ABC-HANDBOK OM SOCIAL TRYGGHET 2013

Transkript

1 ABC-HANDBOK OM SOCIAL TRYGGHET 2013 Stora Robertsgatan A Helsingfors tel info@reumaliitto.fi

2 Innehåll Bästa läsare 2 Var ansöker jag om sociala förmåner 2 Andra stödformer och tjänster 3 Reumaförbundet i Finlands servicetelefoner och telefonrådgivning. 3 Ändringsarbeten i bostad... 4 Anskaffning av bil... 4 Stöd för anskaffning av bil, återbäring av bilskatt, bilskattelättnad Parkeringstillstånd för fordon (parkeringstillstånd för handikappade) Pension. 6 Ålderspension, garantipension, deltidspension, delinvalidpension invalidpension, rehabiliteringsstöd, delrehabiliteringsstöd Vårdbidrag för pensionstagare. 8 Vård och omsorg av ålderspensionärer... 9 Hemservice prioriteras, Individuellt servicebehov bör utredas, En ingående planering av äldreservice i kommunen, Kvaliteten på service säkerställs genom övervakning Personlig assistent Färdtjänst Rehabiliteringspenning 11 Ersättning av läkemedelskostnader Kostnadstak för läkemedelskostnader E-recept Ersättning av resekostnader 13 Rabatter på resor.. 14 Ungdomsgaranti 14 Studier 15 Skolresestöd, studiestöd, studiepenning bostagstillägg, bostadsbidrag, studiestöd, studielånsavdrag, befrielse från återbetalning av studielån, vuxenutbildningsstöd Stöd för närståendevård 17 Serviceboende Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning. 18 Avgiftstak för hälso- och sjukvården Utkomststöd Handikappbidrag 20 Befrielse från årlig fordonsskatt Beskattning.. 21 Ersättning av kostnader för undersökning och behandling hos privatläkare. 22 Ersättning av privatläkararvoden. 22 Var ansöker jag om tjänster och understöd.. 22 Patientens rättigheter 24 Patientens rättskkyddsmedel.. 27 Kunskap och stöd från Reumaförbundet i Finland och medlemsföreningarna 27 Rehabiliteringscenter Apila. 28 Ansökan till rehabiliterings- och anpassningsträningskurser Ansökan till kurser för personer med sällsynta sjukdomar Ansökan till individuell rehabiliteringsperiod Kunskap lindrar smärta (28)

3 Bästa läsare Vi hoppas att denna handbok om social trygghet som Reumaförbundet i Finland har sammanställt och uppdaterat kan hjälpa dig att klargöra din rätt till olika tjänster och stöd och att du tack vare den kan ansöka om det du har rätt till, och kan ansöka om det från rätt ställe. Materialet är sammanställt utifrån organisationernas gemensamma guide om social trygghet ( och social- och hälsovårdens lagstiftning samt offentliga handlingar. I denna abc-handbok presenteras tjänsterna och förmånerna i alfabetisk ordning, och vid respektive ämne framgår det var du i första hand kan ansöka om förmånen eller ersättningen. I slutet av handboken finns ännu en sammanfattning, där du med ett ögonkast direkt kan se var du kan ansöka om tjänster eller stöd. Handboken finns tillgänglig i elektronisk form på adress Du kan skriva ut materialet eller beställa en utskrift (expeditionsavgift) på adress >Tuotteet > Oppaat ja kirjaset. Reumaförbundet i Finland stöder och ger mångsidig vägledning till personer insjuknade i reumatism och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Rådgivningsservicen är avgiftsfri för medlemmar och den är främst avsedd för personer insjuknade i reumatism eller andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och för de insjuknades anhöriga. Om du har annat du funderar på, kontakta då till exempel sjukhuset, hälsovårdscentralen eller socialarbetare eller rehabiliteringsledare i din egen kommun, FPA:s byrå eller FPA:s telefon- och nättjänst. Var ansöker jag om sociala förmåner? Folkpensionsanstalten och kommunerna ansvarar i huvudsak för långtidssjukas sociala trygghet i enlighet med den arbetsfördelning som stiftats i lag. FPA ansvarar för att kunderna blir delaktiga av förmånerna, bl.a. grundpension och inkomstskydd för arbetslösa, sjukförsäkring, familjeförmåner, handikappförmåner, allmänt och pensionsgrundat bostadsbidrag, studiestöd och garantipension. FPA:s förmåner söks med blanketter eller elektroniskt på FPA:s webbsidor. Du kan bekanta dig med anvisningar om FPA:s förmåner genom att med dina nätbankskoder logga in på FPA:s e-tjänster ( Samarbetspartner Snabblänkar FPA:s direktiv till sakkunniga) (endast på finska). FPA har flera landsomfattande servicenummer för de olika förmånssystemen. Uppdaterade telefonnummer hittar du också i denna handbok. Kommunen är skyldig att anordna primärvård. Den hälsovårdslag som trädde i kraft år 2011 intensifierar samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och ökar patientens valfrihet. Arbetsfördelningen mellan primär- och specialsjukvården och vårdkriterierna regleras också av social- och hälsovårdsministeriets bestämmelser för Enhetliga grunder för icke-brådskande vård 1 och God medicinsk praxis 2. Till de tjänster som kommunen anordnar hör också handikappservice, personlig assistans, stöd för närståendevård samt utkomststöd. Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer information om dessa kommunala tjänster. 1 > Publikationer > Rapporter-serien > 2009 > Enhetliga grunder för icke-brådskande vård (28)

4 Om du är långtidssjuk, be din läkare att upprätta en övergripande vårdplan och vid behov en rehabiliteringsplan. 3 Boka tid per telefon för en personlig träff för att kartlägga ditt servicebehov. Efter träffen upprättar ni gemensamt en skriftlig service- och vårdplan. I serviceplanen inskrivs de hjälp-, rehabiliterings- och stödformer som patienten behöver för att klara sin vardag. Planen upprättas i samarbete med kommunens sociala myndighet. En serviceplan ska alltid upprättas, förutom i fall där de är fråga om tillfällig rådgivning eller om det av annan orsak är uppenbart onödigt att upprätta en plan. Bekanta dig med patientens övriga rättigheter och försäkra dig om att de verkställs för din del. Andra stödformer och tjänster I Reumaförbundets Abc-handbok om sociala trygghet hittar du också information om andra offentliga stöd- och serviceformer såsom polisens (parkeringstillstånd för handikappade), tullstyrelsens (återbäring av bilskatt) och skattebyråns tjänster samt om e-recept. I slutet finns dessutom en förteckning på några offentliga servicenummer. Reumaförbundet i Finlands servicetelefoner och telefonrådgivning För samtalen debiteras ordinarie samtalspris. Alla samtal är konfidentiella. Specifika frågor or social- och hälsovården för medlemmar: måndagar kl , telefon Övrig telefonrådgivning för föreningar och medlemmar vardagar kl social trygghet, telefon hälso- och sjukvård, telefon motionsärenden, telefon E-post: palveluneuvonta@reumaliitto.fi. De frågor som ni skickat besvarar vi per telefon så fort som möjligt (28)

5 Ändringsarbeten i bostad Med stöd av handikappservicelagen får gravt handikappade personer ersättning för sådana rimliga kostnader som uppkommer för ändringsarbeten i bostad. Ändringsarbetet bör vara nödvändigt med tanke på den handikappade personens möjligheter att klara sig på egen hand och bör bero på personens handikapp eller sjukdom. Vanliga ändringsarbeten är till exempel ändringsarbeten i badrum och kök, breddning av dörrar, avlägsnande av trösklar och byggande av ramper. Också kostnaderna för planering av ändringsarbeten och fast utrustning kan ersättas. Till sådan fast utrustning räknas bland annat larmanordningar, hissar och texttelefoner. Ersättningen är inte bunden till den sökandes ekonomiska ställning eller de anslag som reserverats för ändamålet i kommunens budget, utan en subjektiv rättighet. Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för aktuell information. Anskaffning av bil Stöd för anskaffning av bil Hemkommunen kan bevilja stöd till en handikappad person för anskaffning av bil inom ramen för kommunens budget. Grunden för beviljande är att handikappet försvårar den handikappade personens möjligheter att röra sig. Man bör förhandla med kommunens socialbyrå om stödet före anskaffningen sker. Man kan ansöka om stöd inom sex månader efter det att kostnaderna uppkommit. Närmare information från handikappservicebyrån inom social- och hälsovårdsväsendet i din hemkommun. Återbäring av bilskatt Bilskatten kan med stöd av bilskattelagens paragraf 51 återbetalas helt eller delvis till person som på grund av handikapp eller sjukdom har en viss invaliditetsgrad: 1. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad på grund av rörelse- eller synskada är minst 80 procent (d.v.s. invaliditetsklass 16) och för vars privata bruk bilen används. Med rörelseskada avses skador eller sjukdomar i benen. 2. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad på grund av handikapp eller sjukdom är minst 60 procent (d.v.s. invaliditetsklass 12) och för vilken bilen är av väsentlig betydelse för att personen i fråga ska kunna sköta ett arbete, en tjänst eller sina yrkesutbildningsstudier. 3. Till person vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 40 procent (d.v.s. invaliditetsklass 8) på grund av nedsatt rörelseförmåga till följd av att personen saknar det ena eller båda benen eller har bristande funktion i benen och för vilken bilen är av väsentlig betydelse för att personen i fråga ska kunna sköta ett arbete, en tjänst eller sina yrkesutbildningsstudier. Förutsättningen för återbäring av bilskatt är att bilen kommer till personens eget bruk och registreras för första gången i Finland. 4 (28)

6 I de två förstnämnda fallen återbärs bilskatten i sin helhet, dock högst euro. I det sistnämnda fallet återbärs 60 procent av skatten, dock högst euro. Om sökanden med en anteckning i körkortet eller ett läkarutlåtande kan styrka att han eller hon behöver en bil med automatväxel, återbärs bilskatt i de två förstnämnda fallen till ett belopp om högst euro. Den maximala återbäringen kan höjas med den summa som utrustning som på grund av handikapp eller sjukdom måste installeras i bilen har påverkat storleken på bilskatten och mervärdesskatten. Det rekommenderas att ansökan om återbäring av bilskatt görs innan man skaffar bilen, men ansökan kan också göras efteråt. I sådant fall bör ansökan göras inom sex månader efter att bilen blivit registrerad, eller om man köper på avbetalning, från den dag då personen i fråga antecknats som ägare till bilen. Ett positivt förhandsbeslut är giltigt i sex månader. Bilen bör anskaffas inom denna tid. Ansökan om återbäring av bilskatt görs skriftligen. Ansökan formuleras fritt. Till ansökan bör bifogas läkarutlåtande om handikappets art och den varaktiga invaliditetsgrad (noggrann redogörelse) som handikappet medför, samt en utredning om hur väsentlig bilen är för att personen i fråga skall kunna sköta sitt arbete, sin tjänst eller bedriva yrkesutbildningsstudier. Dessutom behövs en bestyrkt kopia av körkortet och andra utredningar som kan påverka beslutet. Om man ansöker om återbäring av bilskatt för en redan anskaffad bil, bör också andra handlingar bifogas ansökan. Oberoende av hemort riktas ansökan om återbäring av bilskatt till Södra tulldistriktet under adress Tullen i Hangö, Hangö (tel ). Bilskattelättnad Tullstyrelsen kan bevilja bilskattelättnad med stöd av bilskattelagens paragraf 50. Vid prövning av skattelättnad fästs särskild uppmärksamhet vid arten av den sökandes eller hans eller hennes familjemedlemmars skada som hindrar eller betydligt inskränker deras rörelseförmåga, behovet av ett fordon, samt familjens ekonomiska och sociala ställning. Till ansökan fogas samma handlingar som vid sökande av skatteåterbäring med stöd av bilskattelagens paragraf 51. Ansökan skickas till: Tullstyrelsen, PB 512, Helsingfors. Parkeringstillstånd för fordon (parkeringstillstånd för handikappade) Polisen kan bevilja parkeringstillstånd till en gravt handikappad person eller för transport av en gravt handikappad person. Om man med samma fordon regelbundet transporterar flera gravt handikappade personer, kan parkeringstillståndet också utfärdas till den person som sköter transporterna. Med parkeringstillstånd får man parkera på områden där parkering är förbjuden med vägmärke och om parkering enligt övriga trafikförordningar inte är förbjuden. Med parkeringstillståndet får man också parkera på avgiftsbelagd parkeringsplats utan att betala avgift. Rättigheten gäller inte på privata områden eller i parkeringshus. Parkeringstillståndet gäller inte enbart ett visst fordon. Parkeringstillståndet för handikappade gäller i alla medlemsländer i Europeiska Unionen. Parkeringstillståndet är giltigt i högst tio år. Om handikappet är av tillfällig art ges ett slutdatum för tillståndets giltighetstid. Ansökan görs på en blankett som fås från polisen. Blanketten kan också skrivas ut på adress (> tillstånd > blanketter). Till ansökan bifogas två passfoton och ett läkarintyg av vilket 5 (28)

7 sjukdomens eller handikappets art och svårighetsgrad framgår. Parkeringstillståndet kostar 30 euro. En person som beviljas parkeringstillstånd kan också anhålla om befrielse från fordonsskattens grunddel. Pension Ålderspension I Finland består pensionsskyddet av folkpension och arbetspension (förvärvspension) som har tjänats in genom arbete och som kan bestå av en eller flera olika pensioner. Information om pensioner finns på pensionsbranschens gemensamma informationssystem: FPA: > Pensionär eller tel vardagar klockan 8 18, arbetspensionsanstalter och försäkringsbolag samt Pensionsskyddscentralen: tel vardagar klockan Härnäst följer en kort sammanfattning om de olika pensionsformerna. Folkpensionen ger pensionstagaren ett visst minimiskydd och kompletterar arbetspensionen för dem som bara tjänat in en liten arbetspension eller helt saknar den. Sedan år 2005 beräknas de nya lagstadgade arbetspensionerna bl.a. enligt antalet utförda arbetsår, den intjänade lönen, den åldersbaserade intjäningsprocenten och livslängdskoefficienten. Pension tjänas också in under perioder utan lön, till exempel under moderskaps-, föräldra-, arbetslöshets- och sjukledighetsperioder samt under studier som leder till examen. Sedan är åldern för arbetspension flexibel. Pensionsåldern börjar i allmänhet vid års ålder. Om arbetsgivaren tagit en tilläggspensionsförsäkring för sin personal, kan pensionsåldern vara lägre. Åldersgränsen för den ålderspension som FPA betalar är fastställd till 65 år. Det räcker med att fylla i en ansökan för att ansöka om både arbets- och folkpension. Arbetspension ansöker man om hos det pensionsbolag där arbetstagaren eller företagaren senast var försäkrad i. Pensionsbolagen skickar information till FPA om sina pensionsbeslut, varefter FPA kan besluta om storleken på den eventuella folkpensionen som den sökande beviljas. Arbets-, folk- och garantipension är beskattningsbar inkomst. Pensionstagare kan få pensionsinkomstavdrag i stats- och kommunalbeskattningen. Alla beskattningsbara förvärvsinkomster påverkar avdragets storlek. Pensionsinkomstavdrag beviljas inte om inkomsterna överstiger vissa gränser. Garantipension Om pensionstagarens arbets- och folkpension sammanlagt inte når upp till gränsen för garantipension som före skatt är 738,82 euro/månad, betalas den återstående delen av FPA efter särskild ansökan. Familjeförhållanden påverkar inte pensionen. Förvärvsinkomst, kapitalinkomster och egendom minskar inte garantipensionen. Garantipension betalas inte om sökanden endast får deltidspension, delinvalidpension eller familjepension. Deltidspension Deltidspensionen ger personer som fyllt 61 år möjlighet att förena deltidsarbete och deltidspension. Pensionen ersätter då den inkomstminskning som en övergång till deltidsarbete innebär. Deltidspensionen ingår sedan början av 2007 i alla löntagares och företagares pensionslagar, däremot är deltidspensionen inte en förmån som omfattas av folkpensionslagen. 6 (28)

8 Arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar sinsemellan om deltidsarbetet. Arbetstagaren har inte subjektiv rätt till deltidsarbete för att få deltidspension, men arbetsgivaren ska försöka ordna möjlighet att arbeta deltid om arbetstagaren önskar gå i deltidspension. Arbetstagaren kan fortsätta i deltidsarbete hos sin tidigare arbetsgivare eller övergå till deltidsarbete hos en annan arbetsgivare eller bli företagare. Villkoren för deltidspension för anställda hos stat och kommun avviker från den privata sektorns och företagarnas villkor. Personer som redan är i deltidsarbete får inte deltidspension, inte heller personer som inte förvärvsarbetar eller endast förvärvsarbetar tillfälligt. Den deltidsarbetande deltidspensionärens lön bör minska till procent av lönen för heltidsarbete vid övergången till deltidsarbete. Deltidspensionen upphör om det blir ett över sex veckor långt kontinuerligt avbrott i arbetet som inte är semester eller sjukledighet. Om en person på deltidspension återgår till heltidsarbete, upphör eller avbryts pensionen. Ansökan om deltidspension med stöd av arbetspensionslagarna görs hos FPA. Eftersom deltidspension förutsätter deltidsarbete, rekommenderas det att man lämnar in ansökan om deltidspension efter att man kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare. Kontakta din egen pensionsanstalt för mera information om deltidspension. Delinvalidpension Delinvalidpensionen är avsedd för arbetstagare eller företagare vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Då har arbetstagaren ändå så mycket arbetsförmåga kvar att han eller hon kan arbeta på deltid eller klarar av andra jämförelsevis lättare arbetsuppgifter. För att få pension bör den sökandes förvärvsinkomster sjunka med minst 40 procent. Inkomstbortfallet kan till exempel bero på att arbetstiden förkortas eller på att arbetsuppgifterna ändras. För att få delinvalidpension krävs ändå inte att man börjar arbeta deltid. Arbetslösa med arbetslöshetsdagpenning kan också beviljas delinvalidpension. Då minskas arbetslöshetsdagpenningen med delinvalidpensionens belopp. Delinvalidpensionen är hälften av full invalidpension. Ansökan om delinvalidpension görs hos FPA. Till ansökan fogas läkarutlåtande B och andra utredningar som man hänvisar till. Man kan medan man ännu är i arbete ansöka om förhandsbeslut om sin rätt till delinvalidpension och först därefter besluta om man fortsätter i arbete eller inte. Förhandsbeslutet gäller nio månader från det att beslutet gavs. Invalidpension Om sjukdomen leder till arbetsoförmåga söker man i allmänhet först sjukdagpenning. Sjukdagpenning betalas ut för högst 300 vardagar. Om sjukdomen blir långvarig ansöker man om invalidpension. När FPA betalat ut sjukdagpenning för 150 vardagar skickar den vanligen hem ett meddelande om rehabiliteringsmöjligheter och pensionsansökan. 7 (28)

9 I och med pensionsreformen som trädde i kraft i början av år 2005 blev det möjligt att gå i ålderspension mellan 63 och 68 års ålder. Personer som blir arbetsoförmögna efter fyllda 63 får ålderspension i stället för invalidpension. Ansökan om invalidpension görs hos FPA. Till ansökan fogas läkarutlåtande B samt övriga utredningar som man hänvisar till. Invalidpension kan beviljas retroaktivt för ett år. Rehabiliteringsstöd Man kan också få invalidpensionen i form av tidsbundet rehabiliteringsstöd under den tid som sökanden undergår behandling eller rehabilitering. Förutsättningen för rehabiliteringsstöd är att man för sökanden upprättat en vård- eller rehabiliteringsplan eller att en sådan är under arbete. Rehabiliteringsstödets belopp motsvarar normal invalidpension. Man kan ansöka om förlängt rehabiliteringsstöd genom att till FPA skicka in ett nytt läkarutlåtande, antingen ett B-intyg, en separat vård- eller rehabiliteringsplan, ett E-intyg eller sin vårdrespons. Delrehabiliteringsstöd För att underlätta återgången till arbete kan man bevilja ett delrehabiliteringsstöd om det fulltaliga rehabiliteringsstödet upphör eller om invalidpensionen upphävs. Villkoren för delrehabiliteringsstöd är de samma som för delinvalidpension, vilket betyder att arbetsförmågan bör vara nedsatt med minst 40 procent. Delrehabiliteringsstödet är lika stort som delinvalidpensionen. Vårdbidrag för pensionstagare FPA:s vårdbidrag för pensionstagare betalas för att sjuka eller handikappade pensionstagare ska kunna bo kvar hemma, för att understöda den vård som sker i hemmet och för att ersätta de särskilda kostnader som uppkommer till följd av sjukdomen eller handikappet. Förutsättningen för vårdbidrag är att funktionsförmågan varit nedsatt åtminstone under ett år. Med nedsatt funktionsförmåga avses att den sökandes förmåga att ta hand om sig själv och sina dagliga sysslor har försvårats. Den sökandes inkomster eller förmögenhet påverkar inte beviljandet av vårdbidrag. Stödet kan beviljas retroaktivt för de sex månader. Vårdbidraget är skattefri inkomst. Vårdbidraget kan vara tidsbundet eller fortlöpande och storleken kan variera eller upphöra om mottagarens situation förändras. Vårdbidragets storlek år 2013: Vårdbidragets grundbelopp Förhöjt vårdbidrag Högsta vårdbidrag 61,83 euro/månad 153,91 euro/månad 325,46 euro/månad Storleken på vårdbidraget bestäms av den sökandes hjälpbehov, behovet av handledning och tillsyn eller de merkostnader som sjukdomen föranleder. Sökande helt utan rörelseförmåga har alltid rätt minst till vårdbidragets grundbelopp. 8 (28)

10 Ansökan om vårdbidrag görs hos FPA på blankett Ansökan om vårdbidrag för pensionstagare/handikappbidrag för personer över 16 år. I ansökan bör man uppge på vilket sätt sjukdomen begränsar det dagliga livet. Till ansökan bifogas ett C- eller B-läkarutlåtande av den vårdande läkaren. Utlåtandet ska innehålla tillräckligt med information för beslut om vårdbidrag. Läkarutlåtandet får inte vara över 6 månader gammalt. Vid behov kan man från hemkommunens sociala myndigheter, hemsjukvården eller från någon annan instans som känner till den sökande situation till ansökan bifoga en utredning över hjälpbehovet, de tjänster som den sökande använder sig av samt över särskilda kostnader. FPA:s lokalbyrå skickar ett skriftligt beslut till sökanden. Vård och omsorg av ålderspensionärer Den nya lagen om äldreservice träder i kraft Lagen syftar till att säkerställa att alla äldre i landet får jämlika social- och hälsovårdstjänster av hög kvalitet. Lagen tillämpas på den del av befolkningen som är i en ålder som berättigar till ålderspension och på äldre personer vars funktionsförmåga är märkbart nedsatt på grund av sjukdomar eller degeneration som uppkommit eller förvärrats i och med hög ålder. Hemservice prioriteras Service som tillhandahålls hemma prioriteras. Långtidsvård kan genomföras i form av institutionsvård endast när det är medicinskt motiverat eller den i övrigt är motiverad för ett värdigt liv för den äldre personen och för en trygg vård. Det ska tryggas att vårdarrangemangen är bestående. Patienter inom långvården ska ordnas möjlighet till social interaktion och meningsfulla aktiviteter. Äldre makar och sambor ska ges möjlighet att bo tillsammans. Individuellt servicebehov bör utredas Lagen garanterar en äldre personer rätt till en mångsidig bedömning av sitt servicebehov utan dröjsmål. Utifrån bedömningen uppgörs en personlig serviceplan. Man ska rådgöra med den äldre personen om alternativen och anteckna hans eller hennes synpunkter i serviceplanen. I brådskande fall ska socialservice ordnas utan dröjsmål och i andra fall senast tre månader efter att beslutet om service fattades. En ansvarig arbetstagare ska utses för en äldre person som behöver hjälp i frågor som rör utförandet och samordningen av tjänsterna. En ingående planering av äldreservice i kommunen En kommun bör för varje fullmäktigeperiod utarbeta en plan för att stödja den åldrande befolkningens välbefinnande och tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Dessutom ska det varje år bedömas om servicen är tillräcklig och hurdan kvalitet den håller. Äldre människor ska få delta i beredningen av beslut och i utvecklingen av service som gäller deras levnadsförhållanden. 9 (28)

11 Kommunen blir skyldig att ta äldrerådet med i planeringen, beredningen och uppföljningen av kommunens verksamhet i alla ärenden som gäller den äldre befolkningen. Kvaliteten på service säkerställs genom övervakning Antalet personal, utbildning och uppgiftsstruktur ska motsvara antalet äldre personer som tillhandahålls service av verksamhetsenheten och det servicebehov som de äldres funktionsförmåga medför. Verksamhetsenheten ska bedriva egenkontroll i syfte att upprätthålla och förbättra kvaliteten på tjänsterna. I samband med egenkontrollen ska synpunkter också regelbundet inhämtas från de anställda på serviceenheten. Personlig assistans Personlig assistans är en serviceform som kommunerna har särskild skyldighet att ordna. Rätt till personlig assistans (en subjektiv rättighet) har sådana långtidssjuka och handikappade personer som på grund av en långvarig eller framskridande skada eller sjukdom upprepade gånger behöver en annan persons hjälp för att klara de dagliga sysslorna, sitt arbete eller sina studier, men också för att delta i fritidsverksamhet, samhällelig verksamhet och för att upprätthålla sociala kontakter. Serviceboende i enlighet med handikappservicelagen kan genomföras i den handikappade personens eget hem med hjälp av en personlig assistent. Avsikten med systemet är ge den handikappade personen möjligheter till ett självständigt liv och undvika att personen placeras på institution. Personlig assistans bör beviljas för dagliga sysslor, arbete eller studier i den omfattning som den person som är berättigad till assistans behöver. För fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter ska det ordnas med assistans i minst 30 timmar i månaden. Assistans kan ordnas enligt en arbetsgivarmodell, där den handikappade själv är arbetsgivare till sin assistent, genom att bevilja servicesedlar för anskaffning av assistans eller som kommunens egen verksamhet. Metoderna för att ordna assistans kan också kombineras med varandra. Syftet med systemet är att minska den handikappade personens beroende. Det är därför önskvärt att den personliga assistenten inte är en nära anhörig. I undantagsfall kan det vara motiverat att anställa en familjemedlem. Socialväsendets handikappservicebyrå i din hemkommun ger mer information. Färdtjänst Gravt handikappade personer som har särskilda svårigheter att röra sig och inte på grund av sitt handikapp kan använda offentliga kollektivtrafikmedel har enligt handikappservicelagen rätt att använda färdtjänst och vid behov ledsagarservice. Rätten gäller resor till arbete och studier, för att uträtta ärenden och delta i samhällelig verksamhet samt för rekreation. Transporten sköts i huvudsak med taxi, men också grupptransporter och servicerutter blir allt vanligare. För transporten uppbärs samma avgift som för kollektivtrafiken. 10 (28)

12 Utöver de resor som är nödvändiga för arbete och studier har kommunen en särskild skyldighet att månatligen ordna med minst 18 andra enkelresor som hör till det dagliga livet och som sker inom hemkommunen eller närliggande kommuner eller till resmål som annars är viktiga för personen i fråga. Socialväsendets handikappservicebyrå i din hemkommun ger mer information. Rehabiliteringspenning FPA betalar rehabiliteringspenning när målet med rehabiliteringen är att rehabiliteringsklienten ska kunna stanna kvar i arbetet, återvända till arbetet eller komma ut i arbetslivet. Med rehabiliteringspenningen tryggar man rehabiliteringsklientens utkomst under rehabiliteringen. I vissa fall kan man också få rehabiliteringspenning för tiden från det att rehabiliteringsbeslutet utfärdats tills rehabiliteringen inleds samt för tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Rehabiliteringspenning beviljas personer i åldern år. Handikappade personer i åldern år har rätt till rehabiliteringspenning för ungdomar om de behöver få rehabilitering och sin arbetsförmåga bedömd eftersom sjukdomen väsentlig försvagat deras arbetsförmåga och möjligheter att bedriva studier eller att välja yrke. Förutsättningen är att en individuell studie- och rehabiliteringsplan uppgörs för den sökande (KHOPS). Om den unga har blivit antagen att avlägga en examen enligt sin studie- och rehabiliteringsplan innan han eller hon har fyllt 20 år, betalas rehabiliteringspenning under hela den planerade utbildningstiden. Man kan också få rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning. Utbetalning av rehabiliteringspenning förutsätter att sökanden har ett rehabiliteringsbeslut från FPA eller någon annan rehabiliteringsarrangör där ifrågavarande instans förbundit sig att betala rehabiliteringen. Personer under 20 år behöver inget rehabiliteringsbeslut. Rehabiliteringspenningen räknas i allmänhet ut utgående från den sökandes beskattningsbara årsinkomst. Beräkningsprinciperna är i allmänhet de samma som för sjukdagpenning. För FPA:s yrkesinriktade rehabilitering är rehabiliteringspenningen dock avvikande, det vill säga 75 procent av förvärvsinkomsten. Även om sökanden inte har inkomster, är rehabiliteringspenningen ändå alltid minst 23,77 euro per vardag. Rehabiliteringspenning betalas efter självrisktiden. Självrisktiden varierar från fall till fall och är mellan 1 och 30 dagar, i allmänhet från den dag rehabiliteringen inleds och det därpå följande nio vardagarna. I vissa fall förekommer ingen självrisktid alls. Prövningsbaserat rehabiliteringsunderstöd beviljas för att stöda den rehabiliterades möjligheter att få sysselsättning efter rehabilitering. Rehabiliteringspenningen och det prövningsbaserade rehabiliteringsunderstödet är skattepliktig inkomst. Ersättningen för uppehälle (9 /dag) är skattefri. Ansökan om rehabiliteringspenning görs hos FPA på blankett Ansökan om rehabiliteringspenning KU 112r. Som bilaga behöver man ett rehabiliteringsbeslut eller blankett KU114r, om den är ifylld av annan instans än FPA samt vid behov ett löneintyg av arbetsgivaren. Sökande under 20 år bör till ansökan bifoga blankett KU111r och en individuell studie- eller rehabiliteringsplan samt läkarutlåtande. Man bör ansöka om rehabiliteringspenning inom fyra månader räknat från den dag man vill att penningen ska börja betalas ut. 11 (28)

13 Ersättning av läkemedelskostnader FPA ersätter en del av kostnaderna för de läkemedel som ordinerats av läkare och för vilka läkemedelsprisnämnden har fastställt ersättningsgrunderna och ett skäligt partipris. Ersättning betalas förutom för läkemedel också för bassalvor och kliniska näringspreparat, som är nödvändiga för behandlingen av sjukdom och som läkaren har ordinerat. Ersättning kan betalas för preparat som läkemedelsprisnämnden har godkänt som ersättningsgilla. Kunden får vanligen ersättningen direkt på apoteket genom att uppvisa sitt FPA-kort. Ersättningen för läkemedel baserar sig på ett referensprissystem. Systemet består av referensprisgrupper, som bildas av sinsemellan likvärdiga läkemedelspreparat som har samma aktiva substans och som alla är ersättningsgilla. För varje referensgrupp fastslås ett referenspris, som är det högsta pris utifrån vilket ersättningen för läkemedel i den gruppen beräknas. Referenspriset bestäms så att priset på det billigaste preparatet inom referensgruppen höjs med 1,50 euro om det billigaste preparatets pris är under 40 euro, och med 2 euro om det billigaste preparatets pris är 40 euro eller mera. Om en person köper ett läkemedelspreparat vars pris är högst lika stort som referenspriset, betalas ersättning (100, 65 eller 35 procent) på hela läkemedlets pris. Självrisken i den högsta specialersättningsklassen är 3 euro per läkemedel. Om personen själv väljer att köpa ett dyrare läkemedel, betalar han eller hon själv skillnaden mellan referenspriset och läkemedlets pris. Kunden får ersättningen genast på apoteket genom att uppvisa sitt FPA-kort. Det läkemedelspreparat som läkaren ordinerat kan på apoteket bytas ut mot ett motsvarande billigare läkemedel om läkaren eller kunden inte motsätter sig att preparatet byts ut. Läkemedel som innehåller samma aktiva substans och som i fråga om effekt och säkerhet är likvärdiga kan bytas ut sinsemellan. Om klienten själv förbjuder utbyte, betalas ersättning endast enligt referenspriset, vilket betyder att kunden själv betalar skillnaden mellan det verkliga priset och ersättningen. Prisskillnaden räknas inte in i det årliga kostnadstaket. Läkaren har rätt att vägra läkemedelsutbyte på medicinska eller terapeutiska grunder genom att göra en anmärkning om detta på receptet; då får kunden ersättning för hela läkemedlets pris och då räknas också priset in i den årliga självrisken. Från och med betalas ersättningar i tre olika ersättningsgrupper. 1. Grundersättningen är 35 procent av läkemedlets pris. 2. Den lägre specialersättningen är 65 procent av läkemedlets pris. 3. Den högre specialersättningen är 100 procent, men varje specifikt läkemedel har en självriskandel på tre euro. 4. Ersättning betalas för en sådan mängd läkemedel som köps på en och samma gång och som motsvarar högst tre månaders behandling av sjukdom. Läkemedelskostnadernas kostnadstak (läkemedelstak) Det finns en årlig självriskgräns för läkemedelskostnader (kostnadstak). Kunden kan ansöka om tilläggsersättning för kostnader som överskrider denna gräns. Kunden har rätt till tilläggsersättning om självriskandelen för läkemedel, kliniska näringspreparat och bassalvor överstiger 670 euro under år Efter att årssjälvrisken är uppnådd betalar kunden 1,50 euro för varje ersättningsgillt läkemedel. FPA sänder ett meddelande till kunden när årssjälvrisken är uppnådd. Meddelandet bör uppvisas på apoteket. 12 (28)

14 E-recept Det elektroniska receptet, eller e-receptet, är en läkemedelsordination som en läkare utfärdar och undertecknar elektroniskt och sparar i en centraliserad databas som kallas Receptcentret. Det riksomfattande Receptcentret innehåller elektroniska recept och expedieringsanteckningar som apoteket inför i dem. Recepten och uppgifterna om expediering sparas i Receptcentret i 2,5 år. Patienten får en patientanvisning som innehåller uppgifter om det ordinerade läkemedlet. Patientanvisningen påskyndar expedieringen på apoteket, men det är inte nödvändigt. Däremot är FPA-kortet nödvändigt för att få ersättning för läkemedel. E-recept kan förnyas via apoteket eller hälso- och sjukvården. Fullvuxna kan titta på sina egna uppgifter på Receptcentret på adress Man loggar in i tjänsten med sina personliga nätbankskoder eller med ett chipsförsett personkort. Patienten har fortfarande rätt att få ett pappersrecept om han eller hon inte vill ha ett elektroniskt recept. Det elektroniska receptet tas i bruk i stegvis. Apoteken har beredskap att skriva ut elektroniska recept. Enligt lagen ska den offentliga hälso- och sjukvården ta i bruk elektroniska recept i april 2013 och den privata hälso- och sjukvården i april Ersättning av resekostnader FPA betalar vanligen ersättning för resor enligt billigaste fortskaffningsmedel till närmaste vårdinrättning. Man kan ansöka om ersättning för resor till läkare, till undersökning eller behandling som ordinerats av läkare, till sjukhus eller till privat läkarstation. FPA ersätter inte resor till apotek enkom för inköp av läkemedel. FPA ersätter också kostnader för resor till rehabilitering. Reseersättningen grundar sig alltid på FPA:s rehabiliteringsbeslut och då ersätts resan till den rehabiliteringsinrättning som nämns i beslutet. FPA betalar ut ersättning för resekostnader i samband med sjukdom eller FPA:s rehabilitering till den del dessa överskrider självriskandelen på 14,25 euro för enkelresa. Reseersättningen betalas för den del som överskrider självriskandelen. För resekostnaderna finns en årlig självriskgräns. För resor i samband med sjukdom eller FPA:s rehabilitering är den årliga självrisken 242,25 euro. Till resekostnader räknas den sökandes egna och hans eller hennes följeslagares eller familjemedlems resekostnader. Resor som görs efter att den årliga självrisken är uppnådd ersätts till fullt belopp. Det lönar sig att själv följa med när självrisken uppnås. I den årliga självrisken räknar man också med alla de enkelresor i samband med sjukdom eller rehabilitering som inte uppnår gränsen på 14,25 euro. Ansökan om reseersättning görs hos FPA inom sex månader efter det att resan betalats. För resor till den kommunala hälso- och sjukvården gjorda med allmänna trafikmedel behövs inget kvitto. Det räcker med att ange färdmålet. För resor gjorda med egen bil räcker det med kundens eget meddelande. För resor som överstiger 100 km behövs en blankett som är undertecknad av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. 13 (28)

15 För resor gjorda med speciella färdmedel, exempelvis med taxi, behövs ett kvitto och en redogörelse över behovet av ett speciellt färdmedel. Hälsovårdspersonal kan skriva en blankett för en resa, för viss tid eller tills vidare. För användning av egen bil betalas en ersättning om 0,20 euro/kilometer. Rabatter på resor Finnair beviljar seniorrabatt till pensionärer som från FPA eller via arbetspensionssystemet får ålders-, invalid-, frontveteran-, arbetslöshets- eller förtida ålderspension. Rabatten gäller också handikappade med minst 80 procents handikappgrad. Rabatten gäller inte personer med deltidspension. Närmare upplysningar fås från Finnair, också om den nya assistansservicen för resenärer och om assistans på flygplatser. VR beviljar 50 procents seniorrabatt till 65 år fyllda. För att få rabatt bör man uppvisa id-kort utfärdat av polismyndigheterna, pass, körkort eller VR:s pensionärskort. Kortet som berättigar till seniorrabatt bör uppvisas både vid köp av biljett och under resan. VR beviljar 50 procents pensionärsrabatt till personer under 65 år som beviljats pension från FPA eller via arbetspensionssystemet. Rabatten gäller inte personer med deltidspension. Personer som använder rullstol kan ta med en egen ledsagare på resan. Ledsagaren reser då gratis. Närmare upplysningar fås från VR. Matkahuolto beviljar pensionärer och personer över 65 år 30 procents rabatt för enkelresa på minst 80 km. Rabatt beviljas både personer med heltidspension och personer med tidsbunden pension. För att få rabatt bör man uppvisa ett godtagbart kort. Närmare upplysningar fås från Matkahuolto. Kommunala trafikverk och bussbolag beviljar handikappbiljetter och rabatter med olika villkor beroende på ort. Närmare upplysningar fås från den egna kommunens trafikverk och bussbolag. Ungdomsgaranti För alla personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år erbjuds ett jobb eller en utbildnings-, prövnings-, arbetsverkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från anmälan som arbetslös. För alla personer som avslutat grundskolan garanteras en utbildningsplats på gymnasium, yrkesläroanstalt, i form av läroavtal, på arbetsverkstad, i rehabilitering eller på något annat sätt. Kompetensprogrammet för unga vuxna erbjuder en möjlighet att avlägga yrkesexamen eller en del av yrkesexamen åt unga personer under 30 år utan utbildning. I programmet kan man avlägga yrkesexamen, specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen. Utbildningen kan genomföras vid läroanstalt eller som läroavtal. Utbildningar som ingår i kompetensprogrammet för unga vuxna ordnas under De första utbildningarna börjar flexibelt under På adress publiceras de läroanstalter som ordnar sådan utbildning som ingår i programmet. Mer information om ungdomsgarantin finns på adress 14 (28)

16 Studier Skolresestöd För elever i grundläggande utbildning eller påbyggnadsutbildning eller för elever som omfattas av förlängd lärroplikt ska kommunen ordna med fri transport från hemmet till skolan om skolvägen är längre än fem kilometer eller om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är för svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ är ett understöd som beviljas för transport eller ledsagande. Mer information fås från kommunens undervisningsväsen. Kommunen ska ordna färdtjänst för en gravt funktionshindrad person så att han eller hon har möjlighet att göra nödvändiga resor till jobb- eller studieorten och tillbaka hem. Rätt till FPA:s skolresestöd har personer som är permanent bosatta i Finland och som bedriver studier på heltid t.ex. på gymnasium eller yrkesläroanstalt. Stödet påverkas inte av elevens ålder eller ekonomiska ställning, utan av skolresans längd och de kostnader som skolresan förorsakar. FPA kan bevilja skolresestöd när resan från elevens bostad till läroanstalten är minst 10 kilometer i en riktning. Mer information om resor och andra stöd för skolresor fås från FPA. Studiestöd Ansökan om studiestöd görs hos FPA. I studiestödet ingår studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Studerande som bedriver heltidsstudier kan ansöka om stöd. För beviljande och utbetalning av studiestöd förutsätts att studeranden har framgång i studierna. FPA och högskolornas studiestödsnämnder kan förutsätta att den studerande inom en viss tid fullgör de studieprestationer som krävs. På FPA:s webbplats ( > E-tjänster > Beräkningar) kan man räkna ut storleken på studiestödet och vilken inverkan ens inkomster har på studiestödet. Under E-tjänster kan studeranden kontrollera sina egna studiestödsuppgifter och fylla i ansökan eller anmäla ändringar. Studiepenning Studiepenningens belopp beror på den sökandes ålder, boendeform och civilstånd samt var han eller hon studerar. I vissa fall påverkas beloppet också av föräldrarnas inkomster. Studerandens egna inkomster inverkar alltid på rätten till studiepenning. Studiepenningen är skattepliktig inkomst och beviljas inte till personer under 17 år. Ytterligare information: > Studerande > Studiestöd. Bostadstillägg Bostadstillägget är en skattefri förmån. Det kan betalas till en studerande som inte har barn, som bor i hyreslägenhet, i bostadsrätt eller i ägarbostad eller genom särskilt hyresavtal på internat. Även studerande som har barn och som på grund av studierna bor i hyresbostad på annan ort än den övriga familjen kan få bostadstillägg. Bostadstillägg beviljas endast för studiemånaderna för den bostad den studerande bor i under studietiden. Bostadstillägg kan även betalas till personer under 17 år. Bostadstilläggets belopp är 80 procent av de godtagbara boendekostnaderna i hyresavtalet. Bostadstillägget ligger mellan 26,90 och 201,60 euro per månad. Bostadstillägg betalas inte för hyra som är mindre än 33,63 euro per månad och inte för den del som överstiger 252 euro per månad. Om studeranden bor i en bostad som hyrs ut 15 (28)

17 eller ägs av studerandens förälder/föräldrar, är bostadstillägget högst 58,87 euro per månad. Beloppet på bostadstillägget för studerande vid folkhögskolor och utomlands hittas på adress > Studerande > Studiestöd. Bostadsbidrag Studerande som inte har rätt till bostadstillägg kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Studielån Studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd har rätt till statsgaranterat studielån. Också en studerande som här rätt till barnbidrag (dock inte gymnasiestuderande), som inte bor hos sina föräldrar har rätt till lånegarantin om han eller hon på grund av föräldrarnas inkomster skulle ha rätt till studiepenning. Man kan ansöka om studielån från banken när man blivit beviljad lånegaranti. Statsgarantin beviljas för hela studietiden, men garantibeslutet ges endast för ett år i taget. FPA kan på vissa villkor och efter ansökan som räntebidrag till låginkomsttagare betala studielånets räntor som förfaller, men inte dröjsmålsräntor eller bankens avgifter. Som låginkomsttagare räknas en person vars bruttoinkomster under en fyra månaders granskningsperiod närmast innan räntan förfaller till betalning är högst euro per månad. En eventuelll makes inkomster inverkar inte på om en person får räntebidrag eller inte. Inkomstgränsen är högre om den sökande har minderåriga barn att försörja. Ansökan om räntebidrag bör lämnas in senast två månader efter den månad då räntan normalt förfallit till betalning. Studielånsavdrag En högskolestuderande kan få studielånsavdrag i beskattningen om han eller hon avlägger högskoleexamen inom en bestämd tid och har tagit emot sin studieplats under läsåret eller senare. Studielånsavdraget är 30 procent av den del av studielånet som överstiger euro. Personer som har avlagt examen får beslutsförslaget och beslutet om studielånsavdrag utan ansökan. Personer som har studerat utomlands bör meddela sin examen till FPA. Befrielse från återbetalning av studielån Då studielånet som grundar sig på statsborgen är betalt till banken, kan låntagaren från FPA ansöka om befrielse från betalning till FPA på grund av varaktig arbetsoförmåga eller tidsbestämd arbetsoförmåga som varat i minst fem år. Beviljandet av full betalningsbefrielse förutsätter dessutom att återkrav av hela skulden kan anses vara oskäligt med hänsyn till den sökandes ekonomiska situation och andra omständigheter. Vuxenutbildningsstöd Med vuxenutbildningsstöd och statsgaranti för studielån i anslutning till det understöds personer i ett anställningsförhållande eller som är företagare och som studerar på eget initiativ. Stöd kan beviljas till sökande som arbetat i minst åtta års tid och vars nuvarande anställningsförhållande varat i minst ett år. Sökanden ska vara studieledig från sitt förvärvsarbete och frånvaron från arbetet på grund av studier bör pågå i minst två månader utan avbrott. 16 (28)

18 Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 18 månader. Ansökan om vuxenutbildningsstöd görs hos Utbildningsfonden: Mer information om jämkat vuxenutbildningsstöd finns hos Utbildningsfonden: Stöd för närståendevård Med stöd för närståendevård avses den ersättning och de tjänster som erbjuds för att trygga vård av eller annan omsorg om en närstående. Avsikten med stödet är att undvika att personen placeras på en institution. Vårdararvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Stödet för närståendevårdare är en anslagsbunden tjänst som beviljas enligt kommunens prövning. Storleken på vårdararvodet varierar kommunvis. Minimiarvodet är 374,51 euro per månad. Om närståendevårdaren för en kort tid är förhindrad att sköta sitt arbete till exempel på grund av terminalvård eller annan tung förändringsfas, är vårdararvodet minst 749,01 euro per månad. Stödet är skattepliktig inkomst för vårdaren och berättigar till pensionsskydd. Vårdaren och kommunen ingår tillsammans ett avtal som innehåller en vård- och serviceplan. Av avtalet bör förutom närståendevårdarens vård också framgå vilka andra tjänster som är nödvändiga och hur vården ordnas under närståendevårdarens ledighet. Stödmottagaren har rätt till minst tre dagars ledighet de månader då vårdarbetet är särskilt bindande. Kommunen bör sörja för att vården ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. När närståendevårdaren använder sin rätt till ledighet får den hemservice som den handikappade måste utnyttja och som betalas med servicesedlar kosta högst 10,60 euro per dag. Den avlösarvård som behövs under en närståendevårdares ledighet eller annan frånvaro har sedan kunnat ordnas genom ett uppdragsavtal, som kommunen ingår med en för uppgiften lämpad avlösare. Vård med hjälp av avlösare ordnas i den vårdbehövandes hem. Kommunen beslutar om storleken på vårdarvodet till avlösaren. Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer information. Serviceboende Kommunen är ålagd att ordna med serviceboende för en gravt handikappad person som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom fortlöpande, vid olika tider av dygnet eller i stor omfattning behöver hjälp för att klara av sina dagliga sysslor. Med serviceboende avses i handikappservicelagen både bostad och stödtjänster. Tjänsterna dimensioneras enligt behovet. Serviceboende kan ordnas antingen i den handikappade personens eget hem med hjälp av nödvändiga tjänster eller i ett servicehus, grupphem eller motsvarande. De tjänster som hör till serviceboende kan till exempel ordnas med hjälp av hemservice, hemsjukvård, stöd till närståendevårdare, personlig assistans eller genom att kombinera dessa stödtjänster. När ett beslut har fattats om serviceboende i enlighet med handikappservicelagen, är dessa tjänster avgiftsfria. Kontakta social- och hälsovårdsväsendet i din kommun för mer information. 17 (28)

19 Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning Sjukdagpenning Sjukdagpenningen ersätter den sökandes inkomstbortfall till följd av arbetsoförmåga om den sökande förlorar sin förvärvsinkomst och har varit i förvärvsarbete tre månader innan arbetsoförmågan inträdde. Om arbetsvillkoret inte uppfylls är storleken på dagpenningen 23,77 euro för vardagar när arbetsoförmågan har fortgått i minst 55 dagar utan avbrott. Man kan få sjukdagpenning för högst 300 vardagar. Om sjukdomen fortgår i över ett år, kan den insjuknade ansöka om invalidpension. Dagpenningen utbetalas vanligen utifrån den beskattningsbara årsinkomsten. Dessa uppgifter får FPA direkt från skattemyndigheterna. Också personer med små inkomster eller utan inkomster kan ansöka om sjukdagpenning från FPA. Då utbetalas minst 23,77 euro i sjukdagpenning per vardag efter det att arbetsoförmågan fortgått minst 55 dagar utan avbrott. Företagare med FöPL-försäkring har rätt till sjukdagpenning då de varit arbetsoförmögna insjuknandedagen och de därpå följande tre dagarna. Ansökan om sjukdagpenning görs hos FPA: >Sjuk > Stöd när du blir sjuk. Till ansökan bifogas ett noggrant uppgjort läkarutlåtande om arbetsoförmågan. Ansökningstiden för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning är två månader. Arbetsgivaren bör ge de anställda anvisningar om praxis vid sjukfrånvaro och berätta om företagshälsovårdens roll. Arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården om en anställds sjukfrånvaro då sjukfrånvaron pågått en månad i följd eller i flera upprepade kortare tillfällen. För fortsatt utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagar behövs företagsläkarens utlåtande om möjligheterna att återvända till arbetet. Partiell sjukdagpenning Syftet med den partiella sjukdagpenningen är att underlätta återgången till arbete efter en lång sjukledighet. Partiell sjukdagpenning kan betalas genast efter den i sjukförsäkringslagen föreskrivna självrisktiden (i allmänhet insjuknandedagen + 9 vardagar) samt som en direkt fortsättning på sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning. Återgången till deltidsarbete är ett frivilligt arrangemang och förutsätter att både arbetstagaren och arbetsgivaren godkänner arrangemanget. Arbetstiden och lönen bör minska med 40 till 60 procent av det ursprungliga. För företagare bör arbetsmängden minska med 40 till 60 procent jämfört med full arbetsmängd. Den partiella sjukdagpenningen uppgår till hälften av sjukdagpenningen. Från den partiella sjukdagpenningen avdras samma förmåner som betalas på grund av samma arbetsoförmåga. Partiell sjukdagpenning betalas för minst två veckor och högst 72 vardagar per tvåårsperiod. 18 (28)

20 Ansökan om partiell sjukdagpenning görs hos FPA. Till ansökan bifogas ett avtal om deltidsarbete och för företagare en utredning om minskning av arbetsmängden. Dessutom behövs ett B- läkarutlåtande med en utredning om den sökandes arbetsoförmåga och om att deltidsarbetet inte kommer att äventyra arbetstagarens hälsa eller återhämtning. Man kan ansöka om partiell sjukdagpenning retroaktivt för de två månader som föregår ansökan. Avgiftstak för hälso- och sjukvården Inom den offentliga hälso- och sjukvården är avgiftstaket för klientavgifter 636 euro per kalenderår. I avgiftstaket räknar man in läkartjänster inom den öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi, behandlingar i serier, sjukhusets poliklinikavgifter, avgifter för dagkirurgi och avgifter för kortvarig sluten vård såväl inom hälso- och sjukvård som socialvård. När avgiftstaket är nått får klienten i regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård sjunker till 15,10 euro efter att avgiftstaket nåtts. Avgifter för barn under 18 år räknas in i vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket ingår inte avgifter för bland annat tandvård, sjuktransport, läkarintyg, avgifter för laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (t.ex. röntgen, ultraljud eller magnetundersökning) på remiss av privat läkare och inte heller inkomstrelaterade avgifter. Kunden bör själv följa med när avgiftstaket nås och spara alla kvitton. Kvittona bör vid behov visas upp innan man får ett intyg på att avgiftstaket är uppnått. Intyg får man från hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Det finns ett särskilt uppföljningskort som man kan få från de flesta hälsovårdscentraler för att underlätta uppföljningen. Om klientavgifterna överskridit gränsen på 636 euro, har kunden rätt att få den överskridande summan i retur. Man kan retroaktivt ansöka om ersättning för klientavgifter som överskrider avgiftstaket år Utkomststöd Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand och som kan beviljas om personens eller familjens inkomster eller tillgångar inte räcker till för nödvändiga dagliga utgifter. Stöd beviljas i allmänhet för en månad i sänder. Det ligger i kommunens ansvar att bevilja stöd. En brådskande utkomststödsansökan bör behandlas samma dag eller senast följande vardag. Sökanden har rätt att få ett icke-brådskande beslut inom 7 vardagar efter att ansökan inlämnats. Den som ansöker om utkomststöd bör också personligen få möjlighet att träffa kommunens socialarbetare eller socialhandledare senast inom 7 vardagar från det att klienten begärt det. Försöket med en s.k. privilegierad inkomst fortsätter till utgången av år I försöket lämnas en del av förvärvsinkomsterna obeaktade när utkomststöd beviljas. Minst 20 procent men högst 150 euro per månad av förvärvsinkomsterna i den sökandes eller dennes familj kan lämnas obeaktade när stödet beviljas. I dagens läge består stödet av en grunddel och en tilläggsdel. I det grundläggande utkomststödet bestäms grunddelen (ensamboende 477,26 /mån. och ensamförsörjare 524,99 /mån.) och s.k. övriga grundutgifter separat. 19 (28)