Utvecklingsavdelningen december Fredrik Carlsson VALDELTAGANDET BLAND FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA I LUNDS KOMMUN

Transkript

1 Lunds kommun Utvecklingsavdelningen december 2010 Fredrik Carlsson VALDELTAGANDET BLAND FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA I LUNDS KOMMUN

2 Innehåll Inledning... 2 En betydelsefull grupp... 2 Syfte och frågeställning... 3 Metod och material... 3 Överlag högt valdeltagande... 4 Att rösta - en högtidlig företeelse?... 5 Stora skillnader mellan valdistrikt... 6 Vad karaktäriserar valdistrikt med högt respektive lågt valdeltagande?... 9 Orsaker till valdeltagande Orsaksanalys Sammanfattning av slutsatser Litteraturförteckning Bilaga 1.0 Mer om metoden

3 Inledning En av de mest grundläggande demokratiska rättigheter en medborgare har är rätten att regelbundet välja representanter som i sin tur ska driva deras politiska vilja. Att rösta i fria och allmänna val kan således ses som en fundamental form av politiskt deltagande. Även om högt valdeltagande i sig inte är det enda som konstituerar demokratins tillstånd är det ändå en betydelsefull indikator på hur väl demokratin fungerar. Sverige har ett högt valdeltagande i förhållande till resten av världen. Endast ett fåtal länder med demokratiska val har högre valdeltagande. Majoriteten av dessa länder har valplikt med sanktioner mot röstvägrare. Deltagandenivån i de svenska valen har fluktuerat en del sett till historien och har under de senaste 40 åren stakat sig nedåt. Sedan det rekordlåga valdeltagandet i 2002 års allmänna val har dock valdeltagandet återhämtat sig något. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika väljargrupper. Bland förstagångsväljare är deltagandenivån överlag lägre än hos den totala väljarkåren. Lund kan emellertid betraktas som ett undantag från resten av landet då valdeltagandet bland förstagångsväljarna i kommunen är relativt högt. I denna rapport analyseras valdeltagandet bland förstagångsväljarna i Lunds kommun. Rapporten bryter ner valdeltagandet bland förstagångsväljare på valdistriktsnivå och analyserar hur skillnader mellan kön, utbildningsnivå och socioekonomi påverkar valdeltagandet. Inledningsvis skall även nämnas att högt- respektive lågt valdeltagande används frekvent i denna rapport för att beskriva relativa skillnader. Vad som anses som högt valdeltagande och lågt valdeltagande är dock upp till läsaren själv att värdera. En betydelsefull grupp Förstagångsväljarna är en grupp som ofta får stor uppmärksamhet i allmänna val. Vad som avses med förstagångsväljare är dock inte helt självklart. Det kan handla om en person som inte fått rösta tidigare på grund av att han eller hon nyligen blivit svensk medborgare eller varit bokförd i Sverige i minst tre år. Det kan också handla om - och detta är vanligare än det förstnämnda - en person som uppnått en viss ålder och därmed har erhållit rösträtt. I den här rapporten analyseras förstagångsväljare som uppnått en ålder av 18 år och av det skälet fått möjligheten att för första gången rösta i ett allmänt svenskt val. Därmed intet sagt att det i denna grupp inte finns förstagångsväljare som dessutom fått rösträtt enligt det första resonemanget. Med förstagångsväljare i valet 2010 avses i denna rapport personer med rösträtt i alla eller något av valen födda mellan och I det senaste riksdagsvalet valde 87,25 % av Lunds röstberättigade invånare att gå till valurnorna. Bland förstagångsväljarna var motsvarande siffra 86,92 %. Detta är betydligt högre än i resten av landet där 75,7 % av förstagångsväljarna (i riksdagsvalet 2006) valde att utnyttja sin rösträtt. Lunds förstagångsväljare skiljer 2

4 sig därmed från resten av landets förstagångsväljare i och med att valdeltagandet är betydligt högre i Lund. Lunds kommun hade röstberättigade medborgare inför riksdagsvalet Av dessa var 6890 personer förstagångsväljare. Andelen förstagångsväljare i Lunds kommun (8,27 %) kan betraktas som relativt hög i jämförelse med övriga kommuner i landet, vilket gör dem till en särskilt intressant och betydelsefull grupp i Lund. Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att beskriva och förklara valdeltagandet bland förstagångsväljarna i Lunds kommun i de allmänna valen Den övergripande frågeställningen lyder: I hur stor utsträckning röstar förstagångsväljarna i Lund och hur kan skillnader i deras valdeltagande förklaras? Metod och material Rapporten består av två delar, en deskriptiv och en förklarande del. I den deskriptiva delen av rapporten har diagramverktyg använts för att skapa en lättläst bild över valdeltagandet i Lund. I förklaringsfasen har sambandsanalys i kombination med en regressionsanalys använts för att förklara valdeltagandet hos förstagångsväljarna. För att ta reda på valdeltagandet bland förstagångsväljarna har samtliga röstlängder från Lunds 68 valdistrikt granskats manuellt. Ur röstlängderna har information om förstagångsväljarnas röstberättigande, valdeltagande och förtidsröstande utvunnits. Informationen är i sin tur uppdelad efter valdistrikt och kön. En databas har sedan skapats där dessa variabler har kompletterats med data från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån. Den sistnämnda datakällan innefattar alla individer efter valdistrikt och är därför inte helt kompatibel med enbart förstagångsväljarna. Då valdeltagandet hos förstagångsväljare analyseras i rapporten utgör valdistrikten analysenheterna och totalbefolkningen de oberoende variablerna. Därmed bör läsaren ha validitetsproblematiken i åtanke då operationaliseringar av olika företeelser görs med en viss oskärpa i den kommande sambands- och orsaksanalysen. Datamaterialet som utvunnits från röstlängderna har hög reliabilitet med innebörden att det inte finns någon statistisk felmarginal i siffrorna på grund av att samtliga röstlängder har ingått i beräkningen. Det finns emellertid inget hundraprocentigt skydd mot den mänskliga faktorn av att räkna fel på någon eller några röster. Däremot är denna faktor så liten att den varken skulle påverka slutsatserna eller resultaten i studien. Aldrig tidigare har en så genomgripande undersökning om förstagångsväljarna gjorts i Lunds kommun. 3

5 Överlag högt valdeltagande 88% 87% 86% 85% 84% 83% 82% 81% 80% 79% 78% 1.0 Valdeltagande i Lunds kommun Samtliga väljare Förstagångsväljare Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Riksdag Kommun Region Valdeltagandet bland förstagångsväljarna i Lunds kommun var som tidigare konstaterat 86,92 % i riksdagsvalet, vilket är en mycket hög siffra. I kommun- och regionvalen var deltagandet något lägre samtidigt som skillnaden i jämförelse med hela väljarkåren var något högre. Diskrepansen i valdeltagande mellan förstagångsväljarna och resten av väljarkåren kan betraktas som väldigt låg och detta är något som utmärker Lunds kommun. Beaktar man valdeltagandet uppdelat på kön går det inte att konstatera någon relevant skillnad vad gäller riksdagsvalet. Däremot är skillnaden mellan könen påtaglig i både kommunal- och regionalvalen. Kvinnors valdeltagande är 2 till 2,5 procentenheter högre än männens. Varför det förhåller sig på detta vis kräver en egen analys och kommer därför inte att besvaras i denna rapport. 4

6 Vad gäller förstagångsväljare som varit skrivna utomlands i mer än tre år och därmed endast får rösta i riksdagsvalet - är valdeltagandet lågt. Samma sak gäller för icke svenska medborgare som varit skrivna i Sverige i mer än 3 år och således endast har rösträtt i kommun- och regionvalet. I dessa grupper går det även att konstatera att kvinnor är mer benägna att rösta än män. 1.1 Valdeltagande bland utomlands folkbokförda förstagångsväljare samt utländska förstagångsväljare i Lunds kommun 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Riksdag Kommun Region Utomlands bokförda Ej svenska medborgare Att rösta - en högtidlig företeelse? Andelen förstagångsväljare som väljer att förtidsrösta är lägre än andelen av den totala väljarkåren som väljer att förtidsrösta. I jämförelse med förstagångsväljarna som röstat i vallokalen på valdagen är skillnaden i valdeltagande mellan de olika valen avsevärt lägre hos förstagångsväljare som valt att förtidsrösta. Varför de som valt att rösta i vallokalen på valdagen i högre grad avstått från att rösta i kommun- och regionvalen är en fråga som möjligtvis har att göra med osäkerhet och bristande intresse hos väljaren. Det torde rimligtvis vara så att gruppen osäkra väljare hos de som förtidsröstar är mindre i förhållande till dem som väljer att rösta i vallokalen på valdagen. De som förtidsröstar har i högre grad bestämt sig tidigare än dem som röstar i vallokalen på valdagen. 1.2 Andel förtidsröster inklusive poströster bland förstagångsväljarna i Lunds kommun 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Riksdag Kommun Region 5

7 Anmärkningsvärt bland Lunds förstagångsväljare är även att kvinnorna förtidsröstar i en betydligt högre grad än männen. Varför det är så är svårt att svara på. En orsaksanalys visade dock att det finns ett positivt samband mellan andel kvinnor som förtidsröstar och andel med eftergymnasial utbildning. I orsaksanalysen togs även hänsyn till andra faktorer som valdeltagande bland kvinnor, andel utomlands födda och antal sjukpenningdagar per år. Andel med eftergymnasial utbildning visade sig då vara den faktorn som stod sig starkast i förhållande till dem andra. Samma modell av faktorer prövades mot andel förtidsröstande män utan att medföra några signifikanta resultat. Med hänsyn till att Lund till stor del består av högutbildade och att kvinnor, särskilt bland förstagångsväljarna, i den gruppen är överrepresenterade, kan detta stödja ett möjligt orsakssamband mellan andel som förtidsröstar och utbildningsnivå. Sambandet skulle alltså enligt detta resonemang bero på att kvinnor är överrepresenterade i analysmaterialet. Det krävs dock mer analys för att kunna dra några slutsatser om detta 1. Stora skillnader mellan valdistrikt Bryter vi ner valdeltagandet bland förstagångsväljarna på distriktsnivå finner vi stora skillnader mellan olika valdistrikt. I vissa distrikt deltar nästan alla förstagångsväljare och i andra distrikt engagerar sig knappt tre fjärdedelar av dem. Den största skillnaden uppgår till 28,23 %. Tabell 1.0 Högst och lägst valdeltagande bland förstagångsväljarna i kommunalvalet Valdistrikt Valdeltagande Valdistrikt Valdeltagande Vipelyckan 97,67% Ladugårdsmarken 75,27% Spoletorp V Veberöd, Björkhaga- 93,24% Trulsbo 73,63% Revingelyckan- Margretedal 91,46% Linero, Vikingaparken 73,33% Papegojelyckan Ö Dalby, Pinnmöllan- 91,26% Rökepipan 72,83% Torna Hällestad 91,07% Veberöd, Gamla byn 72,07% Nöbbelöv-Oscarshem 89,47% Fäladstorget 70,59% Galjevången 89,25% Klostergården SÖ 70,16% Mårtenslund 89,04% Linero, Gårdarike 70,00% Vildanden 88,94% Sankt Lars 69,84% Östra Torn, Vänortsparken 88,12% Sandby, Kyrkovång 69,44% 1 Förtidsröster innefattas i analysmaterialet av förstagångsväljarna även av poströster, något som inte är inräknat i statistiken över förtidsröster bland samtliga väljare. 6

8 Karta 1.0 Valdeltagande bland förstagångsväljare kommunvalet 2010 Karta 2.0 Valdeltagande bland förstagångsväljare i kommunvalet 2010, Staden 7

9 En annan intressant aspekt är att gapet mellan förstagångsväljarna och samtliga väljare skiljer sig åt mellan olika valdistrikt. I vissa valdistrikt röstar förstagångsväljarna i lika stor utsträckning som resten av väljarna i samma valdistrikt. I andra valdistrikt är det stora skillnader mellan valdeltagandet hos förstagångsväljarna och resten av väljarna. 100% 1.3 Diskrepans i valdeltagande mellan samtliga väljare och förstagångsväljare efter valdistrikt 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Samtliga väljare Valdistrikt (totalt 68) Förstagångsväljare I tabellen nedan visas de valdistrikt där diskrepansen mellan förstagångsväljarna och resten av väljarna inom det egna valdistriktet är som störst. Spalten till vänster visar de valdistrikt där förstagångsväljarna deltar i högre utsträckning än resten av väljarna och spalten till höger visar valdistrikten där förstagångsväljarna deltar i lägre utsträckning än resten av väljarna. Tabell 2.0 Störst positiv respektive negativ differens mellan samtliga väljare och förstagångsväljare inom samma valdistrikt Valdistrikt Positiv differens Valdistrikt Negativ differens Dalby, Pinnmöllan- Delfi 14,64% Rökepipan -14,59% Vipelyckan 11,89% Sandby, Kyrkovång -14,14% N Fäladen, Kämnärsrätten 11,33% Veberöd, Gamla byn -10,65% Mårtenslund 10,83% Veberöd, Björkhaga-Trulsbo -9,54% Vildanden 10,70% Dalby, Norrevång -9,52% Möllevången Ö 9,91% Linero, Gårdarike -9,35% Tuna 8,44% Väster -7,75% Spoletorp V 8,23% Sankt Lars -7,63% Nöbbelövs centrum 8,11% Torn -7,32% Linero, Vikingaparken 7,44% Norra Nöbbelöv -7,18% 8

10 Valdeltagande Vad karaktäriserar valdistrikt med högt respektive lågt valdeltagande? I detta avsnitt presenteras olika samband som är vanligt förekommande i valanalyser. Det är viktigt att betona att detta är en sambandsanalys och inte en orsaksförklaring. Andelen bostads- och äganderätter i förhållande till hyresrätter kan ses som ett mått på socioekonomin i ett valdistrikt. Ju större andel bostads- och äganderätter desto högre socioekonomisk status. Det finns givetvis brister med måttet eftersom boendeform är ett ganska trubbigt mått på socioekonomi. Ett annat alternativ hade varit genomsnittlig hushållsinkomst. Tyvärr är statistiken för genomsnittlig hushållsinkomst indelad i den gamla valdistriktsindelningen, vilket innebär att den praktiskt taget är oanvändbar i den här analysen. Därför används istället boendeform som mått. Det finns ett positivt samband mellan valdeltagande bland förstagångsväljare och andel boende i bostads- och äganderätter. Områdena med högst valdeltagande karaktäriseras av ett högt antal boende i bostads- och äganderätter. Inga valdistrikt där en majoritet av invånarna bor i hyresrätter har högre valdeltagande än 85,2 %. Å andra sidan finns det många valdistrikt med relativt högt valdeltagande där en majoritet av invånarna bor i bostads- och äganderätter. Högt valdeltagande är vanligare än lågt valdeltagande i dessa distrikt. Områden som utmärker sig med relativt högt valdeltagande och förhållandevis hög socioekonomisk status är exempelvis Vipelyckan, Spoletorp V, Revingelyckan, Papegojelyckan. Valdistrikt som utmärker sig med relativt lågt valdeltagande och förhållandevis låg socioekonomisk status är exampelvis Linero Vikingaparken, Fäladstorget, och Klostergården N. 98% 1.4 Valdeltagande bland förstagånsväljarna och andel boende i bostads- och äganderätter 93% 88% y = 0,1022x + 0,7488 R² = 0, % 78% 73% 68% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel boende i bostads- och äganderätter 9

11 Valdeltagande Det finns ett svagt negativt samband mellan valdeltagande bland förstagångsväljarna och missnöje bland väljarna, här mätt som andel blanka röster. Ju större andel blanka röster desto lägre valdeltagande. I områden där missnöjet är stort är även intresset av att gå till valurnorna lågt. Områdena med lågt valdeltagande och en hög andel blanka röster representeras främst av byområden samt studentdistriktet Delfi. Ett undantag är Fäladstorget där både andelen blanka röster och valdeltagande är lågt. 100% 1.5 Valdeltagande i förhållande till andel blanka röster 95% 90% 85% 80% 75% 70% y = -1,5024x + 0,8471 R² = 0, % 0,00% 0,50% 1,00% 1,50% 2,00% 2,50% 3,00% 3,50% 4,00% Andel blanka röster 10

12 Valdeltagande Nedan illustreras sambandet mellan valdeltagande och andel utomlands födda. Sambandet är negativt med innebörden att ju större andel utomlands födda desto lägre valdeltagande. Å andra sidan finns det valdistrikt med en låg andel utomlands födda invånare som samtidigt har ett lågt valdeltagande. Områden med en hög andel utomlands födda och lågt valdeltagande är exempelvis Fäladstorget, Linero Vikingaparken och ladugårdsmarken. Distrikt med en låg andel utomlands födda med lågt valdeltagande är exempelvis Sandby Kyrkovång, Veberöd och Dalby Pinnemöllan-Rökepipan. 100% 1.6 Valdeltagande bland förstagångsväljarna i förhållande till andelen utomlands födda 95% 90% y = -0,1722x + 0,8556 R² = 0, % 80% 75% 70% 65% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Andel utomlands födda 11

13 Valdeltagande Valdeltagande Det finns ett negativt samband mellan valdeltagande och genomsnittligt antal sjukpenningdagar. Ju högre genomsnitt i antal sjukpenningdagar desto lägre valdeltagande. Distrikt med ett högt genomsnitt i antal sjukpenningdagar och lågt valdeltagande är exempelvis Linero Vikingaparken, Linero Gårdarike, Fäladstorget och Veberöd Gamla byn. I den andra änden på diagrammet där valdeltagandet är högt och sjukpenningdagarna få finns studentområdena Delfi, Kämnärsrätten, Tuna och Vildanden. 100% 95% 1.7 Valdeltagande bland förstagångsväljarna i förhållande till genomsnittligt antal sjukpenningdagar 90% 85% y = -0,0026x + 0,8952 R² = 0, % 75% 70% 65% Genomsnittligt antal sjukdagar per år Det finns även ett positivt samband mellan valdeltagande och andel med eftergymnasial utbildning. Ju större andel med eftergymnasial utbildning desto högre valdeltagande. 100% 95% 90% 1.8 Valdeltagande och andel med eftergymnasial utbildning bland förstagågnsväljarna 85% 80% 75% 70% y = 0,241x + 0,7094 R² = 0, % 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Andel med eftergymnasial utbildning 12

14 Orsaker till valdeltagande Det är viktigt att lyfta fram innebörden av orsaksförklaringar för att förstå vad som egentligen avses med dem. Vad som orsakar högt eller lågt valdeltagande är väldigt komplext, givetvis är det många faktorer som spelar in. Slutligen är det varje medborgares individuella val som avgör valdeltagandet och på det individuella planet resonerar varje väljare olikt den andre. Därför existerar det minst lika många förklaringar till valdeltagande som antal väljare. Det finns ändå några generella samband som i många tidigare analyser av valdeltagande visat sig vara starkare än andra. Några av dessa redovisades i föregående avsnitt och kommer i följande att utsättas för ett svårare test. Sambanden kommer att testas mot varandra i en orsaksanalys. På så vis går det att diskriminera mellan de olika sambanden för att se vilken eller vilka samband som faktiskt står sig då vi tagit hänsyn till dem andra. Anledningen till att pröva sambanden är att vissa av dem kan vara missvisande. Exempelvis visade det sig i en undersökning bland studenter i Lund att det fanns starka samband mellan tidpunkten då studenter somnade och huvudvärk dagen därpå. Är det så att ju senare man går och lägger sig, desto större chans är det att få huvudverk dagen efter? Svaret på den frågan är ja och visst är det så att det finns ett samband mellan tidpunkt för läggdags och huvudvärk dagen efter, vilket även ökar sannolikheten för huvudvärken. Det som inte togs hänsyn till i undersökningen var alkoholförtäringen kvällen innan som ju i sig var förknippad med den sena tidpunkten för då testpersonerna somnade det torde ju vara så att alkoholen, snarare än tidpunkten för då testpersonerna somnade, orsakade huvudvärken hos dem. Sambandet finns där men utgör inte orsaken till det vi letar efter. Genom en orsaksanalys slås de irrelevanta sambanden ut och de relevanta framträder. Orsaksanalys Vid en linjär regressionsanalys av Lunds 68 valdistrikt gick det att konstatera att andel med eftergymnasial utbildning hade ett positivt samband med valdeltagande. För varje procentökning i andel med eftergymnasial utbildning steg valdeltagandet med i genomsnitt 0,24 % vid kontroll för andel utomlands födda, andel blanka röster, andel boende i bostads- och äganderätter samt genomsnittligt antal sjukpenningdagar. Även andel utomlands födda visade sig ha ett relativt starkt samband med valdeltagande. För varje procentökning i andel utomlands födda invånare sjunker valdeltagandet med i genomsnitt 0,22 %. De andra faktorerna hade ingen betydelse då dessa prövades statistiskt. I andra ordalag är utbildningsnivå och andel utomlands födda de samband som visade sig ha bäst förklaringsvärde av sambanden som prövades för att förklara valdeltagande bland förstagångsväljarna. Resultaten stämmer även bra överens 13

15 med vad som konstaterats i tidigare analyser av valdeltagande bland förstagångsväljare (Öhrvall, 2009). 14

16 Sammanfattning av slutsatser Valdeltagandet bland förstagångsväljarna i Lunds kommun i 2010 års allmänna val: Riksdagsvalet 86,92 %, Kommunalvalet 82,74 %, Regionvalet 82,81 %. De kvinnliga förstagångsväljarnas valdeltagande i kommunalvalet var 2 procentenheter högre än männens. Valdeltagandet var lågt bland förstagångsväljare som endast har rösträtt i riksdagsvalet och förstagångsväljare som endast har rösträtt i kommunoch regionvalen. Andelen förtidsröster var generellt lägre bland förstagångsväljarna än i den totala väljarkåren. Bland förstagångsväljarna förtidsröstar kvinnorna i högre utsträckning än män. Stora skillnader i valdeltagande mellan olika valdistrikt som uppgick till som mest 28,23 %. Stora skillnader mellan förstagångsväljarnas valdeltagande och resten av väljarkårens inom samma valdistrikt. Utbildningsnivå är den främsta förklaringsfaktorn till valdeltagande. Högutbildade röstar i högre utsträckning än lågutbildade. Litteraturförteckning Öhrvall, R. (2009). Valdeltagande bland förstagångsväljare. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 15

17 Bilaga 1.0 Mer om metoden För att få fram förstagångsväljarnas valdeltagande kommunvis i valet 2010 var det nödvändigt att gå in i röstlängderna och räkna för hand. Det går att få mycket information av de röstlängder som upprättas i samband med valet. Det är en röstlängd per valdistrikt och varje distrikt innehåller vanligtvis röstberättigade. Nedan är ett utdrag från en röstlängd. Nr Personnummer R K L F Leg Intygar Namn Not x Svensson, Anna Maria x Johansson, Nils Ludvig August Larsson, Hildur Alida P P Ryderling, Elis De tre rutorna efter personnumret är de som röstmottagaren använt för att markera eventuellt deltagande i de olika valen. Ilagd röst har markerats med ett streck. Står det B, P eller V innebär det att personen har förtidsröstat. Saknas rösträtt i något val så är den rutan ifylld. Utländska medborgare saknar t.ex. rösträtt i riksdagsvalet och därför är den rutan ifylld. (se Elis Ryderling). För att få fram statistik för en specifik åldersgrupp används personnumret. Röstlängderna är sorterade efter personnummer med den äldsta först och den yngsta sist. För att få fram valdeltagandet bland förstagångssväljare i valet till kommunfullmäktige räknar man ut antalet förstagångsväljare som har röstat (se dem där det är ett streck i kolumn K) och delar med antalet förstagångsväljare som har rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Förstagångsväljarna i valet 2010 är födda från till