Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Naturbild AB, Lena Israelsson Hållbar konsumtion

Transkript

1 Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Naturbild AB, Lena Israelsson Hållbar konsumtion

2 1. Miljöanpassad offentlig upphandling Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Begränsad klimatpåverkan (Delmål 1 Utsläpp av växthusgaser, Delmål 2 Effektivare energianvändning, Delmål 4 Transporter). Giftfri miljö (Precisering 2 Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig). Grundvatten av god kvalitet (Precisering 1 Grundvattnets kvalitet) Ett rikt odlingslandskap (Precisering 4 Människors hälsa) Hav i balans samt levande kust och skärgård (Precisering 1 Miljötillstånd, Precisering 2 Biologisk mångfald, Precisering 8 Hållbart nyttjande). Ett rikt växt- och djurliv (Precisering 11 Biologisk mångfald och konsumtion). Åtgärdens syfte Genom att ställa miljö- och sociala krav på varor, tjänster och entreprenader i upphandling, kan den offentliga sektorn skapa incitament för producenter att utveckla miljöanpassade varor och tjänster och därmed bidra till långsiktig hållbar konsumtion och produktion. Beskrivning av åtgärden Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den offentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. Prioriterade områden: livsmedel, kemikalier, energi, transporter Huvudaktör (vem är ansvarig för att Kommuner, statliga myndigheter, Region Skåne Medaktör (vem är med och bidrar till att Miljösamverkan Skåne, Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund, (MILOU) Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Politiker och upphandlingsansvariga i ovanstående organisationer Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Hög. Respektive organisation har möjlighet att ställa krav inom ramen för LOU. Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Andel av genomförda upphandlingar där miljö- eller sociala krav har ställts. Målnivåer för upphandlingen: 25 % ekologisk mat av den totala livsmedelsbudgeten år Eventuellt: Förnybar el (enligt Bra miljövals kriterier för grön el) Miljöfordon Förnybara drivmedel Bästa energiklass för vitvaror och kontorsmaskiner

3 Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Utbildningar och informationsinsatser riktade till politiker och upphandlingsansvariga. Verka för att mål och åtgärder för miljöanpassad upphandling tas fram inom organisationernas miljöprogram och miljöledningssystem. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Eventuella merkostnader med anledning av ställda miljökrav finansieras av respektive organisation. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Ökad inköp av ekologiska livsmedel leder till minskad spridning av kemiska bekämpningsmedel i naturen (+). En ökad konsumtion av ekologiska livsmedel från utlandet kan innebära högre klimatutsläpp från transporter (-). Osäkert om näringsläckaget från åkermarken påverkas. Inköp av MSC-märkt fisk leder till ett mer hållbart fiske med livskraftiga populationer (+). Ökad biologisk mångfald (+). Minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier till luft, vatten och mark (+). Minskad energianvändning och ökad andel förnyelsebar elproduktion (+). Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Samhällsekonomiska effekter (positiva och Miljöanpassad upphandling kan driva fram ny miljöteknik och bidra till tekniksprång inom områden där de mest angelägna miljöfrågorna kräver snabba och omfattande insatser (+). Marknaden ger tydliga signaler till lantbruket om omställning till mer ekologisk produktion (+). Import av ekologiska produkter kan öka (-). Minskad spridning av bekämpningsmedel och kemikalier i miljön bidrar långsiktigt till färre sjukdomsfall orsakade av exponering för olika miljögifter samt att hålla nere kostnader för framtida dricksvattenförsörjning (+). Miljökrav kan för vissa varor och tjänster innebära en merkostnad jämfört med om inga miljökrav ställs (-). Energieffektivisering leder till mindre kostnader för energianvändning (+). Bra miljöval el eller motsvarande innebär en viss merkostnad (-). Minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar innebär minskade samhällskostnader för klimatanpassningsåtgärder och sjukvård pga astma och andra respiratoriska besvär (+). Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Genom att ställa krav i upphandlingen som syftar till att förbättra mänskliga rättigheter i arbetslivet vid framställningen av de varor och tjänster som köps in finns en stor potential att bidra till en positiv utveckling (+). Risk om åtgärden ej genomförs Utvecklingstakten för miljöteknik riskerar att påverkas om inte offentliga verksamheter driver på genom att ställa spjutspetskriterier i upphandlingen. Diffusa utsläpp av kemikalier i miljön fortsätter med risk för långtids- och cocktaileffekter som hotar reproduktionen hos människor och djur.

4 Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Ett regionalt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling bildas (MILOU2). Politiskt stöd en politisk vilja, helst formaliserad i styrdokument såsom en miljöpolicy med tydliga miljömål är central för om miljökrav ställs eller inte. Engagemang och kunskap hos samtliga personer som är involverade i en upphandling. Synergieffekter Miljökrav driver marknaden för nya innovationer och mer miljöanpassade tjänster. Sociala krav bidrar till att förbättra livsmiljön för anställda hos producenter. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Osäkerhet om regelverket och om hur miljökrav kan ställas är ett hinder. Otydlighet om vem i organisationen som ansvarar för att miljökrav ställs i en upphandling. Målkonflikter Ökade miljökrav kan initialt innebära högre kostnader för anskaffning av produkter, varor och tjänster. Totalkostnaden för upphandlingen bör därför ses ur ett livskostnadsperspektiv vilket förutsätter att en livskostnadsanalys (LCC) genomförs vid utvärdering av anbud. 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Regionalt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling (MILOU2) bildas. Utbildningsinsatser och stöd till politiker och upphandlare genomförs av MILOU, Miljösamverkan Skåne, Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund m fl. Beslut om upphandlingsmål tas för de prioriterade områdena i offentliga organisationer. Miljökrav ställs utifrån Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling. Livskostnadsanalys används för utvärdering av anbud. Erfarenhetsutbyte sker mellan organisationer om uppföljning av miljökrav. Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar)

5 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Energikrav i upphandlingen är en åtgärd inom förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting (2009:1533), Läs mer om miljöanpassad offentlig upphandling i Naturvårdsverkets rapport 6326, Miljöanpassad offentlig upphandling En fråga om att kunna, vilja och förstå. Miljöstyrningsrådets kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling finns på webbplatsen Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategisk grupp kemikalier, Tommy Persson, Länsstyrelsen

6 2. Information om en giftfri vardag Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Giftfri miljö Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Åtgärdens syfte Syftet med åtgärden är att öka kunskapen hos alla aktörer i samhället om riskerna med farliga ämnen och samtidigt motivera alla till att medverka till minskade risker. Beskrivning av åtgärden Åtgärden bör inriktas på information och utbildning om kemikalier i varor och kemiska produkter (inkl. kosmetik och hygienprodukter) till näringsliv, allmänhet, offentlig verksamhet och bransch- och intresseorganisationer. För att skydda konsumenter kan informationsinsatserna med fördel inriktas på vardagsvaror med stor spridning i samhället och varor med potentiell exponering av känsliga grupper, t.ex. barn och ungdomar. Förslagsvis kan följande varugrupper prioriteras de närmaste åren: Byggprodukter och inredningar Elektriska och elektroniska produkter Kläder och skor Leksaker och andra varor avsedda för barn Kosmetik och hygienprodukter Tilläggas kan att regeringen har gjort giftfri miljö till en av de miljöpolitiska huvuduppgifterna under mandatperioden och bl.a. pekat ut ovanstående varugrupper som prioriterade områden i kemikalietillsynen. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen och kommunerna Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Näringsliv, allmänhet, offentlig verksamhet, bransch- och intresseorganisationer Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor rådighet Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Genom det regionala åtgärdsprogrammets remissrunda och därpå följande förankringsmöten. Önskvärt vore att den strategiska gruppen för Kemikalier ombildades till en arbetsgrupp för åtgärder med uppgift att förankra och följa upp åtgärder mot en giftfri miljö Centrala myndigheter, offentlig verksamhet och intresseorganisationer Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Årlig uppföljning av utförda informationsinsatser. Målsättningen är att genomföra minst en informationsinsats per år fram till 2015 Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Budgetpost i den offentliga verksamhetens budget 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Samhällsekonomiska effekter (positiva och

7 Leder till en ökad medvetenhet och i längden till en minskad spridning av miljöfarliga ämnen genom varor. Bidrar till minskad kemikalieanvändning globalt. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Samarbete mellan kommuner Synergieffekter Bidrar till hållbar konsumtion Risk om åtgärden ej genomförs Ökad risk för att den sammanlagda exponeringen av miljöfaliga ämnen via alla exponeringskällor blir skadlig för människor och miljön. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Begränsad ekonomi i mindre kommuner. Kanske större kommuner därför kan dra det stora lasset och inkludera småkommunerna. Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategiska gruppen Kemikalier Marianne Nordenadler

8 Ifylld åtgärdsmall saknas, kommer senare. Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 3. Undervisning för hållbar utveckling En fortbildning om hållbar utveckling tas fram och erbjuds lärare inom för-, grund-, och gymnasieskolan för att öka miljömedvetenheten hos barn och ungdomar. Klimatsamverkan Skåne Malmö högskola, Hållbar Utveckling Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

9 Ifylld åtgärdsmall saknas, kommer senare. Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 4. Kompetensutveckling för beslutsfattare Kompetensutvecklingsinsatser genomförs för lokala och regionala beslutsfattare inom de nationellt prioriterade miljöområdena klimat, havsmiljö, giftfri vardag och biologisk mångfald. Kommuner, Region Skåne Länsstyrelsen, Miljösamverkan Skåne, Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund

10 Ifylld åtgärdsmall saknas, kommer senare. Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 5. Kompetenscentrum för miljöanpassad upphandling Regionalt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling etableras (MILOU2) för att stärka och stimulera offentliga aktörer i den offentliga upphandlingen. Hållbar Utveckling Skåne, Kommunförbundet Skåne Kommuner, Region Skåne, Statliga myndigheter

11 Datum: Inköp av ekologiska livsmedel och klimatsmart mat Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Hav i balans samt levande kust och skärgård Hållbart nyttjande Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald och konsumtion Åtgärdens syfte Produktion av mat står för stora utsläpp av växthusgaser. Att ta klimathänsyn när mat upphandlas är en viktig åtgärd för att minska utsläppen. Produktion av kött genererar 18 % av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än transportsektorn gör. Konsumtionen i Sverige har ökat med 40 % sedan 1990 vilket är ett problem ur klimatsynpunkt. Ett syfte med åtgärden är minska klimatpåverkan från den mat som serveras, att minska konsumtionen av kött är viktig del av detta eftersom kött har överlägset störst påverkan. Det är också viktigt att välja mat efter säsong samt när kött serveras, välja kött som bidrar till en bättre miljö. Eftersom reglerna kring upphandling är krångliga kan det ta längre tid att genomföra den del av åtgärden som handlar om att välja miljöbra kött och säsongsanpassade grönsaker. Att minska konsumtionen av kött borde däremot alla skolor och vårdinrättningar kunna genomföra relativt omgående. Att minska konsumtionen kan göras t ex genom att andelen kött som serveras per portion minskas eller genom att välja en dag i veckan då kött eller fisk inte serveras. Kött är en förhållandevis dyr råvara, genom att minska konsumtionen kan medel frigöras för att köpa kött med mindre klimatpåverkan. Undersökningar visar att svensk kött generellt är bättre ur klimatsynpunkt än importerat. Dessa klimatval är rekommenderade av Konsumentverket genom Ät S:M:A:R:T-konceptet (Konsumentverket, 2008), där maten till 75 procent består av ekologiskt hållbara livsmedel och icke hotade fiskarter, andelen vegetabilier motsvarar en vegetarisk dag per vecka. Ett särskilt utbildnings- och inspirationspaket finns för skolor. Konsumtionen av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn i Skåne bör vara minst 25% år 2013 och 40% år En ökad efterfrågan stimulerar ekologisk produktion. Långsiktig strategi för offentlig upphandling i stat/kommun kan leda både till en ökad efterfrågan och större säkerhet under den omställningsperiod som finns vid övergång till ekologisk odling. Risken under omläggningsperioden bör också delas mellan producent, förädlingsföretag. Samhället bör också stötta exempelvis i form av individuellt företagsstöd under omläggningsperioden, stöd för rådgivning. Beskrivning av åtgärden Ekologiska livsmedel och mat med låg klimatpåverkan efterfrågas och köps in i större omfattning av offentlig sektor. För minskad klimatpåverkan väljs grönsaker efter säsong och mindre andel kött serveras (genom mindre andel per portion eller kött- och fiskfri dag). Det finns också en ambition att upphandla kött där produktionen bidrar till en bättre miljö. Till 2013 ska konsumtionsmålet för offentlig sektor om minst 25 % ekologiska livsmedel uppnås. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Kommuner, Region Skåne, Statliga myndigheter Ekocentrum, (MILOU)

12 Datum: Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Upphandlande enheter på kommuner, Region Skåne och statliga myndigheter. Lantbruksoch trädgårdsföretag, livsmedelsförädlare. Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor regional rådighet utifrån förutsättningarna i LOU. Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Information riktad till politiker, upphandlingsansvariga, kostchefer samt utbildning riktad till storkökspersonal. Djupadalsskolan i Malmö är ett gott exempel som kan lyftas fram. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Klimatpåverkan från måltiderna blir mindre, konsumenter blir mer vana vid att äta mer grönsaker och svenska råvaror. Minskad spridning av kemiska bekämpningsmedel, ökad biologisk mångfald, ökad kretsloppstänkande på lokalnivå vid produktion. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Bättre hälsa hos befolkningen. Ett ökat antal arbetstimmar i livsmedelsnäringen ger fler arbetstillfällen vilket gör att fler kan bo kvar på landsbygden. Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Intresserad personal i storköken, engagerade politiker och beslutsfattare som vill satsa på minskad miljöpåverkan från maten. Trovärdig kommunikation av Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Antal kommuner och offentliga aktörer som har antagit beslut om klimatsmart mat. Andelen inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till totala livsmedelsinköpen i kr. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Grönsaker och baljväxter är billigare än kött och fisk och därför sparar man pengar på åtgärden. Miljöbra kött kostar mer men genom att servera mer grönsaker till en måltid och säsongsanpassade sådana kan dessa kostnaden för köttet minskas. Genom att minska spillet av mat kan kostnaderna bli lägre. Samhällsekonomiska effekter (positiva och Lantbruken får ökad inkomst (gäller för vissa grödor/kulturer) Minskad import Ökat antal arbetstillfällen Risk om åtgärden ej genomförs Fortsatt ökande klimatutsläpp från vår livsmedelskonsumtion. Ingen minskning av spridningen av kemiska växtskyddsmedel, ökad import av livsmedel. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Ointresse hos berörda offentliga aktörer. Mycket långa avtalsperioder inom offentlig upphandling med låg flexibilitet kan initialt verka hämmande för utvecklingen.

13 Datum: marknadssignaler i kombination med långsiktig försörjning av rådgivning, forskning mm riktat till livsmedelsproducenter. Synergieffekter En kost med mer grönsaker och bönor och bra för hälsan, att välja ett miljöbra kött ur miljösynpunkt påverkar flera miljömål positivt direkt eller indirekt; Ingen övergödning, Giftfri miljö, Biologisk mångfald, Grundvatten av god kvalitet och Begränsas klimatpåverkan. Konsumentbeteende. Åldersstrukturen bland aktiva lantbrukare bromsar utvecklingen eftersom de äldre i lägre grad är intresserade att börja med en helt ny, mera riskfylld, produktionsgren även om det kan var lönsammare. Brist på råvaruförädling och distributionslösningar kan komma att hämma den ekologiska produktionen. Målkonflikter Inga 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Beslut om mål för ekologiska livsmedel och klimatsmart mat hos aktörer. Utbildning och information till upphandlare, kostchefer och kökspersonal genom Ekocentrum och MILOU. Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) Kostnad och besparing beror på hur noggrann planering är. Åtgärden går att genomföra utan att matkostnaderna ökar. 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen ökat med ca 40 procent. Vi äter idag cirka 85 kg kött per person och år, vilket är en ökning med ca 60 % jämfört med hur mycket kött som konsumerades på 60-talet. Enligt Livsmedelsverket får vi i oss onödigt mycket protein från kött, något som även ökar risk för magcancer. Maten vi äter står för en tredjedel av vår klimatpåverkan, en stor del av detta orsakas genom köttproduktion.

14 Datum: För att undvika klimatförändringar måste våra utsläpp av växthusgaser per person minska kraftigt. Det innebär att köttkonsumtionen oavsett produkt och produktionsslag måste minska kraftigt. Skillnaden i utsläpp av växthusgaser är stor mellan kött och vegetabilier. En vegetarisk måltid mer än halverar måltidens klimatpåverkan. En minskad köttkonsumtion vore även bra för folkhälsan. I Sverige används 70 % av åkerytan till att odla foder och 50 % av all odlad spannmål går till foder vilket innebär stora resursförluster i energiomvandlingen. Vi importerar även mycket soja och palmmjöl till djurfoder, vilket medför miljömässiga och sociala problem i andra länder. Studier (Cederberg mfl 2009) pekar på att svensk köttproduktion ger lägre utsläpp av växthusgaser än produktion i många andra länder. Till det kommer att betande nötboskap gynnar biologisk mångfald och andra miljömål. Och om vi vill konsumera mjölk är det naturligt att nyttja även köttet från produktionen. Det är viktigt att både dra ner på köttkonsumtionen och när vi äter kött, välja kött vars produktion bidrar till en bättre miljö, inte minst kött från produktionsformer som ekologiskt och svenskt naturbeteskött från nöt och lamm. Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Åtgärdsförslagets delar om klimatsmart mat Helena Nilsson, Länsstyrelsen Marie Jeppsson, Länsstyrelsen Åtgärdsförslagets delar om ekologiska livsmedel För Strategiska gruppen Kemikalier: Mette Olsson, Länsstyrelsen, Göran Kihlstrand, LRF, Ewa Björnberg, Lunds kommun LRFs hållning är att produktionen ska överensstämma med behovet.

15 7. Utbildning om offentlig upphandling för lokala producenter/leverantörer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Ett rikt odlingslandskap Jordbruksmarkens produktionsförmåga Åtgärdens syfte Att utbilda lantbrukare och offentliga aktörer i hur man kan genomföra offentlig upphandling på ett sådant sätt att närproducerade råvaror från jordbruket används. Beskrivning av åtgärden Kurser till lantbrukare hur de kan samarbeta för att kunna konkurrera bättre vid upphandlingar, kurser till offentliga aktörer för att kunna genomföra upphandlingar som bidrar till att vi når miljömålen. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen Lrf Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Lantbrukare, offentliga aktörer Regional rådighet (kan vi hantera Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) åtgärden på regional och lokal nivå) Ja Antal deltagare på kurser, i förlängningen genom att se hur andelen närprocuderat Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) påverkats. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Kompetensutveckling för lantbrukare inom Ett rikt odlingslandskap 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Indirekta effekter av att småskaliga producenter kan fortsätta sin verksamhet är att vi får ett Levande landskap och en Levande landsbygd Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Samverkan mellan lantbrukare kan skapa synergieffekter även inom andra områden. Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Ökad kunskap och acceptans hos politiker och allmänhet. Synergieffekter Kan stimulera samverkan mellan lantbrukare även inom andra områden Samhällsekonomiska effekter (positiva och Stärkt livsmedelsproduktion, Levande landsbygd Risk om åtgärden ej genomförs Nedlagd jordbruksmark i avfolkningsbygd. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Kortsiktiga ekonomiska intressen, en felaktig tolkning av Lagen om offentlig upphandling Målkonflikter Att ha högre ställda miljökrav vid en upphandling gör ibland att produkterna blir dyrare, vilket gör att det kan bli konflikt med ekonomiska intressen.

16 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Kurser (antal kurstillfällen?) för lantbrukare (producenter), samt kurser för ansvariga för upphandling i offentlig verksamhet. Tidplan År Aktivitet Aktör 2012 Kurser Länsstyrelsen Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) Beror på antal kurser 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Finansieras och genomförs som kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för målområdet Ett riktodlingslandskap. Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategisk grupp biologisk mångfald

17 8. Energikrav i tillsynen Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Miljökvalitetsmålet Begränsad Klimatpåverkan. Bidrar till att uppfylla delmålen för Effektivare Energianvändning och Utsläpp av växthusgaser. Åtgärdens syfte Energifrågor kommer att arbetas in i det löpande arbetet med tillsynen med en tydlig arbetsmetodik. Beskrivning av åtgärden Åtgärden syftar till att ta fram en effektiv arbetsmetodik för Energikrav inom tillsynen. Länsstyrelsens tillsynsenhet kommer att arbeta utefter denna arbetsmetodik med energifrågor i tillsynen. Målet är även att ställa krav på energikartläggning och energibesparande åtgärder för ABCanläggningar och U-verksamheter senast år Huvudaktör (vem är ansvarig för att Länsstyrelsen i Skåne län Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) ABC-anläggningar och U-verksamheter Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Ja Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Internt beslut finns för att arbeta med energifrågor i den ordinarie tillsynen. 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Minskad energianvändning leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Ingen tydlig effekt Framgångsfaktorer och stödjande Medaktör (vem är med och bidrar till att Kommunerna, (stöd från Energimyndigheten) Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Kontroll av det löpande arbetet med energikrav inom tillsynen, där det ställs krav på energikartläggningar och energibesparande åtgärder. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Inom Länsstyrelsens befintliga verksamhet. Samhällsekonomiska effekter (positiva och Minskad energianvändning minskar kostnaderna för företag och verksamheter. Risk om åtgärden ej genomförs Inga minskade kostnader och miljövinster för företag och verksamheter. Hinder och hämmande strukturer (vilka

18 strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Att det finns ett internt beslut om att ta fram en arbetsmetodik för arbete med Energikrav inom tillsynen. Synergieffekter Målkonflikter Fisk luft, Bara naturlig försurning - faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Att det interna beslutet för energikrav inom tillsynen inte genomförs. 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Det finns ett beslut att Länsstyrelsens tillsynsenhet ska arbeta in frågan i det ordinarie tillsynsarbetet. Tidplan År Aktivitet Aktör 2012 Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Klimat och Luft

19 Datum: 9. Minskade utsläpp från biobränsleeldning Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) FRISK LUFT 1. Bensen Halten av bensen överstiger inte 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. (Ingen ändring) 2. Bens(a)pyren Halten av bens(a)pyren överstiger inte 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. (Ingen ändring) 3. Butadien Halten av butadien överstiger inte 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. (Ingen ändring) 4. Formaldehyd Halten av formaldehyd överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. (Ingen ändring) 5. Partiklar Halten av: Partiklar (PM2,5) överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM10) överstiger inte 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. 6. Marknära ozon Halten av marknära ozon överstiger varken 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmars-medelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. Ozonindex överstiger inte mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april september. 7. Kvävedioxid Halten av kvävedioxid överstiger varken 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98- percentil). 8. Korrosion Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Åtgärdens syfte Åtgärden syftar till att minska utsläppen av skadliga luftföroreningar från biobränsleeldning. Beskrivning av åtgärden Tillsyn av småskalig till storskalig biobränsleeldning och tillse att Bästa Möjliga Teknik används. Starta ett interkommunalt nätverk med kunskapsutbyte om BAT för biobränsleeldning. Se t ex rapport från Miljösamverkan Skåne Småskalig fastbränsleeldning Huvudaktör (vem är ansvarig för att Kommunerna Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Medaktör (vem är med och bidrar till att

20 Datum: Alla Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Ja Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Information 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Halten av luftföroreningar kommer att minska Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Ingen tydlig effekt Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Lättillgängligt informationsmaterial Synergieffekter Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) Inom befintlig verksamhet Samhällsekonomiska effekter (positiva och Stora samhällsekonomiska positiva effekter. Ökad hälsa hos befolkningen pga minskade partikelhalter. Risk om åtgärden ej genomförs Miljökvalitetsmålet kommer ej att uppnås. Fortsatt stor sjukdomsförekomst och dödlighet pga luftföroreningar. Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Tidsbrist hos handläggare och bortprioritering Målkonflikter 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) Kommunerna ska genomföra de åtgärder som är lämpligast i respektive kommun. Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar)

21 Datum: 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Klimat & Luft

22 10. Utbyggnad av fjärrvärme Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Miljökvalitetsmålet Begränsad Klimatpåverkan. Delmålen: Effektivare energianvändning: Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren Utsläpp av växthusgaser: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än år Åtgärdens syfte Fortsatt satsning på fjärrvärme genom utbyggnad och ihopkoppling av nät, ökad använding av biobränslen och nyttjande av spillvärme från industriverksamheter. Beskrivning av åtgärden Skapa en regional bild över hur fjärrvärme situationen ser ut och potentiella utbyggnadsområden för Fjärrvärme/fjärrkyla i Skåne. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Kommuner, Energibolag Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Kommuner, Energibolag, Myndigheter, etc. Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Ja Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Medaktör (vem är med och bidrar till att Verksamhetsutövare, Klimatsamverkan Skåne Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) En regional bild finns framtagen över hur fjärrvärme situationen ser ut. Finansiering (hur ska åtgärden finansieras) 2. Förväntade effekter av åtgärden Miljömässiga effekter (positiva och Minskade växthusgasutsläpp Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Ingen tydlig effekt Samhällsekonomiska effekter (positiva och Säker och trygg värmetillförsel Risk om åtgärden ej genomförs Fler använder el för uppvärmningsändamål. Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Vilja att bygga ut och öka användningen av biobränslen i fjärrvärmenätet. Synergieffekter Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Ovilja från kommuner och verksamhetsutövare Målkonflikter Fisk luft - 3. Genomförandestrategi

23 Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) En regional bild över hur fjärrvärme situationen ser ut och potentiella utbyggnadsområden för fjärrvärme/fjärrkyla i Skåne tas fram. Tidplan År Aktivitet Aktör 2012 Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar) 4. Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Klimat och Luft

24 Datum: Utfasning av särskilt farliga ämnen inom byggande Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt mål och om möjligt preciseringar som åtgärden bidrar till) Giftfri miljö Användning av särskilt farliga ämnen har upphört Åtgärdens syfte Att fasa ut särskilt farliga ämnen inom byggande och vägkonstruktion Beskrivning av åtgärden Offentliga verksamheter ställer krav på att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra inom all ny- och ombyggnation. Ställ krav på att byggprodukter som uppfyller kraven i BASTA och Byggvarubedömningen ska användas i största möjliga utsträckning. Informera och utbilda alla relevanta aktörer om de krav som ställs i de båda systemen. Påverka dem att även inkludera alla ämnen på SIN-list och Vattendirektivets prioriterade ämnen bland sina krav. Huvudaktör (vem är ansvarig för att Offentliga verksamheter, samtliga utförare av byggjobb i Skåne Målgrupp (vem riktar sig åtgärden till) Samtliga beställare av byggjobb i Skåne. I så många förfrågningsunderlag och beställningar som möjligt måste det stå: De byggvaror och kemiska produkter som används ska finnas med i BASTA:s eller Byggvarubedömningens databaser. Alla undantag ska motiveras av entreprenören. Om man väljer att använda produkter som inte finns med i någon av databaserna måste beslutet baseras på en fullständig förteckning av produktens innehåll. Offentliga upphandlare bör ligga i täten. Regional rådighet (kan vi hantera åtgärden på regional och lokal nivå) Stor rådighet 3 Förankring (hur ska åtgärden förankras hos huvudman) Utformas i samarbete med t.ex. Sveriges Byggindustrier, Kommunförbundet, Fastighetsägarföreningen, SBC, HSB, Riksbyggen, Akademiska Hus och Svenska Bostäder 2. Förväntade effekter av åtgärden Medaktör (vem är med och bidrar till att Länsstyrelsen eller Kommunförbundet Skåne Uppföljning (hur ska åtgärden följas upp) Antal skånska beställare som är medlemmar i Byggvarubedömningen. Försäljningsstatistik för registrerade produkter i BASTA och Byggvarubedömningen. Målet är att 50 % av de skånska offentliga beställarna av byggtjänster ska vara registrerade i Byggvarubedömningen innan Finansiering (hur ska åtgärden finansieras)

25 Datum: Miljömässiga effekter (positiva och Färre gifter finns i miljön framöver och i lägre halter, större sannolikhet för bevarad råvatten- och livsmedelskvalité, hälsa samt biologisk mångfald Sociala effekter (positiva och negativa, kvantifiera gärna) Framgångsfaktorer och stödjande strukturer (vilka förutsättningar behövs för att åtgärden kan genomföras med bästa effekt) Databaserna BASTA och Byggvarubedömningen är utgångspunkten, se resp. Dessa kan behöva kompletteras med ämnen från SINlist, som förtecknar de ämnen som uppfyller kraven för särskilt farliga ämnen, och Vattendirektivets prioriterade ämnen. Synergieffekter Samhällsekonomiska effekter (positiva och Kostnader för sanering o.d. blir lägre om spridningen inte har hunnit så långt Risk om åtgärden ej genomförs Högre saneringskostnader och fler sjukdomsfall i framtiden Hinder och hämmande strukturer (vilka faktorer kan försämra genomförandet och utfallet av åtgärden) Motstående intressen som hävdar att 1. kraven på särskilt farliga egenskaper inte är uppfyllda och att miljömyndigheterna ska bevisa sina påståenden 2. användningen sker på slutet sätt utan att tillräckliga bevis presenteras, 3. viss historisk användning måste få fortsätta utan att relevanta alternativ presenteras osv. Målkonflikter Se rutan ovanför 3. Genomförandestrategi Genomförande (hur ska åtgärden genomföras) I första hand är detta ett mål som ska uppnås av beställare och utförare i byggbranschen. Informations- och utbildningsinsatser behövs som påtryckning och stöd. Myndighetsbeslut om förbud måste fattas i de fall användningen inte upphör. Tidplan År Aktivitet Aktör Resurser Kostnad (totalt kr) Besparing (totalt kr) Arbetsinsats (personal dagar)

26 Datum: Övrigt Övrig information om åtgärden Förslag lämnat av (strategisk grupp/organisation/namn) Strategiska gruppen Kemikalier Leif Runeson VA SYD

27 Ifylld åtgärdsmall saknas, kommer senare. Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 12. Avfallsminimering Kartlägg flöden av material i verksamheten, från kravställande till kvittblivning av avfall. Hitta minst fem förbättringsåtgärder som kan minska onödig resursförbrukning (felbeställningar, skadat material, spill etc.) Näringslivet och offentlig sektor

28 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost