Historia Byn och gårdarna

Transkript

1 Historia Byn och gårdarna År ,5 miljoner innevånare i Sverige - C:a bodde i städerna - 3,2 miljoner bodde på landet - Flertalet på gårdar och i byar bönder torpare - Kyrkans, statens och militärens män - Hantverkare - Denna typ av bondesamhälle hade funnits i 100-tals år, kanske 1000 år Vad påverkar - Religion - Krig Politik - Sjukdomar - Klimat - Lagar - Vetenskap Kristid - Digerdöden 1300-talets mitt o 75 miljoner dog i Europa o Kom 1349 till Norden med ett handelsfartyg från England till Bergen i Norge o Dödsängslan bredde ut sig i samhället o Bred nedgång över hela Europa Kristider i Europa talet o Vikingars och magyarers härjningar o Bondeuppror, många långa krig, digerdöden talet o Många krig - Effekter o Minskad befolkning o Mindre odlad areal mindre produktion o Byar förändras o Stärkt makt för stormän (feodalism) Medeltiden - Kungen delade in landskapen i socknar och härader - Kyrkor byggdes i de olika socknarna - Både kungen och kyrkan började ta ut skatter - Många krig mellan små hertigdömen - En privilegierad jordägande adel växte fram - Rättsväsendet utvecklades - Utmynnade i Upplysningen, Vetenskap, Reformationen och Nationalstater Torgny Larsson / Sida 1

2 Byn - Vanligaste boendeformen för årtusenden o Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Gårdarna låg längs en bygata - Jorden uppdelad i o Inägor = vångar för växelbruk o Utägor = ängar, skog, allmänning - Alla bönderna (åbor) hade del i jorden o Tegar - Byalag - Bystämma Ålderman o Byordning - Överheter o Jordägaren o Kyrkan o Kungen, Staten - Sprängdes med jordreformerna på 1800-talet o Storskifte, Enskifte, Laga skifte o Varje gårds jord i ett sammanhängande skifte o Gårdsbyggnaderna flyttades ut - Ny form av byar har bildats på 1900-talet Bonden - Feodalism Förläningar - Bysamhällen Åbo - Stor makt i socken och härad - Stort ansvar för familj och anställda - Gårdarna var grunden i statens ekonomi o Skatter, utskrivningar, soldater - Fram till 1800-talets slut arbetade de allra flesta i Sverige i jordbruket på landet Tegskifte (bolskifte) - Runt 1000-talet uppkom byarna i Skåne - Under medeltiden genomfördes tegskifte - Då definierade man vilka som var delägare i byn, och hur stor andel var och en hade - Enligt detta delades: o Byns tomtmark (bygata) o De odlade vångarna (delades i tegar) o Del av ängarnas avkastning o Hur mycket boskap man fick ha på bete o Hur mycket skatt var och en skulle betala till kronan, kyrkan och lokal jordägare Byordning - Den komplicerade delningen krävde regler hur man skulle komma överens - Byalag - Bystämma Ålderman - Byordning nertecknades - Den som bröt mot byordningen bestraffades med böter utfärdade Kongl. Maj:t en Mönsterbyordning - Tegskiftet bestod fram till jordreformerna på 1800-talet. Torgny Larsson / Sida 2

3 Byordningens regler - Alla beslut fattades gemensamt på bystämman, där åldermannen var sammankallande - Hur tvister skulle lösas - Öppen eld - Stängsel, djurhållning, hundar, svin - Dikning, vägar - Odlingsrutiner samordning Jordarter - Kronojord o Ägs av staten o Grundskatter och en arrendeavgift (avrad) - Frälsejord (världslig eller andlig) o Ägs av adelsman eller kyrkan o Skattefri - Skattejord o Ägs av bonden själv o Grundskatter Krono- och frälsejord störst % skattejord Skatteköp - Köp av kronojord till skattejord - Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga frälsejord - Efter 1723 kunde frälsejorden även ägas av präster och borgare - Från 1789 kunde även bönder äga frälsejord Skatter - Bevillingar o Engångsskatter - Avrad o Kronobönders arrendeavgifter till staten - Jordeboksränta Mantalsränta o Baseras på åsatt mantalet (taxeringsenhet) - Tioendet o Efter reformationen 2/3 till staten och 1/3 till prästen Skatteuttagets utveckling - Skatt på jord o Mantalsränta/tionde o Fastighetsskatt - Skatt på inkomst - Skatt på konsumtion o Moms o Energiskatt o Skatt på tobak, spel o Kyrkoskatt Torgny Larsson / Sida 3

4 Mantal (hemmantal) - Historik, kameral taxeringsenhet som utgjorde grund för beskattning. - Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och bestämde skatt och arrenden. - Ursprungligen var måtten 1, 1/2 eller 1/4. - Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel 25/768). Fastigheter på landet - Slott, Säterier - Herrgårdar, Gods, Kungsgårdar - Boställen - Gårdar - Torp - Soldattorp, båtmanstorp - Stugor, backstugor, hus Jordreformerna - Storskifte (slutet av 1700-talet) - Enskifte (stadgad 1803) - Laga skifte (stadgad 1827) - Jorden skiftades mellan markägarna - Bönderna fick sin mark samlad i ett eller ett fåtal jordområden (skiften), i stället för att ha flera små tegar - Många gårdar flyttades ut från byn, och ligger där än idag - Bygemenskapen sprängdes Bylivet förändras - Kring år 1800 fanns omkring 1200 byar i Skåne. Sjuttio år senare hade ungefär 1130 blivit skiftade - På många platser avbröts den månghundraåriga traditionen med bystämma, byalag och samarbete både i arbeten och vid fester - Nya vägar anlades också. Ofta följde de skiftesgränserna och syns i landskapet med sina räta, skarpa vinklar - Eftersom befolkningen ökade under 1800-talet byggdes så småningom nya hus i byarna, så kallade gatehus för hantverksfamiljer och husmansboställen - En husman var ungefär en jordbruksarbetare utan egen jord Fastighetsköp - Uppbud och fastebrev (häradsrätten) fram till Lagfartsböckerna Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker Lantmäteriet idag Lagfarter Fastighetsregistret Torgny Larsson / Sida 4

5 Fastighetsbeteckningar - Idag o Hassle 4:16, Eslövs kommun, Skåne län o Värlinge 7:2, Eslövs kommun, Skåne län o Lavspinnaren 7, Malmö kommun, Skåne län - Tidigare o Hassle nr 4, 1/24 mtl, Stehag (M) o Haga gård, Stehag (M) o Lavspinnaren 7, Vintrie (M) o Rundelen XIX, Karoli (M) o Käglinge nr 6, Litt Ac, Glostorp (M) Släktforska om gårdars historia - Hemman, mantal, jordnatur, ägande, jordeböcker - Husförhörslängder - Mantalslängder - Uppbud och fastebrev (häradsrätts arkiv) - Skiften (jordreformer) - Historiska kartor (lantmäteriets hemsida) - Lagfartsböckerna Inskrivningsnämnder och fastighetsböcker Lantmäteriet idag Lagfarter Fastighetsregistret - CD: Sveriges Befolkning 1980 och Bok: Gods & Gårdar Torgny Larsson / Sida 5