Naturgeografi och miljö

Transkript

1 Att flytta en stad?! Efter att ha spenderat sportlovet i svenska fjällen, i Sälen, berättade Tomas för sina klasskamrater om resan, den underbara svenska naturen och att många svenskar värnar om den. Klasskamraterna blev mycket intresserade. Deras svensklärare kontaktade andra svensklärare i Finland, Lettland och Estland med förslag om att ansöka om pengar från Nordplus för ett projekt med temat Natur och miljö runt Östersjön. Tomas kontaktade sin kompis Susanna som bor i Linköping. Hennes klass ville också delta i projektet. De hade tur och fick finansiering och nu sitter de och planerar projektets första möte som ska ske på Susannas skola i Linköping, Sverige. Naturgeografi och miljö sportlov, -et, = fjäll, -et, = värna, -r, -de, -t förslag, -et, = ansök/a pengar (-er, -te, -t) miljö, -n, -er Östersjön del/ta, -r, -tog, -tagit ha tur (-r, hade, haft) möte, -t, -n ske, -r, -dde, -tt deltagare, -n, = lite grann landsnum/mer, -ret, = befolkning, -en, -ar mokinių žiemos (sporto) atostogos kalnas saugoti, ginti pasiūlymas pateikti paraišką gauti finansavimą gamta Baltijos jūra dalyvauti pasisekti susitikimas vykti dalyvis šiek tiek šalies kodas gyventojai Tomas och Susanna sitter och pratar på Skype. Susanna ska presentera svensk geografi, natur och miljö för projektdeltagarna. Hon diskuterar med Tomas vad som kan vara intressant att ta upp i presentationen. Susanna: Jag har redan skrivit litegrann om svensk geografi. Vill du se? Här kommer det: Faktaruta 1 Huvudstad: Stockholm Landsnummer: +46 Befolkning: cirka 9,7 miljoner Areal: km². Sverige är det femte största landet i Europa. Sverige är långt 1572 kilometer från norr till söder (eller 157 mil). Från öst till väst är det 50 mil (500 km).

2 De fyra största städerna är Stockholm (ca invånare år 2014), Göteborg (ca ), Malmö (ca ) och Uppsala (ca ). Sveriges nordligaste stad är Kiruna. invånare, -n, = konungarike, -t, -n halvö, -n, -ar grann/e, -en, -ar bro, -n, -ar gyventojas karalystė pusiasalis kaimynas tiltas Geografi Sverige, officiellt Konungariket Sverige, ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige är granne med Norge, Finland och Danmark. Det går en bro (Öresundsbron) över havet mellan Danmark och Sverige. Vatten runt Sverige: Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Östersjön, havet mellan Baltikum och Sverige, ligger öster om Sverige. Därför kallas det Östersjön. hav, -et, = jūra kust, -en, -er pakrantė, pajūris skärgård, -en, -ar salynas ö, -n, -ar sala skilj/a, -er, -de, -t skirti be/stå, -r, -stod, -stått sudaryti myr, -en, -ar pelkė, užpelkijęs ežeras landsdel, -en, -ar šalies dalis mellersta centrinis, vidurio uppdela/d, -t, -de padalintas län, -et, = apskritis landskap, -et, = etnografinis regionas Kustlinjen är lång, 2400 kilometer eller 240 mil. Utanför kusterna finns skärgårdar med flera tusen öar. De två största öarna är Gotland och Öland. Det finns ca sjöar i Sverige. De två största sjöarna är Vänern och Vättern. I väster ligger de skandinaviska fjällen som kallas Skanderna. De skiljer Sverige från Norge. Mer än hälften av landet består av skog. Nästan en fjärdedel av landet består av fjäll, berg och myrar. Sveriges högsta berg är Kebnekaise (2104 meter över havet). Det finns tre landsdelar: Götaland (den södra delen av Sverige) Svealand (den mellersta delen) Norrland (den norra delen). Sverige är uppdelat i 21 län och 25 landskap. Klimat

3 Sveriges klimat är milt tack vare Golfströmmen men det varierar mycket mellan olika delar av landet. I södra Sverige är klimatet som i Baltikum. Längst i norr är vintern längre, kallare och snörikare. Vid polcirkeln kan man se midnattssol på sommaren (solen går då inte ner alls). På vintern är det totalt mörkt den största delen av dagen. mil/d, -t, -da, -are, -ast polcirk/el, -n, -lar midnattssol, -en nämn/a, -er, -de, -t på/gå, -r, -gick, -gått sten, -en, -ar naturtillgång, -en, -ar švelnus poliarinis ratas vidurnakčio saulė minėti vykti akmuo gamtos ištekliai Tomas: Vänta lite. Ni har både landskap, landsdelar och län 25 landskap men bara 21 län. Varför? Susanna: Län har administrativ funktion. Landskap och landsdelar har det inte. Men det är en historisk och traditionell sak, de har funnits i flera hundra år. Landsdelar nämner man oftast under väderrapporter medan man kan kalla landskap för etnografiska regioner. Det har väl ni också i Litauen? Tomas: Ja, det har vi, fast bara fem landskap. Nu förstår jag. Talar man olika dialekter där? Susanna: Ja, det finns många dialekter i Sverige och de kan vara rätt så olika. Det pågår olika dialektprojekt som har hemsidor på nätet. Där kan du lyssna på hur både unga och gamla talar på olika platser i Sverige. Tomas: Ja, min pappa som ofta reser runt i Sverige säger det också, att alla talar så olika och att det är så svårt att förstå vad de säger i södra Sverige och i norra Sverige. Han hade ju läst rikssvenska på en kvällskurs i Klaipėda. Susanna: Vad gör han så ofta i Sverige? Tomas: Han importerar svensk sten till Baltikum. Ni har ju mycket sten. Har ni några fler naturtillgångar förutom sten?

4 Susanna: Skojar du?! Vi har massor! Skog, vattenkraft, järnmalm, mangan, koppar, bly, zink, guld, silver, uran, arsenik, volfram. Trä, järnmalm och vattenkraft har gjort Sveriges ekonomi stark. Trä, pappersmassa, järn och stål är våra traditionella exportvaror. Tomas: I Baltikum har vi nästan bara vattenkraft, skog, sand och det baltiska guldet bärnsten. Jo, skiffergas också! Det pågår en debatt om skiffergas. Man säger att den är bra för ekonomin men farlig för miljön. Susanna: Det kan vara något att diskutera i Linköping. Eller vad tror du? Tomas: Visst! Vi kan prata om vad som är viktigast, ekonomin eller miljön. Susanna: I Sverige pratar man mycket om att det är farligt att använda fossila bränslen. Därför vill många gå över till förnyelsebara energikällorsåsom vatten-, vind- och solkraft eller biobränslen. Ja, just det, geotermisk energi också. Tomas: Vi har också pratat om geotermisk energi i skolan. Susanna: I Sverige talar man mycket om hållbar utveckling, både i skolan och på tv. Det talas om kärnkraftverk, man diskuterar om Sverige ska hadem kvar eller lägga ner dem. Det finns flera politiska partier, bland annat Miljöpartiet, som arbetar för att lägga ner kärnkraften. Nu har vi tio kärnkraftsreaktorer på tre kärnkraftverk. Vi hade en folkomröstning Resultatet blev att kärnkraftverken skulle vara kvar fram till år 2010 men definns fortfarande kvar. skoja, -r, -de, -t skog, -en, -ar vattenkraft, -en, -er järnmalm, -en, -er koppar, -n bly, -et arsenik, -en trä, -et pappersmass/a, -an, -or stål, -et var/a, -an, -or bärnsten, -en, -ar skiffergas, -en, -er farlig, -t, -a, -are, -ast fossil bränsle, -t, -n förnyelsebar, -t, -a energikäll/a, -an, -or hållbar utveckling, -en, -ar kärnkraftverk, -et, = ha kvar (-r, hade, haft) lägg/a ner (-er, lade, lagt) flera folkomröstning, -en, -ar vara/finnas kvar (är, var, varit / finns, fanns, funnits) förresten förnya, -r, -de, -t juokauti miškas vandens energija geležies rūda varis švinas arsenas mediena celiuliozė plienas prekė gintaras skalūnų dijos pavojingas iškastinis kuras atsinaujinantis energijos šaltinis tvari plėtra atominė jėgainė išlaikyti uždaryti daugiau; keli referendumas vis dar būti tarp kitko atnaujinti Tomas: Vi hade också en folkomröstning om kärnkraft. Frågan var om Litauen skulle lägga ner sitt enda kärnkraftverk, Ignalina. Nu är det stängt. Vi ska bygga ett nytt, kanske tillsammans med Lettland och Estland. Jo, förresten, det gamla kärnkraftverket förnyades och gjordes säkrare med pengar från Sverige.

5 Det har min pappa berättat. Ja, just det, en sak till. Känner du till NordBalt-projektet? Susanna: Nej, det har jag aldrig hört talas om. Tomas: Man har dragit en elkabel på Östersjöns botten mellan Nybro i Sverige och min hemstad Klaipeda. Elkabeln binder samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. De baltiska länderna blir integrerade med den nordiska och europeiska elmarknaden. Projektet finansieras av EU. Faktaruta 2 Det finns idag tre kärnkraftverk med totalt tio reaktorer i Sverige, vilket gör att landet har flest reaktorer per invånarantal i världen - ungefär en reaktor per en miljon invånare. /. Sverige är det enda land som har mer än en reaktor per en miljon invånare. el, -en bott/en, -nen, -nar hem/stad, -staden, -städer marknad, -en, -er minoritet, -en, -er ursprunglig, -t, -a elektra dugnas gimtasis miestas rinka mažuma pirmasis, ankstesnis Susanna: Det visste jag inte. Men jag kan berätta dig om ett annat projekt i Sverige, i Kiruna. Jag fick höra om det från min kompis Cecilia. Hennes mormor kommer därifrån. Tomas: Kiruna? Staden du nämnde i början? Har du varit där? Susanna: Nej, det har jag inte. Men Cecilia brukade vara där ganska ofta. Hennes morfar var same. Hon hade många samiska släktingar där. Tomas: Same? Vad betyder det? Susanna: Samer är en minoritet, den ursprungliga befolkningen i Lappland i norra Sverige. Ungefär som indianer i Amerika eller aborigener i Australien. Förresten, Kiruna är inte ett svenskt namn utan samiskt. Tomas: Och vad är det för projekt som pågår där? En bild på Kiruna gruvor.

6 Susanna: Jo, det blev ju så att hela staden flyttades till ett annat ställe. På grund av gruvor. Kiruna är känd för sina gruvor. Man utvinner malm där. Gruvorna har funnits där sedan 1600-talet. Tänk dig, vad länge man har grävt där! Och man fortsätter att gräva. På vissa ställen är det risk för ras, det är risk att marken kan rasa in med hela hus och gator! Gruvbolaget planerar att fortsätta gräva därför att man hittade ännu mer malm. Därförflyttades staden. Cecilias mormor har bott och arbetat där i hela sitt liv. Hon tycker att det är fantastiskt vackert där, speciellt de stora älvarna i Norrland. Ja, just det. Älvar kan vi också prata om när vi ses. Tomas: Vad menar du? på grund av gruv/a, -an, -or dėl kasykla ut/vinna, -vinner, -vann, -vunnit išgauti gräv/a, -er, -de, -t ras, -et, = rasa, -r, -de, -t gruvbolag, -et, = flytta,-r, -de, -t älv, -en, -ar utnyttja, -r, -de, -t miljövänlig, -t, -a, -are, -ast ta reda på (-r, tog, tagit) vattenkraftverk, -et, = kollektivtrafik, -en sopsortering, -en, -ar kasti griūtis griūti kasybos įmonė perkelti upė išnaudoti draugiškas gamtai, aplinkai sužinoti vandens jėgainė viešasis transportas atliekų rūšiavimas Susanna: Jag menar möjlighet att utnyttja de stora älvarna för att producera el som är miljövänlig. Jag har tagit reda på att det finns ca 2000vattenkraftverk i Sverige! Vänta ska vi se. Här! Kolla, vilken/a bild/er jag har hittat. En bild på norrländska älvar. återvinning, -en sortera, -r, -de, -t förbered/a, -er, -de, förberett flask/a, -an, -or burk, -en, -ar plastkass/e, -en, -ar tygpås/e, -en, -ar perdirbimas rūšiuoti paruošti butelis skardinė plastikinis maišelis medžiaginis maišelis En bild på ett vattenkraftverk. Tomas: Bra, då har vi en diskussionsfråga till, vattenkraft. Och så kan vi prata om, vad heter det nu igen? Hållbar utveckling? Vi kan prata om till exempel kollektivtrafik, sopsortering och återv inning. Kolla, vilka bra bilder jag har hittat, de handlar om hur man sortera! BILDER (bilder med sopsorteringssymboler behövs: plast, glas, färgat glas, papper mm. Eller på källsorteringsbehållare.) Susanna: Och jag har förberett miljövänliga tips som vi kan diskutera: 1. Drick kranvatten istället för vatten på flaska eller burk! 2. Använd plastkassen flera gånger eller ta med egen tygpåse till affären! 3. Köp saker som håller länge!

7 4. Köp färre saker! 5. Ge upplevelsepresenter i stället för vanliga paket. 6. Använd laddningsbara batterier. 7. Lägg diskborsten i diskmaskinen och disktrasan i tvättmaskinen. Då håller de sig fräscha längre. Eller lägg en fuktig disktrasa i micron och kör 2-3 minuter vips dör alla bakterier och den luktar inte illa längre. 8. Ta med lunchlåda istället för att köpa snabbmat. 9. Ta ingen påse till frukten om du bara köper en eller två stycken. 10. Diska plastpåsar och använd dem flera gånger. upplevelse, -n, -r i stället för laddningsbar, -t, -a diskborst/e, -en, -ar disktras/a, -an, -or fuktig, -t, -a, -are, -ast lukta illa (-r, -de, -t) lunchlåd/a, -an, -or bli över (-r, blev, blivit) driv/a, -er, drev, drivit plocka, -r, -de, -t hand/bok, -en, -böcker sopsortera, -r, -de, -t enkel, -t, -enkla förpackning, -en, -ar tillverka, -r, -de, -t lågenergilamp/a, -an, -or miljöstation, -en, -er förorena, -r, -de, -t potyris vietoje to pakraunamas indų plovimo šepetys pašluostė drėgnas dvokti pietų dėžutė atlikti, likti varyti rinkti instrukcija rūšiuoti atliekas paprastas pakuotė gaminti taupioji lempute atliekų surinkimo aikštelė teršti 11. Lämna dina gamla saker som är hela till second hand-butiker eller sälj dem på nätet och köp själv därifrån! 12. Maten som blev över från din middag kan bli till biogas som kan driva stadens bilar och bussar. Tomas: Jag tror att det kan bli heta diskussioner. Att diska plastpåsar och ta med lunchlåda till skola. Jag vet inte... Gör du det? Eller att kompostera matrester. Jag själv är inte så bra på det. Det blir kul att höra vad de andra säger. Jag har också plockat information på nätet och gjort en handbok för människor som vill sortera men inte vet hur man gör: Faktaruta 3 Att sopsortera är både enkelt och miljövänligt. Man kan återvinna gamla förpackningar och tillverka nya. Om du lämnar in gamla batterier ochlågenergilampor till miljöstationen förorenar du inte vår natur. Hur sorterar man rätt?

8 Förpackningarna ska vara tomma och rena. Kasta inte dricksglas, keramik eller porslin i glasigloon. Lämna in flaskor på närmaste matbutik och få pant för dem. Metallförpackningar konservburkar, tuber, aluminiumfolie, kapsyler och lock av metall ska du kasta i metallbehållaren. Pappersförpackningar t ex mjölk- och juiceförpackningar, pastapaket, mjöl- och sockerpåsar, toapappersrullar, papperskassar, wellpapp ochomslagspapper ska du lämna i behållarna för papper. Plastförpackningar såsom plastburkar, kassar, tuber, lock och plastfolie ska du lägga i plastbehållaren. Tidningar och annat papper ska du lägga i återvinningsbehållare för tidningar. Farligt avfall, t ex batterier, färg och kemikalier ska du lämna in på återvinningscentraler. Läkemedel ska du lämna in till apoteket. Tomas: Nu tycker jag att vi är väl förberedda inför projektmötet i Linköping. Nu ska jag ut med familjen och plocka svamp. Det finns massor med svamp här i år. Tycker du om att plocka svamp? kasta, -r, -de, -t porslin, -et glasigloo, - n, -r / -er lämna in ( -r, -de, -t) pant, -en, -er tub, -en, -er kapsyl, -en, -er lock, -et, = behållare, -n, = rull/e, -en, -ar wellpapp, -en omslagspapp/er, -ret, = plastburk, -en, -ar såsom plastfolie, -n, -r avfall, -et, = batteri, -et, -er färg, -en, -er läkemed/el, -let, = förbere/dd, -tt, -dda plocka svamp (-r, -de, -t) förtjust, =, -a allemansrätt, -en vista/s, =, -des, -ts länk, -en, -ar naturvårdsverket mesti indai stiklo atliekų konteineris priduoti užstatas tūbelė butelio kamštukas dangtelis konteineris ritinėlis gofruotas kartonas pakavimo popierius plastikinis indelis tokie kaip platikinė plėvelė atliekos akumuliatorius; elementai dažai vaistai pasiruošęs grybauti sužavėtas visuotinės teisės būti gamtoje lankytis nuoroda Gamtos apsaugos tarnyba Susanna: Nej, inte speciellt. Min mamma är förtjust i det. Hon går en svampkurs. Tomas: Haha. Svampkurser finns inte i Litauen. Alla kan plocka svamp här, även små barn. Susanna: Jaså. Har ni allemansrätt då? Tomas: Vad är det för något? Susanna: Det betyder att alla har rätt att vistas i naturen. Här får du en länk till Naturvårdsverkets sida och där

9 kan du läsa själv när du kommer hem från skogen. Du får skypa och visa min mamma vad du har hittat. Lycka till! Vi hörs senare! Tomas: Tack! Vi hörs! Överraskningsmoment Visste du att... åter/vinna, -vinner, -vann, - vunnit hushåll, -et, = gå i retur (-r, gick, gått) hur många gånger som helst spara, -r, -de, -t räck/a, -er, -te, -t perdirbti namų ūkis būti perdirbtam kiek nori kartų tausoti užtekti Redan 1884 startade det första officiella pantsystemet för glasflaskor i Sverige. Sverige återvinner 99 procent av hushållens avfall. 99 procent av alla 33 cl-flaskor går i retur. Glas och metall kan återvinnas hur många gånger som helst. En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn. En påse matavfall kan bli biogas som räcker till 2,5 kilometers bilkörning.