Stigande havsnivå. 1: Länsstyrelsen Skåne län

Transkript

1 Stigande havsnivå Länsstyrelsen Skåne län 1:

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: 200 PlanPM Stigande havsnivå Länsstyrelsen i Skåne län Kerstin Nilermark, Ivan Gallardo, Anna Kristensson och Kristina Westlin Länsstyrelsen i Skåne län Enheten för samhällsplanering MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se ISBN: Länsstyrelsenrapport: 2009:23 Layout: Länsstyrelsen i Skåne län. Innehållet får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan. Länsstyrelsen i Skåne län, Ivan Gallardo Tryck: Länsstyrelsen i Skåne län 2009 Omslagsbild: Ivan Gallardo 2

3 Förord Hur påverkar stigande havsnivåer den fysiska planeringen? Hur kan vi anpassa samhället till effekterna av kommande och pågående klimatförändringar? Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge har sammanställt en rapport Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering Delar av rapporten sammanfattas i detta planpm som har till syfte att underlätta och stödja i den specifika planeringssituationen. I rapporten går vi bl.a. in på: Bakgrund Ansvar och roller Värden Skyddsåtgärder Strategier Skyddsavstånd Översiktlig planering Detaljplanering, Vad säger lagen? Skånes och Blekinges kuster är erosionsutsatta och i kustnära områden finns en hel del bebyggelse och ännu mer planeras. Därför är det viktigt att alla aktörer som är involverade i samhällsplaneringen är medvetna om effekterna av klimatförändringarna. Risken för olyckor, översvämningar och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 plan- och bygglagen (PBL). Därför ska risken för översvämningar och erosion behandlas i översiktsplanen och beaktas vid detaljplaneläggning samt vid bygglovsprövning. Länsstyrelsen har ett ansvar att samordna statens intressen och bland annat bevaka att bebyggelsen inte är olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Enligt PBL 12:1 (2008:1) ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I arbetet med detta planpm har Kerstin Nilermark, Ivan Gallardo, Anna Kristensson och Kristina Westlin deltagit. Det första PlanPM Stigande havsnivå kom ut i september 2008 detta har nu uppdaterats i april Länsstyrelsen i Skåne län, Enheten för samhällsplanering Malmö 20 april 2009 Kerstin Nilermark Länsarkitekt 3

4 Bakgrund Majoriteten av världens klimatforskare är nu överens om att klimatet håller på att förändras och att vi framöver kan förvänta oss översvämningar, förändrade nederbördsmönster, varmare klimat och en ökad frekvens av extrema vädersituationer. En annan konsekvens är en stigande havsytenivå. Den huvudsakliga orsaken till att havsytenivån stiger är att vattnet expanderar när det blir varmare, men även att smältande glaciärer och inlandsisar påverkar nivån. Framtida havsnivåer Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan havens medelvattenyta stiga med 0,18-0,59 m fram till slutet av detta sekel. Då är bidraget från förändringar i utflödet samt smältande inlandsisar inte medräknat, vilket k an innebära ett tillskott med ytterligare 0,1-0,2 m. (IPCC, 2007) SMHI har beräknat att framtida ( ) medelvattenstånd kommer att vara 0,38-0,79 m högre än idag. Framtida högvattenstånd i Blekinge och Skåne med 100 års återkomsttid är beräknade till nivå 1,86-2,29 m i värsta scenariot och skiljer sig åt mellan olika platser. De områden som förväntas drabbas av de högsta nivåerna är Öresund och Skånes sydkust (SMHI, 2007), se även tabell 1. Tabell 1, Beräknade återkomstnivåer Beräknade återkomstnivåer för årshögsta vattenstånd för framtidens klimat. Återkomstiden är 100 år och värdet är det högsta beräknade värdet som ligger inom 95 % konfidensintervallet 1. (SMHI, 2008). Tabellen utgår från ett klimatscenario med den högsta förväntade höjningen av vattenståndet. Viken Barsebäck Klagshamn Skanör (50år) Ystad Simrishamn Kungsholmsfort mest utsatta kuststräckorna för kusterosion. 100 år 280 cm* 210 cm 230 cm 220 cm 260 cm 200 cm 210 cm *hög osäkerhet i värdet p.g.a. kort serie 1 ordförklaring se sid 15 Konsekvenser Identifierade problem till följd av en stigande havsytenivå är översvämning, skred/ras, ökad kusterosion och höjda grundvattennivåer. En höjning av havsytenivån kan få stora konsekvenser för Blekinge och Skåne då betydande delar av kuststräckan är utsatt för ett hårt exploateringstryck. Enligt en analys av Skånes kust var nästan hälften av den totala kuststräckan kraftigt exploaterad av bebyggelse, vägar och annan infrastruktur samt bryggor (Länsstyrelsen i Skåne län, 2003). I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) tas Skåne, Blekinge, Halland och västkusten upp som de delar av landet som blir mest utsatta för havsnivåhöjningen. Skåne, Blekinge samt Öland och Gotland anses vara de Illustration: Ivan Gallardo Bilden som illustrerar ett möjligt scenario av Skånes kust utifrån extrema högvatten i ett 100 års perspektiv. den vita linjen utgör gränsen för Skånes kust idag. 4

5 Ansvar och roller Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) anser att ansvaret för anpassning till ett förändrat klimat är fördelat mellan framförallt den enskilde, näringsliv, kommuner och staten. Var och en har i grunden ett ansvar för sin egendom och sin verksamhet. Kommunen har ett ansvar för de samhälleliga funktionerna på lokal nivå och staten har ansvar på regional och nationell nivå. Den enskilde Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) anger att ansvar för skydd av egendom först och främst ligger på den enskilde och att den enskildes ansvar finns beskrivet i ett antal lagrum. Som exempel anges förarbetena till Lag om skydd mot olyckor (Prop. 2002/03:119) där principen om den enskildes primära ansvar finns beskriven. Kommunerna Kommunerna har ett samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen och bebyggelseplaneringen. Kommunerna har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen, där frågor om miljö, hälsa och säkerhet har stor betydelse. Genom plan- och bygglagen och det så kallade planmonopolet är det kommunen som tar initiativ till och fattar beslut om planläggning för bebyggelse. Kommunen har också ett övergripande ansvar för att värna den lokala miljön och för att säkerställa tillräckligt skydd mot olyckor och händelser som kan drabba människors liv, hälsa, miljö och egendom. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ansvar för att på regional nivå samordna statliga och mellankommunala intressen i planeringen. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att ta fram underlag för den kommunala planeringen. Vidare ska myndigheten kontrollera att tillräcklig hänsyn tas till frågor om människors hälsa och behovet av skydd mot olyckor i samband med planläggning. Myndigheten har vidare ett övergripande regionalt ansvar för krishanteringsåtgärder som kan behövas vid t.ex. en översvämning. Länsstyrelsen ska i detta arbete bland annat verka för att nödvändig samordning sker mellan kommunala och andra myndigheters insatser. Mellankommunalt sammarbete Mellankommunal samverkan är av stor betydelse för att åstadkomma ett funktionellt kustskydd. Kustkommunerna bör ta ett gemensamt initiativ till samordning av sin planering i kustzonen. Länsstyrelsen kan fungera som ett stöd i detta arbete samt samordna olika kommunala initiativ. Centrala myndigheter Myndigheter av betydelse i detta sammanhang är framförallt Boverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), SGI, Naturvårdsverket och SMHI. Hamnar är utsatta områden då haven stiger. Kommunen ansvarar för att hamnverksamhet skyddas från konsekvenserna av stigande havsnivåer 5

6 Värden som kan påverkas av stigande havsnivåer Identifierade problem till följd av stigande havsnivåer är översvämning, ökad kusterosion, skred/ras och höjda grundvattennivåer. Dessa fyra problem kan samverka både med varandra och med andra effekter av klimatförändringarna t.ex. intensivare regn och ökade högvattenflöden i vattendrag, kraftigare stormar med högre våghöjder. Även andra åtgärder utmed kusten, t.ex. pirarmar som ändrar erosionsmönster, kan medföra att vissa effekter förstärks. Med en stigande havsytenivå följer konsekvenser för samhället och miljön. I kustnära områden står stora ekonomiska värden på spel eftersom bebyggelse och teknisk infrastruktur i stor utsträckning är lokaliserade utmed kusterna. Det är också en hälsoriskfråga eftersom konsekvenserna kan bli osunda boendemiljöer, bristande tillgänglighet, rasrisk mm. Kustnära natur- och kulturmiljöer riskerar i värsta fall att försvinna och näringar som jordbruk och turism kan påverkas negativt. För att skapa ett robust samhälle är det av yttersta vikt att vara medveten om och ta hänsyn till konsekvenserna av en stigande havsytenivå vid planering av den fysiska miljön. Exempel på värden och samhällsviktiga funktioner som kan påverkas negativt av stigande havsnivåer Ekonomiska-, sociala-, kulturellaoch ekologiska värden Samhällsviktiga funktioner Riksintressen Samhällsekonomin i stort Människors hälsa, säkerhet och trygghet Bebyggelse Infrastruktur; vägar, järnvägar Tillgänglighet Rekreationsområden Jord- och skogsbruk RAMSAR-områden Naturområden med områdesskydd Artskyddsområden Strandskyddsområden Marina områden med områdesskydd Skyddsområden för vattentäkt Byggnadsminnen Kyrkor Fornlämningar Vattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Avloppssystem Reningsverk Dagvattensystem Elproduktion och elförsörjning Värmeförsörjning Avfallshantering Tele- och it-kommunikation Sjukvård och omsorg Kulturmiljövården Naturvården Natura 2000 Friluftslivet Kustzonen Yrkesfisket Sjöfarten Hamnar Vägar Järnvägar Flygplatser Vindkraften Totalförsvaret 6

7 Möjliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer Det finns en rad möjliga såväl temporära som permanenta skyddsåtgärder som en kommun kan vidta för att möta stigande havsnivåer, översvämning, ökad kusterosion, ras och skred. Några av dessa är: Exempel på anpassningsåtgärder vid stigande havsnivåer; Anpassning av byggnader och konstruktioner Anpassning av nyttjandet av fastigheter Ökade säkerhetsmarginaler vid planläggning av ny bebyggelse Höjd marknivå Höjda kajkanter Murar Vallar av jord eller sand Temporära skydd t.ex. vattenfyllda slangar eller tillfälliga metallprofiler som monteras upp Sandrevlar och invallning ute till havs Rörliga barriärer i vattnet Exempel på anpassningsåtgärder vid översvämning; Dämpa flödet genom t.ex. alternativa vattenvägar, utjämningsmagasin, restaurering av våtmarker Öka avbördningskapaciteten i vattendrag Permanent invallning Uppfyllnad, höjning av marknivån Anpassning av byggnader och konstruktioner Anpassning av nyttjandet av fastigheter Exempel på anpassningsåtgärder erosion, ras och skred; Ökade säkerhetsmarginaler vid planläggning av ny bebyggelse Mjuka erosionsskydd t.ex. sandutfyllnad Hårda erosionsskydd t.ex. sprängsten för strandfodring Avschaktning/avlastning Utflackning av slänter Tekniska förstärkningsåtgärder Det slutliga valet av åtgärder kan vara en kombination av flera olika åtgärder vilket grundas på avvägning mellan risk och kostnadseffektivitet Förslag på hur dessa säkerhetshöjande åtgärder kan regleras i detaljplan finns i Boverkets och Räddningsverkets rapport, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplanering (Boverket och Räddningsverket, 2006). Exempel på ett hårt erosionsskydd foto: Anneli Mårtensson 7

8 Kommunal strategi De huvudsakliga problem som kommunens planerare måste ta hänsyn till vid planering av bebyggelse som påverkas av stigande havsytenivåer är översvämning, kusterosion och höjda grundvattennivåer. Kommunal strategi och riktlinjer för bebyggelse i kustnära områden Kustkommunerna, men även de inlandskommuner som berörs av stigande havsnivåer, bör upprätta en strategi för hur de ska forma ett långsiktigt hållbart skydd mot framtida översvämningar, erosion ras och skred. Kommu-nen bör i denna strategi ta fram rekommendationer för lägsta marknivå för nyplanerad bebyggelse. Man bör även ge förslag på skyddsåtgärder för den befintliga kustnära bebyggelsen, samt inventera och eventuellt ändra/upphäva de detaljplaner där det finns outnyttjade byggrätter i lågt belägna områden. Kommunen bör upprätta program för uppföljning av konsekvenserna av den stigande havsnivån, samt göra regelbundna avstämningar. Rekommendation om lägsta markhöjd Ständigt nya forskarrön inom området gör det svårt att rekommendera en lägsta markhöjd. Under 2008 har det kommit ett flertal rapporter som fastslagit att isavsmältningen accelererar på Grönland och att de arktiska områdena värms upp snabbare än resten av jorden. Detta kan innebära att havsnivåytan kan komma att höjas betydligt mer än det som redovisats i IPCC rapporten från Kommunerna måste därför kon-tinuerligt uppdatera sin kunskap med de senaste forskar-rönen och utifrån detta ta ställning till vilken rekommen-dation som ska gälla inom den egna kommunen. Erosionsförhållanden idag Erosionskänslighet Känslighet för ras och skred Avstånd från kustlinjen Dessa uppgifter finns i varierande grad och av skiftande kvalitet för kustnära områden i Blekinge och Skåne. Förutsättningen vid beräkning av säkerhetsnivå är att inga skydds- eller skadeförebyggande åtgärder vidtas. Utgångspunkt för beräkningen är att ett hus ska kunna grundläggas med platta på mark och att tillräckligt utrymme för grundläggning finns för att undvika fuktskador på Kustens tillbakagång Eroderade material Deponerade marterial Ny havsnivå Gammal havsnivå Ny havsbotten Gammal havsbotten Illustration: Ivan Gallardo En stigande havsnivå kan innebära att kustlinjen förflyttas trots att höjdkarteringen visar att marken är säker ur ett höjdperspektiv byggnaden. Vid planering och byggande av samhällsviktiga byggnader och andra anläggningar (sjukhus, vägar, skolor, avloppsreningsverk m.m.) är det rimligt att man alltid tillämpar ett värsta scenario dvs. högvattenstånd beräknade utifrån det klimatscenario som ger det högsta högvattenståndet och som har en återkomstid på 100 år. Samma sak gäller för byggnader där människor stadigvarande uppehåller sig (bostäder m.m.) och där det förutom risken för materiella skador även kan uppstå risk för människors hälsa. Beräkning av säkerhetsavstånd Vid beräkning av säkerhetsavstånd krävs kunskapsunderlag från det berörda området avseende t.ex: Beräknad havsnivåhöjning Grundvattennivå Detaljerad höjdkartering 8

9 Översvämning Kunskapsunderlag Topografi Närhet till vattendrag Framtida medel- och högvattenstånd Morfologi*, dyner ect. Utgå från SMHI:s högsta värde för högvatten med återkomstid på 100 år Se sid 4 Lägg till tillräckligt utrymme för grundläggning, detta är särskilt viktigt vid lättgenomsläppliga jordarter då grundvattennivån snabbt kan höjas Havserosion Kunskapsunderlag Topografi*, batymetri* Jordartssammansättning Vegetation Vindförhållanden Morfologi*, dyner etc. Kuststräckans profil Grundvattenytans läge En meters höjning av vattenytan påverkar ett område ca 100 meter från strandlinjen. Beroende på de fysiska förutsättningarna på platsen kan detta värde variera. Använd värsta scenario på högsta medelvattenyta om 100 år. Se sid 4 Tillägg för osäkerhet i effekterna av den pågående erosionen (+0,2 m) Högre grundvattennivå Kunskapsunderlag Jordartssammansättning Grundvattenytans gradient* Avstånd till kustlinje Tidsmässig längd på högvatten i samverkan med nederbörd Utgå från dagens högsta uppmätta, observerade och/eller beräknade nivå Lägg till ökning av medelvattenytans nivå om 100 år. Se sid 4 Kompensera om det finns osäkerheter i: grundvattenmätningen, framtida nederbördsförhållanden och högvattens tidsmässiga långvarighet. (+0,5m) Tillägg för tillräcklig grundläggning Resultatet av beräkningarna visar det område som är olämpligt för bebyggelse längs berörda kuststräckor och vattendrag. * se ordlista sid 15 9

10 Stigande havsnivåer i översiktlig planering Den översiktliga planeringen, med översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen som de främsta verktygen, ger kommunen en möjlighet att arbeta proaktivt för att minska verkningarna av framtida effekter orsakade av stigande havsnivåer. För att göra en god översiktlig planering krävs ett stort kunskapsunderlag. Idag finns kunskapsunderlag i varierande omfattning för Skåne län och det kommer att krävas en hel del nya analyser och undersökningar för att klarlägga förhållandena för Skånes kommuner. För att kommunerna ska få tillgång till ett bra planeringsunderlag för beslut om; ett område kan bebyggas eller ej behov av skadeförebyggande åtgärder val av grundläggningsteknik, risken för erosion, ras och skred analyser av värdet av olika åtgärder finns det på sida 9 förslag på undersökningar och utredningar som kan vara lämpliga att ta fram vid planläggning i kustnära områden Förutom att undvika lokalisering av ny bebyggelse i utsatta områden finns det anpassningsåtgärder, se sid 7, för att möta konsekvenserna av en stigande havsytenivå. Genom att använda beräkningsmodellen på sid 6 kan utsatta områden lokaliseras och lämpliga anpassningsåtgärder vidtas. En aspekt som är viktig att beakta i arbetet med den översiktliga planeringen är värdet av kustnära natur. Det är viktigt att Terrängmodeller översvämningsscenarier analysera hur den kustnära naturen påverkas av stigande havsnivåer och vilka konsekvenser detta får på t.ex. turism, rekreation och djurliv. Kulturmiljön kan också komma att påverkas, vilket kan leda till sämre förutsättningar för t.ex. turism. Se lista över värden sid 6. Terrängmodeller översvämningsscenarier Terrängmodeller översvämningsscenarier Terrängmodeller översvä En översiktlig topografisk kartering av Skanör Falsterbo med höjdkurvor i 1 metersintervall. (Vellinge kommun, primärkarta) Terrängmodell med översvämningsscenarier för Falsterbonäset. (Blomgren, S. och Hanson, H. 1999) 10

11 Stigande havsnivåer i detaljplanering Den slutgiltiga planeringen kring kustnära bebyggelse görs i detaljplaneskedet då exploateringen prövas juridiskt. I detaljplanen ska plan- och utformningsmässiga avväganden göras med hänsyn till platsens förutsättningar och värden. Om man i översiktsplaneringen kommer fram till att ett område riskerar att påverkas av framtida havsnivåhöjningar bör man använda försiktighetsprincipen. Innan man går vidare med detaljplanering ska det i en utredning vara säkerställt att området är lämpligt för exploatering. Förslagen på sid 9 kan med fördel också utföras i områden med befintlig bebyggelse om man vill skaffa sig ett underlag för bedömning av behov av skadeförebyggande åtgärder eller för strategiska beslut avseende investeringar. Grundläggning För att undvika fuktskador på grundläggning av typerna platta på mark eller krypgrund måste grundläggning ske på en tillräckligt hög nivå. Det räcker att grundvatten eller översvämningsvatten tränger igenom grundläggningens dränerande och kapillärbrytande* skikt vid ett enstaka tillfälle för att en byggnad ska fuktskadas. Färgkod höjdkurvor 8,5 till 9 7,9 till 8,5 7,3 till 7,9 6,7 till 7,3 6,1 till 6,7 5,5 till 6,1 4,9 till 5,5 4,3 till 4,9 3,7 till 4,3 3,1 till 3,7 2,5 till 3,1 1,9 till 2,5 1,3 till 1,9 0,7 till 1,3 0,1 till 0,7-0,5 till 0,1 En detaljerad topografisk kartering av falsterbonäset med höjdkurvor med intervallet 1 dm (Vellinge Kommun 2008) * se ordlista sid 15 Erosionbenägen kuststräcka Foto: Per Blomberg 11

12 Detaljeringsgrad för redovisningar Redovisning av risk för översvämning Översiktsplan Topografi, nivåkurvor minst 1 meters intervall Scenarier för eventuell vattenhöjning. Se tabell 1. Detaljplan Detaljerade topografiska mätningar En detaljerad redovisning av platsspecifika scenarier Nyttokostnader vid skadeförebyggande åtgärder. Jämför värdet av kustnära natur, rekreation, turism och rörligt friluftsliv m.fl. värden Avloppsystemens placering i förhållande till framtida översvämningar Redovisning av risk för erosion Översiktsplan Erosion och ackumulation av aktuella förhållanden Flack eller brant havsbotten intill kusten Jordartsförhållanden utifrån kusterosionsperspektiv utmed kusten Säkerhetsmarginal på 100 meter från dagens kustlinje Detaljplan Batymetri - som kan användas till en analys av sedimenttransport samt erosion Fördjupad kartering av jordartsförhållanden med tyngdpunkt på geotekniska förhållanden i kombination med en riskanalys avseende kusterosion Fördjupad undersökning av erosionsrisk och säkerhetsavstånd Redovisning av risk för höjda havs- och grundvattennivåer Översiktsplan Redovisa aktuella riskområden, med högt grundvatten Konsekvenser för enskild vattenförsörjning och avloppssystem Detaljplan Kontinuerlig mätning av grundvattennivåer i områden där bostäder planerats i ÖP, mätserier på minst ett år. Mätningen bör ske i transekter och visa på eventuell påverkan av tillfälliga högvattennivåer. Redovisa aktuella riskområden, med högt grundvatten Belys påverkan på enskild vattenförsörjning och enskilda avloppslösningar 12

13 Vad säger lagen? Plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor pekar alla på att kommunerna, men även länsstyrelserna, har ett långtgående ansvar för människors hälsa, säkerhet och miljö. Planeringsinstrumentet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förebygga skador. PBL 2 kap. 3 Av 2 kap. 3 PBL framgår att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: De boendes och övrigas hälsa Jord-, berg- och vattenförhållanden Möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice Möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar Vidare ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser enligt 2 kap 4 PBL. PBL 12 kap. Om en kommun vid planläggning inte beaktar riksintressen, den mellankommunala samordningen och de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, eller behovet av skydd mot olyckshändelser, kan länsstyrelsen med stöd av 12 kap. PBL besluta om överprövning och upphävande av planen. Planläggning för bebyggelse i områden där det förekommer risk för översvämning eller erosion kan utgöra grund för länsstyrelsens överprövning såvida inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas. Inkallelsegrunderna översvämning och erosion är en ändring som Regeringen beslutade om 2007 och trädde i kraft den 1 januari

14 Läs vidare Plan- och bygglagen samt Miljöbalken På Notisums hemsida finns sökbara författningar i fulltext. Tjänsten är kostnadsfri och det går att söka på lagtexter samt rättsfall. Där kan man även läsa om tillägget i PBL 12:1 (2008:1) med tillägg om olyckor, översvämning eller erosion. Klimatanpassningsportalen I Klimatanpassningsportalen hittar du sammanfattande texter om konsekvenserna av klimatförändringarna, om riskhantering, om hur en anpassningsplan tas fram samt exempel på hur klimatanpassning kan integreras i det dagliga arbetet. Portalen ska fungera som ett stöd för alla som arbetar med klimatanpassningsåtgärder i kommun eller på länsstyrelser. Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län har under 2007 studerat hur en stigande havsytenivå påverkar den fysiska planeringen. Fokuseringen på just stigande havsnivåer beror på att stora delar av denna kust är erosionsutsatt. Dessutom ligger en stor andel befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse i låglänta kustnära områden. Här kan du hitta material från projektet samt bra länkar som kan leda vidare till mer material. Ordförklaring Batymetri = beskriver terrängens fysiska form under vatten och är motsvarigheten till topografi på land. Grundvattenytans gradient = grundvattnets lutning i det aktuella området. Morfologi = Syftar på strandens fysiska uppbyggnad dvs. om det finns fysiska aspekter som skyddar mot erosion. Kapillärbrytande = Lager i jord som förhindrar att vatten sugs uppåt. 95 % Konfidensintervall = Ett värde ligger inom intervallet med 95 % sannolikhet. Topografi = Höjdskillnader hos terrängen, beskrivs med hjälp av höjdkurvor. Referenser Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering Länstyrelsen i Skåne och Blekinge (2008) Framtida medel och högvattenstånd i Skåne och Blekinge SMHI (2007) IPCC Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter SOU 2007:60 Proposition 2002/03:119 Reformerad räddningstjänstlagstiftning Blomgren, S. och Hanson, H. (1999). Hydrografiska och morfologiska processer runt Falsterbohalvön. Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna åtgärder. Rapport Institutionen för teknisk vattenresurslära. Lunds Tekniska Högskola. Lund. 14

15 15

16 Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ E-post: