Skattenämndens arbete

Transkript

1 Utgiven 2003 av Riksskatteverket RSV 297 utgåva 5 Skattemyndigheten informerar Skattenämndens arbete Den här foldern vänder sig till ledamöter i skattenämnden. Informationen handlar om beslutsbehörighet årlig taxering omprövning och överklagande arbetet i skattenämnden. Beslutsbehörighet Beslut om taxering och fastighetstaxering ska fattas av skattemyndigheten. Den 1 januari 1999 regionaliserades de länsvisa skattemyndigheterna och blev tio regionala myndigheter. Sätesorterna för de nya skattemyndigheterna är Stockholm (Stockholms och Gotlands län), Göteborg (Västra Götalands län), Malmö (Skåne län), Växjö ( Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Hallands län), Västerås (Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län), Linköping (Östergötlands och Jönköpings län), Gävle (Dalarnas och Gävleborgs län), Örebro (Värmlands och Örebro län), Luleå (Västerbottens och Norrbottens län) och Östersund (Västernorrlands och Jämtlands län). Vilken skattemyndighet som är behörig att fatta beslut vid inkomsttaxeringen styrs beträffande fysiska personer först och främst av var personen författningsenligt ska vara folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet ska fattas, och beträffande juridiska personer först och främst av var personen är registrerad. Beslut vid fastighetstaxeringen fattas av skattemyndigheten i den region där fastigheten är belägen. Under vissa förutsättningar kan en skattemyndighet överföra sin beslutsbehörighet till en annan skattemyndighet. Varje skattemyndighet omfattar ett antal skattekontor, och vid varje skattekontor finns en skattenämnd. Vid de större kontoren kan nämnden vara indelad i avdelningar. Taxeringsärenden och ärenden om fastighetstaxering avgörs i skattenämnd om ärendet avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som den skattskyldige/fastighetsägaren åberopar avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige/fastighetsägaren av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden. Detsamma gäller beslut om mervärdesskatt om sådan skatt ska redovisas i inkomstdeklaration. Övriga beskattningsbeslut rörande mervärdesskatt liksom andra beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen avgörs normalt inte i en skattenämnd. Har ett sådant beskattningsärende ett nära samband med ett taxeringsärende, som ska avgöras i en skattenämnd, får dock även beskattningsärendet avgöras i en skattenämnd, om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang. 1

2 Ärenden som inte ska avgöras i en skattenämnd avgörs av en enskild tjänsteman. Eftersom taxering i de flesta fall åsätts i enlighet med deklarationen utan närmare utredning finns en lagregel som innebär att grundläggande beslut om taxering och fastihgetstaxering får fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet får utelämnas (s.k. ADB-beslut). Formellt ansvarig för sådana beslut är skattechefen i respektive region. Inkomsttaxeringen Inkomstdeklaration Till ledning för taxeringen ska deklaration lämnas varje år. Den ligger bl.a. till grund för taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till kommunal inkomstskatt. Deklarationen ligger även till grund för uttag av andra skatter och avgifter, t.ex. fastighetsskatt, särskild löneskatt och egenavgifter. Även pensionsgrundande inkomst beräknas på grundval av deklarationen. Enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter ska allmän självdeklaration lämnas av fysiska personer och dödsbon. Övriga deklarationsskyldiga ska lämna särskild självdeklaration. I den praktiska tillämpningen har begreppen allmän och särskild självdeklaration ersatts med det för ändamålet mer klargörande inkomstdeklaration. Inkomstdeklaration 1 Alla fysiska personer och dödsbon får 2003 en likadan deklarationsblankett - Inkomstdeklaration 1. Den nya gemensamma deklarationsblanketten för fysiska personer och dödsbon ersätter Förenklade självdeklarationen och Särskild självdeklaration 1. Alla får förtryckta uppgifter och en specifikation över kontrolluppgifter samt en preliminär skatteuträkning. Inkomstdeklaration 1 ska vara inlämnad senast den 2 maj taxeringsåret (år 2003 den 5 maj). Information om hur man ändrar ifyllda uppgifter och hur man lämnar tilläggsuppgifter i deklarationen finns i broschyren Skatteregler för privatpersoner (RSV 330). Ytterligare information finns i broschyren Skatteregler för enskilda näringsidkare (RSV 295). Inkomstdeklaration 2 Inkomstdeklaration 2 lämnas av aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. Inkomstdeklaration 4 Inkomstdeklaration 4 är självdeklaration och särskilda uppgifter och lämnas av handelsbolag, kommanditbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Inkomstdeklarationerna 1,2,3 och 4 ska lämnas senast den 2 maj taxeringsåret (år 2003 den 5 maj). Elektronisk självdeklaration En deklaration ska lämnas på pappersblankett men får också, under vissa förutsättningar, lämnas som ett elektroniskt dokument. Detta begrepp har i lagtexten beskrivits som en upptagning som gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Underskriften av deklarationen anses i sådana fall kunna ersättas med elektroniska medel. Bestämmelser om inkomstbeskattning m.m. Bestämmelserna som styr inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, dvs. de bestämmelser som visar vem som ska betala skatt, vad som är skattepliktigt och avdragsgillt m.m. finns huvudsakligen i inkomstskattelagen lagen om statlig förmögenhetsskatt. Inkomstskattelagen är huvudförfattningen. Utöver dessa lagar finns ett antal författningar som kompletterar nämnda lagar (s.k. speciallagar). En utförlig redogörelse för de regler som gäller för inkomst- och förmögenhetsbeskattning finns i Riksskatteverkets broschyrer Skatteregler för privatpersoner (RSV 330) och Skatteregler för enskilda näringsidkare (RSV 295). Inkomstdeklaration 3 Inkomstdeklaration 3 lämnas av ideella föreningar, stiftelser m.fl. juridiska personer som inte ska använda Inkomstdeklaration 2. 2

3 Förfaranderegler De grundläggande regler som styr ärendehandläggningen hos skattemyndigheterna finns i förvaltningslagen, taxeringslagen, fastighetstaxeringslagen, skattebetalningslagen och lagen om deklarationer och kontrolluppgifter. Dessutom finns en mängd författningar som kompletterar dessa lagar. Förvaltningslagen är en baslag som ska tillämpas på många olika typer av förvaltningsärenden. Om en annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen så gäller dock bestämmelsen i den andra författningen. Utredning och kontakter i taxeringsärende Skattemyndigheten ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda och att den skattskyldige ges tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs. Den skattskyldige behöver inte ges tillfälle att yttra sig om det är onödigt, dvs. när ett beslut som avser ändring är så självklart att ett yttrande inte skulle kunna medföra ett bättre beslutsunderlag. Utredningen görs av den som granskar deklarationen. Föreläggande Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans deklaration är riktiga eller annars för taxering. Taxeringsbesök och taxeringsrevision Om några uppgifter i en deklaration behöver kontrolleras genom avstämning mot deklarationsunderlaget kan skattemyndigheten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning ska göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande. Överenskommelse kan även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller annat som är av betydelse för taxeringskontrollen. Sådana besök, vilka kallas för taxeringsbesök, kan således inte komma till stånd utan samtycke av den skattskyldige. Om den skattskyldige inte går med på ett taxeringsbesök eller om skattemyndigheten finner att det inte är tillräckligt med ett taxeringsbeök, kan skattemyndigheten besluta om taxeringsrevision. Taxeringsrevision får dock bara göras hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller kan antas vara skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksföreningslagen och hos annan juridisk person än dödsbo. Under vissa omständigheter kan revisionen ske hos den skattskyldige. Vid en taxeringsrevision kan i princip alla handlingar som är av betydelse för taxeringen granskas. Revisorn får även inventera kassan och granska lager m.m. Grundläggande beslut om årlig taxering Grundläggande beslut om årlig taxering ska fattas före utgången av november månad taxeringsåret. Ett sådant beslut kan innebära att skattemyndigheten antingen följer den skattskyldiges deklaration eller att skattemyndigheten avviker från deklarationen. Har den skattskyldige inte lämnat någon deklaration aktualiseras skönstaxering. Underrättelse om beslut Om skattemyndigheten avviker från deklarationen eller fattar beslut om skönstaxering i avsaknad av deklaration, ska den skattskyldige utan dröjsmål underrättas om innehållet i taxeringsbeslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Underrättelse sker i sådana fall regelmässigt genom att den skattskyldige tillställs beslutet. Av ett sådant beslut ska klart framgå vad skattemyndigheten beslutat och motiveringen för det beslutet. Det beslutet följs senare av ett besked om slutlig skatt. Godtar skattemyndigheten deklarationen underrättas den skattskyldige om skattemyndighetens beslut endast genom att den skattskyldige får ett besked om slutlig skatt. Ett sådant besked ska tillställas den skattskyldige senast den 15 september taxeringsåret om det grundläggande beslutet om årlig taxering fattats senast den 15 augusti på grundval av Inkomstdeklaration 1. I andra fall ska besked om den slutliga skatten skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. 3

4 Fastighetstaxering De grundläggande bestämmelserna om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen. Fastighetstaxering sker genom allmän fastighetstaxering, förenklad fastighetstaxering, särskild fastighetstaxering och dessutom genom omräkning år 2003 och år Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år för respektive kategori fastigheter. Omräkningsförfarandet ersätts med förenklad fastighetstaxering av småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter. Detta nya system ska ske det tredje året under perioden mellan de allmänna taxeringarna av respektive kategori. Värdenivån vid de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna bygger på den genomsnittliga prisnivån två år före taxeringen. Dessa taxeringar kommer att ske enligt följande schema. År 2003 År 2004 allmän fastighetstaxering, småhusenheter förenklad fastighetstaxering, hyreshusenheter År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 o.s.v. allmän fastighetstaxering, lantbruksenheter förenklad fastighetstaxering, småhusenheter allmän fastighetstaxering, hyreshus-, industri-, täkt-, elproduktions- och specialenheter förenklad fastighetstaxering, lantbruksenheter Under de mellanliggande åren sker särskild fastighetstaxering, när något särskilt har hänt med fastigheten t.ex. lantmäteriförrättning, beviljat bygglov. Allmän såväl som förenklad fastighetsdeklaration liksom påpekanden beträffande taxeringförslag ska lämnas senast den 1 november året före taxeringsåret. Skattemyndighet kan ge ett taxeringsförslag då den bedömer att t.ex. taxeringsenhetens registeruppgifter är av tillräckligt hög kvalitet. Särskild fastighetsdeklaration ska lämnas in efter föreläggande från skattemyndigheten. Omprövning och överklagande Omprövning Den skattskyldige kan inom fem år efter utgången av taxeringsåret begära omprövning av ett taxeringsbeslut, såvida frågan inte är avgjord av eller är föremål för prövning i domstol. Inom samma tid kan skattemyndigheten på eget initiativ fatta omprövningsbeslut till den skattskyldiges fördel. I vissa undantagsfall kan femårsfristen förlängas. Omprövning på skattemyndighetens initiativ till den skattskyldiges nackdel kan ske under löpande taxeringsår och året därefter. Under vissa förutsättningar kan omprövning till den skattskyldiges nackdel ske även efter utgången av året efter taxeringsåret, s.k. eftertaxering. Beslut om eftertaxering ska meddelas senast femte året efter taxeringsåret. I vissa undantagsfall kan eftertaxering beslutas även senare. Överklagande Den skattskyldige får överklaga skattemyndighetens taxeringsbeslut till länsrätten. Överklagandet ska ha kommit in inom fem år från utgången av taxeringsåret. I speciella fall får ett överklagande ges in senare. Överklagandet ska lämnas till den skattemyndighet som fattat det överklagade beslutet. Skattemyndigheten ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och, om så är fallet, snarast ompröva beslutet. I vissa undantagsfall ska dock en sådan omprövning inte vidtas. Om myndigheten ändrar sitt tidigare beslut enligt den skattskyldiges begäran förfaller överklagandet. I andra fall ska överklagandet, omprövningsbeslutet och övriga handlingar överlämnas till länsrätten. Om skattemyndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet. Skattemyndighetens beslut får också överklagas av Riksskatteverket och, i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt, av kommunen. Vilken överklagandetid som gäller varierar beroende på omständigheterna. Även sådana överklaganden ska ges in till skattemyndigheten som dock i sådana fall inte ska vidta någon omprövning med anledning av överklagandet utan endast pröva om överklagandet kommit in i rätt tid. Om så skett ska överklagandet och övriga handlingar överlämnas till länsrätten. 4

5 Länsrättens beslut får överklagas till kammarrätten om beslutet gått klaganden helt eller delvis emot. Har den skattskyldige överklagat skattemyndighetens beslut hos länsrätten får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut om länsrätten helt eller delvis bifallit den skattskyldiges talan. Får den skattskyldige helt eller delvis bifall till sin talan i kammarrätten eller får skattemyndigheten inte fullt bifall till sin talan i kammarrätten får kammarrättens beslut överklagas till Regeringsrätten. Riksskatteverket för alltid det allmännas talan i Regeringsrätten. Ändrar en domstol skattemyndighetens beslut eller ändrar en högre domstol en lägre domstols beslut ska skattemyndigheten fatta beslut om taxeringsåtgärder. Normalt innefattar ett sådant beslut endast en omräkning av taxerade och beskattningsbara inkomster. Skattenämnden Reglerna om skattenämnd finns i taxeringslagen. Dessa regler är gemensamma för inkomsttaxeringen och fastighetstaxeringen. I skattenämnden finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara tjänstemän vid skattemyndighet. De förordnas av Riksskatteverket. Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, ska ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är folkbokförd i kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde och inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken. Den som fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot. Skattemyndigheten får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder. Om en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget. Nämndens beslutförhet Skattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och tre övriga ledamöter är närvarande. Högst fem övriga ledamöter får delta i behandlingen av ett ärende. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om utgången i ärendet. Fler än ordföranden eller vice ordföranden och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende. Arbetsformer Skattemyndigheten leder och planerar nämndens arbete. Tid och plats för sammanträde bestäms av chefen för det skattekontor där nämnden finns. Sammanträdena hålls normalt på dagtid. Sammanträde med skattenämnd hålls inom stängda dörrar. Ordföranden eller vice ordföranden och valda ledamöter deltar alltid i nämndens överläggningar och beslut. Personlig inställelse Den skattskyldige har om inte särskilda skäl talar emot det rätt att muntligen inför nämnden lämna upplysningar till ledning för taxeringen, antingen själv eller genom ombud eller tillsammans med biträde. Särskilda skäl mot en personlig inställelse kan vara att den skattskyldige redan tidigare lämnat muntliga upplysningar och det inte finns anledning att tro att han kommer med nya uppgifter. Ett särskilt skäl kan också vara att uppgifterna som ska lämnas är så omfattande och komplicerade att det är olämpligt att lämna dem muntligt. Den skattskyldige får inte närvara när nämnden överlägger och fattar sitt beslut. Underrättelse om beslut skickas ut på vanligt sätt. Omröstning Kan skattenämnden inte enas om ett beslut blir det omröstning. Vid omröstningen tillämpas bestämmelserna i 18 förvaltningslagen. Reglerna för omröstning innebär bl.a. att omröstningen ska vara öppen och att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Avvikande mening Ledamot som deltar i avgörandet har rätt att reservera sig mot beslutet genom att låta anteckna avvikande mening. Föredragande och andra tjänstemän som är med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgöran- 5

6 det har även de rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening ska anmälas innan beslutet antingen expedieras eller ges till känna på annat sätt. Jäv Man får inte delta i behandlingen av ett ärende om man är jävig. Bestämmelserna om jäv finns i förvaltningslagen. Den som vet med sig att han är jävig ska själv tala om detta vid sammanträdet. Om jäv föreligger får den jävige inte närvara när ärendet föredras och beslut fattas. Den som ska handlägga ett ärende är jävig om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Man bortser från jäv när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Protokoll Den som tjänstgör som ordförande vid nämndens sammanträde är skyldig att se till att protokoll förs. Det ska framgå av protokollet vilka ledamöter och föredragande tjänstemän som varit närvarande vid sammanträdet. I protokollet ska även anges de ärenden som behandlats vid sammanträdet. Det ska bl.a. särskilt antecknas i vilket fall ledamot eller föredragande tjänsteman på grund av jäv inte har deltagit i behandlingen av ärendet det har förekommit skiljaktig mening personlig inställelse har ägt rum. Sekretess Regler om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur finns i 9 kap. sekretesslagen. Skattesekretessen är i princip absolut (9 kap. 1 ). Detta innebär att någon prövning av om ett utlämnande medför skada eller men inte ska göras. Sekretesslagen innebär förbud mot att röja uppgift såväl muntligen som genom att allmän handling lämnas ut. Straffbestämmelser Som ledamot i skattenämnd omfattas man av vissa bestämmelser i brottsbalken. Straff kan således utdömas för tjänstefel enligt 20 kap. 1. Det krävs av nämndens ledamöter att de skaffar sig tillräcklig kännedom om de regler som gäller för beslut som de deltar i. Ingen kan dock fällas till ansvar för att man bedömt en oklar rättsfråga på ett felaktigt sätt. Ledamot i skattenämnd kan vidare ådömas straff för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3. Självbetjäning dygnet runt: Webbplats: Servicetelefon: Personlig service: Skatteupplysning: Växel: INFORMATION FRÅN Skattemyndigheten RSV 297 utgåva 5. Utgiven av Riksskatteverket i januari 2003.