Tjugoårskrisen

Transkript

1 Tjugoårskrisen Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson

2 Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca industriella, och 1789 franska revolutionen : fred efter Napoleonkrigen, industriella revolutionen, europeisk imperialism : världskrig : depression, totalitarism : världskrig

3 Tjugoårskrisen : E. H. Carr Journalist, diplomat, statsvetare. The twenty years crisis : an introduction to the study of international relations (1939) Carr skrev om ekonomisk och politisk instabilitet.

4 Vad består tjugoårskrisen av? 1. Första världskriget 2. Pessimism och osäkerhet 3. Ryska revolutionen 4. Moderniseringens kris 5. Efterkrigstida säkerhetsordning 6. Depressionen 7. Demokratins kris 8. Fascism 9. Förändringar i det internationella systemet

5 Första världskriget Första världskriget förändrade allt! Människor var döda och skadade. 9,4 miljoner döda (Tyskland 2 miljoner, Ryssland 1,8 miljoner), 21,2 miljoner skadade. 70% döda från ålderskohorten år. En förlorad generation. Källa: Jay Winter, Demography, s. 249, A companion to World War I.

6 Pessimism En annan inställning till framtiden efter kriget: Belle époque var gången: då fred, optimism och framtidstro; ekonomisk tillväxt och utveckling; ny teknologi och vetenskapliga upptäckter detta tillhörde det förgångna. Framtiden var osäker

7 Impressionism

8 Friedrich Nietzsche: Pessimism förnekade gud, hånade moralen, kritiserade materialismen. Oswald Spenglers Västerlandets undergång: alla civilisationer växer fram, blomstrar och förfaller, Europa var nu i förfall minns krigets fasor

9 Osäkerhet Vetenskap: ny fysik visade en komplex värld, svårbegriplig och långt ifrån religiösa sanningar. Är människan rationell? Freud: inte alls! Människans beteende är en kombination av instinkter, moral och rationalitet.

10 Osäkerhet ny konst Tidigare realism, nu andra litterära ideal: James Joyce skrev Odysseus (1922): ström av tankar och upplevelser, ingen fast grammatik utan en ström av ord. Ny bildkonst, t.ex. Wassily Kandinsky.

11

12 Ryska revolutionen Första världskrigets ansträngningar leder till kriser i Ryssland som leder till revolutionen. Revolutionen förändrad Ryssland, Europa och världen.

13 Ryska revolutionen Revolutionens politiska/ekonomiska kontext: Ekonomiskt/administrativt svagt. Militära bakslag. Brist på gott ledarskap.

14 Ryska revolutionen Revolutionens politiska/ekonomiska kontext: Problem med bränsle- och livsmedelsförsörjningen. Mars 1917 revolution i Petrograd och Nikolaj II abdikerade. Liberal provisorisk regering etablerade allas lika rättigheter, bl.a. många friheter dock ingen social revolution.

15 Ryska revolutionen 6-7 november 1917 bolsjevikrevolution. Tog makten och Lenin ledande i detta. Konstituerande församling sammanträdde i januari 1918 men upplöstes av rödgardister.

16 Ryska revolutionen Röd terror, massterror sent 1917 till Krigskommunism, sent 1917 mars Ryska inbördeskriget, hösten 1918 senvintern Krig Ryssland och Polen (Röda armén förlorar) från april 1920 slutade med Rigafördraget i mars 1921.

17 Krigskommunismen och en ny gemenskap

18 Ryska revolutionen på export? Önskan att exportera revolutionen. Fanns sociala oro i Europa men inga revolutioner sker. Soldat- och arbetarmyterier i Tyskland var inspirerade av den bolsjevikiska revolutionen: i Kiel med flera kuststäder, socialistisk republik utropas i Bayern. Det blir inget mer än myterier.

19 Ryska revolutionen på export? Spartakistupproret i Tyskland: Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg satsar på revolution. De infångas 15 januari 1919 och skjuts, upproret ingen chans: 1. inget stöd bland tyska arbetare för kommunismen, 2. armén emot ett radikalt vänsterstyre.

20

21 Ryska revolutionen på export? Oro i Europa: krigströtthet och ekonomisk nedgång, finns ingen grund för vänsterrevolutioner, bolsjevikerna får satsa på socialism i ett land.

22 Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle och ständigt ökad rationalisering för att maximera effektiviteten.

23 Modernisering: planering Familjeplanering Skapa en hälsosam befolkning för att komma bort från stora familjer och osunda levnadsvillkor. Marie Stopes grundade klinik för födelsekontroll i London (Hon stödde rashygien, eugenik.) Elise Ottesen-Jensen och sexualupplysning.

24 Modernisering: planering Planerad arbetsplats Henry Ford: planerad arbetsplats (löpande bandet). Femårsplanerna i SU. Lenin beundrade Ford och hade mål att skapa stora, planerade fabriker.

25 Modernisering: planering Planering av boende: Siedlungsverband Ruhrkohlenbezirk i Ruhrdistriktet, garden suburb movement : trädgårdsstäder utanför storstäderna, t.ex. Welwyn Garden City, Örgryte trädgårdsstad i Sverige.

26 Moderniseringens kris Förlorare var bönder, hantverkare, lägre medelklass. Fanns 4 miljoner i Tyskland under 1920-talet av urbana mindre handelsmän, hantverkare, affärsinnehavare. Förlorade bl.a. på massproducerade produkter från USA samtidigt som tillverkningar mekaniserades.

27 Moderniseringens kris Exportsektorer i Tyskland före WW1: leksaker, musikinstrument, glas, tillverkade av hantverkare i södra och västra Tyskland. Konkurrerades under 1920-talet ut av massproducerade pianon från USA, leksaker från Japan, glasindustrin mekaniserades.

28 Moderniseringens kris De agrar-konservativa revolterade mot moderniseringen. I SU vägrade bönderna att gå med på kollektiviseringen under 1930-talet. Bönderna förstörde sin skörd och slaktade sina djur

29 Moderniseringens kris Våg av agrara protester i centrala och västra Europa mot urbaniseringen, mot socialism, mot storföretagande. Detta var ofta baserat på en nykyrklighet, den katolska kyrkan kom tillbaka.

30 Moderniseringens kris Stödet för fascismen från landsbygdsbefolkningen, småköpmän, hantverkare och konservativa, och fascismen appellerade till dessa grupper. Fascismen talade om en tredje väg, mellan bolsjevikerna och revolutionär förändring å ena sidan, och liberal kapitalism å den andra.

31 Moderniseringens kris Fascismen tog över den konservativa revolten. Hitler satsade på landsbygdsbefolkningen, 1930 förekom en kampanj riktade på denna: nätverk av nazistiska grupper + propaganda där man pekade ut orsaker till att landsbygden for illa: stadens banker som man hade lån till, socialistiska arbetare, judiska köpmän.

32 Motverka civilisationens slut Tankar om att den västerländska civilisationen inte längre var ledande, t.ex. Spenglers nedåtgående Europa.

33 Motverka civilisationens slut För få européer i världen. Bra med stora familjer och motverkade eller förbjöd aborter. Sätt att motverka förfallet tog sig uttryck i konservativa krav på kvinnor. Kvinnans rättigheter begränsades, speciellt under talet. Detta gäller även SU.

34 Motverka civilisationens slut I Tyskland: män på arbetsmarknaden medan kvinnor föder barn. Pius XI kom 1930 med encyklika (Casti Connubii): betonade det kristna äktenskapet och familjen som basen för ett gott samhälle, fördömde preventivmedel och abort.

35 Motverka civilisationens slut Socialhygien, rena samhällskroppen : motverka sexuellt överförbara sjukdomar, motverka prostitution, motstånd mot homosexualitet. Detta leder över till rastänkandet. Inom biologin blev ras ett begrepp, därefter kommer rashygien.

36 Motverka civilisationens slut Rashygientänkande vanligt under och 30- talen. Ville satsa på att de önskvärda bildade familjer. Negativ rashygien var då man steriliserade och detta fanns i USA, Sverige, Tyskland I Tyskland: eutanasiprogram under kriget.

37 Efterkrigstida säkerhetsordning Nationernas förbund Fanns , högkvarter i Genève. Förbundsförsamling, ett råd (dominerat av SB och Frankrike), ett sekretariat med en generalsekreterare. En internationell domstol bildades 1922.

38 Halv-officiell flagga

39 Efterkrigstida säkerhetsordning Kollektiv säkerhet: ett hot mot en part skulle ses som ett hot mot alla. Ej medlemmar (från början): USA, Sovjetunionen och Tyskland.

40

41

42 Efterkrigstida säkerhetsordning Vapenbegränsning: Washingtonkonferensen 1922 balansen mellan USA-SB-Japan rörande flottstridskrafter + Kinas säkerhet garanteras; mindre spänningar mellan Japan och västmakterna. SB bestämde att man inte behövde planera för ett krig med Japan under 10 år (Ten-Year Rule).

43 Efterkrigstida säkerhetsordning Locarnoavtalet 1 december 1925 syftade till ett stabilare Europa: gränserna Frankrike-Tyskland, och Belgien- Tyskland erkändes, konfliktlösning med fredliga medel.

44 Efterkrigstida säkerhetsordning Kellogg-Briandpakten, 27 augusti 1928: flerpartsavtal varigenom krig elimineras som nationellt medel, konfliktlösning med fredliga medel. Detta är det mest spektakulära av alla försök att bibehålla freden efter första världskriget.

45

46 Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

47

48

49

50

51 George Grosz

52 Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober 1929: en världsekonomins hjärtattack. Var amerikansk spekulationsbubbla som sprack och som påverkade stora delar av världen.

53

54

55 Kapitalismens största kris: depressionen konsekvenser? Psykologiska: förtroendet för kapitalismen försvagades, ökad tilltro till marxism och intresse för Sovjetunionen, på sikt ökat stöd för fascismen. Materiella: skär i kostnaderna vilket fortsätter nedgången,

56 Kapitalismens största kris: depressionen konsekvenser? materiella forts.: nedgångar i produktionen (fabriker stänger), liksom handeln avtar (världshandeln ned 65% från 1929 till 1932), protektionismen sprids det förekommer inget samarbete.

57 Kapitalismens största kris: depressionen konsekvenser? Sociala: arbetslöshet, alla sektorer drabbades av arbetslöshet, unga blev arbetslösa, fattigdom följde.

58 Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? Dröjer innan något görs nationellt p.g.a. gör som tidigare: skär i kostnader och accepterar arbetslösheten. Dröjer innan något görs internationellt p.g.a. finns ingen ledande makt, fokus på egna affärer, ekonomisk nationalism gäller till 1939.

59 I allmänhet: Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? statlig intervention i ekonomin samt planering, skyddar handeln och kontrollerar valutan. Skapar handelsblock. Autarkie, ekonomisk självtillräcklighet, blir ett mål. Detta populärt i fascistiska länder, men även annorstädes.

60 Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? USA F.D. Roosevelt vann valet 1932 på löftet att reformera kapitalismen. Stödde jordbruket, inrättade nödhjälpsarbeten, banker- och betalningssystemet reglerades. Långsam återhämtning, i USA kom den först med nästa krig.

61

62

63 Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? Sverige SAP går framåt i AK-valen 1932 och 1933 överenskommelse med Bondeförbundet. Startar beredskapsarbeten mot att jordbruket skyddas med tullar. Krishanteringen är framgångsrik.

64

65 Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? Tyskland Ekonomisk kris + politisk kris: NSDAP vann val då man lockade med ordning. Folk fick det bättre under 1930-talet: ökad levnadsstandard, minskade skillnader mellan grupper, minskad arbetslösheten genom offentliga arbeten inklusive stora satsningar på rustningsindustri,

66 Kapitalismens största kris: depressionen vad göra? folk fick det bättre under 1930-talet, forts.: partibyråkratin växte, utrensningar av judar och kommunister öppnade upp platser för många arbetslösa. Bönderna tjänade på politiken att göra landet självförsörjande på livsmedel.

67 Depressionen och Japan Stora Kanto-jordbävningen 1923 var enormt ödeläggande, bl.a. brann 40% av Tokyo ned. Sedan återhämtning. Jordbrukspriserna sjönk från 1930 och exporten av råsiden minskade p.g.a. minskad efterfrågan i USA samt ökad användning av viskos (rayon). I vissa områden i Japan förekom svält.

68 Depressionen och Japan Snabb befolkningsökning i Japan vid denna tid men ingen födelsekontroll. Japan: få råvaror men utveckad industri och beroende av internationell handel. Värdet av exporten halverades Protektionismen i andra länder, t.ex. USA, påverkade Japan kraftigt

69 Depressionen och Japan Radikala, icke-demokrater argumenterade för en lösning på Japans problem, erövra territorier med råvaror, marknader för Japans produkter, livsrum för den växande befolkningen.

70 Demokrati och diktatur i Europa 1920 var nästan hela Europa demokratiskt 1939 var merparten av Europas länder odemokratiska. Vad hände? Se först exempel, sedan några förklaringar:

71 Demokrati och diktatur i Europa Ryska revolutionen Leder till demokratisk centralism Italien: Mussolini premiärminister 1922, Italien enpartistat 1926 Spanien: 1923 general Miguel Primo de Rivera genomförde kupp, inbördeskrig Portugal: 1926 militärkupp, Antonio de Salazar diktator 1932 Polen: 1926 Józef Piłsudski militärkupp

72 Demokrati och diktatur i Europa Tyskland: 1933 Adolf Hitler till makten kupper i de baltiska länderna: i Litauen 1926, Lettland 1934, Estland 1935 Ungern: admiral Miklós Horthy tog makten 1919 Österrike: kansler Engelbert Dollfuss tog makten 1934 Grekland: 1936 utämndes general Metaxas till diktator

73 Demokrati och diktatur i Europa Bulgarien: militärkupper 1923, 1933, kung Boris etablerade kunglig diktatur 1935 Rumänien: Carol etablerade kunglig diktatur 1938, fascistisk militärkupp 1941 av militären Ion Antonescu Jugoslavien: Alexander I diktator 1929 Tjeckoslovakien: demokratin överlevde

74 Varför diktatur i Europa? 1) Anti-demokratisk rörelse: parlament var synonymt med korruption. 2) Nya stater kunde inte ersätta den gamla ordningen. Svårt att nå legitimitet. 3) Ovana vid den liberala ordningen. 4) Partipolitisk splittring: många, små och svaga partier.

75 Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen

76 Europeisk fascism som ideologi Den fascistiska ideologin växer fram under dessa decennier. Den har olika delar: Anti-kommunistisk och anti-marxistisk: emot klassindelning. Anti-kapitalister: emot storindustrier och utsugningen av folket, det som hotar den traditionella agrara livsstilen.

77 Europeisk fascism som ideologi Anti-parlamentarism. Enligt fascismen splittrar parlamentarismen nationen och parlamentet står för mygel. Anti-liberalism: liberalismen betonar individen, men i fascismen gick kollektivet före individen.

78 Europeisk fascism som ideologi Anti-partikularism: motvilja mot mångfald och avvikelse i samhället. Mot etniska minoriteter eller sexuella minoriteter Nationalismen är kärnan Nationen är en av naturen bestämd gemenskap, ett levande väsen. Det är något nedärvt och ödesbestämt att individer tillhör denna gemenskap. Individen skall tjäna nationen, inte tvärtom.

79 Fascismens inriktning: Korporativt system mot kommunismen: i dess parlament skulle fackmän sitta, lantbruket representeras av bönder och lantarbetare, industrin av arbetare och industriledare.

80 Fascismens inriktning: Stark stat mot kapitalismen: behövs ett effektivt regeringsmaskineri för att 1) bekämpa nationens inre och yttre fiender, 2) styra ekonomin så att ingen utnyttjas, 3) ena folket.

81 Fascismens inriktning: Ledarprincipen mot parlamentarismen. Människor inte lika, vissa individer hade en historisk mission att leda staten och landet. Ledaren övervakar samhällsapparaten för att kunna korrigera missförhållanden.

82 Fascismens inriktning: Direkt aktion mot parlamentarismen och liberalism: agera snabbt då det behövdes. Kamp, inklusive krig, var i sig ett värde. Likriktning mot partikularismen: politik, rätt och kultur skulle bilda en enda nationell enhet. Ingen mångfald vad gäller kultur.

83 Exempel på tänkande: Japansk fascism Kōdōha, imperiala vägen, grundad av general Araki Sadao. Förespråkade en expansionistisk politik, militarisering av samhället och ett totalitärt politiskt styre. Se Kōdōha:

84 Japansk fascism (ideologi och politik) Kōdōha-förespråkare: återgång till ett förindustriellt Japan samt traditionella värden, okorrumperad stat och politiker, bort med zaibatsu-kapitalister. Kejsaren skulle styra stödd (ledd) av militären. Krig med det kommunistiska Sovjetunionen var att vänta.

85

86 Japansk politik Ständig maktkamp i det fördolda mellan olika grupper: mellan byråkratin och militären och det (korrumperade) parlamentet, mellan delar av militären, även deltagande i kampen av: zaibatsu (affärskonglomerat), nationalistiska sällskap, det kejserliga hovet.

87 Japansk aggression i Kina Mukdenincidenten: september 1931 en japansk territoriell expansion i Manchuriet. Starten på nästan 15 års krig som slutade med Hiroshima och Nagasaki i augusti Manchukuo var en japansk lydstat.

88

89 Japansk aggression i Kina Varför aggression: Råvaror i norra Kina och i Mongoliet, bomull i Kina, en enorm marknad för japansk industri men andra möjligheter fanns, t.ex. handlar företaget Mitsubishi med andra länder i Asien.

90 Japansk aggression i Kina Juli 1937 startade kriget mot Kina. Här startar andra världskriget, åtminstone i Asien. Inriktning på territoriell expansion, politisk underordning, ekonomisk utsugning, förväntat krig mot Sovjetunionen

91 Japansk aggression i Kina Långdraget krig med terror på båda sidorna. Exempel: Nankingmassakern från 13 december Uskillingslöst dödande, våldtagande, mordbrand, stölder Uppenbarligen såg den japanska armén på befolkningen som fullständigt rättslös.

92 Internationella systemet kollapsar Den etablerade strukturen försvagades, den kollektiv säkerheten kollapsar vid mitten av 1930-talet. Versaillesfördraget 1919, Washingtonfördraget 1922, Locarnopakten 1925 ingen bryr sig. Revisioniststaterna lämnar NF: Japan 1933, Tyskland 1933, Italien 1937.

93

94 Internationella systemet kollapsar Inga allianser en fragmenterad maktstruktur och framåt: militär återbeväpning.

95 Internationell kris Revisionistiska länder är de som inte har. Viktigt med territoriell expansion de tänker att imperiemakterna Storbritannien och Frankrike har välstånd, alltså behövs imperier. Råvaror Ont om råvaror: Japan inga, Tyskland förlorat kol- och järnmalmsområden genom Versaillesfördragen. Autarkie, ekonomisk självtillräcklighet, var ett mål.

96 Internationell kris Marknader Japan utestängd från franska och brittiska imperier, Tyskland förlorat områden i centrala Europa. Befolkningarna växte vilket spädde på arbetslösheten och de låga inkomsterna under världsdepressionen. Det blev svårare för japaner att emigrera till USA.

97 Internationell kris Demokratierna vill inte ha krig! I Storbritannien röstade 9 miljoner mot krig Front populaire, lett av Léon Blum juni 1936 juni 1937, var upptaget av sociala reformer. USA formellt neutralt 1937 världens största demokrati och ekonomi väljer självvald isolering.

98 Tänk om? Fanns någon annan lösning? Revisioniststaterna hade kanske kunnat idka självbehärskning?! Inte möjligt! De hade startat sin expansion och inte mött motstånd. Status quo-makterna hade kunnat accepterat sin relativa maktförlust? SB och Frankrike gjorde så 1956 i samband med Suezkrisen! Men nej, vilka imperier faller utan krig?

99 Mot andra världskriget Hitlerregimen expanderade successivt: Anschluss mars 1938, Münchenkonferensen 29 september 1938 gav kontroll över delar av Tjecko-Slovakien. Ekonomiska överenskommelser med Rumänien och Jugoslavien ökar Hitler- Tysklands inflytande. Polen vägrar ge upp Danzig ger krig.

100 Mot andra världskriget Sommaren 1939 fanns enligt opinionsundersökingar majoritet för krig med Tyskland i SB (87%) och i Frankrike (76%). Stöd för detta från brittiska dominioner och kolonier. Inga soldater gick till krig med sång som man hade gjort 1914, ingen förväntade sig vara hemma till julen.