på Västra hamnen i Malmö

Transkript

1 Den ekologiska utvecklingen på Västra hamnen i Malmö The ecological development at West harbor in Malmö Frank Quach Examensarbete, C-uppsats inom byggd miljö, Stadsbyggnad, stadsutveckling och stadsplanering VT-21 Malmö universitet Kandidatexamen, 20 HP Handledare: Per-Markku Ristilammi Examinator: Hoai Anh Tran

2 Förord Jag vill först och främst tacka min handledare som har gett mig en bra arbetsgång till att skriva detta examensarbete i byggmiljö för stadsbyggnad, stadsutveckling och stadsplaneringsprogrammet på Malmös universitet. Jag vill även tacka mina samtliga fem informanter. De har genom intervjuerna gett mig information och delat en bred kunskap vilket har givit mig kunskapsmässigt en djupare analys i arbetet. Jag vill också tacka min familj, min fästmö och mina kursare som har stöttat mig genom studier på ett högre lärosäte. Detta har betytt mycket för min personliga utveckling. Det har också givit mig ett ansvar som student inom stadsplanering och i framtiden som kan ge mig verktyg till att utveckla andra städer samt omvandla världen till en förbättrad stadsmiljö genom att tillföra ekologi i stadens utveckling och strategier till att förverkliga mål och visioner. 2

3 Sammanfattning I denna uppsats undersöks om Västra hamnen, i Malmö, har tillräckligt med grönska för att uppfylla de mål och visioner som behövs för att kunna sägas vara en ekologisk stadsdel idag. En allt större andel människor har flyttat in i staden, vilket innebär stora ekologiska utmaningar för staden och ekologin i stort. En ekologisk stadsplanering kan vara ett verktyg att stävja dessa problem. Tidigare forskning från Boverket samt från uppsatsskribenter har tittat närmare på att stadsplanera ur ett ekologiskt koncept. Uppsatsen har även utgått ifrån teorier från Mostafavi och Doherty (2016) som talar om vikten att planera ur ett ekologiskt perspektiv. Diedrich (2013) talar om verktyg för att analysera platsen siten. Därefter har fem personer intervjuats för att delat med sig sin uppfattning om den ekologiska utvecklingen i Västra hamnen. Det empiriska materialet har delats upp i fyra teman som berör följande: Behov av parker, Ekologisk utveckling, Gröna ytor och gröna oaser samt Klimatförändring - förhöjda havsnivåer. I behov av parker framkom det att det fanns en brist på parker i Västra hamnen. Inom ekologisk utveckling vill Malmö stad testa på Dockans hamnbassäng en ny miljö, en form av park-öar. I avsnittet Gröna ytor och gröna oaser, kom det fram att det finns öppna ytor kring fastigheten Fören 3 Turning Torso, vilket kan öppna diskussioner till att utöka det gröna i det fysiska rummet erbjuds. Klimatförändring - förhöjda havsnivåer avhandlar boendets framtid och trygghet gällande förhöjda havsnivåer. Intervjuerna och fältobservationerna gav en djupare inblick hur det är faktiskt är att besöka, se, höra, känna, lukta, och utifrån det ekologiska förhållandet uppleva Västra hamnen med egna sinnen. Det gav mig också abstrakta tankar hur det skulle vara att forma en plats och i det fysiska rummet. Från ett tomt pappersark till att fylla det med färger, att forma ett attraktivt koncept och design till allmänhetens nytta. Avslutningsvis kommer det att presenteras ett lösningsförslag i form av Park-öar i Västra Hamnen. Nyckelord: ekologi, fältobservation, grönska, park, park-öar, site 3

4 Abstract In this essay, it is investigated whether West Harbour, in Malmö, has the greenery to fulfill the goals and visions needed to be able to be said to be an ecological district today. An increasing proportion of people have moved to the city, which means major ecological challenges for the city and the ecology in general. Ecological urban planning can be a tool to curb these problems. In previous research from the National Board of Housing, Building and Planning and an essay from previous students they have looked further at what it is like to plan urban from an ecological concept in different cities. In this essay the theory from Mostafavi och Doherty (2016) which talks about planning ecologically. Diedrich (2013) writes about using tools to analyze the site. During the interviews, the five informants shared their knowledge of the ecological development theme at Västra hamnen and gave a closer insight into the property in front of the building itself and its surroundings. The four themes were compiled in this essay which concerns the need for parks, ecological development, green areas and green oases and climate change - elevated sea levels. In need of parks, it emerged that there was a shortage of parks in the Western Harbor. In ecological development, the city of Malmö wants to test a new environment at Dockan's harbor basin, the concept of park islands. Green spaces and green oases are, there are results about open spaces on the property Fören 3 - Turning Torso as it can open discussions to expand green in the physical space offered. Climate change - elevated sea levels that can challenge the future of housing and security. The assignment is about the accommodation s future safety and current elevated sea level. The interviews and field observations gave a closer insight into what it is to visit, see, hear, feel, smell, and based on the ecological conditions, the Western Harbor is experienced with its own senses. It also gave me abstract thoughts on what it would be like to shape a place and in the physical space. From a blank sheet of paper to filling it with colors, to shape an attractive concept and design for the benefit of the public. Finally, a solution proposal will be presented in the concept of Parc in the Water on the West Harbour. Keywords: ecology, field observation, greenery, park, park islands, site 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING TIDIGARE FORSKNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DETALJPLANER TEORI DEN EKOLOGISKA OMVANDLINGEN OCH TANKEGÅNGAR TILL DEN GRÖNA STADEN SITE EMPIRI FYRA TEMAN Behov av parker Ekologisk utveckling Gröna ytor och grönskande oaser Klimatförändring - förhöjda havsnivåer VÄSTRA HAMNENS BAKGRUND- OCH VISIONSDOKUMENT TILL ÅR FÄLTOBSERVATIONER OCH STUDIEBESÖK PÅ VÄSTRA HAMNEN OCH DOCKAN FÄLTANTECKNINGAR OCH FÄLTOBSERVATIONER PÅ DOCKAN STUDIEBESÖK PÅ TURNING TORSO OCH TURNING TORSO GALLERY STUDIEBESÖKET PÅ TURNING TORSO STUDIEBESÖKET PÅ TURNING TORSO OCH TURNING TORSO GALLERY VÄSTRA HAMNENS DETALJPLAN DETALJPLANEN OCH PLANBESTÄMMELSER FÖR FASTIGHETEN FÖREN INTERVJU PÅ FASTIGHETEN FÖREN 3 TURNING TORSO, TILLHÖRANDE FASTIGHET OCH SJÄLVA OMGIVNINGEN INTERVJU OM DETALJPLANEN KRING FASTIGHETEN KAJUTAN INTERVJU MED MALMÖ STADS DETALJPLANERARE FÖR DOCKAN, KOCKUMSOMRÅDET OCH DEN YTTRE HAMNEN (HAMNBASSÄNGEN) ANALYS OCH DISKUSSION BEHOV AV PARKER EKOLOGISK UTVECKLING, GRÖNA YTOR OCH GRÖNSKANDE OASER Studiebesöket på Turning Torso Gallery Gröna ytor och grönskande oaser KLIMATFÖRÄNDRINGAR - FÖRHÖJDA HAVSNIVÅER SLUTSATS REKOMMENDATIONER TILLFÄLLIGA MOBILA TRÄD FÖRSLAG PÅ DESIGN: PARC IN THE WATER DESIGNSTRATEGIN REFERENSER

6 1. Inledning Under det senaste seklet har världens befolkning allt mer migrerat från landsbygden till staden (Mostafavi & Doherty 2016, s12). Detta bidrar till ett ökat antal människor i staden och till att stadens resurser utarmas. I sin tur innebär detta stora ekologiska utmaningar både för staden och för ekologin i stort. För att lösa dessa problem är det viktigt att människan ser sig själv som en del i naturen och hur hen påverkar den. En bra grön stadsplanering kan vara ett verktyg till att försöka hantera de ekologiska utmaningar vi står inför (Mostafavi & Doherty 2016, s.13). Jag har valt att undersöka och avgränsa mig till Västra hamnen i Malmö. Denna uppsats handlar om grönytor och bristande ekologiska inslag i Västra hamnen. Undersökningen utgår från platserna kring Turning Torso, Turning Torso Gallery, Kajutan 1, Dockans hamn och Dockans hamnbassäng. För att undersöka platsen har jag tagit fram tidigare forskning om Västra Hamnen för att ge en bakgrund till mitt forskningsområde och har även gjort fältobservationer och semistrukturerade intervjuer på Västra hamnen. Tidigare forskning har gjorts av Boverket (2006) om hur det är att stadsplanera ur ett ekologiskt perspektiv i olika städer. Även tidigare uppsatsskribenter har tittat närmare på detta. De fem informanterna som jag har intervjuat delar med sig av sin kunskap inom temat för den ekologiska utvecklingen på Västra hamnen. Anledningen till att jag just valt Västra hamnen är för att det är en plats som ses som en ekologisk förebild i staden. I staden finns ett behov för allmänheten att kunna ta sig till de gröna offentliga rummen. Inspirationen och intresset till att skriva examensarbetet om den ekologiska utvecklingen på Västra hamnen kommer från mina tidigare erfarenheter om platsen. Detta har lett fram till att platsen Västra hamnen har undersökts utifrån ett ekologiskt perspektiv Tidigare forskning Det finns en idéskrift Rätt tätt - En idéskrift om förtätning av städer och orter som är framtagen av Boverket (2016) som handlar om förtätning med grönska i bland annat Malmö stad. I idéskriften beskriver Boverket grönstrukturen som finns i staden och vilka effekter som stadens förtätning kan bidra till kartläggning. Boverket (2016) tar även upp synen på gröna oaser och grönstruktur för vatten. 6

7 Det är viktigt att lära sig att handskas med naturen som finns i staden enligt Boverket (2016). Den gröna stadsmiljön ska dessutom vara lättillgänglig för allmänheten, särskilt med tanke på att många barnfamiljer bor i stadsmiljöer. Oaser av vildvuxen grönska och parker kan vara en del av det inslaget i stadsmiljön eftersom de kan bidra till naturupplevelser (Boverket, 2016). Intresset för stadsodlingar kan också ha en betydande roll för vissa stadsdelars gröna utveckling i staden. Mer grönsaker odlas nuförtiden på små och oväntade ytor i staden, till exempel på tak och i kvartersodlingar (Boverket, 2016). En grön struktur för vattnet förebygger översvämningar då regnvattnet behöver strömma vidare ut i avloppen. Där spelar grönskan en viktig roll för en förtätad stad menar Boverket (2016). Vidare betonar Boverket (2016) att arkitekter medvetet kan jobba med grönpunkter som samlar vattenmängder vilket kan förebygga översvämningar överlag. Några exempel på grönpunkter kan vara diken eller skålformade gräsytor samt mindre kanaler. Denna tidigare forskning från Boverket (2016) är kopplat till hållbarheten på det ekologiska perspektivet och bland annat hur grönskan fyller upp den rumsliga tomheten mellan byggnader. Utifrån denna aspekt vill jag koppla detta i mitt forskningsområde hur det ekologiska utvecklingsinsatserna är i Västra hamnen. En C-uppsats om Ekologiska boendemiljöer, en norm för framtiden? som skrevs av studenterna Elisabeth Sigemark och Eva Frennered (2009) handlar om en jämförande studie mellan stadsutvecklingsprojekten Bo01 (Västra hamnen, Malmö), Hammarby Sjöstad (Stockholm) och H+ (Helsingborg). Sigemark och Frennered undersöker den ekologiska hållbarheten i de ovan nämnda stadsdelarna. Skribenterna analyserar vad det finns för norm nu och vad det kommer att bli i framtiden och de beskriver vilken vision de vill ta fram. De undersöker även hur och om ekologiskt tänkande kan tillämpas i andra stadsutvecklingsprojekt. I denna uppsats har de två studenterna kommit fram till att Sverige har fortfarande en bit kvar för att skapa en norm för ekologiska boendemiljöer. För att uppnå detta mål krävs det hårdare krav från högre insatser. Utifrån denna slutsats vill jag titta närmare på denna ekologiska utveckling på Västra hamnen som jag har valt att begränsa mig till. 1.2 Bakgrund Bakgrunden till uppsatsen är att miljömålen ligger nära frågeställningarna i denna uppsats. Malmö stad uttrycker att Västra hamnen är en hållbar stadsdel och en förebild för Malmö stad. Den hållbara ekologiska stadsplaneringen är det som ligger i fokus till Malmö stads mål och visioner. Därför vill jag i denna undersökning ta reda på om detta verkligen stämmer överens med verkligheten. Västra hamnen är alltså en plats som framstår som en ekologisk förebild i 7

8 staden men själva problemet med Västra hamnen kan vara att det finns bristfälligheter gällande grönstrukturen. Västra hamnen har mål och visioner att uppfylla gällande den hållbara ekologiska utvecklingen. Mot denna bakgrund har jag valt att avgränsa mig till Västra hamnen och undersökningen kommer att utgå ifrån platserna Turning Torso, Turning Torso Gallery, Kajutan 1, Dockans hamn och hamnbassäng på Västra hamnen i Malmö. 1.3 Problemformulering Ekologisk stadsplanering är en del av det breda forskningsfältet stadsplanering. Inom mitt forskningsfält har jag valt att fördjupa mig i den ekologiska omvandlingen av Västra hamnen. Malmö stad går ut med att Västra hamnen är en grön stadsdel. Detaljplanerna som har tagits fram visar den nuvarande planeringen av den hållbara ekologiska utvecklingen som finns där idag. I områdena kring Turning Torso, Kajutan 1, Dockans hamn och hamnbassäng på Västra hamnen i Malmö finns det inte särskilt mycket grönska, vilket inte stämmer överens med Malmö stads vision och målsättning för en levande grön stadsdel Malmö stads hemsida, Västra hamnen (2021). Tidigare forskning har presenterat fakta kring att bristande grönytor finns i Malmö stad och jag vill utreda detta med hjälp av informanter och med egna fältobservationer. I antologin Ecological Urbanism tar huvudförfattarna Mostafavi och Doherty (2016) upp de ekologiska utmaningarna som uppstår i de urbana miljöerna idag. Den stora utmaningen är den snabba urbaniseringen som innebär ännu mer skada på miljön och en snabbare utarmning av de begränsade resurserna (Mostafavi och Doherty 2016, s.12). Staden är en plats med komplexa relationer (ekonomiska, politiska, sociala och kulturella) som kräver lika komplexa lösningar i form av perspektiv och svar som kan referera både till dagens tillstånd och framtida möjligheter enligt Mostafavi och Doherty (2016, s.12). Inom fältet ekologisk stadsplanering och i boken Ecological urbanism- Ecological urbanism and the landscape menar Schwartz (2016, s.524) att hen kan se genom en landskapsarkitekts ögon, att träden inte bara finns utanför staden utan att de ska finnas inne i staden som en del av staden. När det gäller att utforma och designa en plats måste de gröna perspektiven tas tillvara enligt Schwartz 2016, s.524 begreppet landskap kan förväxlas med naturen som ska vara en miljö utanför staden men det vilda kan också vara något emellan stad och land (Schwartz 2016, (s ). Hon menar att i en hållbart byggd miljö måste människor värdesätta och känna sig känslomässigt kopplade till platsen. 8

9 Inom fältet ekologisk stadsplanering analyserar Mostafavi och Doherty (2016, s.12 13) grönskans betydelse i stadsmiljöer i boken Why Ecological Urbanism? Why Now?. Ekologisk urbanism innebär enligt Mostafavi och Doherty, (2016, s.26) hur människan ser på naturen och hur den industriella revolutionen har påverkat staden och naturen. I de utvalda platserna i Västra hamnen är problemet att de inte upplevs särskilt ekologiskt idag och i min forskning vill jag ta reda på varför dessa platser saknar grönskan och huruvida tillföra mer grönskan i dessa platser. I Ecological urbanism och Site Matters lyfter upp viktiga aspekter kring tillämpning av grönska i det urbana rummet som kommer att vara till hjälp att analysera hur det urbana rummet i Västra hamnen är förverkligat idag och hur det kommer att se ut i framtida visionen. 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet är att undersöka de ekologiska utvecklingsinsatserna på och omkring byggnaderna Turning Torso, Turning Torso Gallery, Kajutan 1, Dockans hamn och hamnbassäng på Västra hamnen i Malmö. Platsen, observationerna och intervjuerna analyserades med hjälp av teorier från Mostafavi och Doherty (2016), Kwinter (2016), Schwartz (2016), Bhabha (2016), Frederickson och Hilderbrand (2016) avseende ekologi och miljö inom stadsplanering. Även Diedrich (2013) begrepp site (se beskrivning i avsnitt 4.2) användes till analysen (se kap 4). Undersökningen genomförs med intervjuer med boende som ska besvara om den ekologi som finns i Västra hamnen. Syftet är att analysera bristen på grönytor i Västra hamnen och vilka möjligheter det finns att åtgärda problemet. Malmö stad säger på sin hemsida att Västra hamnen är en hållbar stadsdel. Jag vill genom fältobservationer och genom intervjuer undersöka ifall detta stämmer utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. 9

10 2.2 Frågeställningar Huvudfrågeställning: Varför har Västra hamnen inte tillräckligt med grönska för att uppfylla de mål och visioner som behövs för att kunna sägas vara en ekologisk stadsdel idag? Följdfrågeställningar: Vad säger boende och detaljplanerare respektive fastighetsförvaltare om den bristande grönskan i anslutning till Turning Torso, Turning Torso Gallery, Kajutan 1, Dockans hamn och hamnbassäng? Hur kan den ekologiska utvecklingen förbättras? 3. Metod För att undersöka Malmö stads strategier, visioner med ekologiska mål samt hur Västra hamnen omvandlats fram tills idag gällande den ekologiska stadsplaneringen har jag genomfört fältobservationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes på Västra Hamnen. Insamlade data kan delas in i primärdata och sekundärdata. Data som samlats in av forskaren själv genom en eller flera insamlingstekniker som exempelvis enkät, observation, intervju och experiment kallas för primärdata. Sekundärdata är data som har insamlats av andra personer eller forskare och data kan tas till användning i det empiriska materialet menar Christensen et al (1998, s.101). Primärdata som har samlats in av en forskare själv är för att uppfylla ett visst forskningsmål. Resultatet som har samlats in ger ett mer selektivt urval av forskningsområde och från det selektiva urvalet ger det en fördelaktighet till att sätta in den faktiska primärdata. Fördelen med sekundärdata är att det sparar både tid och pengar vid insamlingen av data. 10

11 Nackdelen är att vissa sekundärdata kan vara föråldrad, partisk eller felaktigt erhållen (Christensen et al, 1998, s.104). I min uppsats har jag använt både primärdata och sekundärdata. Sekundärdata har inhämtats från tidigare forskningsrapporter om Västra hamnen och Boverket (2006) för att ge en bakgrund till mitt forskningsområde. Observationerna genomfördes i Västra hamnen och fokusområdena var runt Turning Torso, Kajutan 1, Dockan, Dockans hamn och hamnbassäng. Fördelarna med fältobservationer är att kunna vara på plats för att se, känna, lukta med de egna sinnena. Det ger också möjlighet att med egna ögon se hur den fysiska platsen ser ut i verkligheten. Dock är det viktigt att observera att varierande väder samt tider kan ha stor betydelse för hur det fysiska rummet upplevs. En fältobservation som utförs på natten är inte detsamma som om den skulle utföras på dagen (Merriam & Grenier, 2019, s.136). Valet av platser för undersökning är delvis slumpmässigt. Anledningen är på grund av att det finns en attraktion till just Turning Torso, Kajutan 1, Dockan, Dockans hamn och hamnbassäng. Jag har använt mig av fem semistrukturerade forskningsintervjuer för att få fram det empiriska materialet. Genom att selektivt intervjua informanter via zoom för att få ut viktig information om Västra hamnens ekologiska förhållande upplevs nu. Informanterna är tre boende i Västra hamnen (Kristina Kruse Lindgren, Maria Lindgren och Rixing Lin), en detaljplanerare på Malmö stad (Ted Gustavsson) och en förvaltare på HSB till Turning Torso (Joakim Nilsson). Dessa har valts ut för att få ett brett perspektiv både från de boende och de som utvecklat Västra Hamnen. Jag har tagit kontakt med informanterna via e-mejl och telefon därefter har informanterna tackat ja till en zoom-intervju. Urvalet gjordes genom att de är boende och att informanterna har tillhörande arbetsplats relaterade till Västra hamnen. Under mejl-kontakterna har informanterna samtyckt för inspelning på Zoom och även medgivit att informationen från intervjuerna kan användas till den här uppsatsen i utbildningssyfte. En blankett om samtycke gällande GDPR har skickats ut till informanterna via mejlen och de har skrivit under samtycket och skickat det med brev. Fördelarna med semistrukturerade intervjuer enligt Merriam och Grenier (2019, s.199) är att de öppnar för bredare informationshämtning. De öppna frågorna möjliggör för informanterna att ge bredare svar vilket inte ger dold information som annars kan fås genom att ställa specifika 11

12 frågor. De öppna frågorna under intervjuerna: Hur upplever du Västra hamnen ekologisk på platserna kring Turning Torso, Turning Torso Gallery, Kajutan 1, Dockans hamn och hamnbassäng på Västra hamnen i Malmö? Hur ser detaljplanerna ut på Dockan och Dockans hamnbassäng i Västra hamnen? Skulle det finnas ett behov av att göra om det gröna taket till en takpark? Nackdelarna med semistrukturerade intervjuer är att informanterna kan dela med sig irrelevant information som gör att intervjun inte blir effektiv. Det innebär att för intervjuaren ska kunna säkerställa intervjun genom att ställa följdfrågor och få informanten att komma in på rätt spår under intervjun (Merriam & Grenier, 2019, s.195). 3.1 Detaljplaner Detaljplanerna fanns med som diskussionsunderlag under intervjun med detaljplanerare Gustavsson, Malmö stad. Detaljplanerna illustrerar vad för strategier och tankar som finns kring den specifika platsen. Det går i illustrationerna finna grönska utplacerat, alltså framgår det vilken grönska som finns planerad i detaljnivå för det specifika området. I den tredje detaljplanen visar Malmö stad planer på att tillföra grönska och även en redigering (figur 9). På kartan (figur 9) visar enligt var detaljplanerare Gustavsson under Zoom-intervjun beskrev platserna som det testas och planeras av fastighetskontoret i test av Park-öar. 12

13 4. Teori I detta avsnitt presenteras teorier som uppsatsen grundar sig på. Teorierna hämtade från Mostafavi och Doherty, (2016), Kwinter (2016), Schwartz (2016), Bhabha (2016), Frederickson och Hilderbrand (2016) handlar om ekologi och miljö inom stadsplanering. Teorierna hämtade från Diedrich (2013) tar upp begreppet site och handlar om platsens egenskaper. Författarnas planeringsverktyg kommer vara till hjälp för att analysera och tillämpa i de utvalda platserna i Västra Hamnen. I teorierna Ecological urbanism och Site Matters tar upp viktiga aspekter kring tillämpning av grönska i det urbana rummet och kommer att användas för att analysera hur det urbana rummet i Västra hamnen har förverkligats idag och i den framtida visionen. 4.1 Den ekologiska omvandlingen och tankegångar till den gröna staden I Why Ecological Urbanism? Why Now? analyserar Mostafavi och Doherty (2016) grönskans betydelse i stadsmiljöer. Ekologisk urbanism innebär hur människan ser på naturen och hur den industriella revolutionen har påverkat staden och naturen. Den stora utmaningen är att värna om de befintliga resurserna för att inte utarma miljön. En bra grön stadsplanering kan vara ett verktyg till att försöka hantera de ekologiska utmaningar vi står inför (Mostafavi & Doherty, 2016, s.12 13). Staden är en plats med komplexa relationer (ekonomiska, politiska, sociala och kulturella) som kräver lika komplexa lösningar i form av perspektiv och svar som kan referera både till dagens tillstånd och framtida möjligheter enligt Mostafavi och Doherty (2016, s.12). Det går att se det som ett ramverk som kan förändra genom att tillföra ekologi till urbanismen. Det beskrivs hur staden förändras med grönska i öppna ytor och på byggnader. Planeringsverktygen vi använder idag kan inte klara av att möta skalan av den ekologiska krisen enligt Mostafavi och Doherty (2016, s.26). Det huvudsakliga är att skapa ett värde för stadsplaneringen och designen. I en stadsplanering som har utgångspunkt i en ekologisk urbanism måste också människors tankar kring omgivningen tas till vara (Mostafavi och Doherty, 2016, s.29 30). Målet med en ekologisk urbanism är att skapa en ram som genom en sammanslagning av ekologi och urbanism ska kunna ge kunskap, metoder och verktyg som kan komma till användning inom planeringen eftersom världens befolkning växer resulterar detta till en migration från landsbygden till staden. 13

14 Detta leder till ett ökat antal människor i staden och stadens resurser utarmas vilket ytterligare bidrar till de ekologiska utmaningarna. Verktygen kan skapa bättre förutsättningar i framtiden för en tryggare miljö (Mostafavi och Doherty, 2016, s.13). Det finns på det globala planet en stor oro över miljöutvecklingen. Denna oro kan vändas till att främja den ekologiska utvecklingen. Mostafavi och Doherty (2016) menar att enkla verktyg och metoder för att producera energi kan vara att återvinna avfall samt skapa en hållbar arkitektur och hållbara alternativ (Mostafavi och Doherty, 2016, s.12). Att designa och förse invånarna med den byggda miljön kopplas till den ekonomiska, kulturella och det sociala. Detta är för att ge invånarna behovet och ett kulturellt värde i staden. Detta genom att mäta den ekologiska hållbarheten i stadsbilden enligt Bhabha (2016, s.79). Den viktiga delen är att se människan och hur hon påverkar miljön omkring sig. Den hållbara ekologin innefattar även en social aspekt. Vi människor är en del av ekologin och kan med våra handlingar påverka vår omgivning, framför allt kan vi påverka den ekologiska utvecklingen i staden menar Kwinter (2016, s ). Mostafavi och Doherty (2016, s.105) menar att det finns en stor oro över den globala miljöutvecklingen på grund av till exempel global uppvärmning, smältande isar och förhöjda havsnivåer. Denna oro kan användas till att förebygga och åtgärda problem som uppstår i den globala klimatförändringen menar Mostafavi och Doherty (2016, s ). Detta behöver göras för att individen ska nå framsteg för att motverka den negativa miljöutvecklingen. På så sätt kan smarta lösningar till klimatförändringar skapas och detta kan gynna städernas ekologiska utveckling, en grön och hållbar utveckling enligt De Smedt (2016, s.122). I Half a Million trees: Prototyping Sites and Systems for sustainable Cities menar Frederickson och Hilderbrand (2016, s.504) att det finns en ekonomisk fördel med fullvuxna träd. Exempelvis ökar det luftkvaliteten, minskar andelen koldioxid samt förbättrar dräneringen av regnvatten vid skyfall. I Ecological urbanism and the landscape menar Schwartz (2016, s.524) att genom en landskapsarkitekts ögon är inte träd och grönska något som är exklusivt för naturen utanför 14

15 staden utan att det likväl kan vara en del av staden. När det gäller att utforma och designa en plats måste de ekologiska aspekterna tas med. Ordet: landskap kan förväxlas med naturen som ska vara en miljö utanför staden som i form av ordet the wilderness det vilda kan vara något emellan stad och land. Schwartz (2016, s ) menar även att för att kunna leverera en hållbart byggd miljö måste människor värdesätta och känna sig känslomässigt kopplad till platsen. 4.2 Site Begreppet site, kan i en planeringskontext, delas in i tre olika områden som överlappar varandra enligt Diedrich (2013, s.42). Det första området är Area of control. Detta syftar till platsens juridiska gränser exempelvis i form av tomtgränser. Det andra området är Area of influence, vilket innebär de omkringliggande system och krafter som påverkar platsen trots att det själv inte befinner sig inom det. Exempelvis naturfenomen som sol, vind och vatten. Det tredje området är Area of effect med detta syftar Diedrich (2013) på hur platsen påverkar bortom sin geografiska avgränsning. Ett exempel kan vara att ett nyetablerat gatunät inom ett område påverkar en förändring i det större infrastrukturnätet samtidigt som befolkningsmängden ökar. Detta bidrar till en ökad belastning på närliggande grönområden. Platsen som vilket är de områden och strukturer som påverkas av designinterventionerna menar Diedrich (2013, s.41). Vid avläsningen av en plats är den första punkten av vikt structures, den fysiska strukturen och materialet som används för att förändra platsens karaktär och innehåll. Till exempel i detta sammanhang är omvandlingen av ett hamnområde som är den fysiska strukturen. Den andra punkten benämns som the flux och handlar om en dynamisk eller naturlig process. Det kan vara en tillfällighet som elementen som vatten fylls i kanaler under större nederbörd. Detta kan vara en del av den naturliga processen till att omvandla platsen innehåll. Det kan vara ett system som en använder sig av platsen vid avläsningen (Diedrich, 2013, s.124). Den tredje punkten är det immaterial, till exempel minnen och erfarenhet av platsen. Det handlar om hur den aktuella platsen avläses i nutid och atmosfären som en avläser utifrån platsens egenskaper/karaktär. Exempelvis kan detta vara vår blomning som är ett tillfälligt fenomen (Diedrich, 2013, s.53). 15

16 5. Empiri En del av det empiriska materialet är fem intervjuer med informanter som har koppling till Västra hamnen. Resultatet av intervjuerna presenteras i fyra olika teman som kopplas till intervjuerna: Behov av parker, Ekologisk utveckling, Gröna ytor och gröna oaser samt Klimatförändring - förhöjda havsnivåer. Resultaten ger en uppfattning om informanternas inställning till de utmaningar som finns gällande ekologisk hållbarhet i Västra hamnen. Det råder till exempel en brist på parker i Västra hamnen vilket inspirerat till de fem empiriska ingångarna. Först ges en kort beskrivning om de olika temana och därefter återges en djupare beskrivning av informanternas intervjuer i de olika teman. När det gäller temat Behov av parker framkommer det under intervjuerna med de boende att det finns ett behov av parker som inte uppfylls. Dessutom framkommer det att de befintliga parkerna är gamla samt slitna. Parker är en del av ekologin i stadsdelen. Bakgrunden till delen ekologisk utveckling är en intervju med detaljplanerare Gustavsson på Malmö stad, med syftet att få fram information om Västra hamnens ekologiska utveckling och vad det finns för tankar och idéer. I avsnittet Gröna ytor och gröna oaser tar samtliga fem informanter upp att blåsten i Västra hamnen medför en svårighet att plantera grönska. I det fjärde temat Klimatförändring - förhöjda havsnivåer tas det upp att den ekologiska utvecklingen på Västra hamnen i framtiden kan motverkas av förhöjda vattennivåer och blåst. 5.1 Fyra teman Behov av parker Alla fem informanterna menar att det finns ett behov av parker i Västra hamnen. I en av intervjuerna med Kruse Lindgren, boende på Västra hamnen sedan 2016, framkommer det att det finns bra med parker men att de är gamla och slitna. Ytterligare en park skulle Kruse Lindgren kunna tänka sig att det byggs. Här nedan återger en beskrivning av Kruse Lindgrens intervju. Kruse Lindgren anser att Stapelbäddsparken som finns på Västra hamnen bör rustas upp. Anledningen är att det finns en rätt så stor platta i mitten på stapelbäddsparken, stor som en 16

17 fotbollsplan, som enligt Kruse Lindgrens observationer inte utnyttjas. Kruse Lindgren menar först att det finns lagom med parker, men ändrar sig direkt: Alltså jag tycker att lagom med parker eller det kanske borde finnas en park till eller jag tycker att det är jättefint där det finns bra med parker. Den här stapelbäddsparken där jag bor i närheten den håller de ju på att rusta upp för. Det är rätt så det är en stor liksom platta i mitten på den som är nästan som en stor rund fotbollsplan som inte utnyttjas. Jag vet bara inte vad en har tänkt sig med den egentligen den är jättefin men den används liksom inte riktigt vänta där borde det vara konsert vi har lite sådant det har varit lite så jag vet inte om du vet vad det är för platta jag pratar om? Kruse Lindgren tycker att Stapelbäddsparken bör rustas upp och att hållbarheten som park kanske inte är modern för sitt slag. Vid hög användning och högt slitage kan parken uppfattas som just sliten och nedgången. På den sidan inte mycket så den där jag går till och jag går liksom när jag går med hundarna så går jag till höger och så går jag liksom bakom dockan där de håller på att bygga så mycket nu så har jag liksom andra hållet runt så jag kommer tillbaka till där Espresso House ligger alltså borta vid. Det är bara nästan så jag går åt det hållet. Istället jag går sällan ut mot dockan. Jag tycker dockan är inte så rolig. Det är för kalt. Det är inte så mycket jag gå där någonstans. Jag kan tänka mig att det är jättefint att bo där. Kruse Lindgren som går mycket med sin hund runt om på Västra hamnen har ett bredare perspektiv när det gäller vad det finns för grönska. Hon nämner att det inte är roligt att gå på Dockan i Västra hamnen. Kruse Lindgren berättar vidare: Inte så här, inget med grönska eller något sådant här händer inte är att det är väldigt kalt. Det är liksom segelbåtshamn har det säkert väldigt fin utsikt och så men det är inget ställe jag skulle promenera. Nej det tycker jag är fint här i västra hamnen nu. De har många av dom nybyggarna och de ser nu Ikanos nya hus dom är väldigt duktiga på att skapa trädgårdar innergårdar trädgårdar det dom använder sig nog av några som heter växtkraft tror dom heter också. Fantastiska på anläggningar grönska jätteduktiga så det tycker jag känns som man satsar på det är lite roligt. 17

18 Kruse Lindgren menar att det inte finns någon grönska på Dockan i Västra hamnen. Det upplevs som en väldigt kal del av Västra hamnen. Dock har hon lagt märke till satsningar i den här delen genom att skapa trädgårdar och innergårdar. Detta genom initiativ från olika företag. Enligt Kruse Lindgren borde det satsas mer på parkalternativ för att fylla ut gaturummen med grönska. I avsnitt 6 visas bilder (se bild 1 4) från min fältobservation och de ger en överblick över hur det fysiska gaturummet ser ut och hur tillförsel av grönska och parker skulle vara ett stort komplement i stadsutvecklingen ur ett ekologiskt perspektiv Ekologisk utveckling Det framkommer under intervjun med detaljplanerare Gustavsson, Malmö stad, att det är ett dilemma med att tillföra nya grönområden i Västra hamnen då det är en hög konkurrens inom kommunen vilken park som prioriteras. Gustavsson menar att Pildammsparken är en av parkerna som kommunen prioriterar före Västra hamnens parker. Informatören förklarar att Västra hamnen bör kunna kompletteras med grönska längs kajerna. Detta är något som saknas i Västra hamnens ekologiska koncept idag. Gustavsson menar att: Jag skulle vilja komplettera med mer grönt (grönska) och längs med kajerna. Trist och överlag gaturummet mer grönt framför det är väl enklaste i de delarna som vi som inte är planerade och utbyggda ännu kan ens säga men det skulle även vara möjligt att vissa delar som det redan är utbyggt. Vidare menar Gustavsson att det borde finnas mer grönska längs kajerna och att det upplevs som en trist miljö. Det framkommer under intervjun att det finns tankar att utforma park-öar på Dockans hamn i Västra hamnen från kommunens fastighets- och gatukontor. Idag är det aktuellt för Malmö stad att pilottesta Park-Öar på Dockans hamnbassäng på Västra hamnens östra sida. De är igång att testa hållbarheten av dessa park-öar på vattnet. Han menar att fastighets- och gatukontoret som ansvarar för denna form av test ska anlägga Park-öar på vatten. Under intervjun med förvaltaren på HSB, Joakim Nilsson, kommer det fram information kring kommunens planer rörande ekologisk utveckling på Västra hamnen. Nilsson är öppen för ett samarbete mellan fastighetsägaren HSB på Turning Torso, Turning Torso Gallery och Malmö stad angående ekologiska utvecklingsmöjligheter. Exempel på ekologiska utvecklingsmöjligheter skulle kunna vara i form av park-öar och parker. 18

19 5.1.3 Gröna ytor och grönskande oaser Förvaltare på HSB, Nilsson på Turning Torso och Turning Torso Gallery menar att det finns svårigheter att planera grönska på byggnaden Turning Torso och runt fastigheten. En av anledningarna är blåst. I samtliga fem intervjuer konstateras att det blåser kraftigt i Västra hamnen i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö. Nilsson konstaterar att det är omöjligt att anlägga gröna ytor på taket och på fasaden på Turning Torso för att växterna kommer att blåsa iväg. Detta medför en trafikfara för allmänheten på grund av den hårda blåsten. Turning Torso Gallery består mestadels av hårda ytor utan grönska. Detta är en planerad detalj genom byggnaderna, vilket ger en unik känsla. Under intervjun med förvaltare på HSB, Nilsson framkommer att taket innehåller grönska, vilket ett Malmöföretag i samarbete med kring Turning Torso Gallery utvecklat. På våren placerar ett biodlingsföretag biodlingar på Turning Torso Gallerys tak. Det är för att HSB har som mål att jobba för en ekologisk utveckling av de grönytor som finns på fastigheten. För övrigt finns det inga grönytor och detta äventyrar växternas plantering och odling på den befintliga platsen och runt Turning Torso på grund av blåsten. Solpaneler finns även på Turning Torso Gallery som en del av ekologiska hållbara energialternativ menar Nilsson Klimatförändring - förhöjda havsnivåer Två av de fem informanterna har oro och tankar om den globala uppvärmningseffekten som kan resultera i höjda havsnivåer. De är oroliga över att översvämningar kan hota boende i fastigheterna på Västra hamnen. De påstår att den höjda havsnivån i framtiden kan vara en risk för boende på Västra hamnen. Informanten Gustavsson från Malmö stad menar att det finns planer från Malmö stad att bygga skyddsvallar för att öka tryggheten in till Västra hamnen, samt i utkanten av Dockans hamn. Detta skulle begränsa grönytor och utbyggnader i form av plantera grönska i områden som skulle kunna vara avsedd för grönska mellan gaturummen. På så sätt motverkar det till den ekologiska utvecklingen på de tomma utrymmen som finns idag på Västra hamnen. 19

20 5.2 Västra hamnens bakgrund- och visionsdokument till år 2031 Malmö stad har lagt fram ett mål- och visionsdokument om hur de tänker sig att Västra hamnen ska vara år Där lyfts höga ambitioner på att uppnå ett hållbart stadsbyggande. De anser att de redan lyckats uppnå målsättningen att bli ett nationellt exempel för just hållbart stadsbyggande. Malmö stad fortsätter med sina höga ambitioner då de vill forma människors värderingar och beteende för att kunna garantera ett hållbart och gott liv för alla. I Visionsdokumentet är en av prioriteringarna grönområdets viktiga funktioner. Där ska parkerna utgöra lugna lummiga oaser med stora träd. Parkerna ska även fungera som mötesplatser och garantera områdets status, livskvalitet och bostadsvärde. Källa: Malmö stads hemsida Västra hamnen,

21 6. Fältobservationer och studiebesök på Västra hamnen och Dockan I samband med intervjuerna utfördes även fältobservationer. Syftet var att med hjälp av fältobservationer kunna ta del av platsens kvalitéer genom att vara på plats. Denna fältstudie på Dockan gav en inblick i vilken karaktär som platsen har samt hur Västra hamnen är som ekologisk stadsdel. Tisdagen den 13/4 21 gjorde jag en fältobservation i Västra hamnen för att återge en beskrivning av den faktiska miljön. Jag begav mig till platsen för att se, känna, lukta och höra med egna sinnen som ger en egen tolkning av platsens innehåll och karaktär. Jag skapade en egen uppfattning om vad jag tänkte om platsen och hur jag sen möjligtvis kan förändra platsen. Det leder sedan till vad jag vill redigera och förändra. Det vill säga hur jag vill förändra det fysiska rummet. Beskrivningen ger en bakgrund på hur Site (platsen) avläses och hur teorierna från boken ecological urbanism kan kopplas till den diskussionen kring platsens karaktär. 6.1 Fältanteckningar och fältobservationer på Dockan Går in mot Dockan och det första jag ser är Saab- och Telia-butiken som ligger där Isbergsgatan tar sin början från Stora Varvsgatan. Jag observerar smala livlösa träd, en stor cykelbana och en väg som går i mitten. Det är eftermiddag, caféerna är stängda och miljön upplevs som stel. Det är tomt på människor förutom en cyklist som beger sig hastigt in mot centralen. Jag går längst med kajen. Vid kajkanten ut mot havet ser jag den stora bassänghamnen mot Nyhamnen. Än så länge har det varit uppehåll, men jag känner fukten i luften då det precis varit regn. Jag får syn på ett halvdussin barn längs kajen som står och fiskar. Miljön omkring mig känns kal och det är blåsigt samt livlöst. Det övervägande materialet i min närhet består av grå, kall betong. Tillstymmelse av någon grönska kan jag ej se. Min promenad fortsätter och jag knäpper några bilder längs med vattnet. Miljön är fortfarande kal och stel. Längst ned vid kajen får jag för första gången syn på grönska. Jag dokumenterar med några bilder för att sedan promenera på insidan längs Dockans hamn. Jag reflekterar över bristen på människor och undrar ifall det beror på den aktuella tiden för min fältobservation. Nu kan jag se in mot innergårdarna och då skymtar jag lite grönska. Längs med båthamnen är det dock livlöst. Jag går sedan mot Dockans torg (Dockside). Torget är tomt med några enstaka blommor i ena sidan av hörnet. Min uppfattning av torget är att det är tomt, ödsligt och livlöst. Ingen känsla av ett ekologiska förhållande av växtligheten som beskrivs ifrån kommunens hemsida. Min fältobservation avslutas med att väderleken skiftar till skyfall. 21

22 22

23 FIGUR 2. BILD 1. DOCKANS GATOR VY, BILD 2 DOCKANS HAMNBASSÄNG OCH BILD 3 DOCKAN BILD 4 DOCKANS HAMN, PÅ VÄSTRA HAMNEN. EGET BILDMATERIAL

24 6.2 Studiebesök på Turning Torso och Turning Torso Gallery Det gjordes ett studiebesök på Turning Torso och Turning Torso Gallery den 19/4 21. Syftet med studiebesöket var att få en inblick på själva fastigheten och dess konstruktioner. I studiebesöket upptäcktes de dolda ekologiska insatserna på och kring fastigheterna. Bland upptäckterna var gröna tak och solpaneler samt en pågående biodling på Turning Torso Gallerys tak. Den ekologiska satsningen gav en djupare inblick då vanliga besökare inte kan se och upptäcka från gatuplan. 6.3 Studiebesöket på Turning Torso Turning Torso är konstruerad med 53 våningar i en rund spiralformation. Turning Torso värms upp med hjälp av fjärrvärme. Vattensystemet är byggt för att genereras till hela huset vilket ska vara effektivt. Vattenledningar som är dragna till huset trycks upp till alla lokaler på Turning Torso. Elsystemet är kopplat till den gröna elen som är köpt till enbart för Turning Torso. Den gröna elen är ett hållbart utvecklingsalternativ. Det finns konferenslokaler med träinredning som används för konferensmöten till kontoren på Turning Torso. Det finns ett gym och en utsikt över Daniaparken. Runt Turning Torso och byggnaden finns vattendamm utanför huset men det saknar grönska i byggnaden och fastigheten. Det finns källarvåning med vinkällare, extra tvättstuga kopplat till huset och konferenslokalerna på översta våningen 53 finns en härlig utsikt över hela Malmö. 24

25 FIGUR 3.TURNING TORSO VÄSTRA HAMNEN. EGET BILDMATERIAL Studiebesöket på Turning Torso och Turning Torso Gallery Turning Torso Gallery är en tillhörande fastighet som ligger intill Turning Torso. Turning Torso och Turning Torso Gallery-fastigheten är ett större fastighetskomplex som tillsammans har tillhörande nyttofunktioner med varandra. På Turning Torso Gallery finns solpaneler på taket med grönska som ekologiska inslag. Det finns även en underjordisk övergång i källaren som binder fastigheterna med varandra. Källarvåningen leder från Turning Torso till Turning Torso Gallerys garage. Turning Torso Gallerys parkeringshus är kopplad under jorden till Turning Torsobyggnaden. 25

26 FIGUR 4. TURNING TORSO GALLERY PÅ VÄSTRA HAMNEN. EGET BILDMATERIAL De gröna taken på Turning Torso Gallery kan ses som en del av den ekologiska utvecklingen på Turning Torso Gallery. Ytan är 2600 kvm vilket gör det möjligt att kunna använda dolda ytor som finns på taket, enligt förvaltaren på HSB, Nilsson. Detta ger inte enbart intrycket av en attraktiv miljö utan även en unik känsla av grönska. Turning Torso känns mer grönskande och levande med de gröna taken menar förvaltaren på HSB, Nilsson. 26

27 FIGUR 5. TURNING TORSO GALLERY PÅ VÄSTRA HAMNEN. EGET BILDMATERIAL

28 7. Västra hamnens detaljplan En detaljplan är ett dokument inom fysisk planering. Detaljplanen omfattar ett begränsat område inom kommunen. I planen kan till exempel innehålla regleringar för bebyggelse, mark och vattenområden. Det kan innefatta ett kvarter men kan också innehålla ett större område i kommunen Bodin et al (2015). I detaljplanen går det att utläsa vilka utrymmen det finns för grönytor i Västra hamnen. Nedan kan vi se utdraget för detaljplanen för Västra hamnen. Här nedan beskrivs en definition på en detaljplan utifrån PBL (plan- och bygglagen) ett regelverk: 28

29 7.1 Detaljplanen och planbestämmelser för fastigheten Fören 3: Den ekologiska delen av detaljplanen går att se i illustrationsplanen, här visas den nuvarande planeringen av grönska och träd som finns i området. Med denna illustrationsplan kan eventuella framtida planering av grönområden och grönska tas med. Regelverket kan vara till grund till att utföra praktiskt från illustrationerna i detaljplanen. FIGUR 6. FRÅN MALMÖ STADSATLAS HÄMTAT: ( ) 29

30 Planbestämmelsen nedan visar en övergripande bebyggelse över kvarteret Fören 3 som är inom Bo01 området i Västra hamnen i Malmö. Illustrativt kan den övergripande stadsdelen kunna se och beräkna om hur mycket grönska det finns i området på Västra hamnen. FIGUR 7. FRÅN MALMÖ STADSATLAS HÄMTAT: ( ) 7.2 Intervju på Fastigheten Fören 3 Turning Torso, tillhörande fastighet och själva omgivningen Angående den bristande grönskan vid Turning Torso menar förvaltare på HSB, Nilsson att det är svårt att omvandla den hårda ytan med grönska. Min fråga till honom är om HSB kunde tänka sig samarbeta med kommunens mark i samband med Turning Torso hårda yta för att göra 30

31 det mer attraktivt med grönska från byggnaden ut till gatorna. Detaljplanerare Gustavsson beskriver att ansvaret bör ligga hos fastighetsägaren om de vill planera mer ekologiskt på deras egen tomt, om de själva vill tillföra grönska till deras egna fastigheter. Enligt Nilsson har inte fastighetsägaren någon tanke på att tillföra Turning Torso byggnaden med grönska utifrån det ekologiska konceptet men däremot på Turning Torso Gallery finns det gröna tak och solceller. 7.3 Intervju om detaljplanen kring fastigheten Kajutan 1 Enligt Gustavsson på Västra hamnen, Malmö stad är det upp till fastighetsägaren om de vill planera mer ekologiskt på deras egen tomt. Det finns ingen större plan att tillföra mer grönska och parker runt kajutan 1. Det som skulle kunna föreslå av Gustavsson är att det anläggs grönska på taket på fastigheten kajutan 1 (figur 8). FIGUR 8. FRÅN MALMÖ STADSATLAS HÄMTAT: ( ) 7.4 Intervju med Malmö stads detaljplanerare för Dockan, Kockumsområdet och den yttre hamnen (hamnbassängen) Enligt Gustavsson, bör det tillföras mer grönska och parker på den blåmarkerade texten. Detta är den del på Västra hamnen som brister i grönska. Han markerade även ut de ställen som var 31

32 aktuella för en större park. Det finns även planer av grönska i Kockumsområdet utifrån detaljplanen. Detta innefattar Dockan med hamnbassäng samt Nyhamns hamnbassäng. Det är de två andra grå-markerade zoner enligt figur 9, utplacerade på vatten. Gustavsson menar att det finns planer på att bygga skyddsvallar i anslutning till hamnbassängen och den yttre överdelen av Västra hamnen. De gråmarkerade delarna (Dockans hamnbassäng) har Malmö stads fastighetskontor testat att pröva med en installation av Park-öar. Detta är ett pilotprojekt som provar att se om det är hållbart i användningen. Det ska skapas förbindelser i form av gångbroar och landgångar till dessa öar. Här nedan visar en planbestämmelse på Kockumsområdet där Gustavsson menar att det kan tillföra mer grönska. Tanken är också att bygga en park där i framtiden. FIGUR 9. DETALJPLANEN FÖR DOCKAN, KOCKUMSOMRÅDET OCH DEN YTTRE HAMNEN FRÅN MALMÖ STADSATLAS HÄMTAT: ( ) 32

33 8. Analys och diskussion I detta kapitel genomförs en analys och diskussion av det empiriska materialet med hjälp av de teorier som presenterats i kapitel 4. De valda frågeställningarna analyseras och diskuteras utifrån dessa fyra temana: Behov av parker, Ekologisk utveckling, Gröna ytor och grönskande oaser och Klimatförändringar - förhöjda havsnivåer. 8.1 Behov av parker Under intervjuerna med boende och detaljplaneraren Gustavsson samt utifrån fältobservationerna framkommer det en bild av att parkerna brister i kvalitet och kvantitet. Därmed har Västra hamnen inte tillräckligt med grönska för att uppfylla de mål och visioner som behövs för att stadsdelen ska kunna sägas vara en ekologisk stadsdel idag. Vikten av grönska lyfter bland annat Fredrickson och Hilderbrand (2016, s.504) upp genom att visa den ekonomiska fördelen med fullvuxna träd. I deras exempel ökar träden luftkvaliteten, minskar andelen koldioxid samt förbättrar dräneringen av regnvatten vid skyfall. Kruse Lindgren menar att det finns en brist på en eller flera parker i Västra hamnen. Stapelbäddsparken beskriver Kruse Lindgren som ganska nedgången och outnyttjad. Kruse Lindgrens observationer går att koppla till Mostafavi och Doherty (2016, s.12) som menar att den stora utmaningen är befintliga resurser och miljön behöver tas i beaktande eftersom miljön annars kan skadas. En bra grön stadsplanering kan vara ett verktyg till att försöka hantera de ekologiska utmaningar vi står inför menar (Mostafavi & Doherty, 2016, s.12 13). Utifrån Malmö stads planering av stapelbäddsparken går det att ifrågasätta hanteringen av parken. Det beskrivs på Malmö stads hemsida att det ska innehålla lugna lummiga oaser med stora träd, men detta är något som inte upplevs av de boende. Stapelbäddsparken är en skateboardspark med stora skatebanor och har inte den grönskan som en vanlig grönskande park ska innehålla. Detta är inte heller något som Malmö stad lyfter fram gällande frågan om en ekologisk grönskande park. Informanten Gustavsson upplever heller inte att detta finns i detaljplanerna. Parkerna ska även fungera som mötesplatser och garantera områdets status, livskvalitet och bostadsvärde enligt Malmö stads vision om Västra hamnen. Även om Kruse Lindgren inte är planerare är hennes uppfattningar som boende viktig. Kruse Lindgrens observationer av Stapelbäddsparken som sliten och öde är problematisk då det går att argumentera för att parkerna inte är en hållbart byggd miljö. Detta går att koppla ihop med Schwartz (2016) som 33