Nr 128 Ersättning till fristående skolor och enskild barnomsorg Kommunfullmäktiges handlingar

Transkript

1 Nr 128 Ersättning till fristående skolor och enskild barnomsorg 2010 Kommunfullmäktiges handlingar

2 Nr 128 Ersättning till fristående skolor och enskild barnomsorg Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund Riksdagen har den 10 juni 2009 fattat beslut om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Beslutet innebär även att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat om kompletterande föreskrifter (SFS 2000:672) i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet (fortsättningsvis kallat förordningen). De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och skall tillämpas första gången på bidrag för kalenderår Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Detta har tidigare inte gällt för beräkning av bidragen till enskilt bedrivna förskolor, förskoleklasser, fritidshem. Kommunens budget för verksamheten det kommande året skall ligga till grund för fastställandet av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Bidragen skall fastställas per kalenderår och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna och den enskilda barnomsorgen. Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Det nu gällande kravet på att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolan åtagande och elevens behov tas bort. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidraget storlek. Grundbelopp Bidraget till fristående skolor och enskild barnomsorg skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för: Undervisning (omsorg och pedagogisk verksamhet för förskola och fritidshem). Läromedel och utrustning (pedagogiskt material och utrustning, lek- och lärprodukter för förskola och fritidshem). Läromedel och utrustning för särskilt stöd skall normalt ingå i grundbeloppet. Om det är läromedel eller utrustning som är av extraordinärt slag eller väsentligt avviker från det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla, skall kostnaderna ingå i tilläggsbeloppet. Elevvård och hälsovård (gäller ej förskola och fritidshem) Måltider Lokalkostnader Administration (en schablon på 3 procent) Moms (en schablon på 6 procent). Fristående skolor och enskild barnomsorg har inte rätt att lyfta moms på samma sätt som kommunen. Därför skall kompensation för detta lämnas med ett schablonbelopp på 6 procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp). Kommunen är i sin tur berättigad till en ersättning från staten på 6 procent av utbetalt belopp. Tilläggsbelopp för särskilt stöd För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tillläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp skall endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen (se bilaga). Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundervisning skall ingå i tilläggsbeloppet för de elever som har rätt till sådan undervisning på samma grunder som kommunen finansierar sådan undervisning. Skolpliktsavdrag medges inte Enligt propositionen har kommunens kostnader för att hålla en beredskap för att kunna ta emot elever i grund- och gymnasieskolan inte något omedelbart samband med kostnaderna för utbildningsverksamheten. De hör snarare samman med kommunens övergripande myndighetsansvar. Sådana kostnader bör därför kunna särskiljas och något skolpliktsavdrag bör inte göras. Principer för bidragsberäkning samt bidrag 2010 Eftersom kommundelsnämnderna inte lämnar några budgetförslag inför Kommunfullmäktiges fastställande av budgeten i november, finns inte någon budget på sådan detaljnivå att varje delpost i grundbeloppet kan beräknas. Detta är inte heller nödvändigt enligt Skollagen. Bidragsberäkningen grundas istället på Kommunfullmäktiges fördelning till respektive verksamhet. När sedan Kommundelsnämnderna fastställer sina nämndbudgetar, senast i januari, är det möjligt att de har gjort en annan fördelning mellan de olika verksamheter de ansvarar för. Därför får en omräkning av bidragen göras när Kommunstyrelsen godkänt Kommundelsnämndernas budgetförslag. Om det visar sig att Kommundelsnämnderna har fördelat mer resurser till skolan eller barnomsorgen än Kommunfullmäktige, så skall även de fristående skolorna och den enskilda barnomsorgen ha del av detta. Om det däremot visar sig att Kommundelsnämnderna har fördelat mindre resurser till någon av verksamheterna, ligger det beslutade bidraget fast. Enligt propositionen om Offentliga bidrag på lika villkor (Prop. 2008/2009:171) kan kommunen inte återkräva redan beviljade bidrag, eftersom det står i strid med den grundläggande förvaltningsrättsliga principen att inte ändra ett gynnande förvaltningsbeslut.

3 Grundskola För grundskoleverksamhetens del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat kommundelsnämnderna för att sköta verksamheten plus de resurser som Utvecklingsenheten respektive Specialpedagogiskt kompetenscenter, SPKC, har avsatt för sin verksamhet inom grundskolan. Kommunen har dock vissa kostnader, som inte skall beaktas vid beräkningen av ersättningarna. I underlaget skall därför inte beräknade kostnader för skolskjutsar och de speciella verksamheterna vid Sjöhagenskolan, Funningeskolan, speciell undervisning för rörelsehindrade och barn med kommunikationsproblem, undervisning vid lasarettet och BUP, förberedelseklasser för flyktingbarn samt vissa specialuppdrag för SPKC räknas med. Dessutom fördelar kommunen ett särskilt bidrag till små skolor på små orter, vilket också räknas bort från underlaget. Om någon fristående grundskola uppfyller kriterierna för bidrag, skall detta betalas ut även till den fristående skolan i fråga. När det gäller ersättningen för lokalkostnader, motsvarar den kommunens genomsnittliga kostnad per elev i grundskolan. Dock ingår det i kommunens hyressystem ett påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier. Detta har inte heller räknats med i grundbidraget. Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag, som beslutas av respektive kommundelsnämnd inom vars område eleven ifråga bor. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administrationskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader. Liksom tidigare fastställs olika ersättningsnivåer för år 1-6 och år 7-9. Kommunen har i sin redovisning inte haft något behov att strikt fördela kostnader på olika årskurser i grundskolan. Därför finns inga exakta uppgifter om kostnadernas fördelning. Tidigare genomgångar av kostnaderna hos vissa skolor har dock visat att kostnaden för verksamheten i år 7-9 är 20 procent högre än för verksamheten i år 1-6. Kommunstyrelsen har för avsikt att inför kommande år göra en fördjupad analys av hur kostnaderna skiljer sig mellan de olika årskurserna. Det enligt ovan framräknade underlaget för grundbidrag fördelas på det antal elever som beräknas gå i de kommunala grundskolor Då är de elever som går i sådana specialskolor, som kostnaderna är borträknade för enligt ovan, inte medräknade. Detta ger en beräknad årlig ersättning på kr per elev i år 1 6 och kr per elev i år 7 9. I denna summa ingår ett pålägg för administration med kr/år för år 1 6 och kr/år för år 7 9, samt ett pålägg för momskompensation med kr/år för år 1 6 och kr/år för år 7 9. I summorna ingår också ersättning för lokalkostnader med kr/år (exklusive städning och vaktmästeri) oavsett årskurs. Grundbidraget per månad blir enligt ovan kr/elev i år 1 6 och kr/elev i år 7 9. Ersättningarna för 2009 var kr/elev i år 1 6 och kr/elev i år 7 9, men då ingick även resurser för särskilt stöd och modersmålundervisning i beloppen. Modersmålsundervisning Elever i de fristående skolorna, som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds att delta i kommunens undervisning på samma villkor som elever i de kommunala skolorna. Denna undervisning tillhandahålls kostnadsfritt av kommunen, i första hand för att minska administrationen. I stället betalar den kommundelsnämnd, inom vars område eleven ifråga bor, kostnaden för undervisningen direkt. Förskoleklass En speciell ersättningsnivå har räknat fram för verksamheten förskoleklass enligt samma principer som för grundskolan. Den lagstadgade rättigheten till verksamheten i förskolklass begränsar sig till tre timmar per dag i genomsnitt, varför ersättning till denna verksamhet betalas ut för denna tid. Ofta är barnet i skolbarnsomsorg både före och efter förskoleklassverksamheten. Detta innebär att kommunen betalar ersättning enligt principerna för skolbarnsomsorg för den tiden som överstiger tre timmar. Kommunens avsikt är inte att på något sätt styra verksamhetens inriktning. I det fall något barn som inte är berättigat till skolbarnsomsorg skulle delta i förskoleklassen mer än tre timmar betalar kommunen inte någon ersättning till huvudmannen. Kommundelsnämndernas förskoleklassverksamhet varierar i omfattning. En beräkning har gjorts att en genomsnittselev vistas 3,9 timmar i förskoleklassen. Därför räknas kommunens budgeterade kostnad om till en vistelse på tre timmar. Det enligt ovan framräknade underlaget för grundbidrag fördelas på det antal elever som beräknas gå i de kommunala förskoleklasserna Detta ger en beräknad årskostnad på kr per elev och år. I denna summa ingår ett pålägg för administration med 649 kr och ett pålägg för momskompensation med kr. I summan ingår också ersättning för lokalkostnader med kr (exklusive städning och vaktmästeri. Ersättningarna per månad blir enligt ovan kr/elev. Ersättningarna för 2009 var kr/elev, men då ingick även resurser för särskilt stöd i beloppet. Barnomsorg Även för barnomsorgens del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat kommundelsnämnderna för att sköta verksamheten. Till detta kommer också de statsbidrag som kommunen erhåller som kompensation för maxtaxan. När det gäller ersättningen till förskolorna räknas även de resurser som Utvecklingsenheten avsätter för denna verksamhet med. Enheten avsätter dock inga medel för skolbarnsomsorg i sin budget. Från underlaget har den beräknade kostnaden för kommunens nattis -verksamhet dragits bort, då den inte skall beaktas vid beräkningen av ersättningarna. Likaså dras, på samma sätt som för grundskolan och förskoleklassen, det påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier bort. I övrigt ingår lokalkostnader i underlaget motsvarande kommunens genomsnittliga kostnad per barn i förskolan respektive skolbarnsomsorgen.

4 Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för barn i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag, som beslutas av respektive kommundelsnämnd inom vars område barnet ifråga bor. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administrationskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader. Förskola Det enligt ovan framräknade underlaget för grundbidrag fördelas på det antal barn som beräknas vara inskrivna i de kommunala förskolorna Detta ger en beräknad årskostnad på kr per barn och år. I denna summa ingår ersättning för lokalkostnader med kr/år (exklusive städning och vaktmästeri). Liksom tidigare grundas ersättningen till förskoleverksamheten på antalet schemalagda timmar. Därför räknas kommunens årskostnad om till en timkostnad. Av praktiska skäl har, liksom tidigare, kommunens beräknade årskostnad för barnomsorgen fördelats på elva månader för att någon utbetalning inte skall göras i juli månad. Det är närvaron under de övriga elva månaderna som är grund till rätten till ersättning. Sedan tidigare betraktas barn fram till den dag de fyller två år som småbarn. För dessa barn har en ersättning som är 50 procent högre än för barn i åldern 2-5 år utgått. Erfarenheten från verksamheten är dock att gränsen för hur länge ett barn skall räknas som småbarn, och därmed mer resurskrävande, i praktiken går högre upp i åldrarna. Därför har skiljegränsen för de olika ersättningsnivåerna skjutits ett år framåt, dvs. till den dag barnet fyller tre år. Eftersom den totala mängden resurser, som finns tillgänglig för verksamheten, är oförändrad, innebär det att ersättningen för småbarn blir 40 procent högre än för de äldre barnen. Tiden för hur länge den enskilda förskolan får den högre ersättningen förlängs istället. Tillsammans innebär ovanstående att ersättningen för 2010 per timma för barn i åldern 1 2 år blir 76,75 kr respektive för barn i åldern 3 5 år blir 54,82 kr. I dessa belopp ingår ett pålägg för administration med 2,11 kr per timma för åldern 1 2 år respektive 1,51 kr per timma för åldern 3 5 år. Det ingår även ett pålägg för momskompensation med 4,34 kr per timma för åldern 1 2 år respektive 3,10 kr per timma för åldern 3 5 år. Ersättningarna för 2009 var 84,70 kr per timma för barn 1 2 år och 56,46 kr per timma för barn 2 5 år, men då ingick även resurser för särskilt stöd beloppen. Skolbarnsomsorg Omsorgstiden inom skolbarnsomsorgen varierar inte i samma utsträckning som inom förskoleverksamheten, varför ersättningen är beräknat som ett enhetligt bidrag per inskrivet barn. På så sätt förenklas de administrativa rutinerna kring bidragsutbetalningarna inom denna verksamhet. Det enligt ovan framräknade underlaget för grundbidrag fördelas på det antal barn som beräknas vara inskrivna i den kommunala skolbarnsomsorgen Detta ger en beräknad årskostnad på kr per barn och år. I denna summa ingår ersättning för lokalkostnader med kr/år (exklusive städning och vaktmästeri), ett pålägg för administration med 721 kr/år och ett pålägg för momskompensation med kr/år. Årsbeloppet fördelas på 11 månader och betalas ut månadsvis med undantag för juli månad, enligt samma princip som för förskoleverksamhet enligt. Ersättningen per månad blir då kr/barn. Detta skulle motsvara en timersättning på 30,81 kr per timma med en schematid på 18 timmar per vecka, vilket är den genomsnittliga tiden i skolbarnsomsorgen. För 2009 var ersättningen 31,76 kr per timma, men då ingick även resurser för särskilt stöd i beloppet. Utbetalning av ersättningar Utbetalning av ersättningar skall ske den 15:e i varje månad och avse innevarande månad. Eventuella justeringar som behöver göras, t ex på grund av förändrad schematid inom barnomsorgen, får göras nästkommande månad. En förutsättning för utbetalning den 15:e är att en faktura finns hos respektive kommundelskontor senast den 5:e i utbetalningsmånaden. Enligt förordningen skall bidrag för elever som påbörjar utbildning i augusti avse tiden från och med den 1 juli samma år. Denna bestämmelse gäller för verksamheterna grundskola och förskoleklass. I praktiken innebär detta att utbetalningen av bidrag i juli får grundas på ett beräknat antal elever. När sedan det faktiska antalet elever är känt får en justering göras i nästkommande utbetalning. För barnomsorgen görs inte någon utbetalning i juli månad, se ovan. Det är närvaron under de övriga 11 månaderna som är grund till rätten till ersättning och utbetalningarna under dessa månader skall även täcka kostnaderna för juli. Beslutsordning i fortsättningen Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige bemyndigar Styrelsen att i fortsättningen fatta beslut om ersättningarnas storlek. Skulle någon principiell förändring göras skall dock Fullmäktige besluta om denna. Kommunstyrelsen bör också få utfärda erforderliga tillämpningsanvisningar. Kommunstyrelsen föreslår också att Kommunfullmäktige bemyndigar respektive Kommundelsnämnd att pröva om tilläggsbidrag för särskilt stöd till elev med omfattande behov skall utgå. Kommundelsnämnden bemyndigas samtidigt att, om stöd skall utgå, besluta om tilläggsbidragets storlek. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Nya principer för beräkning av ersättning till fristående grundskolor och förskoleklasser samt till enskild barnomsorg fastställs. Följande grundbidrag per elev i fristående skola gäller för 2010: Grundskola år kr/mån kr/mån Förskoleklass kr/mån Följande grundbidrag per barn i enskild barnomsorg gäller för 2010: Förskola 1 2 år 76,75 kr/tim 3 5 år 54,82 kr/tim Skolbarnsomsorg kr/mån

5 Kommunstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om ersättningarnas storlek under förutsättning att några principiella förändringar inte görs. Respektive ansvarig Kommundelsnämnd bemyndigas att fastställa om tilläggsbidrag för särskilt stöd skall utgå, och om så är fallet även storleken på bidraget. Kommunstyrelsen får utfärda erforderliga tillämpningsanvisningar. Mot beslutet reserverade sig Ulf Olsson (S), Lena Palmén (S), Petter Löberg (S), Rose-Marie Liljenby Andersson (S), samt Lennart Andreasson (V) till förmån för Lena Palméns yttrande (bilaga). Ulf Olsson (S), Lena Palmén (S), Petter Löberg (S), Rose-Marie Liljenby Andersson (S) lämnar en anteckning till protokollet (bilaga) KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Bilaga: Omfattande stödbehov Alternativt förslag Christer Johansson Ersättning till fristående skolor och enskild barnomsorg 2010 Socialdemokraterna anser att regelverket för ersättning till privata skolor i sig innebär att den kommunala verksamheten utarmas samtidigt som det bidrar till ökad segregation och social orättvisa i Borås. Socialdemokraterna värnar den gemensamma sammanhållna skolan där elever med olika bakgrund möts. Vi ser därför med oro på utvecklingen som medför en icke önskvärd uppdelning av barnen grundad på deras sociala bakgrund. I förslaget till bidragens storlek förstärks olägenheterna genom att de enskilda verksamheterna får ekonomiska resurser som enligt vår uppfattning innebär överkompensation i förhållande till kommunens motsvarande verksamhet. Vi är givetvis negativt inställda till detta. Finansieringen av denna överkompensation innebär i praktiken att resurser tas från de kommunala drivna verksamheterna. För finansieringen finns det ju inga andra resurser än de som annars kunde användas i kommunens verksamhet. Vi vill rikta uppmärksamheten på att det i praktiken blir en fördyring av verksamheten totalt sett när enstaka barn/elever lämnar kommunens verksamhet och går över till den privata. Kommunen får betala med utgångspunkt från en genomsnittskostnad men får inte motsvarande kostnadsminskning i sin egen verksamhet. Detta innebär att kommunen måste betala både sin egen, i princip oförändrade, kostnad plus ersättningen till den privata verksamheten. Det finns då enbart en möjlighet att skaffa fram resurser till den privata verksamheten, nämligen att minska resursinsatsen i kommunens egen verksamhet. Detta är allvarligt! Lagstiftningen säger att ersättningen till de privata fristående skolorna och barnomsorgen skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten i motsvarande slag. Vår uppfattning skiljer sig från det förslag som Kommunstyrelsen lagt fram vad gäller ersättning för den sociala strukturen och lokalkostnader. Vi anser att de resurser som riktas till kommundelarna på grund av att vissa områden behöver specialinsatser till följd av sin sociala struktur är avsedda just för respektive kommundel i sin helhet för att lösa de problem som finns där. Det är endast den sammantagna insatsen riktad till en större grupp elever som medför att kommundelen behöver en särskild resurs. Den elev som väljer att gå i en annan skola än hemkommundelens kan få en fullgod undervisning utan att det resurstillskott som grundar sig på de sociala faktorerna följer med. Detta är vår principiella inställning. Om man dessutom tittar på Skolverkets modellberäkning av meritvärdet (det så kallade Salsavärdet), ligger de privata fristående skolorna bra mycket högre än den bästa kommunala skolan (232 för Montessoriskolan Malmen och 218 för Borås Kristna Skola jämfört med 213 för Sandgärdskolan). Eftersom Skolverkets beräkning bygger på samma faktorer som kommunens resursfördelning för social struktur, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå, kan det inte hävdas att de privata fristående skolorna och barnomsorgen behöver samma tilldelning för social struktur som kommungenomsnittet. Vi anser istället att de resurser som kommundelarna tilldelas med den sociala strukturen som grund, den s.k. tilläggsresursen, inte fullt ut skall ingå i tilldelningen till de privata fristående skolorna eller barnomsorgen. Men eftersom alla kommundelar får någon tilläggsresurs, skall tilldelningen för sociala faktorer motsvara den som tillfaller den kommundel som får minst. När det gäller grundskolan och förskoleklassen är det Dalsjöfors som får minst tilläggsresurs, vilket medför att de får 89 % av den genomsnittliga resursen per elev. För barnomsorgen är det Viskafors som får lägst tilldelning, 98 % av kommungenomsnittet. Lagen tillåter inte längre att kommunen gör avdrag för skolpliktskostnader. Däremot hindrar inte lagen att kommunen gör avdrag för kostnader, som hör samman med kommunens övergripande myndighetsansvar. Vi socialdemokrater anser att det är mycket tydligt att kommunen har kostnader pga. skyldigheten att erbjuda samtliga elever plats i den kommunala skolan. T ex har kommunen en överkapacitet när det gäller lokaler, eftersom en anpassning i princip är omöjlig när enstaka elever i olika skolor och olika klasser på skolorna väljer att gå i privata fristående skolor. Ett avdrag på ytterligare 5 % skall därför göras i tilldelningen till de privata skolorna, för de kostnader som kommunen har som skolmyndighet. När det gäller barnomsorgen har Borås Stad de senaste åren byggt om ett flertal förskolor och även byggt flera nya förskolor. Kommunen har också varit tvungna att använda dyra paviljonger på ett flertal ställen för att tillgodose kravet på barnomsorg. Detta har ökat kommunens lokalkostnader kraftigt. Det är därför inte rimligt att beräkna ersättningen för lokalkostnader utifrån ett kommungenomsnitt. Enligt lagen skall då de privata fristående skolornas och barnomsorgens faktiska lokalkostnader ligga till grund för ersättningen, förutsatt att kostnaden är skälig. Dessa faktiska kostnader måste naturligtvis undersökas närmare, men vi utgår i detta läge ifrån att det skulle motsvara en minskning av ersättningen med 5 %. Vi har ytterligare en invändning mot majoritetens förslag. Vi anser att Kommunfullmäktige skall fatta beslut om ersättningens storlek. Frågor om kommunens relationer till enskild verksamhet

6 är av sådan principiell betydelse att Kommunfullmäktige skall behandla dem. Vårt beslutsförslag: Kommunfullmäktige beslutar fastställa följande grundbidrag att gälla för grundskola 2010: År kr/månad År kr/månad Förskoleklass kr/månad. Följande grundbidrag per barn i enskild barnomsorg gäller för 2010: Förskola 1 2 år 71,37 kr/tim 3 5 år 50,98 kr/tim Skolbarnsomsorg kr/månad Socialdemokratiska Kommunstyrelsegruppen Lena Palmén (S) Protokollsanteckning Ersättning till fristående skolor och enskild barnomsorg 2010 Socialdemokraterna anser att den nya lagen som innebär att ett tillägg med 6 % för att kompensera de privata fristående skolornas och barnomsorgens för att de inte kan lyfta moms på samma sätt som kommunen överkompenserar dem jämfört med kommunal skola och barnomsorg. I kommuner där man tidigare har använt sig av systemet med momskompensation för faktiska kostnader har det visat sig att det snarare handlar om 2 3 %. Socialdemokratiska Kommunstyrelsegruppen Lena Palmén (S) Bilaga Från Kommunledningskansliet Regeringens proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor Enligt regeringens proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor ska kommunen utöver grundbeloppet betala ett tillläggsbelopp för elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Regeringen avser att i förordningen (1996:1206) om fristående skolor närmare ange hur tilläggsbeloppet ska bestämmas. I avvaktan på ytterligare förtydliganden från regeringen behöver begreppet omfattande behov av särskilt stöd definieras. Tilläggsbeloppet ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga verksamheten/undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en förskole- eller skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt barn/elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer, t ex grava kommunikationssvårigheter eller beteendestörningar. Barnets/elevens behov av stöd ska vara utrett och väl dokumenterat av den fristående förskolan/skolan. Vid övergång från kommunal till fristående skola ska kommunen, efter medgivande från vårdnadshavare, biträda med nödvändig dokumentation och information om barnets/elevens behov av stöd. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild barn/elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna vistas i barnomsorgen eller fullgöra sin skolgång. Det är rimligt att anta att elever jämförbara med den kategori som i dag går i Borås Stads särskilda undervisningsgrupper, Funningen, Sjöhagen, RH-klass, Kommunikationsklass och BUP skola omfattas av tilläggsbeloppet. Det kan även omfatta elever med Aspergers syndrom och/eller autism, vilka ej ingår i särskolans personkrets, men som har ett omfattande behov av stöd och övriga anpassningar. För barn i förskolan omfattas barn som ej kan vistas i förskolan utan stödet. Utredning och bedömning ska göras i varje enskilt fall. Det behövs inte nödvändigtvis en diagnos för att stöd ska ges till barnet/eleven. Det är varje enskilt/barn/elev eget behov som ska bedömas. Stödåtgärderna ska följas upp och omprövas regelbundet- varje halvår om ej annat överenskommes. Vid bedömning av om stödbehovet faller inom ramen för extraordinära stödåtgärder kan samråd ske med SPKC. Vid akut behov av stödinsatser kontaktas berörd kommundel omgående för diskussion om hur stödbehovet kan tillgodoses i avvaktan på utredning och dokumentation av stödbehovet. Rutin: Behov av extra stödåtgärder uppstår Kontakt tas med betalande kommundel Dokumenterat stödbehov presenteras Vid behov- ytterligare utredning/komplettering av uppgifter Vid behov kan samråd/konsultation ske med SPKC Omprövning/ uppföljning sker var 6:e månad Ärendet ska behandlas skyndsamt Beslut fattas av ansvarig kommundel Utdrag ur regeringens proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. 6.4 tilläggsbelopp Regeringens förslag: För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hur tilläggsbeloppet ska bestämmas. Regeringens bedömning: Tilläggsbeloppet bör avse endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bestämmelserna i skollagen (1985:1100) innebär att en fristående skola inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet

7 elever. Den ska, på samma sätt som en kommunal skola, kunna anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till elevens behov och förutsättningar. Skyldigheten att utreda elevers eventuella behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram gäller för både kommunala och fristående skolor. I avsnitt har regeringen bedömt att kostnaderna för detta och för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen bör ingå i kostnadsposten för undervisning. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det krävs då att elevens stödbehov klarläggs och bedöms, t.ex. inom ramen för den utredning och det åtgärdsprogram som skolans rektor ansvarar för. Med utgångspunkt i den grundläggande principen om likabehandling bör vid utbildning i en fristående skola extra resurser tilldelas för en elev vars omfattande behov av särskilt stöd skulle kräva extra resurser om eleven hade gått i hemkommunens skola. Regeringen avser att i förordningen (1996:1206) om fristående skolor närmare ange hur tilläggsbeloppet ska bestämmas. En fristående skola kan ha svårt att ta emot en elev med omfattande behov av särskilt stöd. För att skolan ska få neka en elev tillträde måste dock svårigheten vara betydande. Det kan vara fråga om att skollokalerna måste förändras eller att det behövs extra personal för eleven. Den nuvarande möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under vissa förutsättningar motsvarar vad som enligt 4 kap. 6 skollagen gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. Om kommunen är beredd att betala för det särskilda stödet, kan den fristående skolan inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att vägra ta emot en elev. En fristående skola är således inte skyldig att ta emot en elev, om mottagandet medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens med detta är, som regeringen anförde i propositionen Fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200, s. 48), en kommun inte skyldig att lämna bidrag till en fristående skola för särskilt stöd, om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I förekommande fall ska tilläggsbelopp även lämnas när en fristående gymnasie- eller gymnasiesärskola får ersättning enligt den s k riksprislistan. Prop. 2008/09: