ATT BYGGA INFRASTRUKTUR ÄR ATT BYGGA STAD ANGERS, FRANKRIKE

Transkript

1 ATT BYGGA INFRASTRUKTUR ÄR ATT BYGGA STAD ANGERS, FRANKRIKE Av: Spårvagnsstäderna Bilden ovan visar en av de mest central hållplatserna i systemet. Här möts spårvagnarna efter att i stor lutning färdats upp på en enkelspårig sträcka. Eftersom det är en av de mest centrala hållplatserna har också extra energi lagts på att låta den sticka ut lite extra. Under torget finns en parkeringsplats. Bild: Hans Cruse Runt om i Europa finns många exempel på hur spårväg har integrerats i den befintliga stadsbebyggelsen. Inte sällan används spårvägen inte bara som ett sätt att transportera människor, utan också som ett verktyg i stadsförnyelsen och som ett sätt att minska biltrafiken i städer. I det här och kommande inlägg vill vi belysa några särskilt goda exempel. De senaste decennierna har spårvägen varit på särskilt stark frammarsch i Frankrike där tiotals system har byggts. Många städer har tidigare haft spårväg medan andra är helt nya i sammanhanget. I staden Angers i västra Frankrike

2 fanns det en gång ett spårvägssystem, men det lades ned år Sedan dess har det varit buss, men mestadels bil, som gällt för de människor som bott och verkat i staden. Transportutvecklingen i staden gick länge åt fel håll med ökande biltrafik, stor trängsel bland bussarna som körde på huvudgatan och ett minskande antal fotgängare. I ett inte helt okontroversiellt beslut kom sedan spårvägen till. I mer än ett decennium diskuterades beslutet fram och tillbaka innan den tillslut stod färdig. Att minska biltrafiken och energiåtgången var några av de uttalade målen med spårvägen. Bland annat byggdes infartsparkeringar för att ta hand om bilarna som inte längre fick plats när stadens gator smalnades av. Man ville nämligen bygga spårvägen på en egen bana som inte delades med biltrafiken, något som sänkte hastigheten. Just att hålla spårvägen bilfri var viktigt när den byggdes eftersom det är dyrt att ha spårvagnen stående i köer och man ville främja en bilfri utveckling. Flera smågator i centrum, bland annat en av de smala shoppinggatorna, gjordes om till gågator när spårvägen kom. Fotgängare som blandas med spårväg är inget ovanligt, vare sig i Angers eller andra franska städer. Faktum är att man ofta anstränger sig extra för att bygga helt utan barriärer för att möjliggöra för folk att röra sig över spåren inne i stadskärnan. Ute i periferin prioriteras dock hastighet och det är något längre mellan stoppen, men även här försöker man undvika att bygga med staket och liknande, och istället låta spåren löpa på grässpår och högt gräs. Detta gör att gående helst inte vistas där och det blir därmed en naturlig säkerhetszon. Men det var inte bara på smågatorna inne i centrum som biltrafiken fick ge med sig. Även den stora mångfiliga boulevarden genom centrala staden fick vika flera filer åt grässpåret där spårvägen skulle gå, samt till bussfiler. Biltrafiken finns kvar, men är kraftigt begränsad och ansvariga menar att det fungerar bra. En snabb titt på Google maps (se bilderna nedan) ger en bra överblick över en asfaltsdjungel som blivit betydligt grönare. Förutom de rent estetiska och ljuddämpande egenskaperna av att ha gröna spårbäddar, så medför de en del andra fördelar som exempelvis dagvattenhanteringen vid häftig nederbörd. Denna egenskap är spårvägen tämligen ensam om i kollektivtrafiken, då dess spår kan byggas på en mängd olika underlag.

3 Så här såg det ut på Boulevard de Foch De förberedande arbetena för spårvägen har just dragit igång, och trafiken har begränsats med barriärer. En bit längre ned på gatan svänger spårvägen in i stadskärnan, medan förberedelser har gjorts för en ytterligare linje att fortsätta rakt fram längs med Boulevard de Foch. Bildkälla: Google Maps

4 I juni 2015 har det gått ett par år sen linjen öppnade Den gröna mittremsan är det reservatet som spårvägen använder och bytespunkter till buss finns på flera ställen längs vägen. Det är dock ytterst sällan som bussarna trafikerar spårvägens reservat. Bildkälla: Google Maps

5 Grässpåret är en unik karaktär för spårvägen. Här är ett foto utanför depån i Angers där grässpåret, utan barriärer, ändå uppmuntrar obehöriga att hålla sig borta från spåret. Grässpår behöver tyvärr en del skötsel, framförallt bevattning under de varma somrarna. Dock experimenterar man med långsamväxande gräs och sedummattor för att minska skötselbehovet samtidigt som man bibehåller grönskans positiva egenskaper. (Bild: Hans Cruse) En stor andel invånare och näringsidkare i staden var skeptiska till projektet när det först föreslogs, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det var så pass omfattande. Staden bemötte skepsisen med att ha personal på gatorna, ett bemannat informationskontor samt med ständiga upplysningar kring vad som hände i projektet och vad allmänheten kunde förvänta sig. Efter att projektet avslutats och spårvagnarna till slut rullade på gatorna, så vände opinionen starkt och blev positiv. Den estetiska utformningen av systemet var viktigt i Angers. I de centrala delarna av stan kör man spårvagnarna med hjälp av ett så kallat APS-system (grovt förenklat är det en kontaktledning i marken) då man tyckte att stolpar förfulade centrum. APS-systemet är dock relativt dyrt, så bara delar av systemet är utrustat med det medan resten av systemet har vanlig kontaktledning. När det gäller vagnarnas utformning velade man länge kring vilken färg de skulle ha då man ville att invånarna skulle kunna identifiera sig med dem. För att ändå ha något att visualisera projektet med så färgade man alla modeller och liknande i regnbågens färger. Denna färg blev så inarbetad att när man till slut var tvungen att välja färg så ville man ha dem regnbågsfärgade från fabrik. Det visade sig dock vara svårare än man trott att få hela vagnen att se ut som en regnbåge, så istället valde man vita vagnar med regnbågsfärgade band på.

6 Färgen på vagnarna var diskussion länge. Eftersom man inte ville gå händelserna i förväg och för att signalera att inget var bestämt gav kommunen dem regnbågsfärger i allt kommunikationsmaterial. När vagnarna sen faktiskt beställdes ville man beställa dem i regnbågsutförande. Men man kom fram till att vita vagnar med regnbågsstrimmor på var ett ur underhållsperspektiv betydligt rimligare sätt. Bild: Hans Cruse Som det nämndes tidigare i texten används spårvägen även för att bygga stad. När man åker spårvägen i Angers så slås man av att delar av den verkar gå rakt ut i ingenstans. Depån tycks exempelvis ligga på en stor åker. Detta är dock utvecklingsområden där bostäder håller på att byggas och områdena utvecklas. Även grannkommunen har fått spårvägen dragen genom sin lilla stadskärna för att kunna bygga bostäder runt den. Det är av stor betydelse att kollektivtrafiken är på plats först, då de som flyttar in kommer anpassa sina rörelsemönster efter spårvägen. Avslutningsvis ska sägas att spårvägen gjort väldigt mycket för Angers, den har minskat utsläppen och bidragit till en trevligare och mer liveable -stad. Spårvägen uppskattas så mycket av sina dagliga resenärer att det planeras byggas ytterligare en linje till andra områden.

7 Interiören i spårvagnarna har också följt ett designprogram. Färgen, sätenas placering och utsmyckningen i exempelvis taket har tagits fram för att passa stadens behov, samtidigt som själva vagnen är en standardvagn. Eftersom det till största delen är standardkomponenter som används, så skenar inte kostnaderna. Bild: Hans Cruse För dig som vill veta mer om Angers spårväg rekommenderas nummer 6/2015 av tidningen Modern stadstrafik som även i tidigare nummer följt utbyggnaden.