Riktlinjer Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Transkript

1 1(18) Avdelningen för Infrastruktur Torbjörn Alwehammar STYRANDE DOKUMENT Säkerhet och informationssäkerhet Riktlinjer Beslutsdatum: Träder i kraft: Giltighetstid: Bör uppdateras före: Riktlinjer Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA) Dokumentet är avsett för: SLU:s Institutioner och Avdelningar. Egendomsförvaltningen Projektledare, Lokalplanerare, Arkitekter, Byggledare Konsulter inom området (Brand, El, Installation, IT, Säkerhet) SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Allmänt inriktning om Brandsäkerhet Brandsäkerhetsarbetet inom SLU syftar till skydd av människor, egendom och miljö. Skydd och säkerhet för människor ska alltid prioriteras. Grundriktlinje Brandsäkerhetsarbetet indelas i två huvuddelar, förebyggande och avhjälpande åtgärder. Förebyggande God brandsäkerhet uppnås i första hand genom ett kontinuerligt förebyggande arbete för att motverka och försvåra uppkomst av brand samt spridning, genom samplanering av verksamheter, aktiviteter och teknik. Avhjälpande I de fall brand ändå utbryter skall det finnas rimliga kunskaper och färdigheter hos personal och studenter att kunna begränsa utbredning (släcka), motverka personskador (utrymma) in till dess räddningsresurser anländer. Detta sker främst genom: Säkerhetsmedveten planering och organisering i kombination med teknisk utformning och användning av de olika byggnaderna och lokalerna. Samordning, samverkan mellan fastighetsägare och lokalutnyttjare. Säkra rutiner vad gäller hantering av brandfarlig och explosiv vara och gods. Regelbundna kontroller av verksamheter och apparatur som kan alstra brand. Utbildningar och övningar 2(18)

3 Brandskyddsorganisation Institutions-/avdelnings- eller motsvarande nivå Varje institution, avdelning eller motsvarande organisatorisk nivå skall ha utsedda brandskyddskontrollanter-utrymningsledare som svarar för regelbunden kontroll och tillsyn av brandskyddet inom institutionen/motsv. Föreståndare för brandfarlig och explosiv vara skall utses där behov finns. Kompetens och giltiga certifikat för heta arbeten ska finnas inom verksamheter som hantera detta inom sin verksamhet. I det fall fler institutioner eller avdelningar samverkar inom en och samma byggnad/kluster ska gemensam brandskyddssamordnare (Intendent motsvarande) utses med uppgift att överordnat ansvara för samordningen inom byggnaden/klustret. Detta gäller även om verksamheten är spridd till olika byggnader men att det finns ett organisatoriskt samband som ändå skapar området/klustret. Regional nivå 1 I Umeå och Alnarp samt i Skara skall det finnas en regional funktion som ansvarar för omhändertagande och kontroll av brandskyddsfrågor gemensamt för orten/regionen. Funktionerna hämtar övergripande underlag, riktlinjer och standardupplägg från SLU Säkerhet och SLU:s brandskyddsledare för brandskydd och tillämpar därefter dessa lokalt. Central nivå En brandskyddsledare, organisatoriskt placerad vid SLU Säkerhet och Miljö (universitetsadministrationen) i Uppsala, ansvarar för övergripande frågor kring det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) inom hela SLU. Funktionen svarar även för viss samordning i Uppsalaregionen vad gäller brandskyddsfrågor. 1 Samordning med universitetsindelningen på fakultetsnivå måste göras då ortsgeografin inte överensstämmer med fakultetsgeografin. 3(18)

4 1 Utbildning, information och övning Standardiserad brandskyddsutbildning avsedd för samtliga anställda anordnas. Utbildningen repeteras med fyra-fem års intervall. Vid nyanställning skall utbildningen ingå som del i introduktionsutbildning. Personalansvariga verksamhetsledare ansvarar för, tillser och dokumenterar att egen personal genomför/ har genomfört utbildningen. Brandskyddskontrollanter-utrymningsledare utses och ges utbildning. Personalansvariga verksamhetsledare organiserar och utser dessa befattningshavare i sin verksamhet samt tillser och dokumenterar att egen personal genomfört utbildningen. Lämpligt antal är beroende av organisationsstruktur men kan vara 3-5 pers/ institution avdelning för att kunna hantera sjukdom, semestrar etc. men framförallt utrymningssituationer. Särskild och riktad utbildning för föreståndare brandfarlig och explosiv vara genomförs vid behov. Utbildning i Heta arbeten genomförs vid behov Brandsäkerhetsutbildning skall ingå i laboratoriesäkerhetsutbildningen. Brandsäkerhetsövningar skall regelbundet genomföras minst en gång per år. Större övningar (block eller centra) skall genomföras en gång vart tredje år. Utrymningsövningar (föranmälda och oförberedda) ska genomföras 1.1 Personalutbildning brandskydd (standard) All personal ska genomgå grundläggande utbildning i brandskydd om timme. Del 1 (första timmen) är indelad i avsnitt och beskriver helheten samt rollfördelning mellan aktörerna inom SLU och fastighetsägaren samt orsaker, risker och brandförlopp. SBA inom SLU SBA vid de lokaler/kluster som är aktuellt. Fastighetsägarens del i SBA-arbetet Brandorsaker/Förlopp Del 2 (andra timmen) är praktisk övning utomhus i brandsläckning med hjälp av handbrandsläckare och brandfilt. Utbildningen del 2 köps in av avtalat utbildningsföretag. Utbildningsspecifikation framtagen av SLU Säkerhet används och tillämpas. 4(18)

5 1.2 Utbildning Brandskyddskontrollant-Utrymningsledare (fördjupningsutbildning för organisatoriskt SBA-arbete) Utbildningen är en sammansatt utbildning som ger kompetens att inom SLU kunna arbeta och verka både som: Brandskyddskontrollant och Utrymningsledare. Utbildningen omfattar 6 timmar effektiv tid och genomförs som intern/lokal utbildning under en dag. Utbildningen grundplaneras och genomförs av SLU Säkerhet i samverkan med avtalat brandskyddsföretag. Kunskaperna tillämpas efter utbildningen av lokal brandskyddssamordnare(intendent/klusteransvarig motsv.) Utbildningen avser fördjupning och praktiska moment inom området SBA och innehåller i stort: SBA arbetet i allmänhet inom SLU. SBA vid de lokaler/kluster som är aktuellt. Fastighetsägarens del i SBA-arbetet Brandorsaker/Förlopp Tillvägagångssätt vid SBA-kontrollarbete, frekvenser, checklistor och rapporter Tillvägagångssätt, planering och rollindelning i samband och inför eventuell utrymning Fördjupad släckutbildning/utrymningsledarutbildning svårare förhållanden, trånga utrymmen etc. 1.3 Utbildning av föreståndare brandfarlig och explosiv vara i mindre omfattning och utbildning till heta arbeten certifikat. Planeras och genomförs av den verksamhets-/personalansvariga som hanterar brandfarlig och explosiv vara samt har behov av heta arbeten inom sin verksamhet. Utbildningen köps in genom avtal med brandskyddsföretag. Krav på utbildning och organisation utgår från den/de mängder som hanteras inom verksamheter. I SLU:s fall är normalt institution/avdelning eller motsvarande avgränsad nivå för behov av föreståndare enligt ovan. Undantag kan förekomma. Nedan (nästa sida) är utdrag ur SÄIFS 1995:3 för beräkning/bedömning av behov av tillstånd/utbildad föreståndare brandfarlig och explosiv vara vid SLU:s verksamheter. 5(18)

6 1.3.1 Grundläggande definitioner: Brandfarlig och Explosiv vara Brandfarliga varor Brandfarliga varor är ett samlingsbegrepp för brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor. Alla brandfarliga varor omfattas av lagen (2010:1011) och förordningen (2010:2075) om brandfarliga och explosiva varor. Flampunkt Flampunkt är den temperatur då ett ämne avger gas i den koncentration som krävs för antändning. Ämnen med låg flampunkt är mer brandfarliga än de med hög flampunkt. Brandfarliga gaser Gaser eller gasblandningar som i luft bildar en antändbar blandning vid 20 C och normaltrycket 101,3 kpa. Brandfarliga vätskor Vätskor som har en flampunkt på högst 100 C. Klassning av brandfarlig vätska Brandfarliga vätskor indelas i fyra klasser beroende på sin flampunkt, se exempel i tabellen nedan. Klass Flampunkt Exempel 1 < 21º C Bensin, aceton, T-sprit 2a 21-30º C Xylen 2b 30-55º C Fotogen, tändvätska, terpentin, oljefärg º C Diesel, eldningsolja Brandreaktiva varor Ämnen eller blandningar som kan orsaka eller förvärra en brand men som inte är brandfarliga gaser eller -vätskor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap definierar följande ämnen som brandreaktiva varor: Väteperoxid Organiska peroxider Ammoniumnitrat Lågnitrerad nitrocellulosa 6(18)

7 1.3.2 Krav på tillstånd och föreståndare (Utdrag ur SÄIFS 1995:3) Kap. 1 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor 1.1 När tillstånd krävs Den som hanterar brandfarliga gaser eller vätskor i större mängder än som anges i tabell A skall ha tillstånd enligt 11 lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Ett tillstånd skall omfatta all hantering av brandfarliga gaser och vätskor på hanteringsstället utom: - förvaring i mark av brandfarlig vätska klass 3 och - kyl- och värmepumpaggregat i utförande som enhetsaggregat där det brandfarliga köldmediets vikt understiger 30 kg. Tabell A Hantering Volym (liter) Gas Kl vätska (total volym) Kl 3-vätska för uppvärmning eller elproduktion Yrkesmässig, vid publik verksamhet Utomhus* Inomhus 60** Övrig yrkesmässig, inomhus Övrig yrkesmässig, utomhus Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov Gasol Annan brandfarlig gas * Avser att såväl gasflaskan som förbrukningsapparaten står utomhus. ** Tillsynsmyndigheten får, när den finner skäligt, sänka gränsen till 0 liter. SÄIFS 1997:3 7(18)

8 1.4 Grundutbildning i standardiserad laboratoriesäkerhet Utbildningen är inte framtagen ännu men planeras för framtiden. I avvaktan på standardiserad grundutbildning inom området, genomför respektive verksamhet egen och anpassad laboratoriesäkerhetsutbildning inom ramen för sitt personalansvarsområde. 1.5 Särskilda brandsäkerhetsövningar, utbildningar och utrymningsövningar Med regelbunden frekvens planeras och genomförs särskilda övningar (vid kluster motsvarande) i form av kombinerade övningar utrymning (förberedda och oförberedda) med stationssystem olycka (Brandsläckning; D-HLR, L-A-B-C etc.). Enbart utrymningsövning (utrymningslarmet ljuder, samling vid återsamlingsplats utomhus sker) med enkel med tidtagning och muntlig genomgång genomförs vid kluster, institution och motsvarande. Dessa övningar planeras, leds och genomförs med fördel av brandskyddssamordnaren (Intendent motsv.) direkt utan nödvändig medverkan från SLU Säkerhet. Dock ska info om att övningen planeras att genomföras, ske till SLU Säkerhet någon dag innan övningen genomförs. SLU Säkerhet genomför övergripande planering tillsammans med lokala företrädare inom och mellan orter/platser. Visst stöd köps in genom avtalad utbildningsleverantör (praktiska moment, förbrukningsartiklar etc.) 1.6 Klassningsplaner Varje byggnad/lokal/verksamhet skall ha en så kallad klassningsplan som beskriver vilka villkor lokalen/rummet/ytan har för att göra det tillåtet att kunna förvara/hantera brandfarlig vara eller gas. Klassningsplanernas syfte är att ge underlag för hur lokaler är utrustade och beskaffade säkerhetsmässigt (ventilation, elsäkerhet etc.) och kan brukas vad gäller brandfarliga varor och gaser. Dessa ska systematiskt och regelbundet ses över vid verksamhetsförändringar och konsulteras så att felaktig förvaring/användning inte uppstår. Klassningsplanerna upprättas av verksamhetsföreträdare vid SLU tillsammans med Akademiska Hus/Fastighetsförvaltningens lokalföreträdare. 8(18)

9 2 Räddningsstationer 2.1 Räddningsstationer I syfte att standardisera utseende, monteringsprinciper och design/layout införs begreppet Räddningsstationer (RS) inom SLU. RS är främst avsedda att monteras/finnas tillgängliga i publika lokaler, korridorer och likande utrymmen. De skall vara enhetligt utmärkta och vara placerade på ett sådant sätt och i en sådan mängd att grundläggande krav (AFS) vad gäller avstånd och tillgänglighet säkerställs. I samband med ny/ om och till byggnad skall det ingå upprättande av RS inom byggprojektet. Samordning mellan fastighetsägarens ansvar för montage av handbrandsläckare inom det brandtekniska skyddet såväl som extra handbrandsläckare av verksamhetsskäl skall ske. 2.2 Specifikationer Fastställda mått på RS, materialval samt montageanvisningar skall följas. Detaljmått innehåll och design/layout på utrymningsplaner (UP), SLU:s ansvar enligt exempel. Storlek är fastställd till stående A2. UP monteras enligt exempel. Plats för efterlysande tape/list skall lämnas runt om hela RS på en bredd av ca mm. 9(18)

10 2.3 Bild Räddningsstation 10(18)

11 11(18)

12 Standardlayout för UP SLU. Markering/symbol på utrymningsväg för funktionshindrad skall framgå. Storlek = stående A2. Montage: se anvisningar/bild RS. 12(18)

13 3. Tekniska brandsäkerhetsanläggningar (utöver byggnadstekniskt brandskydd enligt BBR) 3.1 Brand- och utrymningslarm Brandskyddsnivåns tekniska utförande i lokalen föreslås av brandskyddskonsult och bestäms därefter i samråd mellan SLU Lokalers representant och fastighetsägaren. Standardiserad ambitionsnivå inom SLU vad gäller automatisk vidarekoppling av brandlarm till larmcentral gäller. Regler och krav på byggnadstekniskt brandskydd (enligt BBR) ställer inte generella krav på fastighetsägaren att brand/utrymningslarm skall vara automatiskt vidarekopplat till larmcentral. Inom SLU är det dock en grundläggande ambition att införa detta successivt som standard med motivet skyddsvärdesskäl, i de lokaler SLU verkar i. Eventuella larms tekniska utförande, typ av sensorer, brandlarmcentralens placering etc. bestäms i samråd mellan brandkonsult/ brandmyndighet, fastighetsägare och projektör. Larmdon dvs. sirener och larmklockor skall placeras så att de uppfattas i byggnadens samtliga delar. Dessa skall kunna vara sektionerade så att hela byggnaden inte behöver utrymmas onödigtvis. I samlingslokaler bör utrymningslarmet även ske med hjälp av talad information på svenska och engelska. I bullriga miljöer bör akustiska larm kompletteras med optiska larm/blixtljus. 3.2 Teknisk samverkan brandskydd/ passagekontroll yttre och inre skalskydd. Dörrmiljöer för utrymning skall alltid beslås med lämplig och godkänd utrymningsbeslagning så mekanisk dörröppning alltid kan ske. Utrymningsdörr skall alltid ha utåtsvängande dörrblad i möjligaste mån. (OBS återinrymning.) Dörrmiljöer som utgör utrymningsväg skall kunna styras av automatiskt brandlarm och medge passage (återinrymning) vid behov. 3.3 Brandskyddsteknik utöver fastighetsägarens åtaganden För allmän tillgänglighet och komfort i lokalerna bör det övervägas att magnetuppställa dörrar i syfte att säkerställa brandscellsavskiljning i händelse av larm. Dörrkilar är inte tillåtna att använda. 13(18)

14 4.Standardiserad utomhusskylt för återsamlingsplats efter utrymning Universitetets lokaler är av fastighetsägaren i upplåtna till universitetet för forskning, utbildning och därtill hörande administration. Lokaler och byggnader är i grunden brandskyddsplanerade för dessa syften och verksamheter. Vidare är utrymningsvägar till det fria, byggnadstekniskt säkerställda via grundläggande brandskyddsdokumentation. Inom området för SBA (systematiskt brandskyddsarbete) ska personal som vid utrymningslarm tvingats till utrymning ur byggnad, kunna samlas (återsamlas, om fler olika utrymningsvägar använts) av flera skäl. Kontrollera/följa upp utrymningen att samtliga utrymt. Förbereda/genomföra inrymning i annan oskadad byggnad för skydd mot väder och vind vid behov, i väntan på räddningstjänst. Informera räddningstjänsten om vad som hänt när den anländer till platsen och överlämna ansvaret till räddningsledaren för att fatta beslut om vad som därefter ska och eller att personal får lämna återsamlingsplatsen. I takt med att SLU campusområden förändras och förtätas har en skyltstandard tagits fram och fastställts att gälla inom hela SLU. Dessa återsamlingsplatser med den standardiserade utmärkningen ska kunna försörja fler och olika närliggande byggnader. Sannolikheten för att fler byggnader samtidigt skulle ha fattat eld och brinna samtidigt bedöms som mycket låg. Grundläggande kriterier för val av plats och skyltens utmärkningsförhållanden: Skylten sak vara synlig på rimligt avstånd ca m, under samtliga väder, ljus- och årstidsförhållanden. Skylten ska vara belyst alternativt genomlyst. Skylten ska sitta på en lämplig höjd (befintliga belysningsarmaturer kan med fördel användas) ca 2,5-4 meters höjd. Återsamlingsplatsen ska vara en öppen plats där ett flertal personer temporärt kan samlas och överblickas och informeras. Platsen ska vara på lämpligt avstånd från den aktuella byggnaden som nyligen utrymts ca meter (OBS avstånd till gasflaskor) Inte hindrande för räddningsinsats, blockera räddningsväg. Den skyltmodell som tagits fram att verka som standard har utseende och färgsammansättning enligt nedan bilder. 14(18)

15 15(18)

16 16(18)

17 17(18)

18 18(18)