Kan man ha en livskris fast man knappt har levat? Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog.

Transkript

1 Lärarmaterial

2 Kan man ha en livskris fast man knappt har levat? Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det här materialet är tänkt att användas som inspirationsmaterial. Tanken är att du ska plocka de övningar du vill eller komma på egna efter att ha läst detta. Beroende på vilken ålder dina elever har och hur klassen är kan du också ändra fokus och svårighetsgrad så att det passar just dig och din grupp. Teaterföreställningen är en upplevelse i sig och kan väcka känslor och tankar som är spännande att arbeta vidare med som en del i det ordinarie skolarbetet eller som ett särskilt område. Övningarna går ju att fylla med det som passar. Jag önskar er spännande upplevelser och arbeten! Innan teaterbesöket Alla sitter i ring. Använd föreställningens program eller flyer och berätta kort om föreställningen ni ska se. Denna uppvärmningsövning kallas Alla som Ni sitter fortfarande i ringen. Som ledare säger du olika typer av påståenden (se nedan). Alla som håller med om det du säger byter plats. Du behöver ha en stol mer än antal deltagare, eftersom det endast kan vara en elev som håller med. Syftet med övningen är helt enkelt att föra in tankarna på teater och vilken syn eleverna har på teater i allmänhet. Om du vill kan du stanna upp efter något påstående och fråga vidare t ex vilka fem yrken de kan komma på som finns på en teater. 2

3 Förslag på påståenden. (Det är bra att börja med något neutralt påstående för att pröva). Alla som Gillar att sova länge på morgonen. Gillar film. Någon gång har sett teater. Har varit på Stadsteatern. Visste att Stadsteatern öppnat en ny scen i Skärholmen. Tycker om att spela teater. Tycker om att klä ut sig. Har sett något bra på teatern. Tycker att film är roligare än teater. Känner någon som arbetar på en teater. Vill bli skådespelare. Tror de kan komma på fem olika yrken som finns på en teater. Vill bli kända. Dela in klassen i smågrupper, ca fyra i varje. Pjäsen heter Bara Barnet. Låt dem under några minuter diskutera A) Hur länge är man barn? B) Vad är skillnaden mellan att vara barn och vuxen? Därefter får varje grupp kort redovisa för de andra vad de kommit fram till. Skriv upp på tavlan eller ett stort papper som du kan spara och återkomma till efter teaterbesöket. Efter teaterbesöket Sitt i ring. Låt dem intervjua varandra två och två om det starkaste minnet från föreställningen. Låt dem sedan presentera för klassen vad den andre sa. Finns det andra reflektioner kring föreställningen? I pjäsen hamnar barnen i en skräckfylld situation. Nu ska vi frossa lite i skräck och våra rädslor. 1. Berätta en skräckhistoria tillsammans. Sitt i ring. Bestäm vem som börjar berättelsen: den värsta skräckhistorien i världen Man får bara säga ett ord och sedan går berättandet över till nästa person i ringen. Historien ska ha en tydlig början, vändpunkt och slut. 2. Gör samma som ovan men stanna mitt i berättelsen och låt var och en avsluta berättelsen själv. Ett alternativ är att använda en färdig skräckhistoria eller en som du själv hittar på och låter dem avsluta. 3

4 3. Välj ut några av berättelserna. Dela in barnen i grupper och låt dem dramatisera historierna. 4. Låt dem sitta individuellt med papper och penna och fundera några minuter på vad är de själva mest rädda för? (Det kan vara händelser, miljöer, personer mm). När de skrivit ner det samlar du in pappren och läser upp vad de skrivit utan att de vet vem som skrivit vad. Diskutera utifrån deras svar: Vad är det vi är rädda för? Finns det något som är vanligt att man är rädd för? Systematisera rädslorna de skrivit ner utifrån vilken sorts rädsla de beskriver: alla som handlar om personer i en hög, alla som handlar om hemska platser i en annan osv. Varför är vi rädda för dessa saker? Är det bra att vara rädd för vissa saker? Kan man bli av med rädsla? Återgå till rubrikerna på de rädslor som eleverna nämnt. Låt dem välja vilken rädsla de vill jobba med. Låt dem i gruppen sedan skapa en hemsk skräckhistoria som handlar om denna rädsla men där rädslan till sist försvinner. (Du kan förbereda detta genom att ha samlat ihop saker som de kan utgå ifrån eller använda för att få idéer till sin berättelse. Ett annat alternativ är att de fått i läxa att ta med sig något som för dem symboliserar skräck/rädsla). När berättelserna är klara kan du gå vidare med att låta dem utifrån sina berättelser bygga upp en modell av den miljö de utspelas i. (Material: tyg, kartong, frigolit, sand, sten, färg, snören mm). När modellen är färdigbyggd kan man även arbeta med att ljussätta dem. Här behövs en del smålampor och skarvsladdar. När allt är klart får de förbereda sitt framförande av skräckhistorien. De ska tänka på följande saker: Hur ska publiken sitta i förhållande till dem som berättar? Ska det vara mörkt? Med vilken röst/betoning/styrka ska de berätta? Alla gruppmedlemmar ska vara med och berätta. Hur gör man en berättelse otäck? Behövs ljud t ex skrik, viskningar, trafik, musik eller är det helt andra saker som skapar stämningar och känslor? Vad ska de använda sig av för att få fram det de vill? Om de byggt modeller så kan man låta dessa vara i fokus för publiken medan berättarna kan vara placerade på ställen som passar för deras berättande. Alternativ till detta är att de dramatiserar sina berättelser. 4

5 Heta stolen. Sitt på stolar i ring. Det ska även finnas en tom stol. Du läser påståendena ett i taget. Om en elev håller med om påståendet så byter de plats, håller de inte med sitter de kvar. Påståendena går att tolka på olika sätt och det finns inget rätt eller fel. Man får även ändra sitt ställningstagande, de är inte bindande. Det är bra att börja med ett neutralt påstående så att de får pröva hur det fungerar. När eleverna tagit ställning till påståendet genom att flytta/sitta kvar så låter du några berätta hur de tänkt. Om de inte kan motivera så är det ok, du tackar ändå och går vidare till nästa. Som ledare är det viktigt att du förhåller dig neutral till det som sägs samt att du understryker att det inte finns något rätt eller fel svar. Se till att ordet fördelas mellan eleverna, så att det inte är samma personer som talar hela tiden. Poängtera att det är sakfrågan som ska diskuteras och stoppa alla personliga kommentarer om deltagarna. Nedan följer några förslag på påståenden. Fyll på och/eller byt ut till påståenden som du tycker passar din grupp bättre. Under övningens gång kommer du säkert på nya påståenden utifrån de diskussioner som uppstår. Påståenden (de två första är uppvärmning) Godis är gott Det borde vara fler skollov Barn i detta bostadsområde är väluppfostrade Det finns inga fattiga barn i Sverige Om föräldrarna har problem måste man bli vuxen fortare Det är kul att vara vuxen Det finns barn i Sverige som är hemlösa Man får skylla sig själv om man blir hemlös Det är viktigt att ha ett jobb när man blir vuxen Det finns människor som aldrig kommer att få ett jobb En person som är arbetslös måste acceptera vilket jobb som helst Det är viktigt med utbildning Jag vet vad jag vill arbeta med är jag slutar skolan 5

6 Nedan följer stycken ur manuset till Bara barnet. Med dessa som utgångspunkt kan du i olika former arbeta vidare med elevernas tankar och förslag på lösningar. Läs högt för klassen och ge dem sedan uppgiften att arbeta med. Text 1., mamman och socialsekreteraren hemma i lägenheten. Socialsekreteraren Var har du ditt rum,? Jag har inget rum. Detta är ditt rum. Ja, jag är nästan aldrig härinne. Du är ju alltid här inne. Det är jag väl inte. Säj inte det. Här är mina tidningar, men dom brukar inte ligga här. Dom ligger ju alltid där. Socialsekreteraren Ville du prata med mig,? Va? Du skulle ju bara komma och titta Se hur vi har det Var jag kan vara och det Socialsekreteraren Ni har det ju fint. Det blir ju det problem, eller gnabb eller va man ska kalla det mellan mamma och dotter. Socialsekreteraren Ja, det blir ju det. Det brukar bli bättre när dom blir äldre. När jag blir som hon. Socialsekreteraren till Kom ner till kontoret om du vill prata med mig, eller ring mig. 6

7 Ja, jag ska. Socialsekreteraren går. Hur kunde du ta hit henne? Jag trodde inte du ville att jag skulle bo kvar. Var skulle du annars bo? sticker sedan från sin mamma. Vad tycker DU att hon skulle ha gjort? Låt dem fundera individuellt och sedan skriva en kort berättelse där de presenterar sin lösning. Alternativ: Gör en 4-hörn övning utifrån texten. Övningen inleds med att du ställer en fråga. I detta fall: Vad tycker du att skulle gjort? Eleverna får sedan ta ställning till den genom att placera sig vid ett svarsalternativ. Rummets fyra hörn representerar olika svarsalternativ. Ett av hörnen ska alltid vara öppet för att ge möjlighet för eleverna att uttrycka helt andra svarsalternativ än dem som du föreslagit. Alltså: Vad tycker DU att skulle gjort? Hörn 1: Hon skulle rymma. Hörn 3: Flyttat hem till en kompis. Hörn 2: Bett socialsekreteraren att hjälpa henne. Hörn 4: Eget förslag. 1. Låt dem som placerat sig i samma hörn snacka ihop sig om varför de valt detta svar. Om någon hamnar ensam i ett hörn går du som ledare dit och är samtalspart ner. När de pratat några minuter låter du varje grupp kort redovisa vad de kommit fram till. 2. Låt varje grupp presentera vad de kommit fram till. Avslutning. Vad är det som gör att det känns hemma, att man trivs? Låt dem fundera på det och till nästa dag ta med sig något som symboliserar hemma / hemmet. 3. Följ upp dagen efter. Gör en utställning av deras saker, där de får berätta om det de tagit med sig. 7

8 Text 2. Barbara, ben och angelika tigger. Människor vänder sig bort. går efter en kvinna i kappa och träningsskor. Jag vill ha lite pengar. Till vad? Lite pengar till terapi. Min mamma är skitjobbig och jag kommer bli skitdeprimerad. Jag vill ha lite pengar till en terapi-tant att prata lite med tack! Ta en tablett! Barbara drar i kvinnans kläder. Barbara Jag behöver bara tjugo kronor till entrén till badet. Du kan bada nere vid stranden. (Det kostar gratis) Barbara Det är ju skitkallt ju och det ligger krossat glas i sanden. Skulle du vilja bada i det kalla vattnet? Jag har inte tjugo kronor. Barbara Tjugo kronor? Du har det. Du behöver inte dom just nu. För mej är tjugo kronor alt jag behöver. Jag vill ju simma ju. Du! Sluta! Vad är detta? Var tror ni att ni är? I Brasilien? Är det här en dokumentärfilm! Ska jag ringa polisen? Dom kan komma och skjuta er! Jag ska ju bara till jobbet! Barbara Jag är ju bara ett barn! Jag ska skjuta dej! Skaffa dej ett jobb! Barbara Ett jobb är det som tar ens tid. Detta tar min tid detta är mitt jobb! Djur! Djur kan du va! 8

9 Till denna övning behöver du ha rekvisita, t ex hattar/mössor, jackor/kappor, kjolar, byxor, tröjor, väskor, skor. Det är bra att ta med saker som är oväntade i sammanhanget. Gör en 4-hörn övning. ( Se beskrivning av övningen efter Text 1) Hur skulle man kunna hjälpa de här barnen? Hörn 1: Vuxna måste hjälpa dem Hörn 3: Kompisar kan hjälpa dem Hörn 2: De klarar sig själva Hörn 4: Eget förslag. När de placerat sig får de berätta för varandra varför de ställt sig i det hörnet. Låt dem diskutera sig fram till ett gemensamt förslag. Därefter får de förbereda sig en kort stund för att sedan spela upp sitt förslag i en dramatisering. När de pratat ihop sig plockar du fram rekvisitan. Låt dem repetera en stund och sedan spela upp. Text 3 på torget pratar med sin mamma i telefon. Mamma?? Är allt bra? Ja, allt är bra med mej. Jag visste det, att det ska bli bra. Ja. Är allt bra med dej? Ja, det är bra. Mamma! Allt är inte bra! Allt är skit! Du vet inte hur det är! Du vet ingenting om hur det är! Du vet ingenting om det här landet! Du sa till mej att allt kommer att bli bättre. Du har fel. Du har fel! Jag känner ingen. Du. Du skickade mej hit. Jag vill inte va här (och dom vill inte ha mej här!) Jag är jättearg, mamma! Är inte England bra? Jag är inte i England! Jag vet inte var jag är! Det kommer att bli bra. När du blir äldre. 9

10 Varför skicka du mej hit? Tycker du inte om mej? Jag gjorde det för din skull. Hur kan det va för min skull? Varför kommer du inte hit till mej? s mamma Jag trodde du var en stor kille. Vissa dagar är jag stor. När jag inte är stor vill jag att du ska va hos mej, mamma. Ring inte mej mer,. Jag kan komma när du har dina papper. Dom kommer aldrig ge mej papper! Jag ska jobba ihop pengar. Jag kommer tillbaka till dej, mamma! tar upp brev ur väskan och kastar dom. Kom inte tillbaka,. Mamma? Mamma! Diskussion: vad tycker du att skulle ha gjort? Dela in dem i små grupper (4 5 st i varje) och låt dem diskutera sig fram till ett förslag på lösning. De ska sedan redovisa sitt svar i form av en staty. Låt grupperna visa en i taget. Statyn är stum. Låt de andra betrakta den och sedan gissa vilken lösning gruppen föreslår. När alla gett sina olika tolkningsförslag får den redovisande gruppen berätta hur de tänkt. Därefter är det nästa grupps tur att visa sin staty. Avsluta med att låta dem sitta en och en med papper och penna. Ställ frågorna: Vad är det viktigaste i livet? Vad blir du lycklig av? Låt dem fundera ett par minuter och sedan skriva ner det de kommer på, anonymt. Samla sedan in dem. Sammanställ dem på ett stort papper, till en tavla om det viktigaste i livet! 10