vid varje ny människa ställs man inför ett nytt dilemma

Transkript

1 Kandidatuppsats vid varje ny människa ställs man inför ett nytt dilemma Professionsetiska dilemman i mötet med biblioteksanvändaren. Författare: Samuel Sickeldal Malin Thorell Handledare: Sara Ahlryd Examinator: Joacim Hansson Termin: VT20 Ämne: Biblioteks- och informationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2BO02E

2

3 Abstract This bachelor's thesis aims to shed light on the professional ethical dilemmas that may arise in public libraries, what tools the librarians use, and what role experience plays in ethical thinking. With a theoretical framework based on Dreyfus and Dreyfus, as well as Säljö, we paint a picture of how ethical learning takes place in accordance with the five-step model, as well as how different tools can be used at the different levels of learning. Our findings suggest that experience is not equal to be an ethical expert, and that the tools that the librarians uses are useful on the lower levels of awareness, but that the librarians tends to act with more intuition when he/she grows more in their experience, although there are some cases where the expert still uses rules. English title: "... with every new person, you are faced with a new dilemma..." Professional ethical dilemmas in meeting with the library user. Nyckelord biblioteksprofession, professionsetik, etiska dilemman, folkbibliotek, fem-stegsmodellen, librarians, professional ethics, Tack Vi vill först och främst tacka bibliotekarierna som medverkat i intervjuerna. Sedan vill vi rikta ett stort tack till Sara Ahlryd för god handledning. Slutligen vill vi tacka våra nära för att de stått ut med oss under dessa intensiva veckor, och sist men inte minst, varandra för ett gott samarbete.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition 2 2 Tidigare forskning Etiska dilemman Problemanvändare och rätten till rummet Tillgång till information Neutralitet Verktyg i det etiska tänkandet Etiska riktlinjer och bibliotekslagen Organisationens riktlinjer Den inre etiska kompassen Professionsetik -utbildning & erfarenhet Konkreta lösningar på etiska dilemman 9 3 Metod och material Val av metod Urval av intervjupersoner Intervjuguide Intervjuernas genomförande Metod för tematisering av materialet Analysmetod 13 4 Teori Fem-stegs-modellen enligt Dreyfus & Dreyfus Appropriering 18 5 Resultat Presentation av informanterna Etiska dilemman Medieinköp Problemanvändare Tillgång till information Privat information Rätten till rummet Verktyg i det etiska tänkandet Etiska riktlinjer och bibliotekslagen Organisationens riktlinjer Kollegor Den inre etiska kompassen Erfarenhet Studieerfarenhet Yrkeserfarenhet Konkreta lösningar på etiska dilemman 32

5 5.5.1 Förbud Externa resurser 33 6 Analys Verktyg Nybörjare Avancerad nybörjare Kompetent Skicklig Expert Erfarenhet Nybörjare Avancerad nybörjare Kompetent Skicklighet Expert 40 7 Diskussion och slutsatser Arbetsuppgifter som inte tillhör bibliotekarierna Avsaknad av upphovsrätt som etiskt dilemma Olika bibliotekarier har olika lösningar på samma etiska dilemma Riktlinjer gör skillnad, ibland Hur fattas beslut i etiska dilemman? Konkreta åtgärder eller problembibliotekarier? Erfarenhet som verktyg Professionsetisk utbildning är viktigt, men för vem? Vidare forskning 47 Sammanfattning 48 Referenser 49 Bilagor Intervjuguide Mejlkontakt 1

6 1 Inledning Bemötande och relationen med användarna är en central del av det dagliga arbetet hos de allra flesta bibliotekarier. Bibliotekarien, inte minst folkbibliotekarien ställs ofta inför dilemman i mötet med användarna som är etiskt utmanande och svåra att lösa. Etiska dilemman kan dagligen uppstå i varierande storlek och bibliotekarien förväntas lösa dem. Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 254) påpekar svårigheterna i att veta om beslutet som fattats för att lösa ett etiskt dilemma var det rätta, oftast är konsekvenser inte tydliga eller direkta då beslutet främst påverkar användaren på individnivå. Vi har intervjuat sju yrkesverksamma folkbibliotekarier från olika delar av Sverige för att ta reda på hur de upplever och hanterar etiska dilemman. Bibliotekariernas utsagor undersöks med hjälp av Dreyfus och Dreyfus (2004) fem-stegs-modell som kan appliceras på och förklara individers utveckling av det etiska tänkandet. Hur gör bibliotekarierna när de försöker lösa de problem som uppstår? Vilka verktyg finns det att ta hjälp av? Likt flera andra professioner har även biblioteksprofessionen olika etiska koder och riktlinjer som bland annat ska verka för att hjälpa yrkesverksamma att fatta beslut i dessa lägen. Riktlinjerna finns på olika nivåer inom professionen, där den mest etablerade och internationellt utbredda är IFLA: Professional Codes of Ethics for Librarians (IFLA, 2012), som har översatts till flera olika språk, däribland även svenska (IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister). Utöver etiska riktlinjer finns även Bibliotekslagen (2013) som berör bibliotekets uppdrag och lokala policys som innehåller mer specifika riktlinjer för varje bibliotek. Det går dock att diskutera kring vad de etiska riktlinjerna kan bidra med till professionen. I Bibliotekariens praktiska kunskap om kunskap, etik och yrkesrollen (Schwarz, 2016) vittnar en lång rad bibliotekarier om olika former av möten som har ställt etiska principer i konflikt med verkligheten. Många återkommer till att de etiska riktlinjer som finns är bra, men inte tillräckliga för att kunna hantera vissa situationer. Fallis (2006) skrev om att de etiska riktlinjerna är bra som just riktlinjer, men att det krävs mer av dem om de ska vara användbara i praktiken. Kanske finns det andra verktyg som bibliotekarierna utvecklar och använder sig av? Hur ska bibliotekarien göra när de etiska riktlinjerna eller bibliotekets grundvärden ställs emot varandra? Det finns ingen handbok eller prioritetslista som går att applicera i alla lägen. Bibliotekarien måste själv göra en bedömning av varje enskild situation där hen ska förhålla sig till de etiska riktlinjerna som finns, organisationens egna riktlinjer och policys, bibliotekslagen och under de byråkratiska aspekterna står individen och samhällsmedborgaren som biblioteket ska stötta och hjälpa. Problematiken i att bibliotekarien står ensam inför de etiska dilemman som uppstår på biblioteket måste lyftas inom professionen och samhället. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkbibliotekarien hanterar professionsetiska dilemman som kan uppstå i mötet med biblioteksanvändaren. 1(51)

7 Därigenom blir det även intressant att undersöka vilken typ av etiska dilemman de olika bibliotekarierna upplever att de utsätts för. Vi är intresserade av att ta reda på hur bibliotekarierna tänker i det etiska beslutsfattandet och vad de grundar sina beslut i. Vi vill även finna svar på hur bibliotekarierna själva upplever att deras förmåga att fatta etiska beslut har förändrats i takt med att de har fått mer arbetslivserfarenhet. Detta för att skapa en bättre förståelse för de etiska utmaningar som folkbibliotekarier ställs inför i arbetet med användarna. 1.2 Frågeställningar Detta är de forskningsfrågor som vi har arbetat utifrån. Vilken typ av etiska dilemman upplever folkbibliotekarierna att de ställs inför i mötet med biblioteksanvändaren? Vilka verktyg använder bibliotekarierna sig av för att lösa etiska dilemman som uppstår? Vilken betydelse anser bibliotekarierna att deras erfarenhet spelar för roll vid beslutsfattande i etiska dilemman? 1.3 Avgränsningar I denna uppsats har vi valt att fokusera på utbildade och yrkesverksamma folkbibliotekarier med olika mycket yrkeserfarenhet. Geografiskt har vi begränsat oss till Sverige, med stor spridning inom landets gränser. Vi har valt att endast undersöka temat ur folkbibliotekariernas perspektiv och kommer därför inte att ta reda på hur användarna upplever de möten och dilemman som uppstår. Arbetet utgår ifrån professionsetiska dilemman främst i det fysiska mötet med biblioteksanvändaren, med undantag för inköpsförslag som i vissa fall lämnas via mejl. 1.4 Disposition I kapitel två presenteras den litteratur och forskning som vi finner intressant i relation till detta arbete. Forskningen presenteras utefter olika teman som samtliga berör olika aspekter av bibliotekariers professionsetik. Kapitel tre består av en ingående förklaring av studiens metod och genomförande. Där förklaras hur de semistrukturerade intervjuerna har gått till, hur intervjupersonerna valdes ut och hur intervjuguiden utformades. Kapitlet innehåller även en förklaring av de metoder som har använts vid tematisering och analys av materialet. Kapitel fyra inleds med en förklaring av Dreyfus och Dreyfus (2004) fem-stegsmodell och dess etiska aspekter som används som teoretiskt ramverk i detta arbete, vidare presenteras även Säljös (1992) teori om appropriering som även den fyller en funktion i studien. Kapitel fem består av studiens resultat i form av sammanfattningar och citat från intervjuerna med bibliotekarierna. Resultatet är indelat efter de teman som framkom under intervjuerna. 2(51)

8 Kapitel sex innehåller en analys av informanternas verktyg och erfarenhet i relation till professionsetik, detta utifrån Dreyfus och Dreyfus (2004) fem-stegs-modell och Säljös (1992) approprieringsteori. Kapitel sju består av en diskuterande del där resultatet och analysen kopplas ihop med den tidigare forskningen och vi besvarar frågeställningarna. Här presenteras även de slutsatser som vi har kunnat göra utifrån studiens resultat. Kapitlet avslutas med en kort presentation av vidare forskning. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av undersökningen och texten, framförallt sammanfattas svaren på de forskningsfrågor som vi har ställt i kapitel ett. 3(51)

9 2 Tidigare forskning Inom forskningsområdet bibliotekariers professionsetik finns det många intressanta frågeställningar att undersöka. Det är ett brett område som kan innefatta allt från copyright och yttrandefrihet till professionsetiska riktlinjer och bibliotekariens möte med användaren, som vi har valt att fokusera på i denna uppsats. Vi har arbetat med den tidigare forskningen parallellt med bearbetningen av intervjumaterialet, och har därför haft möjligheten att söka efter och innefatta forskning som berör de teman som under intervjuerna visat sig vara centrala för studien. En viktig del av forskningen kring bibliotekariers professionsetik berör informationsetiska frågor. Fallis (2007, s. 32) argumenterar för hur kunskap om informationsetik kan hjälpa bibliotekarier och andra anställda inom B&I att fatta beslut när de står inför etiska dilemman. Hen menar att delar av de etiska dilemman som bibliotekarier upplever idag har trätt fram hand i hand med ny teknologi, men att den största diskussionen rör sig kring tillgång till information, konstnärlig frihet, privatliv, rättvis tillgång till information samt rätten att skydda sitt verk. När det handlar om etiskt beslutsfattande i biblioteksarbete så menar McMenemy, Poulter och Burton (2007, s. 11) att det främst finns fyra olika faktorer som spelar in och påverkar beslutsfattandet. Dessa menar de skulle vara employers ethical code, professional association s ethical code, personal ethical beliefs och society s ethical norms. McMenemy et al. (2007, s. 111) klargör att beslut alltid ska fattas med servicen i bästa intresse och samtidigt vara etiskt förankrade. De forskare som vi valt att inkludera är till största del aktiva i västvärlden, och då främst ur en amerikansk kontext. Fördelaktigt hade varit att enbart redovisa forskning som gjorts i en svensk kontext, då uppsatsens fokus ligger på just svenska folkbibliotekarier. Eftersom flera aspekter av forskningen, så som riktlinjer, etiskt tänkande och bemötande är uttryck som används av bibliotekarier jorden runt, ser vi dock inte urvalet som en nackdel. Kapitlet tar sin början i en översikt av forskning om etiska dilemman som kan uppstå på bibliotek, detta är indelat i olika teman som är: problemanvändare och rätten till rummet, tillgång till fri information och neutralitet. Sedan följer forskning om verktyg som används i det etiska tänkandet indelat under temana: etiska riktlinjer och bibliotekslagen, organisationens riktlinjer och den inre etiska kompassen. Detta följs upp av forskning om professionsetik i utbildningar inom B&I samt professionsetisk yrkeserfarenhet. Slutligen berör vi forskning som handlar om mer konkreta lösningar på de problem som kan uppstå på bibliotek. 2.1 Etiska dilemman Många forskare har genom åren skrivit om de etiska dilemman som bibliotekarier ställs inför. Luos artikel (2016) visar varför det är ett så angeläget område att forska kring. Artikelns undersökning innehåller förvisso svar från både folk- och universitetsbibliotek, men det är ändå relevant forskning. Resultatet visade att närmare 81 % av de etiska tveksamheter som inträffar sker i det direkta mötet med användarna och att de två ämnen som återkommer mest handlar om privata angelägenheter och copyrightfrågor (Luo, 2016, s. 191). Bibliotekarierna i undersökningen beskriver hur användare kräver hjälp med olika former av 4(51)

10 ekonomisk rådgivning, assistans för att fylla i myndighetspapper och mycket mer som inte kan anses tillhöra professionen (Luo, 2016, s. 193). Artikeln visar även att tillgången till biblioteket och de tjänster som förknippas med det, ofta är källan till att etiska dilemman uppstår (2016, s. 195) Problemanvändare och rätten till rummet Det som i litteraturen, bland annat av Calmer Chattoo (2002), beskrivs som problemanvändare är något som inte enbart bibliotekarier möter, utan de förekommer inom alla yrken där någon form av service förekommer. Chatto (2002, s. 14) menar att de användare som stämplas som problemanvändare inte går att generalisera, utan att det bakom varje problemanvändare finns en riktig människa vars beteende kan identifieras och att det då blir lättare att möta det behov som individen har. Hen ställer sig även frågan om problemanvändarna alltid är de som orsakar problem, eller om det är problempersonalen som gör det till ett problem (Chattoo, 2002, s. 20). Pressley (2017, s. 74) är även hen inne på samma spår och menar att det är viktigt att alla användare, oavsett om de har ett synligt, eller dolt handikapp, har rätt att bemötas med respekt, och att det ligger i allas, inte minst bibliotekariernas intresse att utbilda sig i bemötande. Real, Bertot och Jaeger (2014) har forskat kring hur den digitala klyftan påverkar folkbiblioteks arbete, som är en av de största utmaningarna som folkbiblioteken står inför. Inom samma område har Lenstra och Mathiasson (2020) undersökt skillnaden på hur bibliotek har valt att hantera avgifter vid olika aktiviteter som arrangeras i bibliotekens regi, inte minst olika typer av kurser som syftar till att minska den digitala klyftan Tillgång till information Brett och Campbell (2016) skriver (ur en nordamerikansk synvinkel) om hur synen på vad som är kontroversiell litteratur har förändrats mellan 1972 och De menar att vad som anses vara kontroversiellt av användarna skiljer sig åt. Det beror dels om det är en van biblioteksbesökare som uttalar sig om bibliotekets utbud, då de anser att en sådan har mer förståelse för hur bibliotekets samling är utformade Men de menar även att det finns samhällsgrupperingar som på varierande sätt försöker påverka litteraturutbudet i olika riktningar (Brett & Campbell, 2016, s. 34). Tillgång till fri information har lett till att många etiska dilemman har uppstått på biblioteken genom åren. Redan 1976 genomförde Hauptman (1976) ett numera klassiskt försök, där hen besökte 13 olika bibliotek, och helt enkelt ställde frågan om hen kunde få information om hur man byggde en bomb. Inga av biblioteken nekade hen informationen. Philip Barnett (2014) lyfter frågan in i den digitala tidsåldern och frågar sig hur bibliotekarier skall agera om en användare, i hens specifika fall, söker explosiva ämnen eller illegala droger. Barnett menar att biblioteken inte skall agera som en betjänt till samhället, utan hen skall arbeta för att driva samhällsutvecklingen framåt. Barnett menar att trots detta får inte bibliotekarier agera naivt och tro att all information som efterfrågas kommer användas på ett icke harmfullt sätt, men att de måste ha en neutral utgångspunkt och agera därefter (Barnett, 2014, ss ). En annan sida av forskningen kring tillgång till information, handlar om upphovsrättsliga aspekter. Aulisio (2013) visar i sin forskning hur de etiska 5(51)

11 riktlinjerna utgivna av ALA, om de efterföljs, helt skulle kunna motverka att etiska dilemman gällande upphovsrätt uppstår. Hen påpekar även att det är varje (amerikansk) medborgares plikt att vara medveten om vad som är lagligt och inte, samtidigt som de amerikanska upphovsrättslagarna är mycket komplicerade. Något som även visar sig i Estell och Saunders (2016) artikel, som undersökte hur goda kunskaper biblioteks- och informationsexperter hade om upphovsrätt. De visar att bibliotikarier, oavsett inriktning, är högst medvetna om hur viktig frågan är, samtidigt som deras egna kunskap är begränsad. Estell och Saundes (2016, s. 225) undersökning visar även att ämnet förekommer i begränsad utsträckning inom biblioteks- och informationsutbildningar, samt att bibliotekariena har en begränsad kunskap om vilka utbildningsmöjligheter som finns inom ämnet Neutralitet Det är inte ovanligt att diskussioner kring påstådd censur blossar upp på biblioteken idag. Dock är det ett faktum att allt material i hela världen av uppenbara skäl inte kan ingå i alla samlingar, allt material lämpar sig inte heller i alla bibliotekssamlingar. Bibliotekarierna måste därför göra ett aktivt urval. Även vid referenssamtal påverkar bibliotekarien vilken information användaren får i slutändan. Bibliotekarien gör i dessa fall och många andra gånger ett val, som många menar ska vara neutralt eller opartiskt. Neutralitet är inte nödvändigtvis något bra eller dåligt i sig, det beror mycket på kontexten och därför bör alltid en aktiv diskussion hållas kring konceptet (Macdonald & Birdi, 2020, s. 347). Macdonald och Birdi (2020, s. 333) har utfört en studie med syftet att undersöka bibliotekariers syn på neutralitet för att sedan jämföra resultatet med litteratur som behandlar konceptet neutralitet. De vill föra fram en ny syn på neutralitet som mångdimensionell då intervjuerna de genomfört tydde på ett bredare och mer dynamiskt neutralitets-koncept än det som idefinierats i tidigare forskning (2020, s. 348). De nämner att det kan vara en bra idé att arbeta fram ett ramverk för neutralitet och att många inom biblioteksprofessionen skulle ha användning för det (Macdonald och Birdi, 2020, s. 348). De föreslår att forskare i framtiden ska utarbeta ett ramverk för hur och när neutralitet bör användas och prioriteras. Detta främst för att kunna hjälpa bibliotekarier att bedöma vad som är ett neutralt eller opartiskt uppträdande och därmed hjälpa dem i sin yrkesutövning. 2.2 Verktyg i det etiska tänkandet Etiska riktlinjer och bibliotekslagen En form av professionsetiskt verktyg som bibliotekarierna har att tillgå är etiska riktlinjer, koder och regler. Relativt många av studierna som gjorts på detta område är genomförda i en amerikansk kontext, men det kan ändå vara av intresse att undersöka dessa. Flera av studierna är också mer generella för västvärlden. Den första etiska koden som berör B&I-fältet skapades år 1938 av American Library Association (ALA), vilket var sent i jämförelse med professionens grundande (Foster & Mcmenemy, 2012, s. 250). Fallis (2007) menar att riktlinjerna, eller de etiska koderna som kanske är en mer korrekt översättning, är viktiga för biblioteket som institution. De syftar till att dels ge stöd till bibliotekariens agerande och beslut, men också att visa samhällets medborgare vad de kan förvänta sig av bibliotekarien. Professionsetiska riktlinjer kan vara formulerade på lite olika sätt, men de grundas 6(51)

12 oftast i informationsetikens kärna och är populära forskningsobjekt (Fallis, 2007, s. 25). Luo (2016, s. 197) menar att två viktiga förutsättningar som krävs för att bibliotekarierna ska kunna fatta etiska beslut är tydliga etiska riktlinjer och fortbildning i ämnet, vilket även yrkesverksamma bibliotekarier har framfört. Trots detta är det inte många bibliotekarier som faktiskt använder sig av etiska riktlinjer i praktiken, endast 25,9 % av de tillfrågade bibliotekarierna i Luos (2016, s. 197) amerikanska studie hävdade att de använder sig av ALAs Code of Ethics. Ferguson, Thornley och Gibb (2016, s. 549) har genom en undersökning funnit att de flesta bibliotekarier arbetar utefter en medvetenhet kring professionsetik, men utan någon större kunskap kring specifika etiska riktlinjer. Riktlinjerna är oftast övergripande och svårapplicerade i praktiken och kan anses vara av större värde för professionens community (Ferguson et al., 2016, 550) och för samhället än för de yrkesverksamma då de talar mer om professionens skyldigheter gentemot användaren. Ferguson et al. anser dock att riktlinjerna fyller en funktion på en mer generell professionsnivå, likt Fallis (2007, s. 25) påpekande. McMenemy et al. (2007, s. 125) framhåller att bibliotekarien alltid måste göra en egen bedömning av situationen för att kunna avgöra vad som är rätt handling i just det specifika fallet när hen fattar ett etiskt beslut. Ferguson et al. (2016, s. 550) nämner även att det kan finnas ett intresse av att utveckla verktyg som kan vara till hjälp i beslutsfattande inom professionen, samt att revidera de etiska riktlinjer som redan finns då de inte är anpassade till den digitala nutiden. Foster och McMenemy (2012, s. 252) har studerat biblioteksförbundens nationella etiska riktlinjer i 36 olika länder och jämfört detta med Gormans enduring values för att försöka hitta likheter och skillnader i vilka värden som prioriteras. Studien visar att fem av Gormans värden återkom lite oftare än de andra i de nationella etiska riktlinjerna (Foster & McMenemy, 2012, s. 259). Dessa var service, förvaltarskap (stewardship), integritet, intellektuell frihet och lika tillgång till information. Trots att det finns vissa likheter mellan de etiska riktlinjerna i olika länder är det dock svårt att tala om en delad värdegrund då värdenas uttryck och vikt ser olika ut på grund av kulturella och politiska skillnader (Foster & McMenemy, 2012, s. 261) Organisationens riktlinjer En yrkesverksam bibliotekarie måste utöver de etiska riktlinjerna även förhålla sig till bland annat organisationens direktiv samt lagar om exempelvis upphovsrätt och integritet. Ferguson et al. (2016, s. 548) har utfört en studie där det framgår att ett av de vanligaste etikrelaterade problemen som kan uppstå inom professionen är när organisationens direktiv står i konflikt mot den etiska professionaliteten. Om etiska dilemman uppstår på grund av konflikter i bibliotekariens värden går de dock oftast att lösa med kompromisser. McMenemy et al. (2007, s. 125) menar att bibliotekarien ibland tvingas fatta beslut som går emot den egna etiken på grund av organisationens regler. Barsh och Lisewski (2008, s. 35) grundar sin forskning i företagsetik, som de applicerar på B&I-ämnet och talar om att etiska riktlinjer inom organisationer är bra för bland annat arbetsklimatet, organisationens kultur och som stöd i det praktiska arbetet. Barsh och Lisewski (2008, s. 44) skriver också att det utöver riktlinjerna är 7(51)

13 organisationens föreståndare som sätter den etiska tonen i organisationen, det finns dock inte mycket forskning om föreståndarens roll i etiken inom B&I Den inre etiska kompassen Även när bibliotekarien är i sin professionella roll är hen fortfarande bara människa och ibland kan personliga åsikter eller inre moral hjälpa till att fatta beslut. Macdonald och Birdi (2020, s. 348) talar om en neutralitet på ett mångdimensionellt och nytänkande sätt där det kan ha både för- och nackdelar beroende på sammanhanget. Barsh och Lisewski (2008, s. 32) menar att en av faktorerna som kan komplicera och påverka det etiska beslutsfattandet är att olika individer har olika etiska principer och värden, men också motiv. Vi förställer oss att vi har som en inre etisk kompass som påverkar bibliotekariernas etiska beslut, något som dock är relativt outforskat inom B&I. Det finns desto mer forskning om detta inom ämnena psykologi och företagsetik. Cohen och Morse (2014, s. 45) talar om individens moraliska karaktär och menar att det handlar om förmågan att tänka, känna och handla etiskt eller oetiskt i olika situationer. Den moraliska karaktären avgörs av individens motivation (till att göra gott eller ont), förmåga (att handla gott eller ont) och identitet, vilket baseras på vissa personliga egenskaper exempelvis ansvarskänsla och förmågan att känna skuld (Cohen & Morse, 2014, s. 44). Winston (2015, s. 49) föreslår istället att varje individ utvecklar en kunskapsbas inom ett visst ämne som sedan påverkar det etiska tänkandet och står till grund för etiska beslut. I denna teori behandlar individen varje ny bit av information med hjälp av den kunskap som individen redan hade och sätter den i relation till tidigare kunskapen (Winston, 2015, s. 55). Winston poängterar att individen ofta är ovetandes om kunskapsbasen och om processen som sker när det etiska beslutet fattas. Beslutet tas ofta utan att personen behöver tänka närmare på det etiska dilemmat om hens kunskapsbas är tillräckligt stor (Winston, 2015, s. 56). 2.3 Professionsetik -utbildning & erfarenhet En aspekt i denna undersökning som kan ha påverkat hur bibliotekarierna tänker kring etiska dilemman är den utbildning de har fått i ämnet. Professionsetik förtjänar enligt många forskare en större plats i bibliotekariernas utbildning. Luo (2016, s. 197), Barsh och Lisewski (2008, s. 62), Fallis (2007, s. 26) och Ferguson et al. (2016, s. 550) nämner alla att bibliotekarieprofessionen skulle behöva mer professionsetik i utbildningen, trots att majoriteten av forskningen baseras på en amerikansk kontext så är det rimligt att tänka att så även är fallet i Sverige. Ferguson et al. (2016, s. 550) poängterar även vikten av fallstudier i etik-baserade ämnen, då de menar att teorier och teoristudier inte är tillräckliga på grund av de dynamiska och kontextbaserade aspekterna av professionsetiken. Etikens föränderlighet är också en viktig anledning till att hålla diskussionen om professionsetik vid liv (Ferguson et al., 2016, s. 549), inte minst i utbildningen. McMenemy et. al (2007, s. 24) skriver dock att det inte räcker med endast grundutbildningen för att göra en bibliotekarie professionell. De menar att den etiska kompetensen kräver underhåll och kontinuerlig utveckling genom exempelvis kurser, litteratur och konferenser (McMenemy et al., 2007, s. 108). De anser att den 8(51)

14 yrkesverksamma bibliotekarien har en skyldighet att hålla sig uppdaterad, att fortbildning är en nödvändighet snarare än en lyx (McMenemy et al., 2007, s. 110). Det finns få yrken som har förändrats så mycket som bibliotekarieyrket har gjort på relativt kort tid, vilket gör det extra viktigt för yrkesverksamma att uppdatera sina kunskaper kontinuerligt (McMenemy et al., 2007, s. 110). Digitaliseringen är en av de största faktorerna som har påverkat branschen och krävt kunskapsutveckling hos bibliotekarierna. McMenemy et al. (2007, s. 109) nämner att det i vissa fall kan finnas en ovilja att kompetensutvecklas eller att bibliotekarierna kan ha svårt för att ta utbildningstillfällen på allvar. De poängterar även att det finns mer att lära sig än vad som går att studera under utbildningen innan man kan räknas som professionell när det handlar om etiskt tänkande (McMenemy et al., 2007, s. 107). Erfarenhet kan inte fås genom studier, utan byggs upp under en flera år lång lärandeprocess (McMenemy et al., 2007, s. 108). 2.4 Konkreta lösningar på etiska dilemman Som tidigare nämnts så handlar en del av forskningen om hur flera av de etiska dilemman som uppstår utgår från just problemanvändare. Att trygghet och säkerhet på bibliotek är och har varit viktigt syns inte minst på att det under närmare 40 år fanns en tidskrift med namnet Library & Archival Security. Tidskriften införlivades 2014 i Journal of Archival Organization. Wong (2009) beskriver hur biblioteken många gånger väljer att hantera problemanvändare genom mer konkreta lösningar med olika former av säkerhetspersonal och ofta handgripligen avvisar dessa från biblioteken just för att de upplevs störande för bibliotekarierna eller övriga besökare. Ett annat sätt att möta den här formen av dilemma är genom skyltning, men hur väl det fungerar råder det delade meningar om. Stempler och Polger (2013) tar i sin artikel Do You See the Signs? Evaluating Language, Branding, and Design in a Library Signage Audit upp om, och i vilken grad användarna faktiskt noterar skyltarna och om de då uppfyller sitt syfte. Även Warren och Epp (2016) skriver om skyltning, men ur ett användarperspektiv och hur användarna upplever dess existens. I det här kapitlet har vi gjort en kartläggning över hur forskningen kring de olika aspekterna av biblioteksprofessionen ser ut, och då framför allt professionsetiken. Vi har presenterat artiklar som syftar till att visa på problematiken kring olika former av etiska dilemman rörande problemanvändare (Chattoo, 2002), (Pressley, 2017), (Wong, 2009), men även olika aspekter av informationstillgång (Brett & Campbell, 2016), (Hauptman, 1976), (Barnett, 2014). Vi har även visat på hur forskningen kring hur olika former av verktyg kan användas i det professionsetiska arbetet, bland annat i form av riktlinjer (Fallis, 2007), policys (Ferguson et al, 2016) och moral (Macdonald & Birdi, 2020). Sammantaget visar kapitel två att forskningen kring biblioteksprofessionen och dess etiska aspekter är mångfacetterat och att det är ett högst aktuellt ämne, vilket var både till för och nackdel för oss. Ett rikt utbud av forskning gjorde att vi var tvungna att sålla i materialet, men vi anser ändå att de artiklar som kom med är relevanta för det forskningsområde vi valt att fokusera på. 9(51)

15 3 Metod och material Detta kapitel inleds med en beskrivning av den semistrukturerade intervjun som metod samt hur och varför den har använts i detta arbete. Efter det följer en kort redovisning av urval av informanter och bredden på materialet följt av intervjuguidens upplägg, intervjuernas format samt hur vi har gått tillväga för att tematisera materialet. Avslutningsvis beskrivs hur intervjumaterialet har analyserats med hjälp av valda teorier. 3.1 Val av metod Vi har i detta arbete valt att ta fram vårt material genom att arbeta med semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju följer en intervjuguide, men den som intervjuar har även möjligheten att anpassa frågorna och samtalet (Luo & Wildemuth, 2017, s. 249). Målet var att få intervjupersonerna att berätta om sina egna upplevelser och erfarenheter av etiska dilemman i arbetet, och då vi inte på förhand kunde veta vilken typ av svar vi skulle få av de olika individerna kändes det nödvändigt att ha den semistrukturerade intervjuns möjligheter att formulera om, anpassa och ställa nya frågor. Raka och avskalade svar på raka frågor var inget som eftersträvades i det här fallet då vi ville hitta temats hela spektra och olikheter, därav uteslöts den strukturerade intervjun (Luo & Wildemuth, 2017, s. 249) ur metodvalet. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 53) poängterar att det i en intervjustudie endast går att få information om informanternas bild av problemet vid en viss tidpunkt. Vi kan alltså inte få information om exakt hur bibliotekarierna gör eller vad som har hänt, utan vi kan genom denna undersökning endast ta reda på hur bibliotekarierna upplever att de gör, och deras upplevelse av vad som har hänt. Detta är även syftet med uppsatsen, att undersöka bibliotekariernas upplevelser av och syn på professionsetiska dilemman. Vi ville genom intervjuerna ta del av bibliotekariernas egna berättelser om hur det är att navigera i de etiskt utmanande delarna av arbetet. Intervjustudie som metod gör det möjligt för oss att gå djupare in på varje intervjupersons berättelse och ger oss en bättre inblick i bibliotekariernas perspektiv än vad andra metoder skulle ha gjort. 3.2 Urval av intervjupersoner Till denna kandidatuppsats har vi enskilt intervjuat sju yrkesverksamma bibliotekarier med relevant utbildning. Samtliga bibliotekarier arbetar vid studiens utförande på folkbibliotek i Sverige. Dessa informanter hittades genom mejlkontakt med bibliotekets chefer som i sin tur delade vidare informationen och i ett av fallen genom direkt telefonkontakt med informanten. Vi eftersträvade ett så brett material som möjligt med så skilda informanter som möjligt. Samtliga sju informanter kommer från olika bibliotek som är utspridda över hela Sverige. Biblioteken varierar i storlek och är belägna i både större och mindre städer. Det finns en bredd även bland informanterna i form av varierande arbetslivserfarenhet, både nyare och äldre utbildning, samt olika stor erfarenhet avoch intresse för etiska dilemman och bibliotekariers professionsetik som ämne. Vi har valt att inte skriva ut vilket kön informanterna definierar sig som då detta inte tillför något till undersökningen. 10(51)

16 Det är troligt att vi till dessa intervjuer har lyckats hitta de bibliotekarier som är mer engagerade i dessa frågor än vad en genomsnittlig bibliotekarie är, detta på grund av sättet vi sökte informanter på. När vi kontaktade bibliotekscheferna svarade flera av dem att de skulle fundera över om de hade någon som skulle passa, eller att de skulle vidarebeordra förfrågan öppet. Detta öppnar upp för att det i huvudsak blir de som är mer intresserade av ämnet som hör av sig. Trots detta har vi bland våra informanter kunnat urskilja en skillnad i intresse, engagemang och erfarenhet i dessa frågor. Då antalet intervjuade bibliotekarier är för få för att dra några större generella slutsatser kring hela professionen är dock denna eventuella påverkan av mindre betydelse. För övrigt ser vi det som positivt att vi har fått tag på de som är engagerade i temat då de förmodligen har gett oss intressantare svar. Bibliotekarier som visar intresse för temat professionsetik har troligtvis reflekterat över denna typ av frågor i arbetet, kanske har de själva upplevt svårlösta etiska situationer. Flera av bibliotekarierna vi intervjuade nämnde under intervjuerna att de tycker att ämnet är viktigt och att det borde lyftas mer inom professionen då det ligger en viss problematik bakom den typen av bedömningsansvar som läggs på varje enskild bibliotekarie. Rådande omständigheter med viruset covid-19 kan ha influerat resultatet i denna undersökning då det dels har påverkat vilka bibliotekarier som kunde ställa upp. Flera av de tillfrågade biblioteken tackade nej till en intervju och hänvisade till hög frånvaro i personalen på grund av sjukdom. 3.3 Intervjuguide När vi arbetade fram intervjuguiden som har legat till grund för alla intervjuer så utgick vi ifrån de huvudteman som vår undersökning består av, som Luo och Wildemuth (2017, s. 249) beskriver. Våra huvudteman kan identifieras som verktyg i det etiska tänkandet, olika typer av etiska dilemman och erfarenhetens påverkan på det etiska tänkandet, utifrån dessa utformade vi sedan de frågor vi var tvungna att ställa för att få svar på våra forskningsfrågor, de nödvändiga frågorna (Luo & Wildemuth, 2017, s. 250). Dessa tre teman utgör varsina delar i intervjuguiden, utöver dem finns det även en inledande del före inspelningen där vi informerade bibliotekarierna om deras rättigheter och våra intentioner med intervjuerna och arbetet, samt en mjukstartsdel med syftet att värma upp informanterna. Utöver de nödvändiga frågorna formulerade vi även extrafrågor som angriper ämnet från ett annat håll samt det som Berg (Berg 2001 i Luo & Wildemuth, 2017, s. 250) kallar throw-away questions. Efter första intervjun utvecklade vi intervjuguiden och la till några fler frågor som framkommit under intervjuns gång, däribland frågor om organisationens riktlinjer, IFLA som verktyg och om informanten saknar några verktyg i beslutsfattandet. Den slutgiltiga versionen av intervjuguiden finns bifogad i slutet av uppsatsen. 3.4 Intervjuernas genomförande Sex av de sju intervjuerna genomfördes via videoverktyget Zoom, en intervju gjordes över Skype efter informantens önskemål om detta. Vid varje intervju deltog vi (två studenter) och en informant i taget. Detta skedde under arbetstid mellan datumen och (51)

17 Innan intervjun började frågade vi informanterna om vi fick spela in intervjun, vilket samtliga deltagare godkände. Intervjuerna spelades därmed in med hjälp av videoverktygets egna inspelningsfunktion. De genomförda intervjuerna varade i totalt 3 timmar och 50 minuter, medan längden på de enskilda intervjuerna låg mellan 18 och 40 minuter, vilket var något kortare än de 50 minuterna vi hade avsatt för varje intervju. Att genomföra intervjuerna på distans genom videosamtal kan ha medfört både positiva och negativa konsekvenser. Till de positiva hör att vi på detta sätt fick en större bredd i materialet. Digitala intervjuer möjliggjorde ett sökande efter informanter över hela Sverige (eller ett ännu större upptagningsområde om vi hade önskat det), något som inte hade varit möjligt om vi genomfört intervjuerna på plats. Utöver detta kändes inspelningen mer naturlig då digital utrustning redan var inblandad. Till de negativa konsekvenserna hör att ett digitalt möte potentiellt sett inte medför samma känsla av kontakt, tillit och relationsbyggande som påbörjas vid ett fysiskt möte. Detta kan eventuellt ha lett till att informanterna inte har delgett oss känsligare information, men det är omöjligt att veta om vi hade fått andra svar om hade genomfört intervjuerna i ett fysiskt rum. Covid-19 var en av anledningarna till att vi valde att utföra intervjuerna digitalt. Några av informanterna gav svar som relaterade till viruset och de dilemman som kommer med kravet att hålla avstånd, men i övrigt har vi valt att inte beröra detta då vi i denna uppsats är intresserade av bibliotekariers professionsetik i det vardagliga arbetet och inte under kristider. Tekniken spelar en viktig funktion i denna typ av metod, vilket även blir ett orosmoment dels för oss som intervjuade men också för våra informanter. Zoom och Skype visade sig vara relativt smidiga och lättanvända videoverktyg, men det medförde ändå en utökad mejlkontakt med bland annat tekniska instruktioner inför intervjuerna. Vid en av intervjuerna upplevde informanten störande ljud i sin omgivning, vilket ibland försvårade för hen att höra oss. Under en av de andra intervjuerna hade en informant problem med internetanslutningen, vilket ledde till att bilden stundvis frös och att hens ljud och bild hackade. Dessa problem resulterade i att vi fick upprepa frågan, vilket i sin tur kunde innebära att informanten formulerade sig annorlunda, men detta medförde tillsynes inga väsentliga förändringar i svaren. Intervjuerna gick i övrigt bra och det var i de flesta fall lätt att prata med informanterna. Vi har haft som mål att intervjuerna ska upplevas som ett samtal där bibliotekarierna känt att de kan dela med sig av sin berättelse. Vi fick ta del av intressanta historier och svar under de samtal vi förde med bibliotekarierna. Stämningen var ur vår synvinkel avslappnad och trygg, vilket även avspeglades i de flesta av samtalen, medan andra var något stelare. Flera av bibliotekarierna delade med sig av konkreta berättelser utan någon som helst påverkan från vår sida, det var dock några enstaka informanter som var mer beroende av frågorna i samtalet. Under intervjuernas gång upptäckte vi att flera av informanterna tolkade en av frågorna på ett helt annat sätt än vad som från början var vår intention. Det handlar om frågorna som berör verktyg i det etiska tänkandet. Flera av informanterna 12(51)

18 fokuserade då på mer konkreta lösningar som kanske leder till att problemet försvinner i sig, såsom extern hjälp från väktare eller polis, larmknappar, bra bemötande och förbud av olika slag. Detta var oväntat då de verktyg vi efterfrågade var verktyg som hjälper bibliotekarierna att fatta beslut i det etiska tänkandet, men informanternas egna tolkningar är intressant och kommer att diskuteras närmare senare i uppsatsen. 3.5 Metod för tematisering av materialet Efter att ha slutfört intervjuerna hade vi producerat totalt 3 timmar och 50 minuter ljud- och videoinspelningar. För att bringa ordning i detta transkriberade vi först samtliga inspelningar så korrekt som möjligt, materialet anonymiserades dock redan i detta skede. Med utgångspunkt i tre huvudteman, baserade på syftet, etiska dilemman, verktyg, erfarenhet, lästes samtliga transkriberingar igenom för att kunna få en uppfattning över hur ofta dessa teman återkom. Detta är något som Rennstam och Wästerfors menar hjälper till för att kunna få en klarare bild över vad materialet egentligen innehåller (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 222) I takt med att vi gick igenom materialet upptäckte vi att ytterligare ett tema återkom. Lösningen blev att införa konkreta lösningar som tema. Konkreta lösningar syftade till att visa på förekomsten av de tillfällen då informanterna berättade om exempelvis förbud eller väktare för att etiska dilemman inte skulle uppstå. Efter att upprepade gånger läst igenom materialet och färgkodat de styckena utefter de teman vi identifierat gjordes en sista ansats för att kunna hitta de eventuella delar vi missat. Utifrån de olika teman som vi redan redovisat tillägnades relaterade ord. Sedan gjordes en enkel sökning av de olika orden i ordbehandlingsprogrammet. De delar som ansågs relevanta markerades och nästa fas inleddes. Genom det som i litteraturen benämns som reducering (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 228) så beslutades vilka delar som var mest lämpade att representera de olika ståndpunkterna som framfördes hos informanterna, för att i slutändan kunna svara på de forskningsfrågor som arbetet koncentrerats runt. 3.6 Analysmetod Rennstam och Wästerfors (2015, s. 235) beskriver hur de anser att det är av yttersta vikt att möta sin analys med ett kreativt och öppet sinne. Att enbart återge materialet leder till att någon ny information inte kommer att bli tillgänglig, utan det är först när vi bearbetat materialt genom analysen som vi kommer att få fram något som kan bidra till forskningen (2015, s. 236). Den teori som vi har valt att anamma, har redan från starten av insamlingen av materialet påverkat hur vi behandlat de svar vi fått och hjälpt oss att på ett tidigt stadie börja analysera materialet, om än enbart i tanken. Analysen av vårt resultat kommer att ha två utgångspunkter. Det första och i viss mån det allra viktigaste, är att det teoretiska ramverket vi kommer presentera inte kommer användas för att på något sätt betygsätta informanternas etiska beslutsförmåga, då detta inte är syftet med uppsatsen. Det kommer istället syfta till att besvara de forskningsfrågor vi framställde i inledningen, att se vilka verktyg som bibliotekarierna använder, samt hur erfarenheten spelar in på det etiska agerandet. Vi återkopplar återigen till Rennstam och Wästerfors (2015) som menar att kvalitativ analys inte innebär ett arbete som följer en mall till punkt och pricka, utan 13(51)

19 att det skall vara öppet för förändringar, utan att för den skull ge avkall på den empirin som inhämtats. Analysen kommer att i första hand delas in i två huvudrubriker som har sin grund i de forskningsfrågor vi arbetat efter, Verktyg samt Erfarenhet. Varje huvudtema kommer i sin tur att ha fem underrubriker som baseras på de olika nivåerna i femstegs-modellen (Dreyfus & Dreyfus, 2004) som presenteras i teoriavsnittet. Teorin kommer att användas genom att informanternas utsagor får representera det sätt att agera och resonera som är förknippat med de olika nivåerna i fem-stegs-modellen, utan att för den skull betygsätta deras handlande. 14(51)

20 4 Teori Kapitlet inleds med en förklaring av bröderna Dreyfus och Dreyfus fem-stegsmodell med en kort utläggning om samtliga steg i modellen och en beskrivning av hur etiken kan tillämpas i denna modell. Slutligen förklaras även Säljös kompletterande teori om appropriering i lärandet och på vilket sätt det är relevant i det här arbetet. 4.1 Fem-stegs-modellen enligt Dreyfus & Dreyfus Som utgångspunkt för vår teori har vi valt bröderna Stuart and Hubert Dreyfus modell om hur utvecklingen av förmågor sker hos människor. Enligt deras modell sker utvecklingen av en färdighet hos en individ i fem steg, novice, advanced beginner, competence, proficiency, expert. Vi har valt att översätta dessa steg till de mest närliggande svenska orden, nybörjare, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert. Dreyfus och Dreyfus skrev sin ursprungliga artikel 1980 och modellen har sedan dess använts för att bland annat förklara lärandeprocessen hos studenter inom sjuksköterskeutbildning (Monahan, 1991) utkom bröderna med en ny artikel som utgår från deras ursprungsmodell, men med utgångspunkten att etik kan ses som en färdighet hos en individ (Dreyfus & Dreyfus, 2004). Nedan sammanfattas de olika stegen av färdigheter i Dreyfus och Dreyfus femstegs-modell. Nybörjare: Enligt Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 251) innebär första steget i utvecklingen att individen kräver någon form av instruktör som på ett enkelt och tydligt sätt redogör för hur arbetet går till, utan att för den skull utsätta individen för några verkliga situationer, som hen kan dra lärdom av. Riktlinjer och regler används här för att instruera hur en situation ska hanteras. Avancerad nybörjare: I det andra steget har individen praktiskt börjat erfara vilka situationer som kan uppstå, samt börjat koppla ihop dem med de riktlinjer och regler som finns. Individen har även börjat inse att de riktlinjer som hen tidigare blev instruerad att följa inte alltid går att applicera på de situationer som uppstår (Dreyfus & Dreyfus, 2004, ss ). Kompetent: I takt med att individen hamnar i allt fler situationer ökar hens erfarenhet. Samtidigt som valmöjligheterna blir fler ökar även mängden information som individen måste kunna hantera. Individen lär sig här att dels bättre kunna särskilja situationen och anpassa sitt agerande efter det genom att använda de rätta verktygen de fått med sig från tidigare steg. Det här steget kan enligt Dreyfus och Dreyfus innebära en stor emotionell påfrestning, då det inte är en enkel uppgift att kombinera de tidigare nämnda faktorerna. Främst kan individen ofta råka ut för att det inte finns någon korrelation mellan beslut och utgång från en gång till en annan. Trots detta måste individen lära sig att ta ett beslut (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 252). Skicklig: När individen slutar att oroa sig för utgången som beskrevs i föregående steg och efter att ha upplevt tillräckligt många situationer och där blivit varse om hur väl ens agerande utföll, så hamnar individen i ett läge där hen förknippar ett visst agerande med ett specifikt utfall. Individen agerar omedvetet, enbart för att det 15(51)

21 har fungerat tidigare. Dreyfus och Dreyfus menar dock att individen måste kunna reflektera över varför hen agerade så och inte enbart hur (2004, s. 253). Expert: Individen är nu fullt medveten om hur en situation bör lösas, och tar ett intuitivt beslut om hur hen skall gå till väga. Genom att upprepade gånger ha ställts inför situationer, och varit tvungen att ta olika beslut i dessa, så har hen skapat verktyg för att direkt kunna kategorisera dem. Baserat på vilka beslut som användes samt utfallet av dem så har individen fått en förmåga att intuitivt fatta ett beslut som hen känner sig förnöjd med (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 253). Dreyfus och Dreyfus menar alltså att den som är nybörjare inom ett område använder sig av regler och andra funktioner för att kunna fatta sina beslut, men att det med hjälp av en stor mängd självupplevda erfarenheter (och en dos fallenhet för området) går att förvandla nybörjaren till expert. De menar att alla människor är experter inom flera olika vardagliga områden. Utan att vara en expert skulle det innebära svårigheter att enkelt kunna utföra de mest simpla aktiviteter om en är i behov att ta ett aktivt beslut utifrån regler och andras inverkan (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 253). Vidare menar de att det är av denna anledning som det ej tidigare funnits en distinktion mellan nybörjare och expert, och ingen tydlig definition av vad en expert är, då en expert oftast inte är medveten om att den är just det. John Dewey (i Dreyfus & Dreyfus 2004) kom dock med en definition som går att applicera: att veta hur, och att veta varför. Att veta varför, menar Dewey innebär den typen av dagliga handlingar vi utför utan att tänka på hur vi gör dem. Att veta hur, är de handlingar vi utför med någon form av medvetenhet om vad handlingen beror på, individen vet varför hen gör på ett visst sätt. Att skilja på varför en utförd handling utförs, anser vi ligger närmare nybörjarstadiet än att veta hur, där det krävs mer erfarenhet för att kunna förstå varför den handlingen gjordes. Vi har därför valt att i vårt teoretiska ramverk dela in de olika stegen i två nivåer, för att ytterligare tydliggöra var vi anser att gränsen mellan det mer regeltrogna agerandet och det mer intuitiva. Nedan visas en enkel illustration av modellen. 16(51)

22 Det finns flera olika exempel på hur fem-stegsmodellen kan visualiseras. Vi väljer att inspireras av pyramiden (Banerjee, 2013), men anpassar den efter vårt syfte. Bilden illustrerar hur de olika stegen kräver olika mycket kraft hos individen. Från att ha varit nybörjare utan någon som helst kunskap eller erfarenhet, så kämpar sig individen hela tiden längre upp i pyramiden, och blir samtidigt allt mindre beroende av att följa regler och råd. Individen blir i slutändan en expert som kan ta intuitiva beslut med grund i de olika steg som hen genomgått. Dreyfus och Dreyfus menar att på samma sätt som en nybörjare inom schack inte kan förväntas slå en expert utan att upprepade gånger själv utsatts för åtskilliga nederlag, så kan inte någon förväntas bli expert utan att själv ha ställts inför de situationer som experter ställs inför (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 254). Det är nu viktigt att ha i åtanke att det faktum att en individ befinner sig på expertnivå är inte likställt med att hen, dels alltid kommer befinna sig på den nivån, dels inte heller att det gäller samtliga situationer som kan uppstå utan bara de situationer som hen ställts inför. Men eftersom hen befinner sig på expertnivå så har hen lättare att ta till sig ny kunskap och erfarenhet som kan vara lämplig. Detta leder också till slutsatsen att om individen ska kunna uppnå expertnivå, så kräver det en personlig vilja att utvecklas. Dreyfus och Dreyfus menar med utgångspunkt i fem-stegs-modellen att etiken kan ses som en färdighet som går att utveckla i de fem stegen. På samma sätt som med vilken färdighet som helst, så krävs det, för att bli expert, att individen genomgår samtliga steg och ställs inför de situationer som experterna ställs inför (2004, s. 255). De identifierar dock en aspekt som skiljer sig från andra typer av situationer. I exempelvis schack, så blir spelaren direkt varse om vilken effekt ett beslut har. När det gäller etiska dilemman så är utgången av ett beslut och agerande oftast inte synlig direkt, utan kan framkomma långt senare. Det händer också att resultatet av agerandet aldrig blir synligt, och individen blir ensam kvar med blandade känslor inför hur hens agerande utföll. Dreyfus och Dreyfus menar att det finns två skäl till att en expert inte kan utnyttja sina tidigare erfarenheter (2004, s. 255). För det första så är omständigheterna kring varje etiskt dilemma som uppstår unika och att i efterhand minnas alla detaljer, både fysiska och abstrakta, är mycket svårt. För det andra, även om experten i detalj minns varje händelse som ledde fram till dilemmat, så kan utfallet i en liknande situation bli ett helt annat än det förväntade, helt enkelt på grund av att det inte går att utgå från att varje enskild individ kommer att reagera på samma sätt som i tidigare situationer. Vidare menar Dreyfus och Dreyfus att vid de tillfällen som en etisk expert ställs inför ett dilemma så återgår inte hen till att applicera abstrakta etiska principer, utan ser till hur lämpligt hens agerande kommer vara i den aktuella situationen. De nämner också att två etiska experter kan ha ställts inför samma dilemman, men trots det beslutat sig för olika lösningar på problemet (Dreyfus & Dreyfus, 2004, s. 256). Trots dessa svårigheter och skillnader menar Dreyfus och Dreyfus (2004, s. 258) att etiska färdigheter och verktyg enbart kan förmedlas av andra som själva varit i samma situation, då dessa inte går att finna i några riktlinjer. 17(51)