Duggorna under kursen tjänar som (1) kunskapskontroll efter respektive huvudavsnitt samt som (2) forum för frågor och diskussion.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Duggorna under kursen tjänar som (1) kunskapskontroll efter respektive huvudavsnitt samt som (2) forum för frågor och diskussion."

Transkript

1 Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet, T4 Neurovetenskap Målbeskrivning Duggorna under kursen tjänar som (1) kunskapskontroll efter respektive huvudavsnitt samt som (2) forum för frågor och diskussion. Sluttentamen kommer att bestå av ett antal integrerade frågeteman av kort essäkaraktär, med tyngdpunkt på förståelse av viktiga funktioner och principiella mekanismer, snarare än på enstaka detaljer. Nedanstående målbeskrivning är avsedd att fungera som en guide vid inläsningen. De olika delmomentens underrubriker anger det huvudsakliga innehållet i respektive föreläsning. Målbeskrivningen utgör således en samlad förteckning över de viktiga punkterna i kursens innehåll. Detta innebär att sluttentamen kommer att vara utformad med utgångspunkt från denna förteckning. I det fall en föreläsare inte hunnit belysa alla punkter inom sitt delmoment, gäller målbeskrivningens förteckning. NEUROANATOMI, UTVECKLING, TILLVÄXT, DEGENERATION Nervsystemets generella organisation: CNS - PNS ANS Organisationsprinciper: segment, symmetri, kranial transposition Orientering i CNS: absolut; relativt den neurala axeln Grå substans: cortex cerebri, subcortikala strukturer Vit substans: associativa banor, projektionsbanor, corpus callosum CNS makroanatomi: Hjärnans delar: telencephalon, diencephalon, hjärnstam, cerebellum Ryggmärgens delar: grå substans, vit substans, ascenderande och descenderande bansystem, spinalrötter Översikt PNS: kranialnerver, spinala nerver Organisationen av storhjärnans cortex (cortex cerebri) Makroskopisk struktur; hemisfärer, lober, sulci, gyri Cortikala neuron: utseende, axonprojektion, transmittorer, aktivitet Organisationsnivåer: hemisfär-område-cellager-kolumn/modul Cortikala förbindelser, cortikala kartor Hjärnans hinnor Hjärnans vätskerum: CSF, ventriklar, CSF-cirkulation Hjärnans blodcirkulation Nervsystemets utveckling Regional differentiering CNS utveckling på cellulär nivå: Proliferation, migration, cellidentitet, differentiering Bildandet av neurala kretsar Axonutväxt, growth cones, axon guidance Trofiska faktorer Betydelsen av aktivitet för etablerandet av förbindelser Syncortex: Okulär dominans-kolumner Kritiska perioder Överflödande tillväxt och regression under utvecklingen 1192-bimed-cc-sv.doc ver

2 CELLULÄR NEUROBIOLOGI Nervcellens funktionella delar Olika typer av neuron Afferenta och efferenta neuron Interneuron Gliaceller Olika typer Funktioner Membranpotentialer och dess uppkomst Jonströmmar Jämviktspotential Vilomembranpotentialen Aktionspotentialen Potentialberoende membranegenskaper Aktiv och passiv strömspridning Aktionspotentialens fortledning Refraktärperiod Principen för Voltage-clamp-tekniken Jonkanaler Jonkanalers generella molekylstruktur Olika typer av jonkanaler Mekanismer för reglering ( gating ) av jonkanaler Presynaptiska mekanismer Elektriska och kemiska synapser Axonal transport Kvantal mekanism för transmittorfrisättning i kemiska synapser Synapsvesikel-cykeln Calciums betydelse för frisättningen Frisättning av olika typer av synaptiska vesikler Neurotransmittorer Definition; kategorier av transmittorer Syntes, transport, bortförande av transmittor Egenskaper hos olika klasser av transmittorer Excitotoxicitet Kväveoxid Postsynaptiska mekanismer Neuromuskulära ändplattan; ändplattepotential Postsynaptiska potentialer Reverseringspotential Summation av synaptiska potentialer Transmittorreceptorer Ligand-reglerade jonkanaler Metabotropa receptorer; G-proteinaktivering Jonkanalmodulering genom G-proteiner resp intracellulära budbärare Reglering av genexpression 2

3 SENSORIK Allmän sensorik Sinnesorganens klassificering Förmedling av modalitet, intensitet, duration, lokalisation Receptoriska fält Transduktionsprocessen Receptorpotential Adaptation Somatosensorik Typer av receptorer och deras karakteristik Mekanoreceptorer för hudsinne och proprioception Dermatom Mekanosensoriska bansystem Somatosensoriska cortex Somatotopik Somatosensoriska associationsområden Smärta Hörsel Nociceptorer: typer, egenskaper Smärtperception Hyperalgesi, sensitisering Smärtinformationens väg till thalamus och cortex Refererad smärta; fantomsmärta Central reglering av smärtperception Smärtmodulering - portteorin Descenderande kontroll av smärtsignaltransmissionen Opioider Ljud - definition; frekvens, amplitud - ljudstyrka, decibel Det hörbara spektrat Örats olika delar och deras funktionella uppbyggnad Ljudvågens transmission från mellanörat till hörselcellen Transduktion av ljudvågor - hårcellen Kodning av ljudets frekvens Ljudinformationens spridning från cochlea till hjärnstam, thalamus och cortex Integrering av ljudinformation från båda öronen Vestibularis Balansorganets funktionella uppbyggnad Vestibulära hårceller: funktion, specifik orientering Otolitorganen (sacculus, utriculus) - detektion av linjär acceleration; gravitation Båggångarna - detektion av vinkelacceleration Centrala förbindelser till ryggmärg, hjärnstam, cerebellum, thalamus och cortex Vestibulo-okulära reflexen (VOR) Lukt, smak Lukt- resp. smaksystemens funktionella organisation Detektion, kodning och bearbetning av lukt- resp. smaksignaler 3

4 Synsinnet Retina Utveckling (del av CNS!) Celltyper, förbindelser, cellager Fototransduktion Fotoreceptorer Receptiva fält Center/surround Olika typer av ganglieceller On-center/off-center P- och M-celler Principer för färgseende Retina och generella principer för sensoriska system Centrala visuella systemet Ingående strukturer och deras förbindelser Laterala knäkroppen (LGN) Organisation; funktionella egenskaper Primära syncortex (area 17/V1) Retinotopisk organisation i synbanor och cortex Mono- och binokularitet; Stereoseende Receptiva fält - egenskaper Riktningsspecificitet; Rörelsedetektion Kolumner för okulär dominans, orientering, riktning; blobs Extra-striatala visuella områden Dorsala och ventrala bansystem ( var resp. vad ) Egenskaper hos neuron i högre visuella områden MOTORIK Ryggmärgens reglering av basal motorik Motorneuron, interneuron i ryggmärgen Motorneuronpooler Den motoriska enheten - olika typer; egenskaper Reglering av muskelkraft Muskelreceptorer: muskelspolen, Golgi s senorgan Struktur, innervation Funktion, adekvat stimulus Muskeltonus Principen för elektromyografi Spinala reflexer Sträckreflexen Ingående element; kopplingsschema Funktionell betydelse, automatisk belastningskompensation Senreflexen Ingående element; kopplingsschema Funktionell betydelse; negativ återkoppling Flexorreflexen, korsad extensorreflex Ingående element; kopplingsschema Funktion Spinala nätverk för rytmiska rörelsemönster: Lokomotion Gångrörelsens karakteristik Rytmgenererande nätverk - principiell uppbyggnad 4

5 Descenderande kontroll av spinala nätverk Hjärnstammens projektioner till ryggmärgen Formatio reticularis, nucleus vestibularis Hjärnstammens kontroll av lokomotionen Initiering, modulering Balansmotorik Balanskontroll under stående och gångrörelser Posturala synergier Reglering genom anticipatoriska mekanismer resp. sensorisk återkoppling Halsreflexer, vestibulära reflexer Viljemässig kontroll av motorik Somatotopik i motorcortex Kodning av muskelkraft och rörelseriktning i primära motorcortex Olika motoriska cortexområden och deras roll: Planering, programmering och utförande Descenderande bansystem från motorcortex Pyramidbanan - handens finmotorik Reglering av motorik Betydelsen av sensorisk information för modulering av motoriken Basala ganglierna: Planering, rörelseinitiering genom selektion av motorprogram Cerebellum: Koordination, adaptation och korrektion av pågående rörelser Effekter av lesioner i basala ganglierna och cerebellum Strukturell organisation av basala ganglierna och cerebellum Inkommande och utlöpande projektioner Neuronala mekanismer för reglering av rörelser Nervcellskretsar i basala ganglierna och cerebellum Basala ganglierna: Direkta och indirekta vägen; Betydelsen av disinhibition Mekanismer för rörelseutlösande resp. rörelsehämmande funktion Bakgrunden till hypo- och hyperkinesier Cerebellum: Bearbetning av två olika slag av information i cerebellumcortex: Mekanism för rörelsekorrektioner Cellinteraktioner; Långtidsdepression (LTD) Ögonmotorik Funktionen av olika typer av ögonrörelser Kontroll av saccadrörelser Vestibulo-okulära reflexen Cerebellums och basala gangliernas roll 5

6 HÖGRE FUNKTIONER Autonoma reglersystem Principer för autonoma nervsystemets kontroll av inre funktioner Sympatiska och parasympatiska delarna av ANS Sympatiska ganglier; Kranialnerver och parasympatiska ganglier Synaptisk transmission i ANS: Acetylkolin, noradrenalin; andra transmittorer Hypothalamus, limbiska systemet; Homeostas Begreppet homeostas Hypothalamus, hypofysen, limbiska systemet - funktionell anatomi, förbindelser Principer för reglering av homeostas Endokrin reglering av homeostas Överordnad kontroll av ANS Kognition Associationscortex - topologiskt organiserat cortex Cortex kvantitativa mått Representation Cortex funktionella organisation Generell och specifik uppmärksamhet Parallell bearbetning Arbetsminne Lateralisering av högre hjärnfunktioner Anatomiska och funktionella assymmetrier Språk Språkets karakteristik Lokalisation, lateralisering av språkfunktionen Språkförståelse, språkproduktion och språkstörningar - afasier Utveckling av språkförmågan Tekniker för studium av hjärnans aktivitet: PET och fmri Emotioner Fysiologiska reaktioner vid emotioner Emotionellt beteende: samordning av somatiska och autonoma komponenter Reglering av emotionellt beteende från amygdala och limbiska systemet Rädsla, fobi och ångest Kognitiva faktorer vid emotioner Emotion och motivation Sömn - Vakenhet Sömnens olika komponenter: REM-sömn, non-rem-sömn Sömnförloppet under en normal natt Sömnens funktionella betydelse; Drömmar Reglermekanismer för sömn - vakenhet Sömnrelaterade sjukdomar Cirkadiska rytmer - biologiska klockor Sexuellt beteende Sexuell dimorfism - hormonell kontroll Könshormoner; effekter på neuronmorfologi Sexuell dimorfism i CNS - relation till sexuellt beteende 6

7 Inlärning, minne Definitioner: inlärning - minne - glömska Typer av inlärning Habituering, klassisk betingning Olika kategorier av minne Betydelsen av att glömma CNS-strukturer av betydelse för minne och inlärning Minne och åldrande Synaptisk plasticitet - mekanismer för inlärning och minne Kortvariga förändringar av synaptisk effektivitet Facilitering, synaptisk depression, post-tetanisk potentiering Långvariga förändringar av synapsfunktion Långtidspotentiering (LTP) Hippocampus Molekylära mekanismer för LTP 7

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Rest-tentamen Skrivsalen NERVSYSTEMETS STRUKTUR OCH UTVECKLING

Rest-tentamen Skrivsalen NERVSYSTEMETS STRUKTUR OCH UTVECKLING Vecka 38 Måndag 19-sep PRAKTISK EXAMEN :1 Tisdag 20-sep INLÄSNING Onsdag 21-sep TENTAMEN :1 SKRIVSALEN KL. 09.00-12.00 :1, 21 nov Rest-tentamen 13.00-16.00 Skrivsalen :2, Nervsystemet - från NERVSYSTEMETS

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Anatomi - Anatomi - Anatomi - Självstudier Huvud - Hals. Kaj Fried Kaj Fried Kaj Fried Jacob Berzelius grupprum

Anatomi - Anatomi - Anatomi - Självstudier Huvud - Hals. Kaj Fried Kaj Fried Kaj Fried Jacob Berzelius grupprum Vecka 3(1) Introduktion - DFM3:1, Kroppen som enhet - Anatomi - Anatomi - T3, DFM 3 ytanatomi och topografi Måndag föreläsning föreläsning Upprop Introduktion Anatomi-förel. Huvud-Hals 3 Huvud-Hals 4 16-jan

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Schema DFM3 HT xlsx 1

Schema DFM3 HT xlsx 1 35 Introduktion - :1, Kroppen som enhet - Anatomi - Anatomi - T3, DFM 3 ytanatomi och topografi Måndag föreläsning föreläsning Upprop, kursinfo Introduktion Anatomi-förel. Huvud-Hals 3 Huvud-Hals 4 29-aug

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-01-28 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 54p Akut- och

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Läk 527, Nervsystemet & Rörelseapparaten

Läk 527, Nervsystemet & Rörelseapparaten TENTAMEN T2 Läk 527, Nervsystemet & Rörelseapparaten 2 0 0 3 0 8 2 9 Kod Namn: Personnr: - texta Max: 60 poäng Godkända kursmoment: (ifylles av inst) Gk: 36 poäng Skrivtid: 5 timmar Poäng: Läs detta först:

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016 DELTENTAMEN II, 21 oktober 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016 DELTENTAMEN II, 21 oktober 2016 Namn: Mapp nr Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: Nervcellens funktion

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p)

Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p) DFM 3, moment 2: Nervsystemet Resttentamen 2012-08-21 VT12 Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p) a) I det nybildade neuralröret kommer olika neurontyper att uppstå ventralt respektive dorsalt. Beskriv

Läs mer

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan Översikt Neurovetenskap Våtvaran Neuroanatomi Hjärnans vävnader och struktur Neurofysiologi Processer i hjärnan Hjärnscanning Vilka metoder finns Varför det är svårt att tolka resultaten Mänskligt tänkande

Läs mer

Storhjärnan. Dominant sida?

Storhjärnan. Dominant sida? Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012) Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Neuropsykologi. Neuropsykologi? Neuron. Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende som följer

Neuropsykologi. Neuropsykologi? Neuron. Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende som följer Neuropsykologi? Neuropsykologi Christina Fischler, leg psykolog Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Psykologisektionen Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för läkarutbildning

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver) Nervsystemet 3 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nerver Hjärnans nerver kranialnerver Ryggmärgens nerver spinalnerver Sensoriska banor Baksträngssystemet Laterala

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Sista delen för idag Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Ryggmärgen Ansluter mot hjärnstammen Innesluten i spinalkanalen i ryggraden 40-45 cm lång och varierar i tjocklek

Läs mer

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin

Läs mer

Tentamen T5, HT 2006-12-15

Tentamen T5, HT 2006-12-15 Hälsouniversitetet i Linköping 1(6) Tentamen T5, HT 2006-12-15 Fråga 1 (12 p) Christina Andersson är en 36-årig kvinna som söker pga dålig "styrsel" i vä ben sedan 2 månader tillbaka. För 3 år sedan hade

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:

Läs mer

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S: Skrivning i centrala nervsystemets byggnad. ******************************* Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu!! 1/ Redogör kortfattat för muskelspolens

Läs mer

Akut och långvarig smärta (MF)

Akut och långvarig smärta (MF) Akut och långvarig smärta (MF) Denna artikel belyser delar av behandling vid akut respektive långvarig smärta och lyfter vissa svårigheter vid behandling. Detta främst kopplat till postkirurgisk smärta,

Läs mer

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING. Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

Blir man smart av att jogga?

Blir man smart av att jogga? Blir man smart av att jogga? Fysisk tränings påverkan på hjärnan CJ Olsson, Dr. Med. Sci. Idrottsmedicin Umeå Universitet UFBI (Umeå centre for Functional Brain Imaging) www.umeabrainimaging.com Träning

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Smärta både en känsla och ett tillstånd Definition- En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University of Pennsylvania

Läs mer

Rest Dugga 1 - OSOF

Rest Dugga 1 - OSOF 1. I trachea (luftstrupen) återfinns ett s.k. respirationsvägsepitel. Vad menas med detta, hur ser det ut och vad är typiskt för detta epitel? Vilka specialiserade ytstrukturer finns på epitelcellerna?

Läs mer

Kod... Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017)

Kod... Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017) Biomedicin 2008 T4 Namn... 08 03 19 Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017) Ditt namn är kodat. Titta efter ditt kodnummer på namnlistan i salen. Skriv endast kodnummer på varje sida

Läs mer

Synapser. ehagglund.se

Synapser. ehagglund.se Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns

Läs mer

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) Nervsystemet TENTAMEN VT01 2001-05-31 Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) I nervsystemet sker signalering över stora avstånd genom nervimpulser (aktionspotentialer) i nervcellernas axoner. Förutsättningen

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN II, 23 oktober 2015

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN II, 23 oktober 2015 Namn: Mapp nr Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: Nervsystem och

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) Revision: 2011-01-25 INTRODUKTION... 2 GENUS I MEDICINEN (T2)... 2 HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2)... 2 NERVSYSTEMET

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131)

Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131) Biomedicin HT 2008 T3 Namn... 09 01 17 Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131) Ditt namn är kodat. Titta efter ditt kodnummer på namnlistan i salen. Skriv endast kodnummer på varje sida av

Läs mer

ORGANOGENES. De första veckorna

ORGANOGENES. De första veckorna ORGANOGENES Organogensen är undervisningsmässigt indelad i två avsnitt. Under T2 behandlas utvecklingen under "de första veckorna" medan de specifika organens utveckling ligger under T3. Observera även

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-05-07. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-11-05 Utbildningsplan för Biomedicinprogrammet, 160 poäng

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer