsutjämningsavgift, kr per inv LSS-utjämning, kr per inv

85 Bilaga 2 Nämnders och styrelsers styrkort och följekort Sammanställning av kritiska framgångsfaktorer och indikatorer i nämnders och styrelsers styrkort samt deras följekort. Skillnaden mellan indikatorerna i styrkortet och måtten och nyckeltalen i följekortet är att indikatorerna är kopplade till de kritiska framgångsfaktorerna och därmed också något nämnden styr på, till skillnad mot följekortet som innehåller väsentliga mått och nyckeltal som är viktiga att följa över tid. Några styrelser och nämnder har inte beslutat om sitt följekort ännu utan redovisar väsentliga mått och nyckeltal enligt tidigare modell och är därför inte uppdelade per perspektiv utan presenteras i en enda lista. Förskolenämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Erbjuda plats på behovsdatum Alltid bästa möjliga möte Kvalitet Ekonomi Medarbetare Förskola på vetenskaplig grund Inkluderande lärmiljö Likvärdig pedagogisk miljö Fler förskollärare Stärka Förskolenämnden som tillsynsmyndighet Komma tillrätta med obalansen i verksamhetsekonomin En resursfördelning som främjar likvärdighet och som inte urholkas 2016 Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö Hållbart ledarskap Differens mellan behovsdatum och placeringsdatum PN-enkäten Regelbunden och fördjupad uppföljning i nämnden avseende gruppstorlek och personaltäthet (antal/år) Funktionsvärdering av förskolelokaler Värdering av systematiskt kvalitetsarbete Saknas Sjukfrånvaro Organisationsindex Stressindex Engagemangsindex Antal medarbetare per chef Klagomål Anmälningsärenden Marknadsandelar NöjdKundIndex Platserbjudande vid behov Personaltäthet Andel förskolelärare Gruppstorlek Ändamålsenliga lokaler, funktionsvärdering Utfall jämfört med budget och prognos Sjukfrånvaro Engagemangsindex Nöjda medarbetare 85

86 Grundskolenämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Alltid bästa möjliga möte Goda relationer med all verksamhet i kommunen som är finansierad av nämnden Kvalitet Ekonomi Medarbetare Grundskola på vetenskaplig grund Inkluderande lärmiljö Likvärdig pedagogisk miljö Utveckla det systematiska kvalitets-arbetet Ökad andel behöriga lärare Komma tillrätta med obalansen i verksamhetsekonomin Optimering av lokaler 7-9 Utveckla resursfördelning för ökad likvärdighet Chefers och medarbetares arbetsmiljö underlätta för enheterna att fokusera på kärnuppdraget PN-enkät ev. utförarenkät Uppföljning av inkomna klagomål. Nämnden får rapport från förvaltningens möten med fristående huvudmän Uppföljning av behöriga lärare (huvudmannen totalt och per skola) Bedömningsmatris avs. status på det systematiska kvalitetsarbetet (huvudmannen totalt och per skola) Oförändrad eller sänkt andel OH Lokalersättningsmodell kommunicerad och klar i november Andel enheter med budhetavvikelse < X På viket sätt har förvaltningen tagit lärdom av arbetsmiljöverkets tillsyn Hur har stödet anpassats till olika enheters behov? Upplevd trygghet Upplevd lust att lära Upplevt inflytande Upplevd kunskap om målen Upplevt stöd och hjälp Upplevd återkoppling Upplevda höga förväntningar Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel godkända i alla ämnen åk 9 Betygskvot pojkar/flickor Andel lärare med legitimation Elever per lärare Inskrivna elever per årsarbetare Personaltäthet i fritidshemmen Utfall jämfört med budget och prognos Andel OH Andel täckningsbidrag Kostnad per elev, totalt och fördelat per kostnadsslag Sjukfrånvaro i procent Organisationsindex Engagemangsindex Stressindex Antal medarbetare per chef 86

87 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Alltid bästa möjliga möte Goda relationer med all verksamhet i kommunen som är finansierad av nämnden PN-enkäten Inkomna klagomål från fristående skolor och andra externa utförare Upplevd trygghet Upplevd lust att lära Upplevt inflytande Upplevd kunskap om målen Upplevt stöd och hjälp Upplevd återkoppling Upplevda höga förväntningar Klagomål Marknadsandel Kvalitet Inkluderande lärmiljöer Undervisning på vetenskaplig grund Likvärdighet mellan skolor och program - pedagogisk kvalitet och resursfördelning Utveckla det systematiska kvalitets-arbetet Minskat utanförskap för unga i åldern år Återkoppla kvalitetsuppföljningen vux Bedömning enligt given matris Jämförelser över tid och med andra kommuner Andel elever med gymnasieexamen Genomsnittligt betygspoäng åk 3 Betygskvot pojkar/flickor, män/kvinnor Resultatuppföljning på introduktionsprogrammen Lärare per 100 elever Andel legitimerade lärare Andel ungdomar som varken studerar eller är i arbete Vuxenutbildning, volymer per verksamhet och andel godkända Ekonomiskt utfall Ekonomi Komma tillrätta med obalansen i Andel enheter med budgetavvikelse verksamhetsekonomin Medarbetare Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö Sjukfrånvaro per enheten Sjukfrånvaro i procent, fördelat på kort- och långtidsfrånvaro Stressindex Engagemangsindex Organisationsindex Pedagogisk personal per rektor 87

88 Äldrenämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Alla enskilda är trygga i sin vardag Den enskilde blir meddelad förändringar i god tid. Biståndshandläggarna är tillgängliga. Trygghetslarm i ordinärt boende har modern teknik. Välfärdsteknologi bidrar till trygghet i vardagen för fler. Hemtjänst Andelen äldre som kan påverka när insatsen utförs Andelen äldre som kan påverka hur insatsen ska utföras Andelen äldre som blir meddelat förändringar i förväg Andel äldre som upplever att hemtjänsten håller utlovade tider Andelen äldre som har förtroende för hemtjänstpersonalen Andelen som har lätt att få kontakt med sin utförare Andelen äldre som upplever ensamhet Kvalitet Handläggningen är rättsäker Alla enskilda är delaktiga Alla beslut följs upp Beslut som fattas följer gällande riktlinjer. Den enskilde kan påverka vad och var man äter. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/ särskilt boende i sin helhet. 88 Antal Lex Sarah Antal klagomål/synpunkter Antal dagar mellan ansökan och beslut Antal dagar mellan beslut och verkställighet Hemtjänst Ej verkställda beslut inom tre månader. Antal gynnande biståndsbeslut e-hemtjänst Andel omprövningar/uppföljningar av biståndsbeslut Antal avvikande gynnande beslut jfr riktlinjen, Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden. (Ja=1, Nej=0) Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice. (Ja=1/Nej=0) Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sin hemtjänst SÄBO

89 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Ej verkställda beslut inom tre mån Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka vilka tvkanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i den egna lägenheten, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka vilka tvkanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål, andel (%) Ekonomi Hålla given budgetram Verksamheten är kostnadseffektiv Budget jämförs med utfall och prognos Nämnden fattar beslut som är ekonomiskt hållbara på sikt. Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden. 89 Utskrivningsklara, Nettokostnad Bostadsanpassningbidrag, Nettokostnad Hemtjänst Nettokostnad Antal personer (medel) Antal beviljade timmar Antal utförda timmar

90 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Hemsjukvård Nettokostnad Antal utförda timmar Antal aktuella patienter per viss period Delegerad hälso- och sjukvård Antal utförda timmar??? Servicehus Antal tillgängliga lägenheter per 31/12 Antal beviljade timmar Antal utförda timmar Antal personer under 65 Antal personer 65 eller eller äldre Nettokostnad Nettokostnad per lägenhet Äldreboenden Antal tillgängliga lägenheter per 31/12 Antal personer under 65 Antal personer 65 eller eller äldre Nettokostnad Nettokostnad per lägenhet Korttidsvård Antal korttidsplatserper 31/12 Nettokostnad Nettokostnad per plats Medarbetare Nämnden har ingen personal Nämnden har ingen personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda Biståndsenheten Medarbetarindex Ledarindex Stressindex Sjukskrivningstal Omsättning 90

91 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Kvalitet Ekonomi Rättssäker handläggning Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Kostnad hemtjänst/boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner 91 Antal ärenden förmedlade via kontaktcenter som återkopplas till den enskilde inom tre arbetsdagar Boendet har varit fritt från både våld och hot om våld under de senaste 6 månaderna Antal personer som bor i lägenhet inom bostad med särskild service som har möjlighet till internetuppkoppling Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats boende enl LSS Verkställighetstid antal dagar från beslut till insats kontaktperson enl LSS Antal Lex Sarah-raporter Antal klagomål/synpunkter Ej verksställda beslut inom tre månader avseende Kontaktperson Avlösarservice Särskilt boende Korttidsvistelse LSS Antal verkställda beslut inom 12 områden Boendestöd Kostnader beslut till insats Tid Personer Personlig assistans Daglig verksamhet Utskrivningsklara Köpta platser Bostadsanspassningsbidrag Nettokostnad LSS före och efter utjämning kr/inv

92 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Medarbetare Nämnden har ingen personal Nämnden har ingen personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda på biståndsenheten Medarbetarindex Ledarindex Stressindex Individ- och familjenämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Vår verksamhet har hög tillgänglighet Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Kvalitet Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Effektiv och rättsäker handläggning Evidensbaserad praktik Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Vår verksamhet har god tillgänglighet Det ska finnas bra information om verksamheterna Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheterna Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Den enskilde upplever att personalen är kunnig Den enskilde upplever att personalen visar respekt för denne och dennes situation. Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Den enskilde känner förtroende för personalen Andel hushåll med bidragstider 9-12 månader inom försörjningsstöd Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar Metoder relevanta för målgruppen Antal/andel bostadslösa Besvarade telefonsamtal Besvarade mail 92 Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förbättras? Andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd minskar Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Andel av biståndstagare som har långvarigt ekonomiskt bistånd, (%) (Kompletterande mått) Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten (förbättrats lite, mycket) Andelen som fullföljer planerad insats ska öka Antal vräkningar minskar Antal uteliggare minskar Antal vräkta barn Beläggning boenden

93 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Ekonomi Tilldelad budgetram hålls Försörjningsstöd Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Kostnadsjämförelser med andra kommuner Avtalstrohet vid inköp vård Rätt insatser till rimlig kostnad Samordnade vårdplaner 93 Månadsstatistik kostnader Månadsstatistik antal hushåll Månadsstatistik åldersfördelning Månadsstatistik beslutsorsaker Barn 0-12 Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv (N33016) Vårddygn barn familjehem och institution (mån) Vårddygn boende öppenvård barn (mån) Årsplaceringar barn i eget familjehem Årsplaceringar i eget familjehem (år) Genomsnittlig tid barn, dagar i eget familjehem Genomsnittlig tid barn, dagar i konsulentstött familjehem Genomsnittlig tid barn, dagar på institution Kostnad per årsplats, tkr Familjehem, barn Kostnad per årsplats, tkr Institution, barn Antal ärenden uppdelat på kön Ungdom Vårddygn ungdom familjehem och institution (mån) Vårddygn boende öppenvård ungdom (mån) Årsplaceringar i konsulentstött familjehem (år) Årsplaceringar på institution (år) Genomsnittlig tid ungdom, dagar i eget familjehem Genomsnittlig tid ungdom, dagar i konsulentstött familjehem Genomsnittlig tid ungdom, dagar på institution Kostnad per årsplats, tkr Familjehem, ungdom Kostnad per årsplats, tkr Konsulentstödda familjehem, barn Kostnad per årsplats, tkr Konsulentstödda familjehem, ungdom

94 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kostnad per årsplats, tkr Institution, ungdom Antal ärenden uppdelat på kön Antal ärenden uppdelat på ålder Genomsnittlig tid för insats Kö, genomsnittlig kötid Antal ärenden serviceinsatser Vuxen missbruk Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv (N35019) Antal LVM ärenden Antal årsplaceringar öppenvård externt boende missbruk Genomsnittlig tid vuxen, dagar i eget familjehem Genomsnittlig tid vuxen, dagar i konsulentstött familjehem Genomsnittlig tid vuxen, dagar på institution Kostnader öppenvård externt boende missbruk Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/invånare år (N35804) Vårddygn vuxen familjehem och institution (mån) Årsplaceringar vuxna i eget familjehem (år) Årsplaceringar vuxna konsulentstött familjehem (år) Årsplaceringar vuxna på institution (år) Andel kvinnor Andel män Antal ärenden serviceinsatser inom egen öppenvård Boende Vårddygn boende öppenvård vuxen (mån) Genomsnittlig tid vuxna, dagar på institution (år) Antal årsplaceringar öppenvård externt boende övriga vuxna Kostnader öppenvård externt boende missbruk Andel kvinnor Andel män

95 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Flykting ungdom Medarbetare SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Det är ett gott ledarskap inom SNF. Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. Personalomsättning Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv (N33016) Vårddygn barn familjehem och institution (mån) Vårddygn boende öppenvård barn (mån) Årsplaceringar barn i eget familjehem Årsplaceringar i eget familjehem (år) Genomsnittligt antal biståndshushåll per månad per handläggare (omräknat till heltid) Barn 0-20 år per handläggare (årsarbetare), antal 95

96 Tekniska nämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer och styrtal Följekort Kund Attraktiv offentlig miljö Fungerande infrastruktur Kundbemötande och invånardialog Andelen västeråsare som upplever parkerna som vackra och trivsamma ska vara minst 65 % Andelen västeråsare som upplever natur och friluftsområden som attraktiva ska vara minst 90 % Nöjdheten med situationen för cyklister ska vara minst 90 % Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken ska vara minst 78 % 96 Andelen västeråsare som upplever gator och parker i Centrum som trygga Andelen västeråsare som tycker att lekplatserna är attraktiva Cykelåkandet förbi våra automatiska mätstationer Antalet dödade och svårt skadade i trafiken Placeringen i tillgänglighetsbarometern Nöjdhet med situationen för fotgängare Andelen västeråsare som är nöjda med underhåll och skötsel av gator och vägar Nöjdhet med vinterväghållningen Resandeutvecklingen i kollektivtrafiken (Ersätter kundnöjdhet som måltal i styrkortet från och med 2017, när nytt mätsystem tagits i drift) Total längd gång- och cykelbanor (km) Total väglängd (km) Antal belysningspunkter Antal vinterväghållningspådrag (stora pådrag, små pådrag, långedrag samt halkbekämpning på stora leder) Antal tillfällen för halkbekämpning av stora leder Ny beläggning på gång- och cykelvägar (tusental kvadratmeter) Ny beläggning på körbanor (tusental kvadratmeter) Allmänna parkeringsplatser (antal) Avgiftsbelagda parkeringsplatser (antal) Antal lekplatser Antal aktivitetsplaner Antal isbanor som spolas Total gräsyta som klipps (tusental kvadratmeter) Ytor med perennplaneringar (kvadratmeter)

97 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer och styrtal Följekort Ytor med sommarblomsplaneringar (kvadratmeter) Ytor med prydnadsbuskage (kvadratmeter) Ytor med bruksbuskage (kvadratmeter) Antal omsorgsresor Antal färdtjänstresor med taxi Antal resor med flexlinjen Antal resor med flexlinjen 65+ Antal färdtjänsttillstånd Antal nyttjade färdtjänsttillstånd Andel nyttjade färdtjänsttillstånd (%) Kvalitet Ekonomi Rätt utförda entreprenader Rätt utförda tjänster mot kund Fungerande planeringsprocess Effektiv uppföljning av arbeten Driftbudget exkl vinterväghållning i balans Investeringsbudget i balans Väl fungerande och effektiv ekonomistyrning och uppföljning Minst två entreprenadrevisioner genomförs under året Minst 70 % av företagarna ska vara nöjda med Tekniska kontorets service inom markupplåtelser Alla tekniska kontorets processer ska inkludera uppföljning Antalet tillfällen för planverkstäder och andra samverkansforum ska vara minst 5 st 90 % av investeringsprojekt genomförs enligt tidplan Utfall för drift och investeringar överstiger inte budget Kostnader för konkurrensutsatta verksamheter ska minska 100 % av våra leveranser inom ekonomiprocessen är i tid 100 % av tekniska nämndens ledamöter och ersättare ska vara nöjda med våra leveranser 97 Andelen av nästa års större investeringsprojekt som är projekterade och där bygghandlingar finns vid årets slut (%) Antal schaktansökningar Återställd mark efter grävning (tusental kvadratmeter) Genomsnittlig handläggningstid för ärenden i infracontrol och för färdtjänst Felparkeringsavgifter (antal) Andel vägyta med ny beläggning (%) Övrigt Belastningen av kväve och fosfor från jordbruksmark Andelen inslag av våtmarker och dammar för dagvatten Antalet fria vandringsvägar i vattendragen till och från sjöarna Verksamhetens kostnader (miljoner kronor) Investeringar (miljoner kronor) Intäkter från gatumarksparkering (miljoner kronor) Intäkter från parkeringsanläggningar (miljoner kronor) Energiförbrukningen för gatubelysning (kwh) Kostnad för gatubelysning (kr/kvadratmeter) Kostnad för vinterväghållning (kr/kvadratmeter)

98 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer och styrtal Följekort Kostnad för gräsklippning (kr/kvadratmeter) Avgiftsbelagd parkering, resultat per plats (kr) Transportkostnad per färdtjänstresa med taxi (kr/resa) Transportkostnad per omsorgsresa (kr/resa) Transportkostnad per resa med flexlinjen (kr/resa) Medarbetare Väl fungerande organisation Kompetensutveckling Friska medarbetare Sammanvägt organisationsindex ska vara minst 70 % Minst 70 % av medarbetarna upplever att de får den kompetensutveckling de behöver Ledarskapsindex ska vara minst 70 % Medarbetarnas engagemangsindex ska vara minst 70 % Minst 80 % av medarbetarna ska uppleva att deras hälsa är god Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro (%) Samtliga resultat i medarbetarenkäten 98

99 Byggnadsnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Kunskap om efterfrågan och god framförhållning/ Göra rätt sak i rätt tid God kompetens hos medarbetare och god bemanning Rättssäkra beslut Social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet i planarbete Bygga rätt och tillgängligt från början Ärendebalans Antal utvärderingar av genomförda plan- och bygglovsprojekt Medarbetare med rätt kompetens Antal kvalificerade sökande/utannonserad tjänst Antal återförvisade ärenden från domstol Antal uppföljningar av H4:an i BN Genomförda utbildningar Genomförda uppföljningar varav minst x% uppfyller kvalité för Universell Design Kvalitet Ekonomi Medarbetare Kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens (eftertraktade på arbetsmarknaden) Friska medarbetare Uppföljningssystem Rätt kostnadstäckning Tillräckliga resurser i förhållande till verksamhetsefterfrågan Få anmälningsärenden Färre IT störningar Kunskap om efterfrågan och god framförhållning/ Göra rätt sak i rätt tid God kompetens hos medarbetare och god bemanning Rättssäkra beslut Social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet i planarbete Bygga rätt och tillgängligt från början Medarbetarenkäten Fler ambassadörer Frisktal Lägre stressindex Budget uppföljning Ärendebalans Antal utvärderingar av genomförda plan- och bygglovsprojekt Medarbetare med rätt kompetens Antal kvalificerade sökande/utannonserad tjänst Antal återförvisade ärenden från domstol Antal uppföljningar av H4:an i BN Genomförda utbildningar Genomförda uppföljningar varav minst x% uppfyller kvalité för Universell Design 99

100 Miljö- och konsumentnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Verksamheterna är nöjda med vår service och vårt bemötande Nöjdkundindex, NKI Kvalitet Verksamheterna ska få riskbaserad tillsyn Andel genomförd tillsyn av planerad enl. VP Ekonomi Kostnadseffektiva inköp Andel tummen upp inköp i VIP Medarbetare Alla medarbetare mår bra och har möjlighet att utvecklas i arbetet Organisationsindex Jag får den kompetensutveckling jag behöver för att utföra mina arbetsuppgifter på bästa sätt Obligatorisk sjukredovisning Antal inspektioner på skolor, gymnasieskolor och förskolor Antal livsmedelskontroller Antal miljöfarliga verksamheter som fåt tillsynsbesök Övriga tillsynsbesök Totalt antal tillsynsbesök NöjdKundIndex Insikt Timtaxa miljöbalken Timtaxa livsmedel Antal livsmedelsverksamheter Årsarbetare för livsmedelskontroller Resursbehov för livsmedelskontroller Antal genomförda livsmedelskontroller 100

101 Fastighetsnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Fastighetsnämnden levererar tjänster utifrån koncernnytta och kundernas behov med god kvalitet och service. Fastighetsnämnden bidrar till att 4000 bostäder byggs under samt att övriga mål i KBP uppfylls. Markanvisnings- och fastighetsförsäljningsprocessen är transperent och accepterad Upphandlingsprocessen är transperent, accepterad och uppmuntrar till fler aktörer att delta i upphandlingar NKI* Mark- och exploatering NKI* Fastighetsförvaltning Antal markanvisade bostäder Antal färdiga styckebyggartomter att erbjuda till försäljning ** Antal planlagda styckebyggartomter ** Antal genomförda kundmöten Kvalitet Ekonomi Medarbetare Fastighetsnämndens tjänster levereras med rätt åtgärd, i rätt tid och till rätt kostnad. Fastighetsnämnden bidrar med hållbara lösningar avseende stadens miljö- och klimatmål samt sociala och kulturella mål Fastighetsnämndens tjänster levereras utifrån ett koncernperspektiv och till rätt kostnad med rätt åtgärd samt i rätt tid Fastighetskontoret är en attraktiv arbetsplats som stimulerar till engagemang och nytänkande Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp Hållbarhetskrav i samband med upphandlingar är framtagna och etablerade Fastighetskontoret ska ta en aktiv del i stadens plan för systematiskt kvalitetsarbete Belåningsgraden för exploateringsverksamheten minskar Ökad kvalitet avseende driftkostnader för Fastighetsförvaltning Genomföra investeringar enligt strategiska mål och inriktningar Prioritera samnyttjande av lokaler Organisationsindex Ambassadörsindex Engagemangindex Antal språkpraktikanter Vakansgrad Procent av hyra Procent av area Mediaförbrukning El: kw/m2/år och förändring Värme: kw/m2/år och förändring Co2: Utsläpp procent lokaler Lokaleffektivitet Inhyrda lokaler: m2, förändring, andel Egna lokaler: m2, förändring, andel NöjdKundIndex Underhåll: kr/m2 Indikatorer enligt Riktlinje för bostadsförsörjning: nr 1, 3, 4, 5, 8, 13 Organisationsindex Ambassadörsindex Engagemangsindex 101

102 Kulturnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Ett brett utbud av verksamheter Tillgången till kulturevenemang Bra bemötande Avsaknad av något i Västerås kulturutbud Kvalitet Ekonomi Medarbetare Stödja och främja kulturlivet utifrån nämndens resurser God kostnadskontroll Kostnadseffektiva inköp Alla anställda har rätt kompetens utifrån sina arbetsuppgifter Medarbetare upplever tillhörighet, delaktighet, tydlighet i uppdraget och ett gott ledarskap Nöjdhetsmätare Nöjdhet med Västerås kulturutbud? Kostnad per invånare (enl Kolada) Månadsresultat Andel möjliga beställningar i VIP Andel inköp tummen upp-produkter Jag får den kompetensutveckling jag behöver för att utföra mina arbetsuppgifter Organisationsindex enligt medarbetarundersökning Biblioteket Antal besök Antal besök på webbplatsen Antal besök inkl virtuella Antal lån totalt varav antal lån barnlitteratur Kulturskolan Antalet elever Konstmuseet Antal besök Antal vuxna som fått visning Antal barn som fått visning Vallby friluftsmuseum Antal besök Antal vuxna som fått visning Antal barn som fått visning Anundshög Antal vuxna som fått visning Antal barn som fått visning Västerås Kulturcentrum Antal besök varav antal besök, barn och ungd - varav kultur i skolan - varav skapande skola CuLTUREN Antal besök Växhuset Antal besök 102

103 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Västmanlandsmusiken Totalt antal besök i Västerås varav antal barn- och ungdomsbesök Antal föreställningar (Västerås) Västmanlands Teater Totalt antal besök inkl gästspel och uthyrning varav antal besök barnteater inkl gästspel o uthyrning Antal föreställningar Västerås Kulturföreningar Antal föreningar som fick bidrag Fritidsföreningar Antal föreningar som fick bidrag Summerade barnverksamheter (konstmuseet, friluftsmuseet, Kulturstöd och arrangemang, VMU, teater Vmld, 4:e teatern, Elektra, biblioteket) Obs! Bokade besök i vht. Antal kulturbesök per barn (vht enl ovan). Antal Västeråsbarn, 6-18 år Summerade kulturbesök (konstmuseet, friluftsmuseet, Kulturstöd och arrangemang, VMU, teater Vmld, 4:e teatern, Elektra) Antal besök /invånare Antal invånare i Västerås Stadsarkiv Antal besök 103

104 Nämnden för idrott och friluftsliv Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Ha ett brett utbud av anläggningar och Tillgången till idrottsevenemang Bidrag till idrottsföreningar aktiviteter Avsaknad av någon idrottsanläggning i Västerås Antal medlemmar 7-20 år Bra bemötande Avsaknad av någon friluftsanläggning i Västerås Antal aktivitetsdeltagare 7-20 år Nöjdhetsmätare Antal föreningar som fått generella bidrag Kvalitet Ekonomi Medarbetare Stödja och främja idrott och friluftslivet utifrån nämndens resurser God kostnadskontroll Kostnadseffektiva inköp Alla anställda har rätt kompetens utifrån sina arbetsuppgifter Medarbetare upplever tillhörighet, delaktighet, tydlighet i uppdrag och ett gott ledarskap Nöjdhet med Västerås idrottsutbud Nöjdhet med Västerås friluftsutbud Kostnad per invånare (enl Kolada) Månadsresultat Andel möjliga beställningar i VIP Andel inköp tummen upp-produkter Jag får den kompetensutveckling jag behöver för att utföra mina arbetsuppgifter Organisationsindex enligt medarbetarundersökning Drive-in verksamhet, idrott Antal besök Badanläggningar Antal besök Idrottsanläggningar Beläggning i %, (genomsnitt) Båtplatser Antal uthyrda Beläggning i % Kö till båtplats 104

105 Kommunstyrelsen Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Förvaltningens medarbetare har förtroende från de kollegor och grupper vi möter i vår vardag Snittet för det sammanfattande resultatet i Sk:s kundundersökning Kvalitet Ekonomi Medarbetare Förvaltningens medarbetare utövar sitt uppdrag med hög professionalitet Förvaltningen förmår prioritera och samordna sina åtaganden så att insatserna ryms inom budget God arbetsmiljö, särskilt i fråga om stress samt undanröjda effektivitetshinder Samverkan mellan processer, enheter och medarbetare Effektiva och inspirerande möten till innehåll och form Kundenkätens svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du stadsledningskontorets kompetens som professionell? Antalet genomförda punkter i 10p programmet för kvalitetsutveckling. Utfall mot budget Index för Organisation Stress Ledarindex Svaret på fråga till kontorets medarbetare om upplevelsen av samverkan och mötesformer Överförmyndarnämnden Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund saknas saknas Antalet ställföreträdarskap Kvalitet Leverera i tid till följd av den höga saknas arbetsbelastningen Följa med i den tekniska utvecklingen Ekonomi saknas saknas Medarbetare saknas saknas Antalet nya ansökningar Antalet nya anordnanden Antalet redovisningshandlingar som granskats och hur många av dessa som är årsräkningar Andel ställföreträdare som önskar arvode Stadens andel av totalt utbetalt arvode Antal inkomna redovisningar via E-tjänst Antal överklagade beslut och antal som ändras 105

106 Skultuna kommundelsnämnd Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Kundens upplevelse av alltid bästa möjliga möte Skapa optimala förutsättningar för kunden Kvalitet Ekonomi Medarbetare Synliggöra varje enhets utvecklingsarbete Medarbetare arbetar utvecklingsinriktat Innovation och utveckling är självklart i alla verksamheter Förvaltningens ekonomiska inriktning är utifrån ett strategiskt hållbart perspektiv inriktad på att säkerställa en ekonomi i balans på kort och lång sikt En gemensam kompetensförsörjning genom samordnad vikariepool Innovation och utveckling utifrån inifrånkraft Innovativt ledarskap Andelen mycket nöjda med bemötande ökar Andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ökar Andelen medarbetare som tar ansvar för helheten ökar Ansvarig chef tar aktiv del i att utveckla verksamheten Antal idéer/utmaningar till Innomera 10 st. Förvaltningen når ett nollresultat Andel enheter med positiv budgetavvikelse 100 % Engagemang 75 % Kompetensutveckling 78 % Ledarskap 78 % Jag anstränger mig för att vara säker på att ge varje kund/brukare är mycket nöjd med vår service och våra tjänster Andelen mycket nöjda med bemötande ökar (hemtjänsten) Andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ökar Andelen mycket nöjda med bemötande ökar (Vallonen) Andelen mycket nöjda med bemötande ökar (Stöd och service) Andelen barn mest positiva till frågan Tycker du om att vara på förskolan? Inom min arbetsgrupp har vi ofta diskussioner som leder fram till förbättringar i verksamheten Inom min arbetsgrupp tar alla ansvar för helhetens resultat och inte bara sitt eget Min närmaste chef tar aktiv del i att utveckla verksamheten Min närmaste chef ger stöd till medarbetare som vill förbättra verksamheten Resultatkrav, tkr Engagemang (medarbetarenkät fråga A) Kompetensutveckling (medarbetarenkät fråga L) HME frågor, samlat index (medarbetarenkät) Ledarskap 106

107 Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Följekort Kund Alltid bästa möjliga möte Ett starkt varumärke Andel nöjda kunder delaktighet 78 % Andel nöjda kunder medarbetares bemötande 85 % Andel kunder nöjda med verksamheten som helhet Kvalitet Ekonomi Medarbetare Ett systematiskt kvalitetsarbete Levererar gällande uppdrag Vi är innovativa och utvecklar vår verksamhet Förvaltningen präglas av ett affärsmässigt förhållningssätt En systematisk kompetensförsörjning En attraktiv arbetsgivare Andel enheter med systematiskt kvalitetsarbete 100 % Antal idéer/utmaningar till Innomera 10 st. Resultatkrav förvaltning 0 mnkr Andel enheter med positiv budgetavvikelse 100 % Organisationsindex 65 % Ledarindex 65 % Minska fyllnads- och övertidstimmar 10 % Antal avvikelser Totalt Synpunkter och klagomål o Totalt o Lex Sarah o Lex Maria Antal timmar/verksamhet Antal platser/verksamhet Kostnad per timme/verksamhet Kostnad per plats/verksamhet Debiterbar effektivitet hemtjänst Inköp i VIP Antal anställda, män och kvinnor Sjukfrånvaro totalt resp. kort Övertid/närvarotid Mertid/närvarotid Köpta vikarietimmar/närvarotid 107

108 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Alltid bästa möjliga möte Förtroende hos kunder, besökare och deltagare Kommunikation Drivande i arbetet kring Social hållbarhet Kvalitet Ekonomi Medarbetare Systematiskt kvalitetsarbete Utveckling och förnyelse Leverera beställd kvalitet Eget kapital/omställningsmedel Kostnadsanpassningar Effektiva upphandlingar och inköp Affärsmässighet Information och delaktighet Strategisk kompetensförsörjning Attraktiv arbetsgivare 108 Produktion Andel nöjda beställare samt kundbemötande Antal förbättringar, internrevisioner, andel fordon med förnyelsebart drivmedel Ekonomiskt omsättning och utfall Organisationsindex, engagemangsindex samt ledarindex AMA Arbetsmarknad Deltagarindex vilket är deltagarnas svar på ett antal frågor om sin tid vid AMA. Deltagare som upplever personlig utveckling. Antal förbättringar, antal internrevisioner och aktiviteter tillsammans med fritid och förebyggande. Ekonomiskt utfall och antal inköp i VIP Organisationsindex, engagemangsindex, ledarindex Fritid och förebyggande Kundperspektiv: andel nöjda beställare, andel nöjda besökare/deltagare, kundbemötande, två gemensamma utvecklingsarbeten med AMA utifrån social hållbarhet, besöks- /deltagarstatistik uppdelat på kön, följsamhet utifrån aktiviteter och mål i kommunikationsplanerna. Kvalitet: antal förbättringar, antal internrevisioner, antal synpunkter och klagomål, antal Lex Sarah, Ekonomi: ekonomiskt utfall, andel inköp i VIP, fördelning av resurser kopplat till gender budgeting Medarbetare: organisationsindex, engagemangsindex, ledarindex, antal anställda uppdelat på kön, sjukfrånvaro totalt respektive kort, övertid/mertid, antal medarbetare med adekvat utbildning.

109 Styrelsen för Konsult och Service Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Kund Personlig service Erbjuda det kunder vill ha (involvera, fråga kunder bättre) Snabb återkoppling och respons till kund Fortsatt utveckling av service och riktigt bra bemötande Proaktivitet Alltid leverans i tid Kundindex Andel avklarade aktiviteter Kvalitet Ekonomi Medarbetare Produktutvecklingsråd/ partnerskap med stora kunder Analysera om nuvarande utbud är rätt: utveckla och avveckla Säkerställ kundens behov. Omvärldsbevaka utvecklingen inom kundens område Planerad leverans vs förväntad leverans Definiera leverans Uppföljning av leveranser mot förväntad leverans, återkoppling Jobba systematiskt med processkvalitet/effektivitet Styrning och uppföljning av mål- och resultatkrav Utveckla budget- och prognosprocessen för bättre styrning Förbättra resultat på svaga enheter Verifiera en tillförlitlig tidsredovisning Åtaganden i Strategisk plan Riva revirgränser Kränkande särbehandling Ledarskap Medarbetarskap Andel avklarade aktiviteter Produktivitetsökning Kvalitetsindex Resultatmarginal Andel avklarade aktiviteter Debiteringsgrad för obligatoriska tjänster Debiteringsgrad för valbara tjänster Ledarskapsindex Sjukfrånvaro Andel avklarade aktiviteter Organisationsindex 109 Ekonomicenter Antal manuellt skapade internfakturor Antal kundfakturor Antal manuella interndebiteringar Antal utbetalningar Antal objekt i anläggningsregistret Upphandlings- och inköpscenter Andel inköp från avtalsleverantörer enl VIP Konsultcenter Antal behandlade enkäter Antal uppdrag Antal beställande verksamheter Servicecenter Medarbetarindex Kundindex Antal tryckta kopior sv/färg på K-tryck Antal frankerade brev Antal ansökningar av donationsfonder Hanterade ansökningar till V-ås Gymnasium Hanterade ansökningar för andra kommuner Antal avlämningsställen för posthantering HR-center Rekrytering annonserade tjänster Rehabiliteringsärenden HR-direkt ärenden Lönecenter Antal utbetalda löner Antal pensioneringar Prisutveckling lönekuvert Kundindex Kvalitetsindex

110 Perspektiv Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Viktiga mått och nyckeltal Medarbetarindex HR-systemcenter Kundindex Kvalitetsindex Medarbetarindex IT-center Har inga nyckeltal Kontaktcenter Andel avklarade/avslutade ärenden i KC Antal registreringar i KC Kommunikationscenter Antal producerade årsredovisningar/verksamhetsberättelser Antal producerade kommunikationsplaner Att stadens webb upplevs som en av de bästa i Sverige 110

111 BUDGET OCH ÅRSPLAN 2017 Västerås är en bra kommun att leva och bo i. Det finns mycket att vara stolt över. Och det ska vi också vara. Vi blir allt fler invånare i Västerås vilket innebär att vi måste bygga kommunen för det. Det behövs bland annat fler bostäder, nya förskolor och skolor, äldreboenden och andra boenden för personer som av olika anledningar behöver samhällets stöd. Under hösten 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om en inriktning som ska vara vägledande för stadens arbete med fyra utpekade strategiska utvecklingsområden. Dessa områden definierar vad vi i Samarbete för Västerås ser som den sammanhållande politiska riktningen som ska genomsyra besluten i våra nämnder och styrelser under mandatperioden. Med utgångspunkt i dessa lägger vi fram vårt förslag till budget som del av årsplanen för De strategiska utvecklingsområdena är: kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten, sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö, höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås samt kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan. Huvudfokus i vårt arbete med budget för 2017 har varit att stärka den sociala hållbarheten. Med det menar vi ett Västerås som ger alla invånare förutsättningar och möjligheter att inkluderas i välfärdssamhället. Nyckelfaktorer är en god tillgång till utbildning, bostad, arbete och förutsättningar för ett tryggt liv och hälsa. Arbetet för att säkerställa detta behöver ske i bred samverkan och över tid tillsammans med civilsamhället, näringslivet och andra viktiga aktörer. Västerås stads ansvar är självklart stort och i årsplan för 2017 gör vi därför förstärkningar på social hållbarhet med bland annat satsningar på elevhälsan och fritidshemmen, vi gör riktade satsningar på ökad kompetens inom mat och hälsa för omsorgspersonal. Vi lägger även en reserv för riktade insatser främst inom skola, förskola och förebyggande verksamhet att fördelas under året. Vi intensifierar arbetet med ortsanalyser samt utvecklar staden i dialog med västeråsarna genom medborgarbudget för delar av utvecklingen av Lögarängsparken, dessutom fortsätter satsningen på innerstaden med fokus på cykelparkering och grönska. Under 2017 påbörjas även omdaningen av Stora torget samt byggandet av en lekplats i Vasaparken. I en växande kommun behöver vi ta hand om våra gemensamma ytor, vi höjer därför medlen för underhåll av parker och gator i både drift- och investeringsbudget rejält. Kraftsamling för att kunna investera 2017 års resultat landar på 192 miljoner kronor vilket motsvarar 2,5 procent av stadens totala omslutning. I årets budget förbereder vi för de stora investeringar som vi under mandatperioden kommer att genomföra. För att nå resultatmål och en budget i balans så lägger majoriteten ett rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent på samtliga styrelser och nämnder, med undantag för Äldrenämnden. I första hand ska dessa rationaliseringar vara riktade mot överbyggnad och administration. Detta ger ett utrymme för nya satsningar på totalt 21 miljoner kronor. 1

112 Höjd budgetreserv För att ta höjd för oförutsedda utgifter ökar vi kommunens ordinarie budgetreserv med 25 miljoner kronor. Budgetreserven för årsplan 2017 blir totalt 50 miljoner kronor. Utöver detta budgeterar vi för särskild reserv på 73 miljoner kronor för riktade insatser främst inom skola, förskola och förebyggande verksamhet. Pris- och lönekompensation 188 miljoner Till nämndernas budgetramar tillförs löne- och priskompensation motsvarande 188 miljoner kronor, varav 153 miljoner kronor är lönekompensation och 35 miljoner kronor är priskompensation. Av lönekompensationen behålls 10 miljoner kronor i en central reserv för individuella lönesatsningar för prioriterade grupper. Arbetsgivaredelegationen får i uppdrag att se över och komma med förslag på riktade lönesatsningar inom denna ram. Ramhöjningar demografi mnkr Förskolan ökat barnantal 14 Grundskolan ökat elevantal 43 Gymnasieskolan ökat elevantal 2 Äldreomsorgen fler äldre. 19 Övriga verksamheter Personer med funktionsnedsättning 15,0 Individ och familj demografi försörjningsstöd o vårdkostnader 3,6 Tekniska nämnden gator och parker ökad yta 1,0 Överförmyndarnämnden volymökning gode män 0,4 Totalt: ,0 2

113 Ramhöjningar utöver demografi mnkr Grundskolenämnden. Elevhälsa och förebyggande insatser i de tidiga åldrarna. 4,0 Fritidshemslyft. 3,0 Äldrenämnden Digitala trygghetslarm i ordinärt boende. 4,7 Individ- och Tillnyktringsenhet tillskapas i samarbete med Landstinget 2,4 familjenämnden Västmanland. Kulturnämnden Årligt underhållsanslag till Vallby Friluftmuseum. 0,7 Tekniska nämnden Kollektivtrafiken, minskad nettokostnad. - 6,0 Strategiska investeringar, kapitalkostnader. 5,5 Ökat gatuunderhåll och gatudrift. 3,0 Grönska och cykelparkering i city (ettårssatsnig). 1,0 Kommunstyrelsen Insatser västra stadsdelarna (satsning under två år). 4,0 Ortsanalys, medborgarbudget, utveckling Lögarängsområdet 1,0 Mälardalens brand- och räddningsförbund Nämnden för personer med funktionsnedsättning. (ettårssatsning). Utjämning av huvudmannabidraget till samma ersättning per invånare. Utbildning gällande mat och hälsa riktat till personal inom omsorgen som arbetar med personer med funktionsnedsättning, ettårssatsning (ettårssatsning). Gemensamt budgeterat Ökade pensionskostnader. 9,5 Fastighetsnämnden Budgeterat överskott till följd av att underhåll redovisas som - 3,9 investering (komponentavskrivning). Ökning från 4,6 mnkr till 8,5 mnkr. Budgeterat överskott exploateringsverksamhet. - 2,5 Totalt 28,4 Förbättrad elevhälsa med fokus på de tidiga åldrarna Vi vill under 2017 fortsätta att utveckla elevhälsan i Västerås skolor. Elevhälsan bör bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Man ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling osv. Vi riktar därför en satsning till elevhälsan med fokus på de tidiga åldrarna då forskningen visar att det är just tidiga insatser som gör allra mest nytta. En bra elevhälsa är också viktig för goda resultat i skolan. Grundskolenämnden tilldelas 4 miljoner kronor för att genomföra denna kvalitetssatsning, med fokus på förebyggande arbete och tätare samarbete med pedagogerna i skolan. 1,0 1,0 Fritidshemslyft 3

114 Vi vill utveckla fritidshemmen i Västerås, det vill vi göra genom att minska barngrupperna och höja kvaliteten i verksamheten. Fritidshemmens uppdrag handlar bland annat om att stödja elevernas sociala och allmänna utveckling, utvidga och fördjupa deras kunskaper och erfarenheter, samt erbjuda en meningsfull fritid. Vi ser också att fritidshemmen kompletterar skolan på två sätt: Tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven, samt innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans bidrar skola och fritidshem till elevernas utveckling och lärande. Detta är med andra ord en satsning på förebyggande verksamhet men också en satsning för ökat lärande och trivsel för eleverna. Satsningen omfattar 3 miljoner kronor och tilldelas Grundskolenämnden, som stöd i det fritidshemslyft de påbörjat under Tillnyktringsenhet i samarbete med Landstinget Västmanland Individ och familjenämnden har årligen haft höga kostnader för tillnyktring och abstinensvård. Genom att en tillnyktringsenhet skapas och landstinget utökar antalet abstinensvårdsplatser skapas bättre förutsättningar för vård och behandling och en sammanhållen vårdkedja. Med en väl fungerande vårdkedja som inkluderar tillnyktring och abstinensvård skapas förutsättningar för att under ytterligare dämpa vårdkostnaderna inklusive kostnaderna för LVM-vården. Detta innebär en ramhöjande satsning på Individ och familjenämnden med 2,4 miljoner kronor. Minskade kostnader för kollektivtrafik och ökat gatuunderhåll Kollektivtrafiken har under 2016 minskat sina driftskostnader vilket innebär att Tekniska nämndens utgifter för kollektivtrafik har minskat med totalt 11 miljoner kronor. Av dessa 11miljoner kronor får nämnden behålla fem miljoner och därmed behöver man inte göra de föreslagna taxehöjningarna som annars hade varit nödvändiga. Med start 2018 ska kollektivtrafiktaxan indexuppräknas enligt modell föreslagen från Tekniska nämnden. Tekniska nämnden får även ett anslag för gatu- och parkunderhåll omfattande 4 miljoner kronor. Insatser västra stadsdelarna Att bygga ett Västerås som håller ihop är ett av våra viktigaste mål för att bygga framtidens Västerås. Den 4 maj 2016 beslutade kommunstyrelsen om insatser för en levande och trygg stadsdel på Bäckby. Totalt omfattar denna satsning 6 miljoner kronor under 2 år. Under 2017 innebär detta en satsning på 4 miljoner kronor. Ortsanalys och medborgarbudget, utveckling av Lögarängsområdet 4

115 Vi har ett stort tryck på att leva och bo i hela kommunen. Därför intensifierar vi arbetet med ortsanalyser i hela kommunen under denna mandatperiod. I en växande och allt tätare stad ser vi att Lögarängen är och kan utvecklas till en attraktiv park där staden möter Mälaren. Ett gemensamt förslag från berörda förvaltningar är att under hösten 2016 påbörja en utredning om Lögarängsområdet för att finna bästa möjliga helhetslösning för området i framtiden. Förslaget är att göra detta i en öppen och bred process som även involverar allmänheten. Vi föreslår att processen kopplas till något som kallas medborgarbudget. Det är en metod där man bjuder in invånarna att ge sin syn och komma med egna förslag utifrån en given ekonomisk ram. Redan i år färdigställs Löga skatepark och i investeringsbudgeten för perioden finns 5 miljoner kronor per år för ytterligare utveckling. Mer information om vad medborgarbudget är finns att läsa på SKLs webplats. Kommunstyrelsen tilldelas extra medel om 1 miljon kronor för att utveckla formerna för invånardialog med fokus på ortsanalys och medborgarbudget. Av redan tilldelade investeringsmedel till Tekniska nämnden ska en del avsättas för medborgarbudget kopplat till Lögarängsparken. Utbildning inom mat och hälsa Vi vill göra en riktad ettårssatsning för personal inom omsorgen som arbetar inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning med syfte till att höja och stärka kompetensen kring kost och hälsa hos personalen ute i verksamheterna. Vi vill stärka personalens kunskap om matens betydelse för en god hälsa och möjligheten att få en större kunskap och verktyg i hur man tillagar god och näringsrik kost. För detta tilldelas Nämnden för personer med funktionsnedsättning en ettårssatsning omfattande 1 miljon kronor. Förbättrade cykelparkeringar och mer grönska Innerstadens utveckling är en angelägenhet för oss alla, vi ser med glädje på de gemensamma insatser som görs mellan citys näringsidkare, fastighetsägare och företrädare för Västerås stad. Det sker förbättringar och nya, kreativa idéer lyfts fram och prövas. För att det goda arbetet ska få extra skjuts och utvecklas framåt sköt vi från stadens sida till ett tillfälligt anslag i budgeten för 2016 destinerat till Tekniska nämnden. Denna satsning vill vi fortsätta med även under Fokus ska ligga på ökad grönska, förbättrade cykelparkeringar vilket även inkluderar regelbunden rensning av övergivna cyklar. Tekniska nämnden tilldelas därför ett extra anslag för 2017 på 1 miljoner kronor för detta ändamål. Investeringsbudget

116 Vi står inför stora utmaningar i och med att fler vill bli västeråsare, det är vi glada över men det ställer krav på att vi har en investeringsbudget som möter upp de kommande behoven. Med ett resultatmål på 2,5 procent gör vi det och kan därmed fortsätta göra de investeringar som behövs. Det totala utrymmet för investeringar för perioden uppgår till 4387 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att nivån ökat med runt 1000 miljoner kronor jämfört med planeringen för perioden Det finns förstås mycket i den stora investeringsbudgeten, vi lyfter här fram några av satsningarna: Det nya Lögarängsbadet håller på att ta form och planeras stå färdigt under Vi har flyttat fram ombyggnationen av Stora torget så att arbetet med detta kan starta redan Ny lekplats i Vasaparken projekteras under 2016 med planerad byggstart En fortsatt utveckling av Lögarängsparken planeras för perioden. Under perioden ser vi ett väsentligt behov av att öka investeringarna i skolor och förskolor med anledning av den stora ökningen av antalet skolbarn och förskolebarn. Totala investeringsbehovet är på 1166 miljoner kronor. Bland förskolorna planeras en helt ny förskola på Gryta samt om- och tillbyggnader på Malmaberg, Brandthovda och Blåsbo under Under perioden planeras en helt ny skola på Öster Mälarstrand och Gäddeholm samt tillbyggnader på Blåsboskolan och Norra Vallby förutom ombyggnationer på Irsta, Rönnby, Nybygge och Hökåsen. Under hela perioden planeras för fler korttidsboenden, gruppbostäder, bostäder för ungdomar i samarbete mellan Nämnden för personer med funktionsnedsättning och Individ och familjenämnden och bostäder för sociala ändamål och flyktingbostäder. En om- och tillbyggnad av Gryta äldreboende planeras att genomföras under och under perioden finns också inlagt en ny/tillbyggnad av demensvård på Gryta. Bland övriga infrastrukturprojekt planeras ombyggnad av Kopparbergsvägen, förlängning av Svarvargatan till Björskogsgatan, ombyggnad av Pilgatan samt förlängning av Järnbruksgatan mot Västerledsdelen. För att möta det ökade behovet av underhåll till våra vägar och broar höjs investeringsbudgeten från dagens 35 Mkr till 50 Mkr. 6

117 Inhyrningar Övrigt Infrastruktur Idrott Bostäder Skolor Utfall (70%) 0 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017Plan 2018Plan 2019Plan 2020 Uppdrag i samband med årsplan 2017 Grundskolenämnden, Förskolenämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att arbeta med tvåårsbudgetering. Tekniska nämnden får i uppdrag att, i dialog med Kollektivtrafiknämnden, utreda förutsättningarna för indexuppräkning av kollektivtrafiktaxan samt återkomma med förslag till modell för detta. Äldrenämnden får i uppdrag till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys av behovet av särskilda boenden så att planeringen matchar de verkliga behoven både volymmässigt och tidsmässigt. Anders Teljebäck (S) Lars Kallsäby (C) Anna Thunell och Magnus Edström (MP) Amanda Agestav (KD) 7

118 Bilaga 1 Löne- Förslag Ingående och -0,5 % budgetbudgetram Förändrad pris- Besparings ramar från 2016 budgetram komp krav 2017 Skattefinansierad verksamhet Förskolenämnden 873,7 11,5 20,7-4,4 901,5 Grundskolenämnden 1 606,4 51,6 34,9-6, ,9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 694,8 1,7 20,3 0,0 716,8 Äldrenämnden 1 344,6 24,2 36,7 0, ,5 Nämnden för personer m funktionsnedsättning 718,7 16,0 17,2-3,6 748,3 Individ- och familjenämnden 757,4 6,0 14,8-1,5 776,7 Kulturnämnden 184,1 0,7 4,4-0,9 188,3 Nämnden för idrott och friluftsliv 167,1 2,1-0,8 168,4 Tekniska nämnden 398,9 4,5 6,9-2,0 408,3 Skultuna kommundelsnämnd 101,1 3,7 2,4-0,5 106,7 Byggnadsnämnden 23,8 1,1-0,1 24,8 Miljö- och konsumentnämnden 19,7 0,6-0,1 20,2 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 178,8 5,0 3,6-0,9 186,5 Kommunrevision 3,5 0,1 0,0 3,6 Överförmyndarnämnden 11,8 0,4 0,3-0,1 12,4 Valnämnden 1,7 1,7 Fastighetsnämnden budgetanslag 1,1 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförbund 71,6 1,0 2,4 75,0 Delsumma 7 158,8 126,3 168,5-21, ,6 Intäktsfinansierad verksamhet Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg 0,0 0,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 Fastighetsnämnden 4,6 3,9 8,5 Fastighetsnämnden exploateringsverksamhet 3,8-1,3 2,5 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 0,0 0,0 Delsumma 9,4 2,6 0,0 0,0 12,0 SUMMA 7 149,4 122,7 168,5-21, ,6 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) 51,0 5,7 9,5 66,2 Löne- och priskompensation 0,0 0,0 Central lönepott 8,0 10,0 18,0 Fördelning generellt statsbidrag 3,9-3,6 0,3 Ettårssatsningar ,2-11,2 0,0 KS kommungemensamma reserv 24,7 25,3 50,0 Reserv för riktade insatser inom skola, förskola och förebyggande verksamhet 0,0 73,4 73,4 TOTALT STADEN 7 248,2 213,3 188,0-21, ,5 8

119 Bilaga 2 Resultatbudget Årsplan Årsplan Intäkter Kostnader Avskrivningar -239 S:a verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statligt utjämningssystem, generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Resultatmål 1,4% 2,5% 9

120 Budget 2017 En budget med ansvar för Västerås framtid 0 Västerås arbetarparti

121 Västerås ska fungera En budget, eller årsplan som det nu kallas i Västerås, handlar om att visa på prioriteringar och ansvarstagande. Vår huvuduppgift är att se till att västeråsarna får bästa möjliga omsorg och utbildning för sina skattepengar. Västeråsmoderaternas budget för 2017 innebär ett långsiktigt ansvar för Västerås framtid. Stadens ekonomi är precis som föregående år mycket ansträngd. Det är oroväckande att så många nämnder inte klarar av att hålla budgeten och går med stora underskott, trots högkonjunktur. Statsbidrag och ökade skatteintäkter gör att just 2017 ser relativt bra ut. Dock har Västerås fortsatt stora obalanser och stora utmaningar. Nuvarande regering saknar ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar, vilket på många sätt liknar det lokala styret. Det saknas konkreta reformer för fler jobb och en stärkt integration. Oviljan att se problemen med utanförskap och för få vägar till arbetsmarknaden präglar den rödgröna regeringens politik. Många brutna vallöften och splittrade besked från regeringen gör att en stor osäkerhet har skapats. Flera oberoende experter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller negativ effekt på sysselsättningen, vilket skapar oro hos många företagare i Sverige och Västerås. Ordning och reda i ekonomin. Västerås var tidigare känd för att ha ordning på ekonomin. Det gäller inte längre. Sedan förra mandatperioden dras många nämnder med stora underskott trots kompensationer i tidigare budgetar. Den styrande majoriteten respekterar inte budgetramarna, som de själva antagit. Det är ett ovarsamt hanterande av skattebetalarnas pengar och det drabbar kommande generationer. Vi moderater beklagar stadens underskott. För oss är en välbalanserad budget av högsta prioritet. Västerås behöver ett styre som kan ta ansvar för hela stadens ekonomi. Att nå en budget i balans är ingen enkel sak. Det krävs ett tydligt ledarskap och att våga prioritera. En skola med kunskapsutmaning för alla elever. Moderaterna prioriterar en väl fungerande skola och arbetar långsiktigt för att bryta skolsegregationen. Det måste bli en effektivare användning av skollokaler och skolans resurser. I förskolorna fortsätter barngruppernas storlek att öka och här krävs krafttag. Små barn behöver mindre grupper i förskolan. Skolpengen behöver också öka så att varje skola själv kan besluta om vilka resurser som behövs för att kunna ge alla elever en kunskapsutmaning. Moderaterna vill även arbeta för att minska lärarnas administrationsbörda, bland annat genom att på försök använda externa examinatorer för nationella prov. Efter höstens flyktingkatastrof finns nu ett hårt tryck på skolorna som gör att politiken behöver prioriteria. För oss är det viktigt att de nyanlända får lära sig svenska språket, samt att de ges samhällsinformation om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. Det handlar om att förstå det samhälle de har kommit till. Snyggt och tryggt i Västerås. Västeråsarna ska känna sig trygga i sin stad. Moderaterna vill åtgärda platser som identifierats som otrygga. Med hjälp av ljussättning, beskärning av träd och buskar, sociala insatser och åtgärder mot skadegörelse vill vi göra staden tryggare och trevligare. Vi moderater ser att en ökad kameraövervakning i city är nödvändig, dels med hänsyn till våra besökare i staden, men även med tanke på den otrygghet många handlare upplever. City, vårt gemensamma vardagsrum, behöver utvecklas tillsammans med verksamma i centrum. Moderaterna prioriterar att göra city snyggt och tryggt. Bygg bort bostadsbristen. Bostadsfrågan är fortsatt viktig och högt prioriterad. Västerås är en attraktiv marknad. Desto fler som kan verka på den, desto fler bostäder kan byggas och uppnå målet att bygga 4000 nya bostäder under mandatperioden. Moderaterna har även föreslagit en ny modell för bostäder kallad Första bostaden. Den syftar till att bygga enklare och billigare lägenheter och som i första hand vänder sig till de som till exempel ska flytta hemifrån eller är nya i Sverige. 1

122 Västerås har en högre arbetslöshet än genomsnittet i Sverige. Trots att Sverige är mitt i en högkonjunktur. Det är företag som skapar jobb, inte politiker. Därför är vår utgångspunkt att om ett företag vill etablera sig i Västerås, så ska det vara enkelt och gå snabbt. God service ska genomsyra hela processen. Staden behöver vara på offensiven i den hårdnande konkurrensen som vi befinner oss i, när det gäller nyetableringar av företag. Oavsett storlek på företaget ska Västerås vara ett givet alternativ. Det är genom fler och växande företag som jobben skapas i Västerås. Ordning och reda i ekonomin är helt avgörande för högre kvalitet i välfärden. Vi nöjer oss inte med mindre. Västerås ska fungera. Foto: Jan Gustafsson Moderaternas kommunfullmäktigegrupp 2

123 Västeråsmoderaterna föreslår kommunfullmäktige besluta att: Att fastställa den kommunala skattesatsen för år 2017 till 20,36 procent Att fastställa resultatbudgeten för år 2017 enligt bilagt förslag med ett ekonomiskt resultat på 192 mnkr Att godkänna finansiella mål för planeringsperioden. Att fastställa nettokostnadsramar och resultatkrav för år 2017 för respektive nämnd och styrelse enligt följande: Driftbudgetram 2017 (mnkr) Förskolenämnden 920,5 Grundskolenämnden 1 689,40 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnden 717,8 Skultuna kommundelsnämnd 107,2 Äldrenämnden 1 407,50 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 747,8 Individ- och familjenämnden 776,6 Kulturnämnden 189,6 Nämnden för idrott och friluftsliv 169,6 Tekniska nämnden 400,8 Byggnadsnämnden 24,8 Miljö- och konsumentnämnden 20,2 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 187 Kommunstyrelsens gemensamma reserv 35,6 Kommunstyrelsens reserv för flyktingsituationen 73,4 Överförmyndarnämnden 12,4 Valnämnden 1,7 Kommunrevision 3,6 Fastighetsnämnden (anslagsfinansierat) 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförbund 75 Resultatkrav 2017 (mnkr) Fastighetsnämnden inkl. exploateringsverksamhet 12,5 Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg 1,0 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 2 Styrelsen för Konsult och Service 2 3

124 att fastställa investeringsramar för år 2017 samt investeringsplan för för respektive styrelse och nämnd enligt följande: Investeringsram 2017 (mnkr) Investeringsram (mnkr) Fastighetsnämnden (inkl. Stationsområdet, 3B) 705,2 3292,3 Tekniska nämnden 118,9 741,9 Kulturnämnden 0,5 1,3 Nämnden för idrott och friluftsliv 16,5 46,2 Styrelsen för Konsult och service Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg 5 19,5 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 2,5 9,5 Skultuna kommundelsnämnd 1 4 Förskolenämnden 3 12,4 Grundskolenämnden 7 30,4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 5 20,6 Kommunstyrelsen (stadsledningskontoret) 3,5 3,5 Miljö- och konsumentnämnden 0,5 0,5 Vi moderater vill ge följande uppdrag med anledning av budget 2017: Uppdrag till styrelser och nämnder: Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att till höstens Komplettering årsplan göra en fördjupad analys avseende tillkommande insatser och kostnader inom skolverksamheterna kopplade till flyktingmottagningen Kommunstyrelsen för egen del beslutar att stadsledningskontoret får i uppdrag att i samarbete berörda förvaltningar tydliggöra rutinerna för återsökning av statsbidrag kopplade till kostnaderna för flyktingmottagningen Ytterligare förslag till uppdrag: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att arbeta med tvåårsbudgetering. 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nya ägardirektiv för Marknads och Näringsliv AB med uppdrag att undersöka möjligheten att hitta en extern utförare för Expectrums kontors- och konferensdel. 4

125 3. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder arbeta fram förslag på hur bostäder kan byggas på Arosvallen samtidigt som exploateringsintäkterna finansierar ny arena för friidrotten. 4. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nya ägardirektiv för Bostad AB Mimer som ger det kommunala bostadsbolaget i uppdrag att bygga trygghetsboenden. 5. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur utmaningsrätt kan införas i Västerås stad. 6. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att starta ett projekt för att underlätta och stimulera att fler innovationer ges möjlighet att testas genom olika testbäddar. 7. Ge grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att se över hur administrationen för lärarna kan minskas. 8. Ge utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att se till att alla skolor i Västerås erbjuder elever att starta UF-företag. 9. Ge äldrenämnden i uppdrag att göra en fördjupad analys av behovet av särskilda boenden, servicehusboenden, servicehus light och trygghetsboenden så att planeringen matchar de verkliga behoven både volymmässigt och tidsmässigt. 10. Ge äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning i uppdrag att följa utvecklingen så att valfriheten för äldre och personer med funktionsnedsättning ökar. 11. Ge byggnadsnämnden i uppdrag att se över övriga uppdrag som kan skjutas upp eller avstå ifrån för att kunna fokusera på att få fram detaljplaner och bygglov för nya bostäder. 5

126 Budget 2017 Västerås ska växa varje år och på sikt kommer vi att vara invånare. Tyvärr har tillväxttakten dämpats samtidigt som det är svårt att få en bostad i Västerås. Att Västerås växer är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Därför är hållbar utveckling viktigt, så att kommande generationer kan leva ett bra och rikt liv. Västerås ska ha bra och funktionella kommunikationer till och inom staden för både varor och människor. För Moderaterna är det viktigt med ett levande centrum med stark handel och ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv, som känns tryggt för västeråsare i alla åldrar. Genom att bättre ta tillvara stadens strategiska möjligheter med tåg, flyg, båt och vägtransporter har Västerås stora förutsättningar att utvecklas som kommunikationsnav. På så sätt kan Västerås locka till sig nya invånare, studenter, företag och turister. Det är utbildning och omsorg samt investeringar som ger förutsättningar för fler jobb som vi västeråsmoderater prioriterar. Det krävs investeringar som Västerleden och en ny station för att Västerås ska fortsätta att utvecklas och vi kan inte vänta längre på att dessa strategiska projekt blir genomförda. Stadens höga kreditvärdering och goda ekonomi får inte riskeras genom slösaktiga och osunda investeringar eller satsningar. Med goda finansiella förutsättningar och stark ekonomi ökar Västerås attraktionskraft som etableringsstad. Att sköta kommunens ekonomi innebär ett stort ansvar. Det handlar om skattebetalarnas pengar och förtroende. Därför måste politiker prioritera, vilket för Moderaterna bland annat handlar om att minimera administrationen och minska slösaktiga projekt. Det är anmärkningsvärt att (S)-styret i Västerås prioriterar kommunal ladugård, nya huvudkontor för kommunala bolag och utbetalningar till enskilda näringsidkare. Vi moderater prioriterar de viktiga kärnverksamheterna såsom utbildning och omsorg. Genom att hela tiden prioritera kan vi säkra att pengarna räcker till för det som individen inte kan lösa själv. Investeringar Investeringar innebär stora framtida kostnader, därför måste alla investeringar göras med omtanke om framtida generationer. Alla investeringar måste ses över för att se om det går att finna billigare alternativ som innebär en lägre investering. Det kan handla om allt ifrån materialval till val av upphandling. Skollokaler i Västerås måste vara funktionella och effektiva. Västerås stad kan inte tillåta att lokalkostnaderna ökar kraftigt eftersom det innebär att det blir mindre resurser till lärare, som är viktigast för att eleverna ska klara skolan. För kortsiktiga toppar av elevantalet ska lokaler hyras in. Skollokaler som byggs ska vara flexibla så att de kan användas för olika utbildningsverksamheter. Västerås stad ska inte långsiktigt låsa fast sig i dyra lokallösningar. Långsiktigt viktiga skolor ska behållas inom stadens ägo. Vi moderater vill behålla attraktiva och efterfrågade skolor som har bra resultat. Prioriteras rätt skolor kan vi aktivt öka integrationen i Västerås. Skolor som inte fungerar ska erbjudas till alternativa utförare. Det behövs fler trygghetsboenden i Västerås för att möta alla de äldre som upplever en otrygghet men som inte har ett stort omsorgsbehov. Moderaterna vill också införa en modell med servicehus light för att minska utbyggnadsbehovet av särskilda boenden. Investeringar som stärker Västerås som etableringsort för företag ska prioriteras. Vi måste fortsätta att arbeta för att Västerås ska vara ett infrastrukturnav. Genom god infrastruktur underlättas företagsetableringar och att företag expanderar vilket ger fler jobb i Västerås. Det handlar om att till exempel bygga Västerleden. För att city ska vara snyggt och tryggt krävs det att vi prioriterar investeringar i city. Det är västeråsarnas vardagsrum och vårt ansikte utåt. Genom ett attraktivt city utvecklas Västerås. 6

127 Förskolenämnden, grundskolenämnden och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden Vi moderater vill ha en skola som präglas av kunskap, arbetsro och trygghet. Hur det går i skolan har stor betydelse för unga människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, bli entreprenör eller företagare för att bygga ett självständigt liv. Framtiden startar i förskolan och i klassrummet, där kompetenta och engagerade lärare är grunden för en framgångsrik skola. Det är därför viktigt att höja läraryrkets attraktivitet och status, bland annat genom karriärtjänster. Viktiga frågor för lärarna är möjlighet till löneutveckling och bra arbetsmiljö. Vi moderater vill ha synliga rektorer och förskolechefer, med ansvar och befogenheter att utveckla sin skola. Gott ledarskap är en viktig förutsättning för att lärarna ska kunna göra ett bra arbete. Satsningen på de skickligaste lärarna måste fortsätta och prioriteras i löneöversynen. Detta måste dock ske inom nämndernas egen budget. Skolnämnderna måste också tydligt prioritera kunskap och kvalité i skola och förskola. Under de senaste fem åren har gruppstorlekarna i förskolan ökat kraftigt. Små barn kräver små grupper. Därför vill Moderaterna minska barngruppernas storlek och prioriterar det i vår budget. Det räcker inte att bara ropa på statlig finansiering, utan det kräver ett lokalt ansvar. Barngrupperna ska minska, något som inte minst är viktigt för det pedagogiska arbetet. Bristen på förskoleplatser gör oss oroliga. Förskoleplatser är ett måste för att västeråsare ska kunna arbeta och att barnen ska kunna få en bra pedagogisk verksamhet. Självklart behöver inte staden själv investera eller driva verksamheten men det är ett ansvar för Västerås stad att se till att det finns platser i förskolan. De som efterfrågar en barnomsorgsplats ska ges möjlighet att välja den form av barnomsorg som passar familjen bäst. Fri etableringsrätt för alla former av barnomsorg som uppfyller kvalitetskraven är viktigt. Moderaterna vill uppmuntra nya och olika former av barnomsorg vid sidan av förskola, till exempel familjedaghem, flerfamiljslösningar och andra initiativ med pedagogiska inslag. Moderaterna ser också gärna fler mobila förskolor. Alla elever i Västerås har rätt till en kunskapsutmaning. Alla är olika och det krävs att varje skola kan anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar. Vi moderater vill därför öka skolpengen för att ge varje skola bättre förutsättningar att stärka elevernas kunskaper. Skolan behöver inte fler pekpinnar utan bättre förutsättningar att minska administrationen och prioritera undervisning. 7

128 Västerås stad ska behålla ägandet av Fryxellska skolan och planera för en ny eller komplettera Fridnässkolan för att få en F-6 skola på Stallhagen. Vi moderater har med det i vår investeringsbudget tillsammans med en investering i en utbyggnad av Fryxellska skolan för de elever som idag går på Skepparbacken och Mariaberget. Fritidshemmen har i likhet med förskolan ett tudelat uppdrag. Det handlar om att fritidshemmen är en förutsättning för att föräldrarna till yngre elever ska kunna arbeta. Samtidigt fyller fritidshemmen en viktig pedagogisk funktion. För att pedagogerna ska kunna utföra det uppdraget är storleken på barngrupperna central. Vi vet också att det idag förekommer en överföring av medel mellan fritids och skolverksamheterna. Det är därför viktigt att grundskolenämnden följer upp och utvärderar verksamheten i Västerås fritidshem. Alla gymnasieutbildningar måste fokusera på kvalitet och efterfrågad kompetens för att säkra framtida kompetensbehov. Eleverna måste uppmuntras att engagera sig för sin framtid och göra individuella utvecklingsplaner för fortsatta studier och arbete. Målet ska vara tydligt. Fler elever ska lämna gymnasieskolan med slutbetyg och fler ungdomar än tidigare år ska fortsätta till högre studier. Det är med stor oro vi ser att (S)-styret har valt en stor investering i nya lokaler för Tranellska gymnasiet. Tranellska går idag med stora underskott och den nya investeringen kommer att kräva att resurser tas från andra program för att finansiera nya lokaler. Fler och nya samarbeten med närliggande kommuner och näringslivet behöver utarbetas för att höja kvalitén och minska lokalbehoven. Det är inte lätt att som 15-åring välja rätt gymnasieprogram. Här gör studie- och yrkesvägledare ett viktigt arbete. Att göra klart sina gymnasiestudier ska alltid gynnas. Det gör det inte idag när elever med färdiga teoretiska gymnasieprogram endast får komma in på ett kompletterande praktiskt program om det finns lediga platser, andra har förtur framför de med avklarat gymnasium. För de elever i gymnasieskolan som väljer praktiska program ska det finnas god tillgång på praktikplatser, både via samarbete med näringslivet och genom praktikkrav i större kommunala upphandlingar. Vi moderater vill att alla elever oavsett program ska kunna ha praktik under sin gymnasietid. Elever på Västerås gymnasieskolor ska erbjudas att starta UF-företag. Vi har gått till val på att minska administrationen för lärare och att införa externa examinatorer för nationella prov. Det är ett sätt att kunna minska administrationen för lärarna samtidigt som likvärdigheten vid bedömning kan stärkas. Vi vill därför genomföra ett försök på ett antal skolor i Västerås som sedan utvärderas. Intresserade skolor får anmäla sig för att delta i försöket. För att möjliggöra detta avsätts projektmedel för genomförande och utvärdering. Arbetsmarknadsåtgärder behövs för att hjälpa dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, därför är det viktigt att prioritera utsatta grupper. I grunden handlar fungerande åtgärder om ett väl fungerande företagsklimat i Västerås. Några viktiga delar i moderaternas budget: Behåll Fryxellska skolan. Minska barngrupperna i förskolan. Höjd skolpeng. Starta försök med externa examinatorer för nationella proven. Öka samarbetet med näringslivet och närliggande kommuner för att utveckla gymnasieskolan. Bygg ny eller komplettera Fridnässkolan för att få en F-6 skola på Stallhagen. Alla elever i Västerås ska erbjudas starta UF-företag. 8

129 Förskolenämnden mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -4,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat barnantal i förskolan + 84 barn 10,4 Lokalförändringar 1,5 Omfördelning till grundskolenämnden, skolskjutsar -0,8 Omfördelning från grundskolenämnden, Fredrikbergsbadet 0,4 Karriärstjänster förskollärare 1,0 Minskad storlek barngrupper 18 Förslag till budgetram ,5 Grundskolenämnden mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,2 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen inkl justering -6,0 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat elevantal år F elever 15,1 Ökat elevantal år elever 18,6 Minskat elevantal i särskolan - 4 elever -1,3 Ökat barnantal i fritidshem elever 2,4 Lokalförändringar grundskolan (80 %) 6,3 Ökad undervisning i matematik år 4-6 helårseffekt (tillskott i generella statsbidraget) 3,5 Omfördelning från förskolenämnden, skolskjutsar 0,8 Omfördelning till förskolenämnden, Fredrikbergsbadet -0,4 Skultuna kommundelsnämnds andel av högskolesatsning 2016 och generella statsbidrag -0,4 Försök externa examinatorer 1,0 Karriärstjänst för Fritidspedagoger 0,5 Ökad skolpeng 8 Förslag till budgetram ,4 9

130 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden mnkr Budget ,0 Avgår tillfälliga satsningar ,2 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat elevantal i gymnasieskolan + 19 elever 1,7 Försök externa examinatorer 1 Förslag till budgetram ,8 10

131 Äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och Västerås stad vård och omsorg Vi moderater vill fortsätta att stärka inflytandet för alla äldre och personer med funktionsnedsättning. För äldre och personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilda boenden eller till exempel servicehus vill vi införa ett boendeval som ger rätt att välja vilket boende brukaren ska flytta till. Det ska finnas boenden med olika inriktning, t ex boenden med djur- och naturinriktning, olika kultur- och språkinriktningar. För oss moderater är det en självklarhet att det är boendet som ska anpassas efter den äldre eller personen med funktionsnedsättning. Det ska alltid finnas en parboendegaranti. Valfrihet och kvalité är viktigt för alla äldre i Västerås som är beroende av vård och omsorg. Därför måste Västerås stad tillåta mindre utförare av hemtjänst även om de inte erbjuder hemsjukvård. För oss moderater är det inte viktigt vem som bedriver hemtjänsten utan att de finns flera olika utförare att välja mellan och att hemtjänsten har hög och god kvalité. Det är däremot självklart att kommunal verksamhet måste drivas med en budget i balans och att det finns lösningar som är bra ur ett helhetsperspektiv. Moderaterna vill införa boendegarantier för de som har många timmar hemtjänst, det vill säga när en äldre har ett visst antal timmar hemtjänst i veckan ska det utan ny behovsprövning erbjudas och en äldre garanteras plats i särskilt boende eller i servicehus beroende på omfattning av behovet. Vi har ett akut behov av trygghetsboenden i Västerås. Många blir äldre och oroliga. Det kanske inte behövs hemtjänst men de kan uppleva otrygghet och då måste det finnas bra alternativa boenden för äldre i Västerås. Vi moderater kräver därför att Mimer ska bygga nya trygghetsboenden. Ett sätt att minska behovet av hemtjänst är att införa Servicehus light. Det kan också vara ett sätt att minska stadens behov av att bygga egna servicehus. Äldrenämnden kan blockhyra en andel lägenheter i trygghetsboende som byggs, för bland annat 90+ som i dag istället hamnar på servicehus till följd av oro eller otrygghet och som inte har behov av omfattande hemtjänst. Detta innebär inte någon kostnad utan är både bättre för den äldre och är kostnadseffektivt för staden. Maten är viktig och det är viktigt att äldre får en näringsrik och varierad kost. Vi vill att hemtjänsten ska kunna erbjuda färdiglagad och varm mat till de som behöver och önskar denna tjänst. Mötesplatserna för äldre är viktiga särskilt under tid då kanske anhöriga inte är i Västerås. 11

132 Moderaterna vill därför att Västerås stad ser över möjligheterna för att någon eller några mötesplatser också kan vara öppna under semestertider. Moderaterna vill införa karriärtjänster i flera verksamheter. Det måste vara möjligt att växa som anställd i Västerås stad både löne- och ansvarsmässigt. I stället för att personal lämnar organisationen och sedan hyrs in ska de se möjligheter att växa inom den befintliga organisationen. Nämnden för personer med funktionsnedsättning behöver se över utformningen av framtidens bostäder för personer med funktionsnedsättning tillsammans med individer, organisationer, anhöriga och personal. Det handlar om ordinärt boende med stöd, trapphusboenden, satellitlägenheter, gruppbostäder och så vidare. Ett särskilt fokus ska vara på teknik, funktion och innovation. Fler verksamheter inom nämnden för personer med funktionsnedsättning kan upphandlas för att få en mångfald av olika utförare samtidigt som det också är kostnadseffektivt. Alla behöver ett jobb, sociala företag och projektet social inkubator är viktiga för många personer med en funktionsnedsättning. Det är viktigt att Västerås stad tar ansvar för att hjälpa personer som har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Västerås stad behöver ett närmare samarbete med Landstinget Västmanland. Ett viktigt steg är att hemsjukvården, elevhälsan och andra verksamheter där behov finns ska kunna ansluta sig till journalsystemet Cosmic som används inom primär- och sjukhusvården i dag. Några viktiga delar i moderaternas budget: Inför boendegaranti för de med många timmar hemtjänst. Inför karriärtjänster för anställda i verksamheter hos äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning, Skultuna kommundelsnämnd och Västerås stad vård och omsorg. Fortsätta att ta tillvara teknik och teknikutveckling till exempel genom nya larm som ökar tryggheten. Se till att kommunala bostadsbolaget Mimer bygger trygghetsboenden. Öka valfriheten för äldre, genom att mindre hemtjänstutförare i Västerås inte behöver erbjuda hemsjukvård. Följ upp och utvärdera möjligheten att välja exempelvis olika utförare i Västerås. Äldrenämnden mnkr Budget ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ramförstärkning till följd av demografi (ökat antal äldre) enligt utkast till resultatfördelningsmodell 19,5 Digitala trygghetslarm i ordinära boenden 4,7 Karriärstjänster 1,0 Matsatsning hemtjänsten 1 Förslag till budgetram ,5 12

133 Skultuna kommundelsnämnd mnkr Budget ,1 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,5 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat barnantal i förskolan + 17 barn 1,6 Ökat elevantal i grundskolan + 10 elever 1,5 Ombyggnad lokaler Romfartuna skola 0,2 Skultuna kommundelsnämnds andel av högskolesatsning 2016 och generella statsbidrag 0,4 Karriärstjänster 0,5 Förslag till budgetram ,2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,2 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -3,6 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 15,0 Karriärstjänster 0,5 Förslag till budgetram ,8 13

134 Individ- och familjenämnden Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor som av olika anledningar hamnat i en situation de inte klarar av utan hjälp. Moderat politik syftar till att ge den hjälpen och samtidigt skapa trygghetssystem som uppmuntrar och stöttar människor att, utifrån sina egna förutsättningar, kunna klara sig själva och återgå i arbete. Målet är livskvalitet för alla. Det är viktigt att fler västeråsare har ett arbete. Det måste ställas krav på aktivitet för att få försörjningsstöd. Struktur i vardagen ökar möjligheten till att få ett arbete. Krav på heldagsverksamhet har tidigare visat ge minskad efterfrågan på försörjningsstöd. Individ- och familjenämndens arbete med förebyggande åtgärder för utsatta barn är av största vikt. Vårdkostnaderna måste minska och enda sättet är att minska antalet som behöver vård och då krävs det förebyggande arbete. Prioritera öppenvård och undvik så långt det är möjligt placeringar utanför Västerås som försvårar uppföljning av insatserna. För att undvika fortsatt kraftig personalomsättning vill Moderaterna ha fler utvecklings- och karriärmöjligheter för socialsekreterare i Västerås. Vi vill därför fortsätta satsningen på karriärstjänster för de som jobbar inom verksamheten. Istället för att använda stafettsocialsekreterare ska Västerås stad anställa fler socialsekretrare för att klara den ökade arbetsbelastningen. Detta har bland annat gjorts i Gävle där effekterna blev en besparing. När socialtjänsten inte fungerar i Västerås som det borde ökar riskerna att fler inte får hjälp och hamnar i ett drogberoende. Lättillgängliga droger som rör sig i gränslandet mellan lagligt och olagligt, till exempel Spice, påverkar och riskerar att göra unga drogberoende. Vi måste därför bli bättre på att använda befintliga öppenvårdsresurser och använda nätverken kring ungdomar i riskzonen. I arbetet med att skapa ett tryggare Västerås spelar socialtjänsten en avgörande roll. Trassliga hemförhållanden är vanliga bland de som går vidare till kriminalitet och/eller skadegörelse. 14

135 Moderaterna vill motverka problemen innan de blir för stora. Där har individ- och familjenämnden ett stort och svårt ansvar när det gäller stöd till de som står längst ifrån samhället. Bostad först och tak överhuvudet-garanti måste fungera i Västerås. För att staden ska lyckas krävs det att det kommunala bostadsbolaget Mimer lever upp och levererar sin kvot av sociala bostäder, vilket bolaget inte gör idag. En viktig åtgärd för att skapa trygghet för medborgarna är att ett ärende hos exempelvis socialtjänsten ska följas av en handläggare från början till slut. Den som är i kontakt med nämnden befinner sig ofta i ett känsligt läge och behöver tryggheten i en ansvarig handläggare. Vi moderater vill undersöka förutsättningarna för att rekrytera fler familjehem. Unga som är i behov av familjehem ska ha en trygg uppväxt. Självklart ska alla familjehem som anlitas av Västerås stad kontrolleras mot polisens brottsregister. Det är också viktigt att hålla nere investeringskostnaderna för till exempel behandlingsboenden som idag byggs med dubbla kök. Vi behöver också se över ersättningar till olika verksamheter så att de följer regelverket och minimera undantagen. Enligt Västerås stads kartläggning så ökar antalet bostadslösa och uteliggare. Moderaterna har föreslagit att Västerås stad ska arbeta med Social Impact Bonds för att förbättra situationen för Västerås uteliggare. Det innebär att det offentliga avsätter en viss summa pengar som ska betalas ut för att komma till rätta med ett problem. Oberoende organisationer kan därefter ansöka om medel för att lösa problemet. Några viktiga delar i moderaternas budget: Ställ krav på aktivitet för att få försörjningsstöd. Prioritera förebyggande arbete och undvik så långt som möjligt placeringar utanför Västerås. Anställ socialsekreterare istället för konsulter (stafettsocialsekreterare). Införa en modell med en handläggare som följer sitt ärende från början till slut. Utveckla fler karriärtjänster. Se till att Mimer levererar sociala bostäder enligt avtal. Arbeta med Social Impact Bonds för att förbättra situationen för Västerås uteliggare. Individ- och familjenämnden mnkr Budget ,0 Avgår tillfällig satsning ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,8 Rationaliseringskrav -1,5 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 5,0 Tillnyktringsenhet tillsamman med landstinget mfl 2,4 Karriärstjänster 0,5 Krav på aktivitet vid försörjningsstöd -2 Förslag till budgetram ,6 15

136 Kulturnämnden och nämnden för idrott och friluftsliv Föreningslivet och idrottsrörelsen engagerar tusentals västeråsare. Föreningslivet har stor betydelse för att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, som bidrar till samhällsengagemang och ansvarstagande. Idrotten har också stor betydelse för att främja folkhälsan och goda aktiva vanor hos barn och unga. För oss moderater är det viktigt att betona att kultur är ett vidare begrepp än kulturpolitiken. Vi vill att Västerås ska ha ett mångsidigt kulturutbud. Vissa verksamheter behöver mycket offentligt stöd, medan andra delar klarar sig väl med lite eller inget offentligt stöd alls. En viktig uppgift för det offentliga kulturstödet är att medverka till att det finns arenor för kulturella aktiviteter. Kulturskolan är viktig för att fler ungdomar ska kunna vara aktiva. Moderaterna vill därför påbörja genomförandet av en valfrihetsmodell för kulturskolans musikundervisning. Fler aktörer ska kunna erbjuda musikundervisning och det är barn och ungdomar som tillsammans med sina föräldrar väljer hos vem de vill spela. (S)-styrets turer kring Sinfoniettan är mycket anmärkningsvärda. Att först gå till val på en heltidsorkester, sen gå ut och kräva en avveckling för att slutligen föreslå en sänkning från 60% till 50%. Vi moderater har varit tydliga från början, vill utveckla en Mälardalens symfoniorkester. Det ger förutsättningar för en heltidsorkester utan ökade kostnader för Västerås stad. Vi ser en möjlighet att minska de administrativa kostnaderna för Västmanlandsmusiken och Västerås teater genom en ökad samordning. Det finns många önskemål inom kulturens och idrottens områden. För oss moderater är det viktigt att prioritera den verksamhet som riktar sig till ungdomar och vill under mandatperioden öka stödet till föreningar med ungdomsverksamhet. Detta är en viktig förebyggande åtgärd för att barn och unga ska må bättre i Västerås. Vi föreslog det i budget 2016 och fick avslag men försöker igen få igenom en viktig satsning på barn och unga, att öka föreningsstödet. Det behövs ett helhetsgrepp för idrottslokaler i Västerås. Innebandyn som är ett elitlag behöver ny arena. Gör en översyn av området kring Arosvallen där exploateringsintäkterna kan finansiera nybyggnation av en friidrottsanläggning vid Bombardierarena. Samtidigt bör också en översyn göras om inomhusarenan för friidrott kan samordnas med utomhusarenan och får då frigöra ytor för nybyggnation vid stationsområdet. 16

137 Några viktiga delar i moderaternas budget: Inför valfrihetsmodell för kulturskolans musikundervisning. Öka stödet till barn- och ungdomsföreningar. Gör ett helhetsgrepp för idrottens framtida behov av lokaler. KULTURNÄMNDEN mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,9 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Årligt underhållsanslag Vallby Friluftsmuseum 0,7 Påbörja LOV för kulturskolans musikundervisning 1,0 Stöd till barn och ungdomsföreningar 0,3 Förslag till budgetram ,6 NÄMNDEN FÖR IDROTT OCH FRILUFTSLIV mnkr Budget ,1 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,8 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat bidrag till barn och ungdomsföreningar 1,2 Förslag till budgetram ,6 17

138 Miljö- och konsumentnämnden En stabil kommunal ekonomi, ekonomisk tillväxt och kunskap är grunden för att kunna satsa på miljöfrågor. Teknisk utveckling skapar möjligheter att förbättra miljön. Västerås ska ha stabila finanser för att kunna ta ett betydande ansvar i arbetet för en bättre miljö. Moderaternas utgångspunkt är att underlätta och belöna de som agerar miljövänligt. Västerås ska vara en ren stad fri från skräp och gifter. En växande stad behöver också ha en långsiktig och hållbar utveckling. Det är viktigt att nämnden prioriterar tillsyn av till exempel skolor där många barn vistas. Västerås stad måste bli bättre på att stödja med hushållsekonomisk rådgivning och det är viktigt att Miljöoch konsumentnämnden också prioriterar detta område. Miljö- och konsumentnämnden har ett stort och viktigt uppdrag och det är att hjälpa Västeråsarna att göra rätt ur miljö och hållbarhetssynpunkt. Det är lätt att fokus blir på myndighetsperspektivet men istället bör fokus vara på service. Den övervägande majoriteten i Västerås vill göra rätt och agera miljövänligt. Det är ur alla aspekter en framtidsfråga för både företag och människor. Miljöavgifter ska spegla just detta. De som har gjort rätt ska kunna få en lägre avgift och färre tillfällen med tillsyn. För den som har gjort fel behövs däremot en tätare tillsyn och därmed en högre avgift. Några viktiga delar i moderaternas budget: Prioritera barns miljöer vid tillsyn Fokusera på service istället för myndighetsperspektiv. Det ska vara lätta att göra rätt. Miljö- och konsumentnämnden mnkr Budget ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,1 Förslag till budgetram ,2 18

139 Byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och tekniska nämnden Det har under de senaste åren skapats en bostadsbrist i Västerås, samtidigt som planreserven har minskat. Västerås växer men tillväxttakten har dämpats och idag växer vi saktare än jämförbara städer. Ska staden fortsätta att växa måste bostadsbyggandet öka kraftigt. Ska Västerås stad klara målet med 4000 färdigställda bostäder på en mandatperiod krävs det att det färdigställs minst 1800 bostäder under Bostadbristen har gjort att många unga västeråsare inte kan flytta hemifrån. Många barnfamiljer bor kvar i lägenhet för att de inte kan hitta ett hus eller en styckebyggartomt. Det stora flyktingmottagande kräver och kommer att kräva fler bostäder. Hyresnivån för nyproducerade lägenheter gör det svårt för många att ha råd med en ny lägenhet. Vi vill göra försök med att använda hyresnivån som ett kriterium vid lämpliga markanvisningar. Under den gångna mandatperioden har det tyvärr inte tagits fram tillräckligt med nya detaljplaner. Ska det byggas i Västerås krävs det en stor planberedskap för alla typer av bostäder och på alla olika områden. Grusplanen vid Blåsbo kan bebyggas med parkeringshus med bostäder ovanpå. Det krävs att alla nämnder som påverkar byggnationen i Västerås aktivt arbetar för att möjliggöra för fler bostäder. Moderata förslag som att till exempel införa en bygglots i Västerås måste genomföras. Moderaterna vill locka fler byggentreprenörer till Västerås. Det måste finnas möjlighet för fler som vill bygga. Staden behöver även se över hur ökad byggnation kan underlättas genom fler och flexiblare detaljplaner. När fastighetsnämnden kraftig höjer olika avgifter vill vi moderater att införande ska ske stegvis. Nödvändiga avgiftshöjningar får inte komma som en chock för företag och enskilda utan det måste ges tid för att kunna anpassa sig till nya avgiftsnivåer. Västerås stads har en hög kostnad för bostadsanpassningsbidrag inklusive återställningsbidrag, och är betydligt högre än jämförbara kommuners kostnader. Västerås stad behöver ta fram riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag. Västerås stad har under de senaste åren gjort kraftiga satsningar på kollektivtrafiken, vilket varit nödvändigt för att fler ska välja att åka kollektivt. Eventuella nya linjer måste avvakta tills ekonomin tillåter eller ske genom omprioriteringar inom kollektivtrafikens ram. Det behövs därför också en ökning av avgifterna för kollektivtrafiken. Taxan för kollektivtrafiken bör vara indexreglerad. Detta index bör motsvara kostnadsökningen för befintlig kollektivtrafik så att inte 19

140 självfinansieringsgraden sänks ytterligare. För att fler ska välja att åka kollektivt bör möjligheten för kombinationsbiljett för parkering och kollektivtrafik undersökas. Nödvändigt underhåll av stadens gator får inte sättas på undantag. Det krävs en rejäl satsning för att få bukt med stadens underhållsskuld och det är glädjande att i förslaget till underhållssatsning 2017 är i enlighet med vårt förslag 2016 (som då tyvärr inte vann S-styrets stöd). Väginvesteringar krävs för att klara stadens attraktionskraft och ökning av antalet invånare. Det är anmärkningsvärt att beslut som Västerleden inte har förverkligats trots löften och beslut i kommunfullmäktige. Det behövs fler parkeringar i Västerås. Parkeringar skapas inte genom att bilda ett nytt kommunalt bolag som kostar kronor utan att staden ser till och bygger parkeringar när ingen annan på marknaden gör det. Exempel på platser som behöver fler parkeringar är Klippan, här finns möjlighet när nybyggnation planeras att bygga ytterligare våningar med parkeringshus. Vi måste värna city, arbeta för fler parkeringar och säger nej till höjda parkeringsavgifter. Det är en självklarhet för en ren och trygg stad att upprätthålla nolltolerans mot klotter så att det faktiskt städas bort efter ett dygn. Vi behöver sätta igång ett projekt för att Västerås ska bli snyggt och tryggt. Då behöver vi gemensamt alla i Västerås hjälpas åt att städa efter oss och säga till när andra lämnar skräp efter sig. Håll Västerås rent. För att minska kostnaderna och skapa bättre förutsättningar för öka företagande i Västerås ska tekniska nämnden och fastighetsnämnden se över sin verksamhet för att kunna konkurrensupphandla mer. Några viktiga delar i moderaternas budget: Utred möjligheter för försäljning av fastigheter som inte är av strategisk betydelse för Västerås. Öka gatuunderhållet för att minska underhållsskulden. Prioritera bygglov och detaljplaner till exempel före ny översiktsplan för hela Västerås. Prioritera sanering av klotter. Inför helg- och kvällsparkering på skolgårdar. Byggnadsnämnden mnkr Budget ,8 Avgår tillfällig satsning ,0 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,1 Förslag till budgetram ,8 20

141 Tekniska nämnden mnkr Budget ,6 Avgår tillfällig satsning ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -2,0 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Kollektivtrafiken, minskad nettokostnad -14,0 Strategiska investeringar, kapitalkostnader 5,5 Gator och parker, utökad yta 1,0 Ökat gatuunderhåll och gatudrift 3,0 Snabbare klottersanering 0,5 Grönska och cykelparkeringar i city (ettårssatsning) 1 Förslag till budgetram ,8 Fastighetsnämnden mnkr Driftbudgetanslag för underhåll i hamnen 1,1 21

142 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Vi ska ha ett Västerås som växer, utvecklas och där fler människor har ett arbete att gå till. Fler jobb minskar utanförskapet och ökar vår gemensamma välfärd. Västerås växer stadigt och det innebär en förändrad arbetsmarknad, både inom staden och i länet. Ökad samverkan med Mälardalens högskola och Yrkeshögskolan är central om stadens kompetens ska stärkas. Moderaterna vill fortsätta satsa på forskning och innovation för att öka Västerås konkurrenskraft. Genom forskning och utveckling skapas förutsättningar för ett hållbart Västerås. Det är viktigt att våga se över vilka verksamheter som staden bör och inte bör driva i egen regi. Utmaningsrätt är ett sätt som kan underlätta för företag att etablera sig i Västerås. Finns det någon som kan utföra en uppgift, med samma eller bättre kvalitet och till ett lägre pris än Västerås stad, ska den självklart få uppdraget. Västerås stad måste bli bättre på att genomföra och samordna upphandlingar. Moderaterna vill att Västerås stad ska genomföra och samordna fler upphandlingar där det ger bättre kvalité och lägre kostnader. Genom att dela upp stadens upphandlingar i större och mindre delar kan fler företag få möjlighet att delta. Det ska också vara så enkelt som möjligt att lämna anbud. Stadens upphandlingar behöver samordnas bättre och synliggöras när budgetramar inte hålls därför krävs att kommunstyrelsen får regelbundna återrapporter och vidtar åtgärder. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är stadens beslutsnav. I dessa församlingar tas strategiska beslut utan att för den skull överta kompetens som finns i facknämnderna. Kommunstyrelsen har ett tydligt ansvar för helheten i stadens budget. Det krävs ett långsiktigt arbete för att alla nämnder i Västerås stad ska se helheten i de beslut som fattas. Beslut i en nämnd kan få konsekvenser i andra. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver också vara förebilder och se över sin verksamhet. Vi moderater är därför tydliga, det krävs ytterligare rationaliseringar för att klara budget i balans. Här måste antalet projekt minska och administrationen ses över. Ett av kommunens viktigaste uppdrag är att underlätta för nya företag i kommunen, eftersom som det är tack vare företagen, inte politiken, som vi får tillväxt och arbetstillfällen. Moderaterna vill därför fortsätta utveckla En väg in för företag. Västerås stad kan underlätta och stimulera att fler innovationer ges möjlighet att testas genom olika testbäddar. Staden har haft ett treårigt projekt inom bland annat äldreomsorgen, Mistel, för 22

143 att möjliggöra test av innovationer. Vi moderater vill fortsätta, utveckla och bredda detta projekt så att Västerås blir det självklara valet för de som vill utveckla en idé och få möjlighet att testa den. Expectrum som är en ny verksamhet med allt ifrån samverkan med lokala näringslivsaktörer till konferensrum, skola och KomTek. Det helägda kommunala bolaget Marknad och Näringsliv AB har i dagsläget ansvar för verksamheten. Kostnaderna måste minskas. Redan idag finansieras det av staden i flera led. Konferens och kontorsverksamheten bör drivas och gärna ägas av andra än Västerås stad. Andra kommunala bolag som staden bör sälja är Fibra. Staden ska se till att det finns fiber men behöver inte ansvara för driften och tjänster på nätet. Det är också möjligt att sälja affärsområdet elhandel inom Mälarenergi som verkar på en konkurrensutsatt marknad och levererar till många kunder utanför Västerås. City är ett särskilt ansvar för kommunstyrelsen och vi moderater prioriterar city. Tillsammans med aktörerna i city behöver det tas fram förslag som gör city mer attraktivt. Moderaterna vill också göra city tryggare genom att införa till exempel trygga stråk med kameraövervakning, förbättrad belysning och fler blommor i city. Tryggheten i hela Västerås behöver förbättras. Den senaste tidens händelser som bilbränder ökar otryggheten och därför är det viktigt att tillsammans mobilisera alla Vvästeråsare och prioritera utveckling av våra stadsdelar. Några viktiga delar i moderaternas budget: Extern drift eller försäljning av Expectrums kontor och konferensdel. Utveckla city tillsammans med handlare och andra aktörer. Se över upphandlingarna för bättre samordning. Fokusera på förbättrat företagsklimat och fler företagsetableringar Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige mnkr Budget ,8 Uppräkning för prisökningar ,6 Rationaliseringskrav motsvarande 0,5 procent av budgetramen -0,9 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Insatser västra stadsdelarna (tillfällig satsning under två år) 4,0 Snyggt och tryggt i city (ettårssatsning) 3,0 Testbädd och innovationsprojekt 1,0 Minskad administration och projekt -2,5 Förslag till budgetram ,0 Övriga nämnder Det är viktigt att stadens utförarnämnder inte binder sig för långsiktiga kostnader som att köpa in specialmaskiner och bilar eller lämnar in anbud som inte är fullt ut finansierade. De kommunala utförarna är viktiga för att kunna ha en jämförelse en värdemätare men i branscher som vägunderhåll och ombyggnation behöver inte staden ha verksamhet. Det är därför viktigt att se över den verksamhet som bedrivs av styrelsen för stöd, fritid och entreprenad och av 23

144 servicepartner. Vi ser också gärna att kommunalt anställd personal tar över, startar företag och bedriver verksamhet. Det är rimligt att nämnder som bedriver en verksamhet som konkurrerar på marknaden klarar av en effektivisering samtidigt med att också har ett avkastningskrav. Vårt förslag är att införa ett avkastningskrav som ska finansieras genom effektiviseringar och inte genom ökade avgifter för verksamheterna som köper tjänsterna. Avkastningskrav Styrelsen för Västerås stads vård och omsorg Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Styrelsen för konsult och service (Servicepartner) Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden Exploateringsverksamhet 1 Mkr 2 Mkr 2 Mkr 10 Mkr 2,5 Mkr Mälardalens Brand- och räddningsförbund mnkr Huvudmannabidrag ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Utjämning av huvudmannabidraget. Samma bidrag per invånare för de tre medlemskommunerna 1,0 Förslag till huvudmannabidrag 2017 (Västerås andel) 75,0 Kommunrevisionen mnkr Budget ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Förslag till budgetram ,6 Överförmyndarnämnden mnkr Budget ,8 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Rationaliseringskrav -0,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Fler personer är i behov av gode män 0,4 Förslag till budgetram ,4 24

145 Valnämnden mnkr Budget ,7 Förslag till budgetram ,7 Investeringsbudget för 2017 Det krävs krafttag för att klara framtidens investeringar. Behoven är många och därför krävs tydliga prioriteringar. Moderaterna prioriterar investeringar i utbildning och omsorg, samt investeringar som ökar Västerås konkurrenskraft. Västerleden måste byggas hela vägen, från riksväg 66 till E18 för att bygga bort en del av det trafikkaos vi har idag. I samband med detta projekt måste även bristande underhåll åtgärdas. Vi moderater har identifierat ett antal fastigheter som idag inte används eller som inte är av strategisk betydelse för Västerås, exempelvis Skultunagården och Viksängsgården. Dessa kan säljas och kan vara lämpliga för bostäder. Strategiskt viktiga byggnader som Fryxellska skolan ska staden behålla. Det behövs en ny eller tillbyggd skola på Stallhagen. Vi moderater har prioriterat denna investering i vår investeringsbudget. Om Skepparbacksskolan kan frigöras genom att Fryxellska skolan byggs till möjliggör det för nya centrala bostäder. Självklart ska ingen försäljning av Skepparbacken ske förrän vi vet möjlig exploatering och det finns en färdig detaljplan. Moderaternas förslag till investeringar för budget : Budget Fastighetsnämnden förskolor Gäddeholm Malmen 29,0 Skiljebo/Malmaberg 10,0 37,5 Utbyggnad pga befolkn ökning 45,0 Ängen (NY) 60,0 60,0 60,0 Brandthovda (NY) 19,0 38,0 Barkarö Skogsbacken (NY) 7,0 7,0 Enhagen (NY) 5,0 Blåsbo (NY) 22,0 45,0 Övriga 5,0 3,0 12,0 Summa 111,0 278,5 Fastighetsnämnden grundskolor Irstaskolan modernisering 30,0 35,0 173,3 Rönnbyskolan 20,0 10,0 10,0 Hökåsenskolan 10,0 18,5 18,5 Sydost utbyggnad (Hamre) 120,0 Gäddeholm F-3 Malmen 29,0 Centrum utbyggnad 151,0 25

146 Budget Norra Vallby efter paviljong (NY) 28,0 56,0 Skallberget,Piltorp,Brandthovda-återflytt 9,0 6:or (NY) Blåsbo-återflytt 6:or (NY) 28,0 56,0 Nybygge-återflytt 6:or (NY) 56,0 Ny Kommunal skola Stallhagen + utbyggnad 230,0 Fryxellska (M) Övriga omställningar 5,0 5,0 20,0 Summa 124,5 928,8 Fastighetsnämnden gymnasieskolor/komvux Vård- o omsorgsgymn, 400 elever (NY) 160,0 Övriga 5,0 20,0 Summa 5,0 180,0 Fastighetsnämnden kultur Byggnad flytt från Kristiansborg till Vallby 2,0 Besökscenter Vallbymuseet 30,0 Summa 0,0 32,0 Fastighetsnämnden idrott Nybyggnad Lögarängsbadet 88,0 117,0 322,0 Övriga idrottsinvesteringar, årligt anslag 1,0 3,0 Summa 117,0 325,0 Fastighetsnämnden energisparinvesteringar Investeringar pga klimatprogrammet 16,0 86,0 Summa 16,0 86,0 Fastighetsnämnden hamnen infrastruktur Utveckling av hamnanläggningar 88,0 131,0 536,0 Hamnen underhåll 5,0 5,0 20,0 Summa 136,0 556,0 Fastighetsnämnden bostäder Gruppbostad/Servicebostad 16,0 16,0 64,0 Korttidsboenden (NY) 16,0 32,0 Bostad ungdom NF+IFN 25,0 25,0 25,0 Bostäder, sociala ändamål 10,0 10,0 40,0 Flyktingbostäder 10,0 10,0 40,0 Äldreboende, om- och tillbyggnad Gryta 40,0 44,0 64,0 Äldreboende, ny/tillbyggnad demensvård 243,0 Gryta (NY) Skal och passage (NY) 1,0 7,0 WIFI och fiber 3,0 12,0 Summa 125,0 527,0 Fastighetsnämnden övriga investeringar Stadshuset lokalanpassningar 4,0 4,0 16,0 Utökat underhållsbehov Stadshuset 21,3 42,6 42,6 Färjekajen inkl byggnad 0,0 3,5 7,0 Lokalanpassningar inkl datanät & it 10,0 10,0 40,0 Underhållsinvesteringar 4,6 8,5 23,5 Summa 68,6 129,1 Tekniska nämnden ordinarie investeringar 26

147 Budget Källlgatan 0,7 5,7 Vinterbelysning 0,5 0,5 Ökad blomning centrum 0,2 0,4 Skolgatan och Västra kyrkogatan 8,0 16,0 16,5 Svartåns murar 0,5 0,5 8,5 Gång- och cykelvägar, inkl 3,0 3,0 12,0 cykelvägsskyltning Tillgänglighetsanpassning 1,0 1,0 4,0 Vägvisning, parkeringsledningssystem mm 1,5 3,1 Bullerskyddsåtgärder 0,5 0,5 2,0 Dagvattenrening 0,5 0,5 2,0 Hållplatser 1,0 3,5 Korsning Stockholmsv/Österleden 7,5 Korsning Vasagatan/Norrleden 7,5 Övriga korsningar 2,0 Vattenskyddsåtgärder 1,0 1,0 4,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 2,5 3,0 12,0 Trygghetsprojekt 0,5 0,5 2,0 Belysning, byte av kablage och 2,5 1,5 7,5 belysningsstolpar Belysning, energieffektivisering 6,0 4,0 19,0 Tekniska system (belysning, trafiksignaler 1,0 2,0 6,5 mm) Lekplatser 4,0 2,0 16,0 Trädplantering centrum 0,5 Dammar upprustning 0,5 1,0 Parkområden satsning 3,0 Aktivitetsplaner/isbanor upprustning 0,4 0,5 1,0 Lögarängens parkområde 2,0 2,5 10,0 Naturvård 0,5 1,0 4,0 Väg- och brounderhåll, årligt anslag 20,0 20,0 80,0 Väg- och brounderhåll utökad satsning 15,0 15,0 60,0 Summa 76,7 301,2 Tekniska nämnden strategiska investeringar Tidö/Lindö gång- och cykelväg 8,5 Alvestavägen 0,4 0,4 Barkaröbyväg 0,3 23,8 Björnön ny bro 1,0 1,0 52,0 Följdinvestering vid exploatering 1,0 1,0 4,0 Gång- och cykelvägar satsning 5,0 6,0 18,0 Gideonsberg, gc-väg genom kv Isolatorn 1,2 1,2 1,2 Gideonsberg, ny korsning vid kv Isolatorn 0,5 2,0 2,0 Kopparbergsvägen (E18-Norra Ringvägen) 1,0 23,0 Kopparbergsvägen (Norra Ringvägen- 1,0 13,0 14,0 Knutsgatan) Pilgatan (Malmabergsg-Retortgatan) 1,0 25,0 Pilgatan (Stora gatan/pilgatan/ringvägen) 7,5 Sjöhagsvägen etapp 1, förlängning av väg 4,0 67,0 västerut Sjöhagsvägen etapp 2, nödvändiga åtgärder exkl roro 1,0 14,0 27

148 Budget Skiljebo, Ekevägen och Säbyvägen 0,2 1,3 1,3 Stora torget ombyggnation 31,0 Svarvargatans förlängning 0,5 1,5 Vasaparken ny lekplats 0,5 4,5 4,5 Vattenpark 0,0 Faunapassage, Falkenbergska kvarnen 0,0 Faunapassage, Slottsbron 0,0 Välljärnsgatan (Bäckby) 1,0 18,0 Västerleden, Järnbruksgatans förlängning 2,0 1,0 52,0 Västerleden etapp 2, Järnbruksgatan-E18 1,0 2,0 72,0 Summa 42,2 440,7 Kulturnämnden Nytt ljussystem LED, Konstmuséet 0,2 0,8 Modernisering stadsbiblioteket 0,6 0,5 0,5 Summa 0,5 1,3 Nämnden för idrott och friluftsliv Utbyte av bevattningsanläggningar 0,5 1,0 Byte av konstgräsplaner, Hamre och 7,0 Wenströmska Diverse mindre investeringar 1,0 1,0 3,0 Björnön allmänt 1,0 2,0 Diverse investeringar enl handl plan 0,5 0,5 1,7 friluftslivet Friluftsbad 1,0 2,0 Lövuddens båthamn 10,0 10,0 15,0 Ö-mälarstrand: Resterande vågholmar 2,0 9,0 Ö-mälarstrand: Nya bryggor till 4,5 vågholmarna Ö-mälarstrand: Ny båtbottentvätt 1,0 1,0 Summa 16,5 46,2 Övriga nämnder och styrelser Styrelsen för Konsult och Service 56,0 47,0 189,0 Styrelsen för Västerås Vård och Omsorg 5,0 5,0 19,5 Förskolenämnden 2,0 3,0 12,4 Grundskolenämnden 6,9 7,0 30,4 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 4,0 5,0 20,6 Skultuna komundelsnämnd 1,0 1,0 4,0 Styrelsens för Stöd, fritid och entreprenad 2,5 2,5 9,5 Miljö- och konsumentnämnden 0,5 0,5 Stadsledningskontoret 7,0 3,5 3,5 Summa 74,5 289,4 Övriga projekt 3B, stationsområdet 29,7 2,1 249,9 Summa 2,1 249,9 Totala investeringar 915,6 4371,1 28

149 Nämndernas budgetramar 2017 Löne- Förslag Ingående och -0,5 % Stadsledn. budgetram Förändrad pris- Besparings 2017 förändring Budget från 2016 budgetram komp krav 2017 Skattefinansierad verksamhet Förskolenämnden 873,7 11,5 20,7-4,4 901, ,5 Grundskolenämnden 1 606,4 44,6 34,9-6, ,9 9, ,4 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 694,8 1,7 20,3 0,0 716, ,8 Äldrenämnden 1 344,6 24,2 36,7 0, , ,5 Nämnden för personer m funktionsnedsättning 718,7 15,0 17,2-3,6 747,3 0,5 747,8 Individ- och familjenämnden 757,4 5,0 14,8-1,5 775,7 0,9 776,6 Kulturnämnden 184,1 0,7 4,4-0,9 188,3 1,3 189,6 Nämnden för idrott och friluftsliv 167,1 2,1-0,8 168,4 1,2 169,6 Tekniska nämnden 398,9-4,5 6,9-2,0 399,3 1,5 400,8 Skultuna kommundelsnämnd 101,1 3,7 2,4-0,5 106,7 0,5 107,2 Byggnadsnämnden 23,8 1,1-0,1 24,8 24,8 Miljö- och konsumentnämnden 19,7 0,6-0,1 20,2 20,2 Kommunfullm, kommunstyrelsen 178,8 4,0 3,6-0,9 185,5 1,5 187,0 Kommunrevision 3,5 0,1 0,0 3,6 3,6 Överförmyndarnämnden 11,8 0,4 0,3-0,1 12,4 12,4 Valnämnden 1,7 1,7 1,7 Fastighetsnämnden budgetanslag 1,1 1,1 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförb 71,6 1,0 2,4 75,0 75,0 Delsumma 7 158,8 107,3 168,5-21, ,6 38, ,5 Intäktsfinansierad verksamhet Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg 0,0 0,0 1 1,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 1 2,0 Fastighetsnämnden 4,6 3,9 8,5 1,5 10,0 Fastighetsnämnden exploateringsverksamhet 3,8-1,3 2,5 2,5 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad 0,0 0,0 2 2,0 Delsumma 9,4 2,6 0,0 0,0 12,0 5,5 17,5 SUMMA 7 149,4 104,7 168,5-21, , ,0 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) 51,0 5,7 9,5 66,2 66,2 Löne- och priskompensation 0,0 0,0 0,0 Central lönepott 8,0 10,0 18,0 18,0 Fördelning generellt statsbidrag 3,9-3,6 0,3 0,3 Ettårssatsningar ,2-11,2 0,0 0,0 KS kommungemensamma reserv 24,7 44,3 69,0-33,4 35,6 Reserv för flyktingsituationen 0,0 73,4 73,4 73,4 TOTALT STADEN 7 248,2 213,3 188,0-21, , ,5 29

150 RESULTATBUDGET 2017 Utfall Årsplan Årsplan Intäkter Kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens nettokostnader ,53 Skatteintäkter Statligt utjämningssystem, generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat ,47 Resultatmål 1,4% 2,5% 30

151 Liberalerna Västerås - budget 2017 Kort sammanfattning *Satsning på kompetenslyft inom skolan (28,5 nya miljoner) *Kraftfull offensiv mot bostadsbristen *Bygg bort köerna till äldreboende och servicehus (24,5 nya miljoner) *Satsa på kulturen och Sinfoniettan (2 nya miljoner) *Satsa på ett grönare city med fler och billigare parkeringar (3 nya miljoner) *Satsning på att ta igen eftersatt vägunderhåll i hela kommunen *Trots ovanstående har vi 4 miljoner mer på sista raden än i S-styrets förslag tack vare tuffa prioriteringar och tydligt fokus Västerås Frågor besvaras av Jesper Brandberg, Oppositionsråd, ,

152 Västerås har de bästa av förutsättningar Sedan slutet av 1940-talet har många faktorer talat för Västerås. En konkurrenskraftig industri, orörd av kriget, gav välstånd, arbetstillfällen och en snabb befolkningsökning. Västerås var vid den tiden jämte Göteborg den ledande industristaden i Sverige. De ekonomiska framgångarna fortsatte under och 60-talen men 70- och 80-talet innebar stagnation, såväl ekonomiskt som befolkningsmässigt. För stadens ekonomi innebar detta att kommunen stod inför valet att göra något drastiskt eller att acceptera en kraftig höjning av kommunalskatten. Vid denna tidpunkt talades det om ett behov att höja kommunalskatten med 7-8 kronor. Svaret blev i stället Struktur 92. En rejäl reformagenda för att effektivisera kommunal verksamhet. En del av effektiviseringen var införandet av beställar-utförarmodellen inom den mjuka sektorn. Folkpartiet Liberalerna stod bakom detta. Och resultatet uteblev inte. I början av 1990-talet var Västerås ekonomi åter på grön kvist. En viktig förklaring till Västerås starka ekonomiska position är också hur kommunen ser ut rent fysiskt. En stor del av de drygt invånarna bor i tätorten, vilket möjliggör en kostnadseffektiv infrastruktur. Men det ska också sägas att Västerås under en stor del av tiden efter andra världskriget skötts på ett skickligt sätt, präglat av viss pionjäranda. Ett exempel på det är att Västerås var tidigt ute med att bygga ett kraftvärmenät. Ny tid nya utmaningar Under 2000-talet har de stora strukturella greppen lyst med sin frånvaro i Västerås. Befolkningen har visserligen börjat öka igen, men tyvärr har stadens kostnader också skenat. Så sent som i vintras talade majoritetspartierna om behov av skattehöjning. Under våren har en positiv BNP-utveckling i kombination med generösa statsbidrag lett till 300 miljoner i nya skatteintäkter för Västerås. Ett andrum har skapats. Från Liberalerna förordar vi att detta andrum används till att genomföra de strukturreformer som behövs. Verksamhet i utkanten av det kommunala uppdraget måste begränsas, och inom kärnuppdraget ska resurser istället tillföras för att höja kvaliteten. Samtidigt måste en ständigt svällande administration bekämpas. Onödiga investeringar som nya huvudkontor, fisktrappor och lyxladugårdar måste stoppas. Likaså tokigheter som hotell i kommunal regi. Vårt budgetförslag för 2017 är inriktat på att åstadkomma dessa omprioriteringar. Våra prioriteringar De områden vi vill prioritera är: Skola, bostäder och omsorg om våra äldre. Utöver detta vill vi göra särskilda satsningar på centrum, på vägunderhåll och på kultur. På alla dessa områden tillför vi i vårt budgetförslag väsentligt mer pengar än S-styret för Nedan presenteras våra satsningar. Därefter presenterar vi hur vi tänkt finansiera dem. 2

153 Skolan satsning på kompetenspaket Skolan är central i Liberalernas politik. Kunskap och bildning är medel för samhällets välstånd såväl som för individens. Målet är fria individer med möjlighet att självständigt utforska sina livschanser. En allmänt finansierad och likvärdig skola är vägen att realisera denna vision. Skolan skall präglas av kunskapsfokus, öppenhet, tolerans och anpassning efter individens förutsättningar och utgångspunkter. Med stor oro närmast fasa har vi sett hur Västerås Stad fallit i den nationella skolrankningen år efter år sedan det röda styret tog över makten i staden Västerås närmar sig nu en position som en av landets absolut sämsta skolkommuner. I vår strävan att vända denna utveckling vill vi fokusera på kompetensen hos dem som leder undervisningen, lärare och rektorer. På de tre skolnämnderna satsar vi 28,5 miljoner mer än S-styret för Detta motsvarar nästan 50 heltidsarbetande lärare. Vi vill dock inte använda hela detta utrymme enbart till nya lärartjänster. Istället vill vi i samband med satsningen ge ett kompetenshöjande uppdrag till skolnämnderna. Särskilt uppdrag 1: Att med de extra pengarna på 28,5 MSEK/år skapa ett kompetenspaket som innefattar: *Utökade möjligheter för obehöriga lärare att bli behöriga *Fler förstelärare *Fler lektorer *Höjda lärarlöner och därmed höjd status för läraryrket *En riktad satsning på kompetenshöjning och utbildning för rektorer Bostäder bygg bort bristen Bostadsbristen i Västerås har på kort tid seglat upp som en av stadens största utmaningar, inte minst ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Bostadsbristen är akut. Köerna blir allt längre. Trångboddheten ökar. Bostadsbrist är ett samhällsproblem som slår hårdast mot de absolut svagaste. De som inte har rika föräldrar har inte råd med kontantinsatsen vid ett lån och kan därmed inte köpa sin första bostad. Om föräldrarna dessutom inte ställt barnen i bostadskö vid låg ålder kan de heller inte få en hyresrätt inte ens om de har jobb och inkomst. För den stackare som dessutom råkar vara arbetslös är situationen ännu värre, närmast hopplös. Kan man som arbetslös inte heller bo kvar hos föräldrarna väntar för många idag hemlöshet en kringflackande tillvaro på vänners soffor eller i värsta fall på parkbänkar och härbärgen. 3

154 För de flyktingar och invandrare som kommer till staden är situationen än värre. Inte sällan trängs personer i en bostad avsedd för en familj. Konsekvensen blir att privatliv, läxläsning och hobbys omöjliggörs. För många unga i sådana hushåll återstår snart bara en tillvaro på gator och torg, åtminstone under dygnets vakna timmar. Att social oro och spänningar följer av detta är inte svårt att förstå. S kopierade i panik under sommaren 2014 Liberalernas mål om 1000 nya bostäder på år. Tyvärr visade det sig efter valsegern att S-styret inte hade några verktyg för att nå detta mål. Såväl för 2014 som för 2015 har målet missats. Grovt. Det uttalade målet om 4000 bostäder under mandatperioden ter sig nu helt orealistiskt samtidigt som bostadsbristen ökar. Särskilt uppdrag 2: Liberalerna vill göra bostadsbyggandet (OBS! Antalet färdigställda bostäder!) till ett prioriterat övergripande mätetal för kommunen. Detta skall följas månatligen av såväl fastighetsnämnd, byggnadsnämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Som det nu är mäter S-styret enbart antalet färdigställda bostäder en gång per år. Alla med ett hum av modern verksamhetsstyrning vet att ingen verklig prioritering kan ske med så sporadiska uppföljningar. I vårt särskilda uppdrag vill vi dessutom tillföra 5 miljoner kronor extra till byggnadsnämnden utöver S-styrets ram för en riktad ettårig satsning på ett ledtidsprojekt inom plan- och byggprocessen. Målet för denna satsning ska vara att uthålligt korta ledtiderna inom dessa processer med 30-50% - en viktig aktivitet för att åstadkomma fler bostäder snabbare. Äldrenämnden fler platser på särskilt boende De senaste åren har kön till Västerås äldreboenden växt. 100 personer står nu och väntar på erbjudande om plats på äldreboende eller servicehus, trots att de har fått beslut på att de har rätt till en sådan plats. Drygt 30 av dessa personer har väntat i mer än 3 månader. Då är ändå inte tiden från ansökan till beslut om rätt till särskilt boende inräknad. Denna tid är också i regel för lång. Många månader kan gå från att behovet uppstår till att beslut meddelas. För oss Liberaler innebär dessa köer en allvarlig inskränkning av de äldres möjligheter och livschanser. Väntetiden blir i många fall en tid av oro och plåga. Onödig oro och plåga. Både för de köande och för deras anhöriga. Dessutom är denna tid mycket samhällsekonomiskt kostsam. De personer som berörs har ofta ett så stort behov av hemtjänst att det är ekonomiskt vansinne att inte låta dem flytta in på det äldreboende eller servicehus de har rätt till. Särskilt uppdrag 3: Liberalerna vill i 2017 års budget satsa 24,5 miljoner kronor mer än S-styret på äldreboenden och servicehus. Dessa pengar ska gå till att bekosta fler äldreboenden, fler platser och därmed eliminera den nuvarande kön. Utöver detta vill L också korta ledtiden i biståndsbedömningen. 4

155 City grönare och lättare att parkera Trenden är tydlig: cityhandeln utarmas och externa köpcentra frodas. Detta hotar på sikt hela stadens utveckling och attraktivitet. Handlare och verksamma i city är glasklara kring att parkeringssituationen måste förbättras. S-styret vill inte lyssna. Istället för att skapa fler parkeringar tar man bort parkeringar. Dessutom försöker man ständigt höja p-avgifterna. Särskilt uppdrag 4: I Liberalernas budgetförslag för 2017 lägger vi 3 miljoner mer än S-styret på fler och billigare p-platser i city. Pengarna kanaliseras via tekniska nämnden. Vi vill också se mer enhetliga p-avgifter inom city. Avgiftsmodellen är nu så krånglig att mycket få västeråsare ens vet vad de kommer att få betala om de vill parkera i centrum vilket i sig blir en avskräckande faktor. I det särskilda uppdraget ska också ingå en rejäl satsning på ökad grönska kring torg, gågator och öppna platser. Här har Västerås extremt mycket att lära från andra närliggande städer. Vägar ökat underhåll och färre hål Att vägunderhållet har blivit eftersatt kan inte ha undgått någon. Liberalerna gör här en mycket stor satsning på 60 miljoner mer i väginvesteringar än Stadsledningskontorets förslag för För att bekosta avskrivningar på detta anslår vi också 3 miljoner mer i tekniska nämndens årliga driftbudget. Västerås vägar ska vara ett föredöme inte en skam. Kultur rädda Sinfoniettan och satsa på dess utveckling Under 2015 har S-styret med Anders Teljebäck i spetsen ägnat sig åt att på olika sätt motarbeta Västerås Stads orkester, Sinfoniettan. Följden har blivit en följetong av oro, motsättningar och sjukskrivna eller avhoppade musiker. Liberalerna lyckades efter mycket möda stoppa en nedläggning av orkestern. Däremot lyckades vi inte stoppa en onödig sänkning av tjänstgöringsgraden från 60% till 50%. Vi var det enda parti i styrelsen som röstade nej till sänkningen. I vårt budgetförslag för 2017 vill vi anslå 2 miljoner mer än S-styret till kulturnämnden. Pengarna ska öronmärkas för Sinfoniettan. Särskilt uppdrag 5: Kulturnämnden ska utöka sitt stöd till Sinfoniettan på ett sådant sätt att orkesterns utveckling och potential maximeras. Kulturnämnden ska i dialog med företrädare för orkestern utforma riktlinjer och mål för denna satsning. 5

156 Finansiering av satsningarna Liberalernas satsningar som presenteras ovan innebär 66 miljoner mer i utgifter än S-styrets förslag till budget. Vi föreslår liksom S-styret oförändrad skattesats. Dessutom vill vi ha 4 miljoner mer än S-styret över på sista raden. Alltså presenterar vi här nedan 70 miljoner i minskade kostnader jämfört med S-styrets förslag. Flera av dessa kostnadsminskningar innebär dessutom strukturella besparingar och omprioriteringar som vi anser strategiskt viktiga att göra för staden. Anställningsstopp i Stadshuset (13 MSEK) Särskilt uppdrag 6: Den kommunala byråkratin sväller. Yrkeskategorier som strateger, kommunikatörer och utredare blir allt fler. Ett ettårigt generellt anställningsstopp ska införas för alla tjänster i Stadshuset i Västerås. Undantag ska endast få beviljas i enstaka fall av en av KS särskilt tillsatt grupp, förslagsvis den redan existerande arbetsgivardelegationen. Översyn taxor och turtäthet busstrafiken (12 MSEK) Särskilt uppdrag 7: Västerås har sannolikt Sveriges dyraste stadstrafik. Detta är inte rimligt. Snittpriset på en resa har sedan 2010 sjunkit från ca 14 till ca 10 kronor. Samtidigt har turtätheten ökat så att många bussar mitt på dagen numera går nästan tomma. Tekniska nämnden får i uppdrag att justera taxorna enligt Stadsledningskontorets förslag, samt därutöver justera turtätheten mitt på dagen. Sänkta kostnader för idrottsanläggningar (10 MSEK) Särskilt uppdrag 8: Det har uppdagats att Västerås har Sveriges högsta kostnad per invånare för idrottsanläggningar. Detta är till stor del en följd av den S-politik som inneburit allt fler och dyrare badhus utan att något gammalt stängts, vilket var den ursprungliga överenskommelsen inför satsningen på Kokpunkten. Liberalerna kräver nu att Idrottsnämnden gör en översyn och anpassar tex badkapaciteten eller annan anläggningskostnad med målet att spara åtminstone 10 MSEK per år. Minskad skoladministration (6 MSEK) Särskilt uppdrag 9: Den gemensamma skolförvaltningen i Stadshuset innehåller uppemot 80 tjänster idag. Detta är mer än i jämförbara kommuner. Skolförvaltningens administration måste minska med minst 8%. Inga utökade flygplatsstöd (10 MSEK) 6

157 Särskilt uppdrag 10: Ge flygplatsbolaget extremt tydlig instruktion att hålla sig till det av KF i december 2015 fattade beslutet att förlusten, före driftbidrag, för 2017 får bli maximalt 20 miljoner. Fler och bättre upphandlingar äldrenämnden (12 MSEK) Särskilt uppdrag 11: Äldrenämnden har genomfört flera lyckade upphandlingar som gett en effektivare drift med högre kvalitet. Flera av de boenden som drivs i kommunal regi uppvisar samtidigt stora kvalitetsbrister. Nämnden får i uppdrag att genomföra fler upphandlingar likt dem som redan genomförts. Effekten per upphandling bedöms bli likartad den vi hittills sett. Upphandlingar av vårdplatser IoF (3 MSEK) Särskilt uppdrag 12: Inom IoF köps numera mer än hälften av vårdplatserna helt utom avtal, vilket innebär en säljarens marknad. Upphandlingsförfarandet har helt havererat. Genom en omstart av detta kan stora effekter uppnås, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Slopad satsning på nytt IT-system för verksamhetsledning (4 MSEK) Särskilt uppdrag 13: Avbryta den icke prioriterade satsningen på ett nytt dyrt IT-system för verksamhetsledning. // 7

158 Sammanfattning av Liberalernas driftbudget i relation till S-styrets förslag Förskolenämnden: +3,5 MSEK i kompetenssatsning och -1,5 MSEK i minskad central administration. Netto: +2 MSEK, dvs 903,5 MSEK. Grundskolenämnden: +15 MSEK i kompetenssatsning och -3 MSEK i minskad central skoladministration. Netto: +12 MSEK, dvs 1698,9 MSEK. UoA-nämnden: +10 MSEK i kompetenssatsning och -1,5 MSEK i minskad central skoladministration. Netto: +8,5 MSEK, dvs 725,3 MSEK. Äldrenämnden: +24,5 MSEK i nya särskilda boenden, och -12 MSEK i fler upphandlingar. Netto: +12,5 MSEK, dvs 1418 MSEK. IoF-nämnden: -3 MSEK i upphandling av vårdplatser, dvs 773,7 MSEK. Kulturnämnden: +2 MSEK i satsning på Sinfoniettan, dvs 190,3 MSEK. Nämnden för Idrott- och friluftsliv: -10 MSEK i minskning av anläggningskostnader, dvs 158,4 MSEK. Tekniska nämnden: +5 MSEK i satsning på city och +3 MSEK i avskrivning för satsning på vägunderhåll. -12 MSEK i justering av taxor och turtäthet busstrafiken. Netto: -4 MSEK, dvs 404,3 MSEK. Byggnadsnämnden: +5 MSEK i särskild satsning på ledtidsreduktion för ökat bostadsbyggande, dvs 29,8 MSEK Kommunstyrelsen: -13 MSEK i anställningsstopp, -10 MSEK i stoppad höjning av flygplatsstödet och -4 MSEK i stoppat nytt onödigt IT-system. Netto -27 MSEK, dvs 159,5 MSEK. I övrigt samma ramar som i S-styrets förslag. 8

159 Sammanfattning av investeringsbudget skillnader mot Stadsledningskontorets förslag Då det varit något otydligt vad S-styret egentligen föreslår för investeringsbudget har vi valt att här istället förhålla oss till Stadsledningskontorets förslag till beslut (versionen per ). Vi föreslår följande förändringar i förhållande till Stadsledningskontorets förslag: *+60 MSEK utökning av vägunderhåll *+50 MSEK för att lösa skolsituationen på Stallhagen (samt ytterligare +100 MSEK under åren ). *+30 MSEK för utbyggnad Västerleden (samt ytterligare +50 MSEK ). *-20 MSEK slopad utökning av investeringsram för nya Lögarängen *-25 MSEK stopp för ej lönsamma energiinvesteringar *-15 MSEK i minskning av jättesatsning på fastighetsunderhåll Stadshuset *-15 MSEK i slopad satsning på icke prioriterat nytt IT-system (verksamhetsledning) *-400 MSEK i stoppad satsning på nytt huvudkontor Mälarenergi/Mimer (OBS! Ingår ej formellt i Stadens budget utan tas i budget för berörda bolagen. Dock samma finansiella koncerneffekt.) 9

160 Budget 2017 Välfärden i fokus Vänsterpartiet Västerås 2016

161 Ingående budgetram Majoritetens V- Skillnad från 2016 förslag förslag V-Majoritet Skattefinansierad verksamhet Förskolenämnden 873,7 901,5 931,8 30,3 Grundskolenämnden 1606,4 1686,9 1734,4 47,5 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 694,8 716,8 716,8 0 Äldrenämnden 1344,6 1405,5 1431,7 26,2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 718,7 748,3 764,5 16,2 Individ- och familjenämnden 757,4 776,7 790,8 14,1 Kulturnämnden 184,1 188,3 198,6 10,3 Nämnden för idrott och friluftsliv 167,1 168, ,6 Tekniska nämnden 398,9 408,3 439,8 31,5 Skultuna kommundelsnämnd 101,1 106,7 107,7 1 Byggnadsnämnden 23,8 24,8 25 0,2 Miljö- och konsumentnämnden 19,7 20,2 20,4 0,2 Kommunfullm, kommunstyrelsen 178,8 186,5 190,3 3,8 Kommunrevision 3,5 3,6 3,6 0 Överförmyndarnämnden 11,8 12,4 12,6 0,2 Valnämnden 1,7 1,7 1,7 0 Fastighetsnämnden budgetanslag 1,1 1,1 1,1 0 Mälardalens Brand o Räddningsförb 71, Delsumma 7158,8 7432,7 7616,8 184,1 Intäktsfinansierad verksamhet Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg Styrelsen för Konsult och Service Fastighetsnämnden 4,6 8,5 8,5 0 Fastighetsnämnden exploateringsverksamhet 3,8 2,5 2,5 0 Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Delsumma 9, SUMMA 7149,4 7420,7 7604,8 184,1 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) 51 66,2 66,2 0 Lo ne- och priskompensation Central lönepott Fo rdelning generellt statsbidrag 3,9 0,3 0,3 0 Etta rssatsningar , KS kommungemensamma reserv 24, Reserv fo r riktade insatser inom skola, fo rskola och 21,3-52,1 fo rebyggande verksamhet 0 73,4 TOTALT STADEN 7248,2 7628,6 7745,6 117

162 Sammanfattning Resultatbudget A rsplan 2016 Majoritetens budgetförslag V-budget Intäkter 1813 Kostnader Avskrivningar -239 S:a verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statligt utjämningssystem, generella statsbidrag Finansnetto A rets resultat Resultatmål 1,40 % 2,50 % 2,50 %

163 1. Inledning Ett samhälle som byggs med gemensam välfärd och solidaritet är starkare än ett samhälle där marknadens girighet får råda. Lokalt i Västerås måste vi göra vårt bästa för att lösa vår tids problem klimatkrisen, ojämlikheten, arbetslösheten och ojämställdheten mellan kvinnor och män. Arbete, rättvisa och demokrati är grunden för ett samhälle där alla har en plats. Ett samhälle att lita på är avgörande för att motverka att rasistiska krafter vinner terräng. Vi behöver göra stora satsningar i välfärden, som tidigare har varit hårt besparad. Detta eftersom vi ser att behoven inom skola, förskola och äldreomsorg är mycket stora de kommande åren, med större barnkullar och många äldre som behöver mer hemtjänst än tidigare. Demografin varierar mellan åren och vi måste vara beredda att hänga med och göra rätt politiska prioriteringar. Det är inte rimligt att exempelvis dagens förskolebarn ska ha en sämre verksamhet för att bekosta morgondagens utbyggnad av förskolor. Från Vänsterpartiets sida tror vi att besparingar inom en rad av kommunens verksamheter i slutändan genererar högre kostnader. Det är inte en ekonomiskt hållbar politik i längden. Underhåller vi inte vägar, byggnader och broar kostar det desto mer när de börjar rasa och kräver större insatser. När elever inte klarar sin skolgång eller inte får vuxenstöd i sin vardag riskerar de att hamna i social exkludering som leder fel i livet. När äldre inte kommer ut och träffar folk utan blir isolerade i hemmet mår de sämre och kräver i längden mer insatser. Det här är logiskt och dessutom vetenskapligt bevisat att förebyggande arbete är både socialt och ekonomiskt hållbart. Tidigare år har Västerås stads verksamheter belags med stora besparingar. Det har såklart lämnat sina hål. Därför föreslår vi en skattehöjning på 35 öre som ger 117 mnkr. Vi vill använda dessa pengar för att möjliggöra fler anställda i förskola/skola och äldreomsorg men också säkra att vi har pengar för att bygga fler förskolor, skolor och äldreboenden. Därför lägger vi ett resultat på 2,5 %. 2. Ekonomiska förutsättningar Vänsterpartiets välfärdsmiljarder Vänsterpartiet har fått igenom en historisk satsning till kommunerna i samarbetet med regeringen. Västerås får 103 miljoner kronor. Dessa ekonomiska resurser måste vi använda rätt. Därför vill vi att majoriteten av pengarna ska gå direkt ut i välfärden för att anställa mer personal ute i våra verksamheter, men också för att göra riktade satsningar mot våra barn och äldre. En smart användning av våra gemensamma resurser I jämförelse med andra kommuner av vår storlek har Västerås en låg kommunalskatt. Våra förvaltningar och verksamheter är kostnadseffektiva och duktiga på att hålla den budget de har fått tilldelade sig. Under många år har våra nämnder och förvaltningar belagts med rationaliseringskrav och många gånger hittat sätt att jobba smartare och effektivare. Men efter många år av effektiviseringar ser vi att de flesta stenar är vända och det är svårt att behålla kvalitén med ytterligare besparingar. Det går inte att springa fortare inom hemtjänsten eller fylla klassrummen med ännu fler elever. Istället får man sluta göra vissa saker.

164 För ytterligare 35 öre i kommunal skatt kan vi bland annat få råd med att höja eleversättningen, anställa fler undersköterskor i äldreomsorgen och i omsorgen och samtidigt höja försörjningsstödet för barnfamiljer under sommaren. Vänsterpartiet har varit drivande i arbetet med att bilda en social resursfond, med syfte att stimulera och skapa möjligheter att genomföra tidiga och förebyggande insatser som stödjer en långsiktig hållbar social och kulturell samhällsutveckling. Det är inte i budgeten för 2017 vi avsätter medel till den sociala resursfonden utan i bokslutet, men vi vill redan här uppmärksamma behovet av att bygga upp en stabil ekonomisk grund i fonden, för att även i ekonomiskt tuffa år möjliggöra för ett socialt förebyggande arbete. Finansiering av investeringar Västerås har en stabil ekonomi och lånar bara undantagsvis till sina investeringar. Nu växer kommunen mycket och det finns stora investeringsbehov. Det handlar om vägar, nya förskolor, särskilda boenden, idrottshallar men också att underhålla det vi redan har, här vill vi särskilt prioritera aktivitetsplanerna vid våra skolor. Vi tycker att det är viktigt att vi äger våra lokaler som vi har verksamhet i. När det handlar om långsiktiga investeringar och när ränteläget är gynnsamt måste vi kunna lånefinansiera vissa satsningar. Särskilt intressant blir det om alternativet är att lägga ner befintliga verksamheter eller sälja strategiska tillgångar för att finansiera investeringarna. Exempel på där lånefinansiering är intressant är bland annat vid projektet 3B och hamnen. 3. Nämndernas verksamhet och ekonomiska ramar Vård och omsorg För att upprätthålla en god samhällsservice behöver vi fler som arbetar i välfärden. Ökad personaltäthet innebär också att den äldre känner sig mer trygg och säker. Arbetsmiljön blir dessutom bättre för de anställda, vilket ökat möjligheten att göra ett bra jobb. Vi lägger en satsning på att öka antalet heltider med 53 årsarbetare. Vi gör också en satsning på en utökning av personal i omsorgen på 26 tjänster. Deltidsarbete innebär inte bara en lägre inkomst. Det ger också färre utvecklingsmöjligheter i arbetet, sämre löneutveckling och på sikt lägre pension. Heltid ska vara norm och en rättighet och deltid endast en möjlighet för kommunens anställda. Vi vet dock att många som jobbar i exempelvis äldreomsorgen går ner i tid, helt enkelt för att man inte orkar arbeta heltid. Därför vill vi göra ett försök med sex timmars arbetsdag i kommunen. Därför föreslår vi under mandatperioden att ett projekt påbörjas i äldreomsorgen med sex timmars arbetsdag som tillsammans med högskolan utvärderas om det ger de positiva effekter (färre och kortare sjukskrivningar, mer effektivitet, bättre hälsa med mera hos medarbetarna) som vi önskar. Hemtjänsten fortsätter att öka i kostnader, samtidigt som hemtjänstpersonalen upplever att de får mindre tid ute hos de äldre och för att ta sig mellan besöken. Vänsterpartiet vill därför göra stora förändringar i hemtjänsten. Vi lägger ett uppdrag kring att avskaffa minutstyrningen och istället införa ramtid. Detta skulle ge både den äldre och den anställda mer frihet till att utforma insatserna. Det behöver också vara ett begränsat antal personer som kommer och går hos den äldre. Detta för

165 att skapa kontinuerlitet och trygghet. Arbetskläder för såväl inne- och utevistelse ska också vara en självklarhet för personalen. Vi vill se en äldreomsorg där de äldres behov styr och där de själva får vara delaktiga. Därför vill vi införa en valfrihetsreform mina timmar, vilket i praktiken innebär en större valmöjlighet för den äldre i dess vardag. För oss är inte frihet att välja mellan flera olika vårdbolag och reduceras till kunder. För oss handlar verklig frihet om att ha ett stort inflytande över vad man får hjälp med, hur hjälpen utförs och när det görs. Vi vill se en uppräkning av ersättningen till hemstjänstutförande. Samtidigt ska samma villkor och krav gälla samtliga utförare. Det ska fortsättningsvis inte vara möjligt att välja bort att exempelvis ha en hög andel med tillsvidareanställd personal, eller att inte erbjuda heltid, eller att inte vara verksam i hela kommunen eller att ha natthemtjänst. Vår kommunala utförare Västerås stad och omsorg är den enda utföraren som har varit tvungen att vara verksam i hela kommunen, vilket inte har varit konkurrens på lika villkor. En höjning av ersättningen innebär självklart en höjning av kraven på utförarna. Forskning visar att män erhåller mer hushållsarbete än kvinnor från hemtjänsten även när kvinnors hälsa visat sig sämre än männens. Undantag görs ofta för sammanboende män som antas få den hjälpen av sina fruar, medan det motsatta gäller för sammanboende kvinnor. Män får även mer hjälp än kvinnor av sina barn, främst av döttrarna. Även beslut om hemtjänst för kvinnor tenderar att omprövas oftare än för män. Det är den sökandes behov, inte kön, som ska bestämma vilken omsorg och service personen ska ha. Därför vill vi satsa på att kompetensutveckla personalen i genusfrågor. Omvårdnads- och hushållsutbildning ska även finnas som en möjlighet för sammanboende anhöriga. Statistik ska könsuppdelas och analyseras ur ett genusperspektiv och bristande jämställdhet ska kontinuerligt uppföljas. Uppdrag: 1. Äldrenämnden får i uppdrag att ta fram en plan för att införa ramtid och avskaffa detaljstyrningen i hemtjänsten. 2. Äldrenämnden får i uppdrag att erbjuda personal i verksamheten och på förvaltningen kompetensutveckling i genusfrågor med fokus på äldre människor. ÄLDRENÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram från ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Demografi, fler äldre 19,5 Digitala larm 4,7 Mina timmar 5 Försök med 6 timmars arbetsdag, uppstart 0,5 Utökning av personal 20

166 Arbetskläder 1 Höjning av ersättning hemtjänst 5 Budgetram ,7 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mnkr Ingående budgetram ,3 Uppräkning för pris- och löneökningar ,2 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 15 Utökning av personal 10 Budgetram ,5 Individ- och familjeomsorg Vi behöver ta krafttag för att ge alla barn samma goda förutsättningar för utveckling, utbildning och drömmar om framtiden. När föräldrarna saknar inkomst påverkar det barnen och arbetet med att minska barnfattigdomen i Västerås måste vara ett prioriterat område. Det ska finnas familjecentrum i varje stadsdel och under sommaren ska det finnas gratis simskola. Under sommaren när barnen är lediga från förskola och skola är det många föräldrar som har svårt att få pengarna att räcka till sommaraktiviteter och mat, därför vill vi höja försörjningsstödet med 500 kronor i månaden för barnfamiljer under sommarlovet. Det förebyggande arbetet är jätteviktigt, därför vill vi se fältassistenter ute i våra stadsdelar och i centrum som ett komplement till familjecentrum och fritidsgårdar. Vi avsätter 2 mnkr i budgeten för fyra tjänster. Vänsterpartiet är som feministiskt parti mycket drivande i kampen mot mäns våld mot kvinnor, såväl det fysiska som det psykiska, sexuella och ekonomiska våldet. Vi vet att mäns våld mot kvinnor fortfarande är det största jämställdhetsproblemet. Antalet personer som söker hjälp ökar. Västerås behöver fler lägenheter till våldsutsatta. En avgörande faktor för att kunna lämna ett förhållande präglat av psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld är behov av skydd och någonstans att bo. Att erbjuda stödboende och mer långsiktigt boende till behövande i form av fler bostadsrätter är viktigt ur flera aspekter. Dels är det ett skydd i sig att inte behöva röja sin identitet för hyresvärden och tvingas man snabbt fly samtidigt som man inte riskerar att hamna vid sidan om på bostadsmarknaden.

167 Arbetsmiljön är fortfarande tuff för kommunens socialsekreterare. Yrket är i sig ett av de tyngsta och tuffaste då man dagligen möter människor som har det svårt och är beroende av samhällets stöd. I Västerås har vissa enheter dessutom haft en mycket hög arbetsbelastning. Den höga omsättningen på personal gör att det ständigt är vakanta tjänster och befintlig personal går på knäna och man riskerar sjukskrivningar eller ytterligare uppsägningar. De som hamnar i kläm är de människor som är i störst behov av trygghet och kontinuerlig hjälp. Vi har i tidigare budget lagt en lönesatsning, nu följer vi upp den satsningen och avsätter medel för arbetsmiljön på alla myndighetskontor, totalt 3,4 mnkr. Vi behöver en långsiktig lönestrategi för all personal i socialtjänsten. Vi behöver också anställa fler socialsekreterare för att möta upp den höga arbetsbelastningen. I andra kommuner har ett sätt för att möta den tunga arbetsbelastningen varit att inför 6 timmarsarbetsdag även inom socialtjänsten. Vi vill göra ett prov även i Västerås tillsammans med projektet med arbetstidsförkortning i hemtjänsten. Hemlösheten ökar och det finns ett stort behov av lägenheter, exempelvis träningslägenheter efter behandling och stödlägenheter i förberedelse att klara eget boende. Idag kan inte behandling slutföras, då de inte kan slussas ut i eget boende. Därför behöver fler aktörer och inte bara Mimer ta ett ansvar att avsätta ett antal lägenheter till socialförvaltningen. Vi vill därför ge ett uppdrag att förvaltningen tillsammans med berörda parter i staden arbetar fram ett avtal med bostadsbolagen i Västerås i syfte att få fram fler lägenheter till sociala ändamål. Kommunens konsumentvägledning och skuldsanering behöver stärkta resurser. De gånga årens försämringar i a-kassa och sjukförsäkringssystem har resulterat i ett ökat tryck på verksamheten. Vi vill genom att ge ökade resurser till verksamheten göra processen snabbare för den enskilde, i syfte att undvika att de ekonomiska problemen växer. Institutionsvården för barn och unga har ökat markant. Kriminalitet och missbruk har ökat. Vi vill därför att berörda nämnder ska göra en samlad bedömning och lägga fram en handlingsplan i syfte att minska tillströmningen till institutionsvård. Uppdrag: 3. Berörda nämnder får i uppdrag att arbeta fram ett avtal med bostadsbolagen i Västerås i syfte att få fram fler lägenheter till sociala ändamål. 4. Berörda nämnder får i uppdrag att göra en samlad bedömning och lägga fram en handlingsplan med syfte att minska tillströmningen till institutionsvård. INDIVID OCH FAMILJENÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,8 Avgår tillfällig satsning ,6 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 5 Utökat försörjningsstöd för familjer under sommaren 3,1 Försök med 6 timmars arbetsdag, uppstart 0,5 Fältassistenter 2

168 Förstärkning av budgetrådgivning och skuldsanering 0,5 Särskild satsning på arbetsmiljö och kvalitet inom socialtjänsten 3,6 Tillnyktringsenhet med landstinget 2,4 Budgetram ,8 Barn och utbildning Under flera år har antalet barn minskat inom grundskola och gymnasium. Det har inneburit stora underskott för de kommunala skolorna och personaltätheten har minskat till följd av de besparingar som har behövt göras för att få en ekonomi i balans. Utöver kraven på de kommunala verksamheterna har de pedagogiska nämnderna haft rationaliseringskrav på fler miljoner varje budgetår. Många effektiviseringar har kunnat göras i den centrala administrationen den senaste mandatperioden men nu bedömer vi att det är svårt att skära ytterligare utan att det drabbar kvalitén i såväl undervisning som inom baromsorgen. Nu vänder det och barnantalet ökar istället. Därför behöver vi möta upp det med fler skolor men också med mer personal. Vänsterpartiets stora satsning i budgeten för 2017 blir därför att höja eleversättning med 30 mnkr till skolorna för att komma upp i en rimlig nivå med jämförelsebara kommuner. Vi behöver bygga en kommunal skola där alla barn är sedda, där barnen vill stanna kvar och där lärarna känner att de hinner med sina arbetsuppgifter. Vänsterpartiet vill göra offensiva satsningar för att säkra att vi ger alla barn och unga en chans att lyckas och känna sig trygga i såväl förskola som skola och fritidshem. På nationell nivå har vi fått gehör för den politiken och vi har fått riktade resurser för fler lärare till klasserna för lägre åldrar och mindre barngrupper i förskolan. Vänsterpartiets ambition för den här mandatperioden är att vi ska minska från 5,3 barn/ pedagog till 5 barn/pedagog. Då räcker inte de nationella medlen utan vi måste även göra en lokal satsning. Förskolepersonalen saknar arbetskläder och skor för inomhusbruk, vi lägger därför resurser för detta i budgeten. Fritidshemmen är ingen förvaring för barn efter skoltid, utan en viktig del av skolans pedagogiska uppdrag. Det är särskilt viktigt för barn som inte får tillräcklig stimulans hemifrån att fritids fungerar även som hjälp och stöd i skolarbetet. Vi avsätter 10 mnkr för ökad personaltäthet på fritids. Vi vill att alla barn ska ha samma förutsättningar i skolan och inte behöva begränsas på grund av kön. Skollagen pekar särskilt ut att skolan ska jobba med att främja jämställdhet. Men aktuella kartläggningar visar att både tid och de rätta verktygen saknas ute i våra skolor. Vi vet att genusarbetet inte är något som klaras av på en fortbildningsdag utan måste vara en del i det ständigt pågående utvecklingsarbetet på skolan. För att skapa stabilitet och kontinuitet i arbetet med jämställdhet i skolan har vi föreslagit att ett resurscentrum för jämställdhet ska upprättas. Centrumet ska kunna erbjuda både fortbildningskurser med olika teman och konkret handledning ute på skolor och förskolor. Vi avsätter medel för två tjänster i budgeten.

169 FÖRSKOLENÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram ,1 Uppräkning för pris- och löneökningar ,7 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Lokalförändringar 1,5 Ökat barnantal i förskolan 10,4 Omfördelning till grundskolenämnden, skolskjutsar -0,8 Omfördelning till grundskolenämnden, Fredrikbergsbadet 0,4 Utökad tid för barn till föräldralediga och arbetslösa 3 Satsning på pedagogisk utveckling och personaltäthet 18 Satsning på kläder inomhus 0,5 Budgetram ,8 Investeringsram GRUNDSKOLENÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram ,6 Avgår tillfällig satsning ,2 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Tillskott och förändringar i budgetramen 2016 Ökat elevantal i grundskola och fritidshem 36,1 Minskat elevantal särskolan -1,3 Lokalförändringar grundskolan 6,3 Ökad undervisning i matematik år 4-6, tillskott i generella stasbidraget 3,5 Omfördelning från förskolenämndens, skolskjutsar 0,8 Omfördelning från förskolenämndens, Fredriksbergsbadet -0,4 Höjning av eleversättningen 30 Ökad personaltäthet fritids 10 Utökad tid för barn till arbetslösa och föräldralediga 1,5 Centrum för genuspedagogik 1 Skultuna kommundelsnämnds andel av högskolesatsning 2016 och generella statsbidrag -0,4 Budgetram ,4 Investeringsram ,9 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram

170 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Avgår tillfälliga satsningar ,2 Förändring i budgetramen 2017 Ökat elevantal i gymnasieskolan 1,7 Budgetram ,8 Investeringsram Kultur, idrott och fritid Vi har under det senaste året kunnat se de tragiska effekterna av konflikter i världen allt tydligare. Krig, konflikter, förföljelse och fattigdom har lett till att idag befinner sig miljoner människor på flykt i världen. De flesta av dessa är internflyktingar i sina länder eller i grannländerna men några hundra av dessa har även lyckats komma till Västerås. Vissa politiker ser detta som ett problem och vill lösa det genom att låta färre människor ta sin tillflykt hit till Sverige eller genom att skära ner på både riktade och gemensamma kostnader för vår välfärd. Vänsterpartiet anser att detta ökar polariseringen i samhället, ökar klyftorna och därigenom skapar ett otryggare samhälle för oss alla. Vi tycker att det är helt fel väg att gå. Vi måste kunna visa solidaritet med alla människor och vi måste minska polariteten i samhället. En viktig faktor för detta är kultur och idrott. Där kan människor mötas på lika villkor, lära känna varandra och utbyta kulturella erfarenheter. Det skapar ett rikare samhälle på alla plan och ökar även medborgarnas välbefinnande och trygghet. Vi anser därför att vi måste öka satsningarna på både kultur och idrott. För att öka rättvisan och förbättra integrationen mellan alla människor i kommunen. Ju mer vi lär av varandra desto mer ökar vår konkurrenskraft i världen. Vi ska vara en stad som människor ser upp till och vill flytta till. Här spelar satsningen på ökat föreningsstöd en stor roll för att stötta upp alla föreningar som jobbar mot nyanlända och med integration. Våra föreningar och alla dess ideella krafter gör mycket viktiga insatser för att alla västeråsare ska få chansen att utveckla sina fritidsintressen och få en rikare vardag med kultur, friluftsliv, idrott eller hantverk. Föreningslivet är utomordentlig integrerande kraft i samhället där människor med olika bakgrund kan mötas kring gemensamma intressen. Likaså har föreningslivet en stor potential och kan utvecklas till att bli en än mer betydande part i samhällets strategier för integration. En god hälsa är en viktig faktor för etablering och delaktighet i samhället. Vi ser att en del föreningar, särskilt inom idrotten, tar ut höga medlemsavgifter för att få täckning för sina kostnader. Detta utestänger många barn och ungdomar vars föräldrar inte har råd. Därför avsätter vi 5 mnkr för ökat föreningsstöd. Bibilioteken är en viktig mötesplats för såväl gammal som ung. Ett bibliotek är mer än bara en lokal med böcker det är templet i ett demokratiskt samhälle och ska därför vara till för alla människor. Stadsdelsbiblioteken är lika viktiga som huvudbiblioteket. Det är viktigt att vi ger barnen läslusten tidigt. Genom att sätta ut små sommarbibliotek i parker och i bostadsområden eller på andra strategiska platser kan vi hjälpa barn och unga att hitta de små och stora äventyren och ge dem en start för att sen slussa vidare till biblioteken och fler böcker. I de små bokholkarna kan det finnas både bilderböcker och kortare berättelser att läsa på plats, men även ungdomsböcker att låna med sig hem. För att locka nya läsare och för att fler barn ska upptäcka

171 holken kan särskilda dragplåster och aktiviteter användas. En idé kan vara att göra den läsfrämjande verksamheten till en verksamhet som sköts av kommunens feriejobbare. Det går att kombinera med läs- och sångstunder och annan utlåning av exempelvis uteleksaker. Vi avsätter 2 mnkr för projektet. Heltid ska vara norm för alla som jobbar i Västerås stad. Därför forsätter vi heltidssatsningen även inom kulturområdet och lägger 2 mnkr. Nämnden för idrott och frilufsliv har flaggat för att de i framtiden måste använda sig av reklam för att upprätthålla skötsel och standarden av våra frilufsanläggningar. Vänsterpartiet tycket att det är självklart att vi exempelvis i löpspåret ska vara befriade från reklam. Västeråsarna måste kunna ha fria ytor i staden och kommunen där kommersialismen inte är närvarande. Därför är det viktigt att vi undantar nämnden ett rationaliseringskrav för att motverka detta. På initiativ från Vänsterpartiet utreddes förutsättningen för att Västerås skulle bli fristad åt förföljda kulturarbetare. En viktig uppgift för fristaden är att ge arbetsro, kollegial och social gemenskap, översättningsmöjligheter och självständigt arbete fritt från påtryckningar och trakasserier. För Västerås stad skulle det innebära stora mervärden och vi avsätter under 2017 medel för att kommunen ska ansöka om att bli fristad för kulturarbetare. KULTURNÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram ,5 Avgår tillfälliga satsningar ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2015 Underhåll byggnader Vallby Friluftsmuseum 0,7 Ökat föreningsstöd 5 Heltidssatsning 2 Fristad för kulturarbetare 0,5 Bokholkar + sommarjobb 1 Budgetram ,6 Investeringsram ,5 NÄMNDEN FÖR IDROTT OCH FRILUFTSLIV Mnkr Ingående budgetram ,9 Uppräkning för pris- och löneökningar ,1 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Gratis simskola under sommaren 1

172 Budgetram Investeringsram ,5 Tekniska verksamheter, infrastruktur och miljö Kollektivtrafiken har under 2016 minskat sina driftskostnader vilket innebär att tekniska nämndens utgifter för kollektivtrafik har minskat. Samtidigt ligger det ett förslag på höjda biljettpriser. Vänsterpartiet vill att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla och därför är det viktigt att hålla låga priser. Låga biljettpriser gynnar nämligen också redan dom som idag åker buss mest nämligen låginkomsttagare och kvinnor. Därför får tekniska nämnden behålla 6 mnkr för att inte vara tvungen att höja biljettpriserna. Vi vill att fler i Västerås ska ha rabatterade priser, vi börjar med att lägga till förtidspensionärerna. Det ska vara lätt för alla att resa med stadsbussen. Det ska finnas plats för barnvagnar, rullstolar och rollatorer i bussen. För personer med barn i barnvagn och för rörelsehindrade ska resandet vara avgiftfritt. Personer med en funktionsnedsättning som gör det svårt för dem att på egen hand använda kollektivtrafik eller själv köra bil har rätt att åka färdtjänst. Det kan lätt bli ganska stora summor för den som är helt beroende av detta färdsätt för att ta sig iväg. Vi anser att det inte ska kosta mer per resa att åka kollektivt för personer med funktionsnedsättning och föreslår därför en sänkning av färdtjänsttaxan från dagens 45 kr/resa till 25 kr. SmartKoll har visat sig vara en bra satsning för att öka tillgängligheten med busstrafiken. De tätare turerna som dessutom går snabbare vägar har ökat resandet. Vi vill se en fortsatt satsning på kollektivtrafiken och föreslår en utökad turtäthet på servicelinjerna som fortsättning på årets satsning med bussar som går en större del av dagen. Vissa linjer har blivit så populära att det är trångt på bussarna. Vi utökar turtätheten på linjerna 2 och 3. Vänsterpartiet vill att centrum ska vara attraktivt, öppet, trevligt och inbjudande för alla. För att skapa en levande stadskärna där fler människor rör sig vill vi bygga fler bostäder i centrum. Centrum ska inte bara erbjuda shopping och restauranger utan även vara en naturlig mötesplats där man vill träffa och umgås med vänner och familj, få kulturupplevelser och delta i utomhusaktiviteter. Centrum behöver därför ha fler sittplatser och göras mer barnvänligt med fler lekplatser och andra rekreationsytor. Just nu pågår projektet Tyck till om din innerstad och många spännande större arbeten är på gång. Samtidigt som vi fokuserar på centrum får vi inte glömma bort våra stadsdelscentrum. Därför lägger vi en satsning på underhållning och upprustning för att det ska kännas trivsamt och trevligt. Underhållet av våra parker och gator är eftersatt. Det är inte försvarbart i längden med ett eftersatt underhåll eftersom det i längden kostar med att reparera ju trasigare allt blir. Under den här mandatperioden vill vi trappa upp budgeten för underhåll av vägar med sammanlagt 10 mnkr och för parker och stadsdelsskogar med 3 mnkr. Många av våra aktivitetsplaner ute i stadsdelarna har på grund av bristande underhåll gradvis förfallit under en lång tid. Nu är många i så dåligt skick att det knappt går att ha några aktiviteter på dem. De

173 aktivitetsplaner som ligger i anslutning till skolor bör snarast rustats upp så att idrottsundervisningen kan bedrivas på ett sätt som stimulerar eleverna till ökad fysisk aktivitet. Det skulle också innebära ett lyft för området i övrigt när möjligheten till spontanidrott under fritiden ökar. Vi lägger 2,5 mnkr i budgeten för att påbörja arbetet med aktivitetsplanerna, samtidigt som vi vill höja prioriteringen av dessa i investeringsbudgeten. Vi vill att de förfallna asfaltsytor som tidigare använts som basket- eller tennisplaner, men som nu ligger öde, ska kunna utvecklas och användas till aktiviter som intresserar barn och ungdomar av idag och föreslår att därför att ungdomarna ska få chansen att i dialog med politikerna ta fram idéer för vad dessa ytor ska användas till i framtiden. På allt fler ställen i Sverige startas s.k. byggemenskaper av människor utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Idén kommer ursprungligen från Tyskland där "Baugemeinschaften" har blivit ett vanligt sätt att genomföra ett bostadsprojekt. Såväl enskilda hus, lägenheter och områden är idag utformade efter samma standardmallar och utifrån samma värderingar. Det här leder till estetiskt och konstnärligt tråkiga bostadsmiljöer och till en likriktning som misslyckas med att återspegla den mångfald av kulturer, intressen och behov som finns i samhället idag. Bland annat har en grupp med människor med gemensamt intresse för träning startat upp byggemenskapen Djäknebergsbranten. Med rätt stöd och hjälp från staden kommer fler våga och vilja ta chansen och satsa på att bilda en byggemenskap för att skapa sitt framtida drömboende. Vänsterpartiet ser en stor potential i det här arbetssättet och vill därför göra det enklare för byggemenskaper att hantera den kommunala byråkratin. Uppdrag: 5. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag till ljussättningsstrategi i framförallt i centrum och kring Svartån. 6. Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda ett dialogprojekt tillsammans med invånarna i kommundelarna för att se hur övergivna tennis- och basketplaner ska användas framöver. 7. Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med de pedagogiska nämnderna se över spontanidrottsytor och andra grönytor i anslutning till skolor och förskolor i syfte att göra dem funktionsdugliga och lättillgängliga. 8. Berörda nämnder får i uppdrag att utreda vilka hinder som idag finns för att en byggemenskap ska kunna bygga ett bostadshus, samt ta fram förslag för att underlätta etableringen av byggemenskaper i Västerås. TEKNISKA NÄMNDEN Ingående budgetram ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,9 Avgår tillfällig satsning ,7 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Kollektivtrafiken, minskad nettokostnad -8 Strategiska investeringar, kapitalkostnader 5,5 Gator och parker, utökad yta 1

174 Ökat gatuunderhåll och gatudrift 3 Gratis för barnvagnar, rullstolar och rullatorer på bussen 2 Sänkning av färdtjänsttaxan från 45 till 25 kronor 1,4 Aktivitetsplaner 2,5 Ökat underhåll parker och stadsdelskogar 2 Underhållsatsning i stadsdelscentrum 1 Centrumsatsning 1 Utökning av linjer 2 och 3 5,6 Utökning av turtäthet av servicelinjen 10 Ökat underhåll av gator 5 Budgetram ,8 Investeringsram 2017 Ordinarie investeringsram 79,7 Strategiska investeringar 42,2 Kommunstyrelsen Kommunen ska ta ansvar för att lönediskrimineringen mellan män och kvinnor upphör. Vi ser att en majoritet av de som jobbar deltid inom yrken med redan låg lön är kvinnor. Som ett steg i rätt riktning vill vi höja lönen för de som tjänar lägst, till minst kronor i månaden. Vi vill ha en riktad lönesatsning till modersmålslärarna och till socialsekreterarna. Inom kommunen ska tillsvidareanställning vara normen. Vi lägger extra 5 mkr i lönepotten. Vi vill förstärka och utveckla en deltagande demokrati i bostadsområdena, skolorna och på arbetsplatserna. De som berörs av besluten ska ha möjlighet till inflytande. Därför vill vi införa demokratikontor i våra stadsdelar. Där ska man exempelvis kunna få hjälp med olika ärenden till kommunen, få tillgång till mötesplatser för exempelvis föreningsträffar och att tillsammans med sina grannar påverka utvecklingen i området. Vi ser det här som en naturlig del i utvecklingen av det förebyggande arbetet i de olika kommun- och stadsdelarna och passar väl in i det strategiska utvecklingsområdet social hållbarhet. Bostadsbristen breder ut sig och orsakar trångboddhet och otrygghet. Särskilt stor är avsaknaden av hyresrätter. För detta krävs det en statlig bostadspolitik med höga ambitioner, men kommunen kan också göra sitt för att underlätta ökad byggnation. Ett sätt kan vara att skapa ett eget kommunalt byggbolag. Syftet med byggbolaget ska framförallt vara att bygga billiga hyresrätter. Ett kommunalt byggbolag kan ta hänsyn till annat än lönsamhet och användas för att hålla nere hyror och kostnader för renoveringar av allmännyttan. Bolaget skulle också kunna ta stort ansvar för praktikplatser och arbetstillfällen för kommunens invånare. Det är inte heller lätt att vara bostadssökande i Västerås. Det finns över hundra fastighetsägare och som bostadssökande är det inte alltid så enkelt att veta var man ska leta. Vänsterpartiet vill att de bostäder som finns ska fördelas på ett rättvist och förutsägbart sätt för att motverka segregering. Vi

175 vill därför utreda möjligheten för Västerås stad införa en kommunal bostadsförmedling. Vi vill också lägga ett uppdrag i syfte att utreda möjligheten till en särskild bostadskö för våldutsatta kvinnor. En handlingsplan för barnfattigdom behöver tas fram under mandatperioden. Vi har tidigare gjort olika satsningar för att möta upp barn i ekonomiskt utsatta familjer, men vi ser att arbetet behöver konkretiseras ytterligare med en handlingsplan med tydliga mål. Även detta arbete passar bra in i det strategiska utvecklingsområdet kring social hållbarhet. Vi vill avveckla det ekonomiska stödet till Västerås flygplats. Därför vill vi att kommunstyrelsen tar fram en plan för att påbörja avvecklingen av Västerås flygplats samt belysa eventuella konsekvenser och möjligheter för närliggande verksamheter. Uppdrag: 9. Kommunstyrelsen ska ta fram en plan för att påbörja avvecklingen av Västerås flygplats, samt göra en konsekvensanalys för verksamheterna i området. 10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för att under mandatperioden höja alla kommunanställdas minimumlön till kronor i månaden. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett kommunalt byggbolag. 12. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en kommunal bostadsförmedling. 13. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en särskild bostadskö för våldsutsatta kvinnor. KOMMUNSTYRELSEN Mnkr Ingående budgetram ,7 Uppräkning för pris- och löneökningar ,6 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Insatser västra stadsdelarna 4 Demokrati i stadsdelarna 2 Handlingsplan barnfattigdom 1 Budgetram ,3 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Mnkr Ingående budgetram ,9 Uppräkning för pris- och löneökningar ,3 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Fler personer i behov av gode män 0,4

176 Budgetram ,6 SKULTUNA KOMMUNDELSNÄMND Mnkr Ingående budgetram ,6 Uppräkning för pris- och löneökningar ,4 Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökad demografi skola+förskola 3,1 Ombyggnad lokaler i Romfartuna skola 0,2 Skultunas andel av högskolesatsningen 0,4 Budgetram ,7 Investeringsram Investeringar Planen för investeringar under perioden innehåller många viktiga projekt. Många av dem är kostsamma och det är en tuff utmaning att klara av dem under relativt kort tid. Vänsterpartiet är berett att nedprioritera en del av vägsatsningarna kommande år om inte den ekonomiska utvecklingen ser bättre ut framöver. Det viktigaste är att de förskolor och skolor som behövs för att ta emot alla nya barn finns på plats i tid. Vi vill även prioritera särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vi vill lyfta aktivitetsplanerna i tekniska nämnden som prioritet 1. Investeringsram 2017 (mnkr) (mnkr) Fastighetsnämnden 741, ,80 Tekniska nämnden 121,9 746,1 Kulturnämnden 0,5 1,3 Nämnden för idrott och frilufsliv 16,5 47,5 Styrelsen för Konsult och Service Västerås stad Vård och Omsorg 5 20 Stöd, fritid och entreprenad 2,5 10 Skultuna kommundelsnämnd 1 4 Förskolenämnden 3 12,4 Grundskolenämnden 7 30,4 Utbildning - och arbetsmarknadsnämnden 5 20,6 Kommunstyrelsen 4 4 Miljö- och konusmentnämnden 0,5 0,5

177 5. Samlade uppdrag 1. Äldrenämnden får i uppdrag att ta fram en plan för att införa ramtid och avskaffa detaljstyrningen i hemtjänsten. 2. Äldrenämnden får i uppdrag att erbjuda personal i verksamheten och på förvaltningen kompetensutveckling i genusfrågor med fokus på äldre människor. 3. Berörda nämnder får i uppdrag att arbeta fram ett avtal med bostadsbolagen i Västerås i syfte att få fram fler lägenheter till sociala ändamål. 4. Berörda nämnder får i uppdrag att göra en samlad bedömning och lägga fram en handlingsplan i syfte att minska tillströmningen till institutionsvård. 5. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag till ljussättningsstrategi i framförallt i centrum och kring Svartån. 6. Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda ett dialogprojekt tillsammans med invånarna i kommundelarna för att se hur övergivna tennis- och basketplaner ska användas framöver. 7. Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med de pedagogiska nämnderna se över spontanidrottsytor och andra grönytor i anslutning till skolor och förskolor i syfte att göra dem funktionsdugliga och lättillgängliga. 8. Berörda nämnder får i uppdrag att utreda vilka hinder som idag finns för att en byggemenskap ska kunna bygga ett bostadshus, samt ta fram förslag för att underlätta etableringen av byggemenskaper i Västerås. 9. Kommunstyrelsen ska ta fram en plan för att påbörja avvecklingen av Västerås flygplats, samt göra en konsekvensanalys för verksamheterna i området. 10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan för att under mandatperioden höja alla kommunanställdas minimum lön till kronor i månaden. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett kommunalt byggbolag. 12. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en kommunal bostadsförmedling. 13. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en särskild bostadskö för våldsutsatta kvinnor.

178 Årsplan Västerås stad 2017 Trygghet och tradition! Foto: Per Blomström

179

180 Innehåll Inledning... 4 Vision... 7 Trygghet, tradition och säkerhet... 8 Psykisk ohälsa och hemlöshet... 9 Genus och HBTQ...11 Infrastruktur...12 Landsbygdspolitik...13 Generationsarvet...13 Mandatperioden Ramförslag Nämnder Förskolenämnden Grundskolenämnden Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Nämnden för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjenämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Tekniska nämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden Miljö- och konsumentnämnden...22 Förslag till beslut...22

181 Inledning Efter valet år 2010 blev Sverigedemokraterna för första gången invalda med tre platser i Västerås kommunfullmäktige. Vi hade en vågmästarroll och avgjorde en del skarpa frågor. I och med att vi inte fick några platser i några nämnder eller styrelser var insynen i det politiska arbetet i kommunen högst begränsad. Våra förtroendevalda var fritidspolitiker, vi hade inte tillgång till egna rum på stadshuset och hade inga möjligheter att på heltid arbeta med politiken. Förutsättningarna för att skapa stordåd var begränsade. Partiet har de senaste åren vuxit så det knakar, medlemmar har strömmat till och vi har haft lite lättare att rekrytera bra företrädare. I kyrkovalet 2013 valdes 15 Sverigedemokrater in i Kyrkomötet och Sverigedemokraterna representeras i Västerås stift med en plats som besitts av undertecknad. Vi är representerade i alla utskotten som ersättare och har därmed insyn i Svenska kyrkans arbete. I stiftsfullmäktige blev vi invalda med fyra platser men det saknades tyvärr kandidater och ett mandat räknades om och tillföll istället en annan nomineringsgrupp. Vi har därmed tre mandat i Västerås stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktiges nomineringsgrupper skapade olika konstellationer för att hålla oss utanför så mycket som möjligt på lokal nivå. I valrörelsen till supervalåret 2014 kände vi att vi hade ordentlig vind i seglen. Vi blev invalda till EU-parlamentet med två ledamöter och i valet till kommun, landsting och riksdag blev vi tredje största parti, andra största på flera håll i landet. I Västerås kommunfullmäktige fördubblade vi mandaten och har därmed sex mandat under denna mandatperiod och fick ännu en gång vågmästarrollen. Övriga partier fick ordentlig huvudbry med hur situationen skulle hanteras och det dröjde innan de blev överens och kom fram till ett samarbete som de ansåg var hållbart. Målet med det valtekniska samarbetet var att frånta oss rollen som vågmästare och särskilt inflytande över besluten i kommunen. Västeråsalliansen gick igenom en skilsmässa och Kristdemokraterna och Centerpartiet fann nya partners i Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därmed har man majoritet i alla beslut som ska fattas. Vi har dock påverkat ändå. Tillsammans med Moderaterna och Liberalerna röstade vi igenom en så kallad minoritetsåterremiss vad gällde detaljplanen för den nya byggnaden vid Domkyrkan. Den återremitterades men detaljplanen röstades tyvärr ändå igenom på nytt kommunfullmäktigemöte. Vi gör givetvis också partiets röst hörd genom att ställa frågor, interpellationer, motioner och debattartiklar samt genom talarstolen och andra debatter. Vi har numera ett Oppositionsråd och en politisk sekreterare som arbetar vardera 60 procent, partiet tilldelas 10 procent per mandat i Oppositionsråds- och politisk sekreterartjänst. Vi har varsitt rum på stadshuset och partiet sitter representerade i många nämnder och i Kommunstyrelsen. Förutsättningarna för att bedriva politik har alltså förbättrats avsevärt. Den ekonomiska situationen för Västerås kommun ser mycket allvarlig ut. Vi har drabbats hårt av kostnader som den ansvarslösa invandringspolitiken som bedrivs av Sjuklövern fört med sig. Vi har en negativ ekonomisk trend, som slår hårt mot kommunens verksamheter. Med en allt större invandring ökar också kommunens kostnader alltmer. Ett statsbidrag på 79 Mnkr, för att kunna hålla en hyfsad kommunal verksamhet igång, betalades ut till Västerås stad i år. Under 2017 är bidraget på 103 Mnkr. Man har försökt att lura i oss att detta bidrag enbart kan

182 användas till kostnader som invandringen medfört, men det stämmer inte. Kommunen är fri att använda bidraget till vad vi anser det passar bäst. Övriga partier väljer givetvis att lägga dessa extrapengar på invandringen. Vi Sverigedemokrater väljer däremot att se till att den vardagliga tillvaron för alla våra invånare ska bli bättre. Vi kan inte acceptera att besparingar på exempelvis äldre, sjuka och barn genomförs. Sjuklövern verkar däremot inte rädas sådana besparingar. Detta resulterar i att många förslag till besparingar görs på de människor som redan är socialt utsatta och i nämnder som kostar mycket pengar, alltså de sociala nämnderna. Vi står också inför enormt kostsamma investeringar i form av att exempelvis utveckla hamnen och förnya och förbättra stationsområdet. Förslag finns att vi ska låna pengar för att mäkta med detta. Vi tycker att det vore ärligare att höja skatterna i så fall, för de kostnader som kommunen har täcks inte av intäkterna. Vi vill inte höja skatten. Det verkar inte de andra partierna heller vilja, förutom Vänsterpartiet då förstås som alltid vill ge allt åt alla, men faktum är att pengarna kommunen får in via skatterna inte räcker på långa vägar till alla utgifter kommunen handskas med. Det finns då olika vägar att gå: höja skatten, slopa en del av - eller dra ner kostnaderna på investeringarna, låna pengar eller dra ner på kommunens kostnader i nämnderna. Vi ser att det finns möjligheter i två av vägarna och det är att dra ner på kostnaderna för investeringarna och kostnaderna i nämnderna. Vi Sverigedemokrater känner stor respekt inför att handskas med kommunens pengar som, till största delen är de förvärvsarbetandes inbetalda skattemedel. Det är dina pengar, det är mina pengar och de ska fördelas på vår gemensamma välfärd. Vi förtroendevalda har ett enormt ansvar för att fördela våra pengar på bästa sätt. Vi Sverigedemokrater känner en stor respekt för alla invånares lika värdighet när pengar och resurser ska fördelas. Ingen ska ha särskilda fördelar inom något område, exempelvis för en sexuell läggning eller en viss etnicitet. Våra invånare som inte har möjlighet att arbeta på grund av sjukdom eller annan problematik, hemlösas förutsättningar eller andra områden där människor behöver hjälp är samhällets, alltså alla vi människors, ansvar att ge en rättvis vardag och ett bibehållet människovärde. Sedan valet har vi lagt en mängd olika motioner och interpellationer. Vi har föreslagit att personer över 65 år ska få gratis halkskydd, inrätta ett resurscentrum för personer med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, blodgivning på betald arbetstid, öka säkerheten i våra skolor, stötta utsatta pappor i samband med skilsmässa med mera. Givetvis har vi också lyft frågor om invandringen så som åldersbestämning av ensamkommande, modersmålsstödet i förskolan, integrationsåtgärder och assimilation, säkerhet och trygghet i vår kommun, EU-medborgare och tiggeri, genomföra ett mångkulturellt bokslut, redovisa undanträngningseffekten i bostadskön som invandringen medför med mera. Sverigedemokraterna Västerås årsplan för år 2017 innehåller först vår vision, som beskriver i vilken riktning vi vill att Västerås kommun ska utvecklas. Sedan presenteras våra besparingar och prioriteringar, följt av hur vi vill att arbetet i dessa nämnder ska fortgå. Dessa ska ses som en första åtgärd för att styra Västerås i rätt riktning under detta kommande år. Allt som vi med vår Sverigevänliga politik vill förändra i kommunen är givetvis inte möjligt att genomföra på ett år.

183 Vi prioriterar nu därför enbart inom de områden vi anser vara mest akuta, även om vi vet att många områden är i behov av förbättringar. Vi har utgått från de budgetramar som stadsledningskontoret föreslagit. Vi presenterar sedan vår förändring och nya budgetramar i separata kolumner. Med vårt budgetförslag vill vi redovisa ett positivt resultat som är hållbart och långsiktigt.

184 Vision I vår kommun känner invånarna gemenskap med varandra och är stolta, trygga Västeråsare. Våra ledord är: trygghet och tradition. Våra viktiga svenska traditioner tar en självklar plats i kommunens verksamheter. Familjen värderas högre så att föräldrar har större valfrihet i hur familjens vardag fungerar. Väljer föräldrarna att barnen ska vistas i kommunens verksamheter från unga år så måste hela familjen känna sig trygga i att barnen får den bästa omsorgen som kan erbjudas näst efter föräldrarnas. Väljer föräldrarna att barnen ska vara hemma de första åren är det ekonomiskt möjligt. Skolbarnen känner sig stolta och ser värdet i vår vardagslyx i att få gå i världens bästa skola. Vuxenvärlden ställer krav på att eleverna sköter sin skolgång väl. De proffsiga lärarna undervisar barnen, som med glädje tar till sig kunskapen. Elever som har svårigheter får den hjälp de behöver så att de också lyckas i skolåren. Vår historia lärs ut till generation efter generation. De äldre är trygga i kommunens omsorg och är mätta av den goda, närproducerade maten och rosiga på kinden av solskenspromenaden. Mötesplatserna, gemenskapen och sångstunderna efterlängtas. Vardagen är trygg både i hemmet och på promenaden genom staden. Hela kommunen håller ihop och vi värnar om varandras välmående. Vi har en ren och välskött stad där var och en känner ett ansvar för den att håller sig så. Lantbrukarna lever på sin verksamhet, levererar bland annat livsmedel till kommunens olika verksamheter och föder upp glada djur som får beta i hagen. Näringslivet i Västerås kommun blomstrar och vi kan erbjuda utbildningar som matchar den arbetskraft som efterfrågas. Att bo i Västerås är tryggt på riktigt.

185 Trygghet, tradition och säkerhet Västerås, Västra åmynningen, är en av Sveriges äldsta städer. Vår historia från den tiden till idag är vår gemensamma bakgrund. Här har våra förfäder oförtröttligt arbetat och gnetat, generation efter generation. Här har industrier växt fram och vi har varit mycket stolta över framgångarna som verkligen har satt Västerås på kartan i vårt land och i världen. Här firar vi högtider som vi i mångt och mycket bär med oss från den kristna tron. Den kristna tron har funnits här under väldigt lång tid och Västerås utnämndes till biskopsstift på 1100-talet. Detta har i stora delar bidragit till våra grundläggande, gemensamma värderingar. Tillsammans har generationerna före oss utvecklat vårt samhälle. Historien som vi bär med oss är viktig att föra vidare till nästkommande generationer. Detta är vår stad och kommun. Den är din, den är min, den är vår gemensamma plätt på jorden. Några av oss har bott här i generationer, andra har flyttat hit under senare tid i livet. Många har flyttat hit från andra kommuner och många är de som flyttat hit från andra länder. När människor från andra länder flyttar till oss, efter att ibland ha de bott i någon annan kommun den första tiden i vårt land, så är det viktigt att de fortast möjligt anammar den svenska, västmanländska kulturen. Det är de gemensamma värderingarna som bygger ett tryggt samhälle som inte blir segregerat. En gemenskap kan inte byggas på olikheter eftersom gemenskapen i så fall upphör. Det faktum att enskilda individer med utländska rötter på ett positivt sätt har bidragit till Sveriges och Västerås utveckling förändrar inte detta. Försöken att omvandla Västerås till en mångkulturell stad har i många stadsdelar lett till en ökning av motsättningar, kriminalitet, otrygghet samt ökning av sociala och ekonomiska problem. Därför är vi Sverigedemokrater för att de som invandrar till oss ska assimileras till vår kommun för att nå den samhörighet som vi så väl behöver. De kommunala insatserna för s.k. integration och all verksamhet som syftar till att befrämja den nuvarande konfliktskapande mångkulturistiska samhällsordningen ska slopas. Detta innebär i korthet att man ska ta seden dit man kommer och själv verka för att bli en del av vårt samhälle. Huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på individen själv. Vårt svenska välfärdssystem bygger på principen om att bidra efter förmåga och få tillbaka efter behov. Men när det på kort tid har invandrat mycket stora grupper som ska ha del av den gemensamma kakan, trots att de aldrig har bidragit till densamma, har det svenska välfärdsystemet kommit i obalans.

186 Detta har naturligtvis förändrat de välfärdspolitiska förutsättningarna radikalt. Det finns således en tämligen enkel förklaring till varför svensk välfärd är på väg att falla samman. Detta märks inte minst i våra skolor, inom vården och i hur man behandlar våra äldre. Genom att införa ett tillfälligt stopp i kommunens mottagande av flyktingar, ensamkommande flyktingbarn och andra asylsökande, som i en klar majoritet av fallen saknar verkliga asylskäl, kommer arbetslösheten såväl som kostnaderna för kommunen att minska, vilket ger stora möjligheter att återupprätta den välfärd som övriga riksdagspartier gemensamt urholkat. Sverigedemokraterna vill att vi återigen ska känna stolthet och glädje över vår kommun och respektfullt värna föregående generationers arbete. Vi ska bygga upp välfärden igen så att vi västeråsare återigen kan ha ett tryggt liv, på riktigt. Säkerhet Västerås invånare känner sig alltmer otrygga på grund av att det tyvärr har blivit osäkert att vistas i samhället. Man har hittat knivar i sandlådor på förskolor, gäng som hänger ute på stan, mestadels på kvällar och helger och förstör både egendom och trygghet för den hederliga invånaren. På vissa utsatta områden i Västerås utsätts vanligt hederligt folk för rån, hot, och utbrända bilar. Våra vänner i samhället, såsom räddningstjänst, ambulans och polis råkar ut för stenkastning och hot. I vårt Sverige och i vårt Västerås kastar vi inte sten och hotar våra vänner. Otryggheten har spridit sig till skolor, offentliga platser, badhus och badstränder. Vi vill därför satsa extra resurser på vakter, kameraövervakning och larm för att säkerheten för våra invånare återställs till vad det en gång var. Psykisk ohälsa och hemlöshet Psykisk ohälsa Vi har lämnat in en motion till Västerås kommunfullmäktige där vi givit kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett resurscentrum för psykisk ohälsa där vi föreslår att samarbetet med Landstinget Västmanland ska ses över. Den som drabbas av psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomar måste värderas högre. Just nu är det alltför många delar i både vården och omsorgen som fungerar undermåligt eller inte alls. Den psykiska ohälsan måste jämställas med den fysiska. Flera områden lämnar mycket mer att önska i sammanhanget, däribland skolväsendet, speciellt på gymnasienivå. Har du oturen att drabbas av psykisk ohälsa är det inte ovanligt att dina chanser att klara av din skolgång är borta. Det finns inte idag inte tillräckliga resurser till att hjälpa dessa elever, patienter, medmänniskor på någon nivå idag.

187 Här finns en stor skillnad mellan hur människor med olika former av psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar värderas, bedöms och bemöts i form av stöd och hjälp. Det kan skilja extremt mycket på vilken hjälp man får och bedöms ha rätt till. Samverkan med alla berörda instanser runt den hjälpsökande måste utvecklas och stärkas, vi måste kunna erbjuda helheten som så väl behövs. När någon lider av depression eller ångest är det mycket svårt att själv kontakta och besöka alla de instanser som behöver kontaktas. Det är ett alldeles för högt krav på individen. Därför föreslår vi att ett resurscentrum inrättas, där alla de olika personer som behövs för individens vardag och tillhörighet i samhället finns att träffa på en och samma gång. I resurscentrumet ska det finnas representanter för exempelvis boendestöd, personstöd, god man, kurator, socialtjänst, försäkringskassa, vårdförmedlare/patientlots, studievägledare, arbetsförmedlare och en skolkontakt. Motionen avslogs tyvärr av alla övriga partier i Kommunfullmäktige. Hemlöshet Det är inte värdigt Västerås att ha så många hemlösa och uteliggare, antalet utsatta människor har nästan fördubblats på bara några år. Satsningar som gjorts i exempelvis Bostad först och fler härbärgesplatser är bra men det räcker givetvis inte. Det måste erbjudas fler egna bostäder och härbärgen. Den sociala tryggheten för dessa individer måste stärkas och de måste få tillbaka ett fullskaligt medborgarvärde. I samband med en stor inflyttning till staden fattas det bostäder. Då blir det ännu svårare att erbjuda lösningar för de mest utsatta invånarna. För även om staden nu ska bygga en mängd nya lägenheter så räcker det inte. En begränsad inflyttning till staden behövs. Vi föreslår också att man ska se över möjligheten att inrätta en typ av servicehus för våra hemlösa som lider av psykisk sjukdom eller annan problematik. Situationen har nu blivit så allvarlig att Sverigedemokraterna i Västerås nu föreslår en ny form av bostadslösning för hemlösa, vi kallar den för Västeråsmodellen. Det har blivit populärt att bygga modulhus och även om vi inte riktigt är förtjusta i en sådan byggnation kan vi ändå se en klar fördel med att uppföra sådana i vår kommun. När bostadsbristen är så stor och de hemlösa så många, måste vi se till alla möjligheter att kunna hjälpa dem på snabbast möjliga sätt. Därför ser vi positivt på att bygga modulhus till hemlösa.

188 EU-migranter EU:s medborgare har rätt till att vistas i ett annat EU-land under tre månaders tid, förutsatt att man försörjer sig själv genom arbete, studier eller eget kapital. De tiggare vi kommit i kontakt med här i staden har ingetdera. Majoriteten och tjänstemän har i sin iver döpt om EU-migranter till utsatta EU-medborgare för att legitimera att vi ska ge dem ännu mer ekonomiska resurser. Västerås hemlösa ingår dock inte i detta uttryck då de av någon anledning inte anses som utsatta. Svenskfientligheten visar sig ännu en gång från sjuklövern. Västerås stad och Stadsmissionen har berett plats åt EUmigranterna på härbärget Eken på Viksäng. Detta har skett efter att Stadsmissionens hjälp till våra hemlösa blivit påtagligt påverkat av EU-migranternas besök och lokalen inte räckt till. Kommunen har bistått med en halvtidstjänst och under förmiddagarna har de kunnat sova, äta, duscha, tvätta och dylikt på härbärget. Nu har man även röstat igenom att ännu mer ekonomiska resurser läggs på EU-migranter i form av en vagn som ska erbjuda duschmöjligheter och annat. Vi sverigedemokrater anser inte att kommunens resurser ska läggas på EU-medborgare som uppehåller sig hos oss utan egen försörjning. Deras hemländer ansvarar för sina medborgare. Genus och HBTQ Vi kommer under mandatperioden inte att verka för att genus- och HBTQ-frågor får särskilda fördelar. I flera tidigare presenterade budgetar från övriga partier har stor vikt lagts vid dessa frågor. Vi anser dock att de satsningarna är populistiska och vi stödjer inte särbehandling av invånare i kommunen. Vi är födda olika, vi är alla helt unika och ska behandlas efter det. Vi tror inte på att dela in människor i fack för att utifrån det avgöra hur vi ska bemötas. Vi ska alla bemötas med samma värdighet och respekt som de unika individer vi är, oavsett kön eller sexuell läggning. Vi ska sträva efter att vara jämställda varandra. Detta är dock inte samma sak som ett genustänk, som strävar efter att vi alla ska ses och behandlas som könlösa. En människas identitet är oerhört viktig, att försöka ta bort den är bara olyckligt. Vi är oftast födda till man eller kvinna, så enkelt har naturen gjort det för oss. Alla människor passar dock inte in i denna fördelning och de ska respekteras för det. Men de som känner sig hemma i sin kropp och sitt kön ska också respekteras för det och inte bli förminskade på något sätt.

189 Infrastruktur Västerås har den stora fördelen att ha järnväg, hamn, flygplats och vägar. De fyra transportsätten ska bevaras då de givetvis betyder mycket för kommunen. Flygplatsen går tyvärr med stora underskott och vi behöver hitta sätt att försöka få det mera lönsamt att driva den. Men att lägga ner den ser vi inte som ett alternativ. Den är mycket viktig exempelvis för försvaret, som vi nationellt vill rusta upp ordentligt. Här finns också bland annat helikopterutbildning och flygmuséet är unikt. Hamnen står nu också inför stora kostnader när det behöver muddras och utvecklas på andra sätt. En stor kostnad för staden, men något som måste göras för att transporterna ska fungera tillfredsställande. Järnvägsstationen behöver byggas om i och med att Mälarbanan utvecklas och fler spår behövs. Vi behöver knyta ihop staden hela vägen från Centrum ner till Mälaren och arbetet med framtagande av denna detaljplan fortskrider. Det är av största vikt att stationsområdet inte är en stoppkloss mellan City och hamnen, det ska vara enkelt att ta sig över området och knyta samman delarna av staden. Kollektivtrafiken har utvecklats bra i och med att Smartkoll genomfördes och kan utvecklas än mer. Resandet med buss har ökat markant och det ser vi som mycket positivt. Vägunderhållet har tyvärr fått stå tillbaka alltför mycket under alltför många år eftersom pengarna inte räckt och det har sparats kraftigt på detta. Det betyder att vi i dag står med ett underhållsberg som både tjänstemän och politiker kallar det. Det här berget måste givetvis slipas ner så att vi någon gång kommer till botten på det. Därför vill vi satsa just på vägunderhållet framöver.

190 Landsbygdspolitik Jordbruk och skogsbruk utgör fundamentala pelare i den svenska ekonomin och bidrar till en levande och livskraftig landsbygd. Samtidigt sammanflätas jordbruk och skogsbruk både med ett kulturellt arv och med omistliga naturvärden, vilket ytterligare understryker dess viktiga roll för Sverige i allmänhet och landsbygden i synnerhet. Tyvärr ser vi att Sveriges självförsörjning av livsmedel har fallit dramatiskt, en utveckling som vi vill vända. Vi vill därför ha en politik som tar tillvara landsbygdens potential och vill genomföra en bred satsning på landsbygdens näringar. Vi vill att det ska vara attraktivt att leva, bo och verka på den svenska landsbygden. På så sätt kan vi minska utflyttningen och ta tillvara alla de ekonomiska och kulturella rikedomar som finns på den svenska landsbygden. Investeringar gruvnäring och skog skapar nya jobb på landsbygden Höjning av milersättningen för att underlätta företagande Storsatsning på svensk matproduktion och matkultur. Stränga krav på import. Rejäl utbyggnad av järnväg, motorväg och bredband Generationsarvet Den äldre generationen, och generationerna före dem, är de som byggt upp vårt vackra, trygga land till oss nästkommande generationer. Det arbete och den målmedvetenhet som resulterat i vår fina välfärd måste visas respekt och vördnad. Vårt ansvar är att föra traditioner och ett ansvar för vårt land vidare. Många är de äldre som är mycket besvikna på hur deras hårda arbete raseras av ansvarslösa politiker. Det de har byggt upp och lämnat efter till oss att förvalta, förtjänar att leva vidare generation efter generation. Det arv som vi fått från våra föräldrar är ett arv som genom oss ska lämnas vidare till våra barn. Ett oerhört stort ansvar som vi ska förvalta på bästa sätt. Det görs bara genom en Sverigedemokratisk politik idag. Vi ser med bekymmersam blick att såväl Socialdemokrater som Moderater utvecklats till enfrågepartier som enbart satsar på invandring. Den äldre generationen förringas och alltför ofta vittnar många äldre och anhöriga om att exempelvis maten de serveras är undermålig. Det kan vi givetvis aldrig acceptera. Äldrefrågor handlar lika mycket om praktisk politik som hur man ser på värdet av äldre människor. Vi Sverigedemokrater vill stärka de äldres status i samhället. Det är ett arbete på många plan. Många äldre har ork och vilja att fortsätta arbeta men ges idag inte den möjligheten. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den äldre generationens kompetens såväl på arbetsmarknaden som i samhället i stort. Skatterna har sänkts kraftigt de senaste åren för löntagare. Pensionärerna har fått nöja sig med några brödsmulor. Sverigedemokraterna vill sänka skatten för pensionärerna mer än vad något annat parti föreslagit. Vi vill också särskilt satsa på de fattigaste pensionärerna genom att höja garantipensionerna samt sänka högkostnadsskydden för vård och medicin.

191 Mandatperioden Ambitionen är att våra prioriterade valfrågor ska vara vägledande genom vårt budgetarbete under hela mandatperioden. Målet är att vi ska försöka driva på övriga partier för att få gehör för våra prioriteringar och besparingar för Västeråsarnas bästa. Vi kommer dock givetvis även att vara lyhörda för förändringar och nya behov som behöver prioriteras, i enlighet med vad vi vill politiskt. Invandring Äldreomsorg Förskola, grundskola och utbildning Arbete Bostäder Landsbygden Hemlöshet Flygplatsen Idrott Tiggeri

192 SD s besparingar Ta bort integrationskostnaderna Minskat föreningsstöd Minskade kostnader för offentlig konst Minskat stöd till IDA Minska behovet av tolkservice Minska kommunstyrelsens bidrag och föreningsbidrag Minskat behov av försörjningsstöd Arbetsmarknadsåtgärder SD s prioriteringar Mer resurser i äldrevården Insatser för hemlösa och uteliggare Insatser för individer med psykisk funktionsnedsättning Förtätning av personal i förskolan Återvändarcentrum Ombyggnation Munkgatan Ökad städfrekvens i Centrum Vägunderhåll Mer resurser till personer med funktionsnedsättning Insatser för ökad trygghet Införa lärlingsjobb Utveckling av Anundshög Kulturarvet Investeringar För att klara investeringsnivån föreslår stadsledningskontoret att låna 125 Mnkr. Vi vill att staden själv ska klara finansieringen av investeringar och föreslår därför att: SD s förslag till investeringsbesparingar Nybyggnation av Lögarängsbadet skjuts upp. Inga nya flyktingbostäder Minska ner på befolkningsökningen så att nybyggnationen av förskolor och skolor kan minskas Ökad försäljning av kommunens egendom som inte används till kommunala verksamheter

193 Ramförslag 2017 Förslag Ingående Löne- -0,5 % Stade- Förändring Och budgetram Förändrad Pris- Besparings Ledning I budget från 2016 budgetram komp krav 2017 ramar SD Skattefinansierad verksamhet Förskolenämnden 873,7 11,5 20,7-4,4 901,5 5,0 906,5 Grundskolenämnden 1 606,4 44,6 34,9-6, ,9 14,4 1694,3 Utbildnings- o arbetsmarknadsnämnd 694,8 1,7 20,3 0,0 716,8 716,8 Äldrenämnden 1 344,6 24,2 36,7 0, ,5 18,0 1423,5 Nämnden för personer m funktionsnedsättning 718,7 15,0 17,2-3,6 747,3 8,2 755,5 Individ- och familjenämnden 757,4 5,0 14,8-1,5 775,7 25,0 800,7 Kulturnämnden 184,1 0,7 4,4-0,9 188,3-3,0 185,3 Nämnden för idrott och friluftsliv 167,1 2,1-0,8 168,4 168,4 Tekniska nämnden 398,9-4,5 6,9-2,0 399,3 40,0 439,3 Skultuna kommundelsnämnd 101,0 3,7 2,4-0,5 106,7 106,7 Byggnadsnämnden 23,8 1,1-0,1 24,8 0,8 25,6 Miljö- och konsumentnämnden 19,7 0,6-0,1 20,2 20,2 Kommunfullm, kommunstyrelsen 178,8 4,0 3,6-0,9 185,5-5,0 180,5 Kommunrevision 3,5 0,1 0,0 3,6 3,6 Överförmyndarnämnden 11,8 0,4 0,3-0,1 12,4 12,4 Valnämnden 1,7 1,7 1,7 Fastighetsnämnden budgetanslag 1,1 1,1 1,1 Mälardalens Brand o Räddningsförb 71,6 1,0 2,4 75,0 75,0 Ta bort integrationskostnaderna -30 Delsumma 7 158,8 107,3 168,5-21,0 7413,6 103,4 7487, 0 Intäktsfinansierad verksamhet Styrelsen för Västerås stad vård och omsorg 0,0 0,0 0,0 Styrelsen för Konsult och Service 1,0 1,0 1,0 Fastighetsnämnden 4,6 3,9 8,5 8,5 Fastighetsnämnden exploateringsverksamhet 3,8-1,3 2,5 2,5 Styrelsen för stöd, fritid och entreprenad 0,0 0,0 0,0 Delsumma 9,4 2,6 0,0 0,0 12,0 12,0 SUMMA 7149,4 104,7 168,5-21, ,6 7475,0 Gem budgeterat (pensioner, avkastningskrav mm) 51,0 5,7 9,5 66,2 66,2 Löne- och priskompensation 0,0 0,0 0,0 Central lönepott 8,0 10,0 18,0 18,0 Fördelning generellt stadsbidrag 3,9-3,6 0,3 0,3 Ettårssatsningar ,2-11,2 0,0 0,0 KS kommungemensamma reserv 24,7 44,3 69,0 69,0 Reserv för flyktingsituationen 0,0 73,4 73,4-73,4 0,0 TOTALT STADEN 7 248,2 213,3 188,0-21, ,5 7628,5

194 Nämnder 1.1 Förskolenämnden Den första tiden i ett litet barns liv är så oerhört viktig och betydelsefull för den fortsatta utvecklingen i livet. Både som barn och förälder måste man känna sig trygga med att förskoleverksamheten är den allra bästa. Trygga barn är en förutsättning för att långsiktigt skapa ett tryggt samhälle där vi värnar om varandra. För de föräldrar som vill att deras barn ska få enskild pedagogisk omsorg ska det valet givetvis finnas och vara möjligt att få. Våra viktiga svenska traditioner och svensk identitet ska genomsyra verksamheten och ge barnen en meningsfull vardag där de känner sig sedda. Barngrupperna ska hållas på en nivå som gör att både barn, personal och föräldrar mår bra. Personalen ska kunna gå hem efter arbetsdagens slut och vara nöjda med sin dag med känslan av att ha utfört ett bra arbete under bra förutsättningar. Vi vill ta bort modersmålsundervisningen i förskolan. Vårt svenska språk ska användas i förskolan för att barnen snabbt ska lära sig att kommunicera på sitt nya hemspråk. Hemmet ansvarar själva för att lära barnet sitt modersmål och ska inte vara kommunens ansvar. 1.2 Grundskolenämnden Den viktiga skoltiden ska vara en förlängning i tänket som råder under förskoleåren och fortsätta erbjuda barnen trygghet och traditioner. Eleverna ska känna stolthet och att det är ett stort och viktigt steg i livet att börja i skolan. Också här ska vår svenska identitet stärka eleverna så att de känner sig delaktiga och viktiga i det övriga samhället. Kunskaper om den svenska historien och vårt kulturarv ska ges större utrymme i undervisningen. Vi främjar fysisk aktivitet och verkar för att mera idrottstimmar ska läggas under skoltid, då vi tror att elevernas inlärning och koncentration då kraftigt förbättras. Detta har visat sig bland annat i samband med ett projekt kallat Bunkefloprojektet, som vi sverigedemokrater ställer oss starkt positiva till. Bunkefloprojektet är ett samarbetsprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning och påbörjades i Malmö Projektet syftar till att lägga in minst en halvtimmes schemalagd fysisk aktivitet under skoldagen och mäta benmassan för att se om den förstärks i samband med den ökade rörligheten. Resultaten har varit slående positiva. Skolan bör främja respekten för demokrati, kritiskt tänkande och åsiktsfrihet. Pedagogerna ska aldrig framföra sina egna åsikter och påverka barnen. Undervisningen ska vara neutral i alla lägen så att eleverna själva kan utveckla sitt kritiska tänkande. Elevernas oliktänkande bör inte värderas i rätt eller fel åsikter enligt pedagogens bedömning. Omdömen bör ges även under barnets tidiga skolår, vi förslår från år fyra, för att i tidigare ålder upptäcka barn som är i behov av extra stöd av något slag. Vi vill också betona vikten av att det under skolgången förväntas en prestation av eleverna. Vi behöver stärka känslan av att skolan är till för lärande och inte är en plats för stök. Lärande och bildning ska vara betydelsefullt, roligt och givande och med det följer ett ansvar

195 att göra det bästa man kan av skoltiden från både elevernas och deras föräldrars sida. Skolans ansvar är att se till att personalen som arbetar där är rätt utbildade, tillräckligt många och i toppklass. Målet är att vi återigen ska vara en skola av världsklass. Läraren ska lägga sin tid på undervisning. Annan personal kan sköta det administrativa arbetet, exempelvis en lärarsekreterare. Därför vill vi att fler vuxna ska arbeta i skolan. Nämnden har ett allvarligt ekonomiskt läge och omprioriteringar måste göras. Både Bäckbyoch S:t Ilianskolan går med stora budgetunderskott. Trots att elevunderlaget räcker till så väljer eleverna och deras föräldrar från upptagningsområdet andra skolor. Vi har av flera personer fått veta att detta beror på att skolorna upplevs som stökiga och att de flesta elever som går där är från flera främmande kulturer, enligt uppgift är hela 95 % av S:t Ilians elever invandrare. Vi har sett att detta sker på flera håll i landet. När invandringsvolymerna blir för stora väljer de som har bott och verkat här under lång tid att flytta. 1.3 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden Vi vill satsa på att bättre matcha utbildningar efter arbetsmarknadens behov. I Västerås har vi många människor som får försörjningsstöd under lång tid. För att stävja detta måste vi kunna erbjuda bra utbildningar som leder till arbete. Det ska givetvis också löna sig att arbeta och förutsättningarna för att försörja sig själv måste bli bättre. Reglerna för bidrag som betalas ut till människor som inte kommer i arbete ska vara lika för alla. Försörjningsstöd ska inte betalas ut samtidigt som personen uppbär annan inkomst i form av lön eller personliga bidrag. I och med de nya a-kassareglerna har det blivit svårare för lokala småföretagare att rekrytera arbetskraft. Intresset för att arbeta som timvikarie har till stor del svalnat. Det är av största vikt att vi bryter ungdomsarbetslösheten. Vår tanke är därför bland annat att en anställningsform som heter lärlingsjobb ska införas. SFI ska förbättras med högre krav på att lära sig det svenska språket inom rimlig tid. 1.4 Äldrenämnden På ålderns höst kan man komma att behöva omsorg och då ska det ske med allra största respekt för individen. Vi vill införa en övre begränsning för beviljade insatstimmar i hemtjänsten och i stället utöka mängden särskilda boenden. Rätten till att få flytta till ett särskilt boende måste omvärderas. Det kan vara skäl som exempelvis för lite social stimulans, individens egen vilja eller ålder. Indikatorerna för Västerås stad visar tyvärr på att en alltför stor del av de äldre inte känner sig trygga med sin omsorg och att trenden också är nedåtgående. Detta är oerhört allvarligt och måste av oss förtroendevalda tas på största allvar. Därför behövs mer resurser, främst för att de äldre ska få mer tid tillsammans med personalen men också till att förbättra den digitala tekniken. Vi vill bevara de äldres mötesplatser då de skapar en trygg och meningsfull aktivitet i deras vardag. Mötesplatserna ska givetvis hålla sommaröppet och inte stänga under semestertiden. Maten som serveras våra äldre ska vara näringsriktig, närproducerad och kanske det viktigaste av allt- välsmakande. Ett av de största problemen idag är att många äldre inom äldreomsorgen är undernärda. För att öka matlusten måste man ta ett helhetsgrepp kring åtgärder för att förbättra livskvaliteten. Det ska vara en rättighet för äldre att få avnjuta vällagad näringsrik mat varje dag. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta vakuumförpackad mat som transporterats i lastbilar genom hela landet.

196 Risken för halkskador när åldern tar ut sin rätt är stor, därför föreslår vi också att gratis halkskydd erbjuds till alla från 65 år. Denna motion avslogs tyvärr också av alla övriga partier. 1.5 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Tillgängligheten för funktionsnedsatta personer ska alltid vara i fokus i kommunens verksamheter. Förutsättningarna för att kunna utnyttja kultur, friluftsliv, omsorg, restaurangbesök, utbildning med mera ska vara lika för alla invånare i kommunen. Vi ställer oss inte bakom att avgiftsbelägga boendestödet, vilket föreslagits. Boendestödet är en otroligt viktig del i att vardagen ska fungera för de individer som behöver det. Vi prioriterar också träffpunkter och annan social verksamhet. Kostnaderna för nämnden har ökat avsevärt de senaste åren. Det innebär att kontrollerna över beviljade biståndstillstånd måste följas upp med större noggrannhet så att endast de som verkligen behöver dem får sådana. Vi måste komma tillrätta med det bidragsfusk som förekommer. Därför kommer vi att verka för att endast specialistläkare får skriva intyg. Det behövs också fler handläggare för att ansökningarna ska kunna få en rättvis och riktig bedömning. 1.6 Individ- och familjenämnden Vi ser att försörjningsstödet som utnyttjas under längre tid ökar. Detta tillsammans med att invånarna i Västerås ökar i alltför snabb takt gör att det ekonomiska läget kraftigt och snabbt försämras. Vi vill minska behovet av försörjningsstöd och i stället se en förbättrad och effektivare SFI för att så fort som möjligt göra människor anställningsbar. För att komma till rätta med de stora summor som skattebetalarna bidrar till att betala ut i försörjningsstöd ser vi också ett behov av att satsa på att utveckla och förnya utbudet av utbildningar. Antalet familjehem bör öka och arvoderingen till dessa bör ses över. Vi vill införa ett tak på hur mycket en familjehemsplats får kosta, för vem som än behöver den. Detsamma gäller kostnaden för flyktingbostäder och bostäder för ensamkommande flyktingbarn. Även om det inte är kommunen som i början betalar för dessa är det i alla fall skattebetalarnas pengar som används på statlig nivå. Efter tre år, då statens bidrag till kommunen avslutats är det kommunens ansvar att försörja dem som inte har egen försörjning. I genomsnitt dröjer det cirka sju år innan de kan försörja sig själva, vilket givetvis kommer att kosta väldigt mycket pengar. Avtalen med Migrationsverket bör ses över och inte förnyas. Vi har idag brist på bostäder, platser i allehanda omsorg, pedagoger och mycket mer. Dessutom har nämnden en mycket ansträngd ekonomi. Vi behöver ett andrum för att kunna prioritera andra områden. Lagom är bäst. Vi satsar även i år 15 mnkr. på att förbättra de hemlösas situation. Vi vill också inrätta ett Återvändarcentrum som ska hjälpa alla som kommit hit från andra länder, men som av olika anledningar vill återvända hem igen.

197 1.7 Nämnden för idrott och friluftsliv Idrott och friluftsliv är viktiga inslag i människors vardag. Kroppen blir starkare och de positiva effekterna av endorfiner som rusar i kroppen av fysisk aktivitet och föreningsliv är till allas nytta. En av de viktiga positiva effekterna är också att den psykiska hälsan kan förbättras genom motion. Kommunen bör se bredden i idrotten och fördela resurserna på ett rättvist och hållbart sätt. Den uppgiften är givetvis inte alldeles enkel när de stora sporterna behöver ha nya arenor och dylikt. Vi står nu inför önskemål om flera nya arenor till friidrott, innebandy och ishockey. Samtidigt håller ett efterlängtat och välbehövligt ridhus på att färdigställas. Nya Lögarängen kommer att bli en dyr historia, utomhusbassänger finns heller inte upptaget i förslaget. Då Västerås fortsatt befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation väljer vi därför att fortsätta lägga nybyggnationen på framtiden. Vi vill föra en dialog med de olika idrottsföreningarna för att utröna var prioriteringarna behöver läggas. En av våra valfrågor var att prioritera friidrottsarenan och det står vi fast vid. Vi vill flytta friidrottsarenan till Rocklundaområdet för att samla många idrottsutövningar på området. 1.8 Tekniska nämnden Våra vägar visar nu resultatet av ett långvarigt och hårt sparkrav för Tekniska nämnden. Vägunderhållet har på senaste år varit ordentligt underdimensionerat. Detta är givetvis inte hållbart. Det är uppenbart att en hel del pengar måste skjutas till för att så fort som möjligt komma i fas med fungerande vägar. Stora som små hål samt sprickor i vägbanan behöver lagas, vägsträckor behöver läggas om och vägmarkeringar fyllas i. Därför satsar vi i år rejäla resurser till Tekniska nämnden för att de ska kunna ha en chans att börja åtgärda underhållsberget som infunnit sig. Vi vill också införa en ny busslinje till Ängsö under sommarmånaderna. Vi behöver ha en utökad städfrekvens i Centrum och även i andra stadsdelar runtom staden. Munkgatan behöver snyggas till, det är infarten till vårt Stadshus och den vackra omgivningen vid Svartån och Fiskartorget syns inte. Dessutom är fågelträcket som våra besökare som parkerar vid Munkgatan drabbas av är inte ett särskilt trevligt välkomnande till oss.

198 1.9 Kulturnämnden Vårt kulturarv ska fungera som ett sammanhållande kitt, varje samhälle behöver kollektiva minnen för att känna gemenskap och att man delar normer och värderingar. Kulturarvet ska hanteras varsamt och att värna om det är att visa respekt mot tidigare generationer och att med stolthet minnas vad de åstadkommit. Fokus bör ligga på att bevara och vidareutveckla det svenska och lokala kulturarvet. Att stärka intresset för vårt lands kultur och historia samt värna vår gemensamma identitet underlättar också assimileringen av nyinflyttade invandrare. Vi ska ha ett levande, brett och tillgängligt folkligt kulturliv där bland annat sevärdheter, musikoch kulturskolor fyller en viktig funktion. Kommunalt kulturstöd ska inte gå till politisk eller politiserad verksamhet. Inte heller ska kulturstödet betalas ut till föreningar eller samfund som inte delar våra demokratiska värderingar. Vallby friluftsmuseum är ett populärt utflyktsmål för många barnfamiljer. Medel för att underhålla byggnader och omgivning ska vara tillräckligt Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden Bostäderna i Västerås är för få och vi måste bygga ikapp. Befolkningsmängden har ökat i alltför snabb takt och vi har inte kunnat möta det ökade behovet av bostäder. Fokus i nybyggnationen bör främst ligga på att uppföra hyresrätter till ungdomar som vill flytta hemifrån. Vi ska bevara historiskt förankrade miljöer och hänsyn ska tas till vårt kulturarv när nya bostäder uppförs. Byggnader med starkt symbolvärde och som kraftigt avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte uppföras. I kommunfullmäktige röstade vi nej till förslaget på att godkänna detaljplanen vid Domkyrkan. Detta är en känslig miljö som bör bevaras som den är. Vi känner oss inte trygga med att den byggnad som nu ska uppföras kommer att byggas på ett sådant sätt att den smälter in i övrig bebyggelse.