Samråd inför upprättande av detaljplan för del av fastigheten Karlskrona 2:1 och 4:3, Kilströms kaj, Björkholmen, Karlskrona kommun

Transkript

1 SAMRÅDSYTTRANDE 1 (6) Samhällsutvecklingsavdelningen Carina Burelius Planarkitekt Tfn: e-post:carina.burelius@lansstyrelsen.se Karlskrona kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona Samråd inför upprättande av detaljplan för del av fastigheten Karlskrona 2:1 och 4:3, Kilströms kaj, Björkholmen, Karlskrona kommun Handlingar till ärendet - Planbeskrivning - Plankarta med bestämmelser - Behovsbedömning - Illustrationsplan - Fastighetsförteckning - Social konsekvensanalys Sammanfattning Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen vill exploatera Kilströms kaj för bostadsändamål. I samband med behovsbedömningen har Länsstyrelsen yttrat sig och lämnat synpunkter. Kommunen har i samrådsskedet förtydligat och till stor del bemött de synpunkter Länsstyrelsen lämnade. Dock kvarstår en del frågor om bl. a kvartersstruktur, byggnadernas volym, byggnadshöjd, byggrätt och deras anpassning till omgivande bebyggelse. (Sammantaget hur utformningen förhåller sig till riksintresset för kulturmiljövården). Länsstyrelsen bedömer, att planförslaget så som det är utformat, utgör en risk för påtaglig skada av riksintresset och att en miljöbedömning ska göras. Planens syfte och bakgrund Detaljplanen handläggs med ett utökat förfarande. Detaljplanens syfte är att skapa bostäder och verksamheter i ett attraktivt läge nära vatten och Karlskrona centrum. Kilströms kaj har under många år använts som parkering. Platsen var fram till början av 1900 talet bebyggd. Tanken med den nya bebyggelsen på Kilströmskaj är inte att den ska smälta in med den närmst omkringliggande bebyggelsen. Idén är att den ska bli en egen enhet tydligt åtskild från intilliggande bebyggelsen på Ekholmen och Björkholmen. Planområdet omfattas av två äldre detaljplaner. Den norra delen av en plan från 1960 och den södra delen av en plan från 1920 talet. Genomförandetiden har gått ut för båda planerna. I Karlskronas översiktsplan 2030 antagen 2010 anges att Björkholmen kan förtätas. Förslaget innebär en förtätning i redan befintlig miljö. Detaljplanen anses därmed förenlig Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (6) med översiktsplanen. Länsstyrelsen noterar dock att kommunen inte har markerat området på mark- och vattenanvändningskartan. Betydande miljöpåverkan Karlskrona kommun har upprättat ett beslutsunderlag, inklusive en checklista, för att bedöma behovet av en MKB. Kommunens ställningstagande är att ett genomförande av planförslaget inte bedöms innebära en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning enligt 6 kap. MB erfordras. Länsstyrelsen instämmer dock inte med kommunen. Detta eftersom planen visat sig inte överrensstämma med beskrivningen av bebyggelsen i behovsbedömningen (kvartersstruktur) samt att Länsstyrelsens tidigare synpunkter berörande byggnadshöjden inte har beaktats, se nedan under rubriken Riksintresse. Länsstyrelsen anser härmed att det är angeläget att kommunen gör en miljöbedömning eftersom planen kan anses medföra en betydande miljöpåverkan på riksintresset. Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen har tidigare lämnat synpunkter. Ett flertal av dessa har kommunen beaktat. Några synpunkter kvarstår dock, se nedan. I övrigt är länsstyrelsen positiv till kommunens nya upplägg och förtydligande av planhandlingarna bl. a med PBL hänvisningarna på plankartan. Det förbättrar läsbarheten av planen, se dock hänvisning under föroreningar. Länsstyrelsen ställer sig positiv till kommunens förslag till exploatering av bostadsbebyggelse på Björkholmen. Synpunkterna nedan bör beaktas. Bebyggelsens omfattning Bebyggelsens största omfattning kan regleras både över och under markytan. Kommunen har valt att reglera, med egenskapsbestämmelser, höjden på byggnaderna, placeringen av byggnaden utmed Björkholmskajen och takfot mot gata. Höjden på den föreslagna bebyggelsen avviker från byggnaderna i dess närmsta omgivning. Så som förslaget är utformat saknas det dock en angivelse på plankartan om högsta och minsta tillåtna byggnadsarea. Länsstyrelsen har förståelse för att kommunen vill ha en flexibel plan. Men så som planen är utformad nu kan byggnader i princip uppföras inom hela det markområde som utgörs av kvartersmark. Det är särskilt viktigt att beakta och reglera byggrätterna i området genom planbestämmelser på plankartan så att förslaget inte medför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön. Riksintresse Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Karlskrona, enligt 3 kap. 6 MB och inom område för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. I behovsbedömningen föreslogs att Kilströms kaj skulle bebyggas med kvartersstruktur som bygger vidare på Björkholmens och Trossös struktur. Länsstyrelsen har i sitt tidigare yttrande varit positiv till att den nya bebyggelsen inte skulle avvika från övrig struktur på Björkholmen. Den föreslagna planen tillåter dock ett enda stort kvarter vilket skulle motsvara den dubbla storleken av de befintliga kvarteren på Björkholmen. Länsstyrelsen vidhåller att den föreslagna höjden för byggnaden mot Björkholmskajen (3-8 vån) är ett stort avsteg från omkringliggande bebyggelse. Som länsstyrelsen i sitt tidigare yttrande påpekat är det viktigt att höga krav ställs på den nya bebyggelsens utformning och anpassning till miljön eftersom Björkholmen finns omnämnd i beskrivningen till riksintresseanspråket och är en del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Av det skälet föreslås varsamhetsbestämmelser, införas som planbestämmelser, utifrån de karaktärsdrag som utmärker Björkholmens övriga bebyggelse.

3 3 (6) Planområdet ligger även inom riksintresse för Hanö Sjöövningsområde enligt 3 kap. 9 miljöbalken. Sjöfartsverket bör därmed ges tillfälle att yttra sig över förslaget. Området gränsar även till riksintresset för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 MB. Förslaget bedöms dock inte påverka riksintresset negativt. Delar av planområdet omfattas av riksintresse för allmän hamn. Detaljplanen innebär en förändring av redan ianspråktagen mark som idag inte är av betydelse för hamnverksamheten. Dessutom är framkomligheten i sundet begränsad för båttrafiken. Trafikverket anser att förslaget inte påverkar riksintresset. Trafikverket vill uppmärksamma kommunen att riksintresset kommer att preciseras i framtiden, vilket gör att Trafikverket kan komma att tillskriva platsens värden för riksintresset. Därför bör det framgå av planhandlingarna att området omfattas av riksintresse för hamn. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkter. Luftfart m.m. Detaljplanen medger byggnation som är högre än 20 meter (32,5 meter). Etableringen ligger inom den MSA-påverkande zonen för Ronneby flygplats. Flygplatsen, Luftfartsverket samt Försvarsmakten är sakägare och ska ges möjlighet att yttra sig över detaljplanen. Försvarsmakten har dock meddelat att de inte har något att erinra. I de fall det framkommer behov av flyghinderanalys ska en sådan genomföras och skickas till berörda flygplatser. Före byggstart (då bygglov eller miljötillstånd finns) ska också blanketten flyghinderanmälan enligt (Luftfartsförordningen SFS 2010:770) skickas in till Förvarsmakten. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål (högre än 45 m och belägna inom tätort, högre än 20 meter utanför tätort). För vidare information se där blankett finns, se även Trafikverkets yttrande. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd idag. Enligt strandskyddslagstiftningen återinträder strandskyddet när en detaljplan ersätts av en ny detaljplan. Det är kommunen som är beslutsmyndighet för upphävande av strandskyddet inom planområdet. Kommunen har för avsikt att upphäva strandskyddet i samband med upprättandet av ny detaljplan. Länsstyrelsen har inga synpunkter på ett sådant förfarande. Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap 18 c d miljöbalken. De särskilda skäl som kommunen anger för ett upphävande av strandskyddet är att området redan har tagits i anspråk enligt 7 kap. 18 c p 1 miljöbalken och att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området 7 kap. 18 c punkten 5 miljöbalken. Med anledning av hur området ser ut i dag och hur det används bör de särskilda skäl som kommunen anger vara användbara utifrån vad som anges i 7 kap. 18 c miljöbalken. Dessutom säkerställer planbestämmelserna i detaljplanen även i fortsättningen tillgängligheten för allmänheten, utmed och till/från strandkanten, genom planbestämmelser på plankartan (allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap).

4 4 (6) Hälsa/säkerhet Buller Planområdet är utsatt för trafikbuller. Föreslagna planbestämmelser säkrar att bostäderna utformas med tyst sida. Vid kartläggning av trafikbuller utmed Björkholmskajen överskrids riktvärdet 55 db. Den ekvivalenta ljudnivån visar på dba. En 2 meter hög glasskärm mellan planområdet i norr och Björkholmskajen planeras och skulle bidra till att riktvärdena uppfylls, utom i gattet mellan husen. Med gemensamma uteplatser inom illustrerade områden kommer riktvärdena att uppfyllas. Utredningen Buller från vägtrafik (Akustikgrupen 2015) föreslår även att ljudisolerande burspråk tillkommer framför fönster med ekvivalentnivåer över 55 db(a) för hus A:s fasader mot norr, väster och öster, vilket Länsstyrelsen ställer sig positiv till. Balkongerna i hus A föreslås även glasas in. Länsstyrelsen bedömer dock att inglasade balkonger inte kan anses vara en uteplats. Länsstyrelsen såväl som Trafikverket förutsätter att riksdagens riktlinjer för trafikbuller inte kommer att överskridas. Länsstyrelsens instämmer med Trafikverket att plankartan bör kompletteras med relevanta störningsskyddsbestämmelser, se vidare Trafikverkets yttrande. Föroreningar På plankartan finns följande planbestämmelse inskriven: Bygglov får inte ges till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän markföroreningar avhjälpts, 4 kap. 15 och 30 PBL. Om kommunen avser att villkora genom planbestämmelse ska hänvisningen göras till 4 kap. 14 punkt 4 PBL på plankartan. Vidare anges det i planbeskrivningen att Enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden innebär bostäder känslig mark, KM. Inom området som planeras för bostäder finns idag föroreningshalter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Sanering av mark kommer att göras inom området där halter över KM har påträffats. Detta kan tolkas som att KM anges som det mätbara åtgärdsmålet för de föroreningstyper som har generella riktvärden. I den översiktliga riskbedömningen har dock platsspecifika riktvärden (PSRV) tagits fram, och det anges där att dessa ska vara de mätbara åtgärdsmålen. Den riskreduktion som föreslås i planbeskrivningen relaterar till de framtagna PSRV. Om det är PSRV, och inte KM som ska användas, måste detta tydliggöras i planbeskrivningen och/eller plankartan. Därutöver kan den nuvarande formuleringen uppfattas som att det enbart är de områden där föroreningar idag har påträffats som är aktuella för sanering. Det täcker således inte in delområden som ej utretts. Med tanke på att det är fråga om förorenade fyllnadsmassor, och inte ett område som förorenats till följd av en fast anläggning, kan det förekomma flera delvolymer i området med avvikande halter i förhållande till de som hittills har uppmätts. Om PSRV ska användas som mätbara åtgärdsmål, föreslår Länsstyrelsen att riktvärden för eventuella i dagsläget ej upptäckta föroreningar beräknas på samma sätt, alternativt används KM. Vad gäller PSRV, kan det också vara lämpligt att ta höjd för eventuella krav från tillsynsmyndigheten (i detta fall kommunen) utifrån miljöbalken. Det är därför också bra att de ingår vid framtagandet av riskvärderingen inför åtgärden. Länsstyrelsen anser generellt att det antingen på plankartan eller i planbeskrivningen bör framgå vilka mätbara åtgärdsmål den lovsökande måste uppnå (i detta fall KM eller PSRV) för att denna ska få sitt bygglov eller startbesked beviljat, och hur

5 5 (6) uppfyllandet av målet ska mätas (efterkontroll genom exempelvis samlingsprov, representativ halt eller maxvärden). Det framgår inte i planbeskrivningen hur uppfyllandet av PSRV eller KM säkerställs. Länsstyrelsen rekommenderar att tillämpliga delar i Naturvårdsverkets rapporter 5888 och 5932 används för att beskriva kvaliteten på undersökningsresultatet. Riskanalys Planområdet ligger 330 respektive ca 415 meter från kylanläggningarna på Saltö fiskhamn. Boverket rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter för kylanläggningar. Länsstyrelsen efterfrågar dock en utredning utifrån ett ev. utsläpp från Saltö fiskhamn (momentanutsläpp med skiktad atmosfär och laminärt flöde), dvs om det under värsta tänkbara scenario kan nå Kilströms kaj. Det behöver även framgå vilka åtgärder som avses vidtas i det fall att ammoniaken kan röra sig till Kilströms kaj. Länsstyrelsen anser därför att en riskanalys med föreslagna åtgärder behöver upprättas. Risk för högt vattenstånd/klimatförändringar Risker kopplat till högt vattenstånd och ökad nederbörd hanteras på ett bra sätt i planbeskrivningen. Kravet på översvämningsskydd av kommunalteknisk försörjning behöver dock införas som planbestämmelse. Kopplat till Länsstyrelsens riktlinjer om byggande i låglänta områden (beslut ) behöver planbeskrivningen kompletteras med följande - vilken planeringshorisont som används - kort motivering till varför planen avviker från utgångspunkten att ny bebyggelse ska lokaliseras till mark som inte riskerar översvämmas under planerad användningstid. - kommentar med bedömning och ev. hantering av lokala tilläggsfaktorer som kan påverka den generella säkerhetsnivån (3,0 m, RH2000). För den aktuella planen är det relevant att bedöma dels risk för vågerosion, dels risk för skred och sättningar vid och efter översvämning samt vid påverkan av höjt medelvattenstånd. Det är mycket positivt att planbeskrivningen lyfter fram behovet av tekniska lösningar för dagvatten samt att vatten- och avloppsledningar behöver anpassas till stigande havsnivåer och ökad nederbörd. Enligt SMHI beräknas nederbördsmängden vid korta intensiva regn beräknas öka med upp emot 50% fram till år 2100, För nederbördsmängder som inte kan omhändertas av dagvattensystemet behöver tillfälliga magasineringsytor och avrinningsvägar planeras. Det bör framgå hur dagvattenhantering ska lösa s inom planområdet av handlingarna. Miljökvalitetsnormer Kommunen har utfört en mätning av miljökvalitetsnormerna (årsmedelvärde för Blekinge län) som visar på att periodmedelvärdena för MKN samt miljömålets PM 10 inte överskrids, vilket är positivt. Länsstyrelsen tar gärna del av materialet. Redovisning av detaljplanens konsekvenser Enligt PBL 4 kap. 33 p. 5 ska konsekvenserna på fastighetsnivå för organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder framgå av detaljplanens planbeskrivning. Kommunen redovisar dock endast konsekvenserna för de fastigheter som ligger inom planområdet. Det bör även framgå, ev. konsekvenser för omkringliggande fastigheter. Bl a då de föreslagna byggnaderna kan komma att utgöra sämre sikt för omkringliggandebefintlig bebyggelse.

6 6 (6) Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 PBL Länsstyrelsen bedömer att, så som förslaget är utformat, påverkar det riksintresset för kulturmiljövården negativt, se riksintresse för kulturmiljövården ovan. Vattenområdet omfattas av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 miljöbalken och riksintresset för Hanö Sjöövningsområde enligt 3 kap 9 MB. Dessutom ingår delar av planområdet i riksintresse för allmän hamn. Förslaget bedöms inte påverka riksintressena negativt. Sjöfartsverket bör dock ges möjlighet att yttra sig. Planområdet ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 MB. Planförslaget bedöms ej medföra att någon nu gällande miljökvalitetsnorm överskrids. Planen berör ej heller mellankommunala intressen. Planförslaget bör kunna genomföras utan att medföra någon risk för människors hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens synpunkter enligt ovan bör dock beaktas för föroreningar, buller m.m.. Deltagare I detta yttrande har avdelningschef Lars Olsson beslutat och planarkitekt Carina Burelius varit föredragande. I ärendet har även, bebyggelseantikvarie Helena Rosenberg, miljöhandläggare Anne Sofie Green Hansen, miljöhandläggare Emelie Ahlstrand och klimatsamordnare Cecilia Näslund deltagit. Lars Olsson Kopia Centraldiariet Akten Carina Burelius