Meddelandeblad. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser Mars 2008

Transkript

1 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser Mars 2008 Ändringar i regler om skydd eller stöd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården m.m. Innehåll 1. Den sociala barn- och ungdomsvårdens utveckling m.m. 2 Huvudsakliga lagändringar i korthet 2 Barns och ungas rätt till information 3 Utredning av familjehem 5 Jourhem 6 Genomförandeplan 7 Stöd och hjälp till barn och unga efter avslutad placering 8 Anmälan till länsstyrelsen av vissa hem för vård eller boende 8 Tillsynsfrågor 9 Beslut om tillfällig placering av SiS 10 Framställning eller ansökan till domstol i vissa fall 10 Övrigt Uppdrag till Socialstyrelsen inom området barn och unga Översyn av bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i socialtjänstlagen och LVU Utredning om vistelsebegreppet Dom från Regeringsrätten om ansvarig kommun för LSS-insatser vid pågående placering Ny upplaga av Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 12 Information: Suzanne Julin, Socialtjänstavdelningen tel

2 1. Den sociala barn- och ungdomsvårdens utveckling m.m. Den 1 april 2008 träder ett antal ändringar i reglerna om skydd eller stöd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården i kraft. Syftet med ändringarna är att stärka barns och ungas ställning, skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga och att se till att denna vård ges i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. De ändringar och tillägg i lagstiftningen som träder i kraft grundas på regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m. och socialutskottets betänkande 2007/08:SoU5. Till grund för propositionen ligger Sociala barn- och ungdomsvårdskommitténs betänkande Källan till en chans Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SOU 2005:81), departementspromemorian Barns rätt till information m.m. (S2006/5256/ST), Socialstyrelsens rapport Vissa frågor om överförande, bevaring och gallring av dokumentation enligt SoL och LSS (dnr S2006/1858/ST), departementspromemorian Bevarande av dokumentation vid vissa placeringar av barn (dnr S2006/5257/ST), promemorian Vissa frågor rörande ungdomsvården inom SiS (S2006/5143/ST), En bättre tillsyn av missbrukarvården (SOU 2006:57), Utredningen om tillsynen inom socialtjänstens delbetänkande och promemorian Ändring i socialtjänstlagen (2001:453) (S2004/4415/ST). Därutöver har regeringen förordnat om ändringar i socialtjänstförordningen (2007:1316). Detta meddelandeblad bygger, när det gäller utvecklingen av den sociala barn- och ungdomsvården, om inte annat anges, på regeringens proposition 2006/07:129 och Socialstyrelsens regleringsbrev för Huvudsakliga lagändringar i korthet Tillägg och ändringar i socialtjänstlagen (2001:453), SoL Barn ges rätt att få relevant information vid utredning, planering och uppföljning av insatser (3 kap. 5 andra stycket SoL). Socialnämnden blir skyldig att upprätta en genomförandeplan för hur vården ska genomföras när ett barn vårdas i ett familjehem eller hem för vård eller boende (11 kap. 3 andra stycket SoL). En individuell vårdplan ska upprättas även i de fall en vuxen behöver vårdas i ett hem för vård eller boende eller i familjehem (11 kap. 3 första stycket SoL). Socialnämndens ansvar för att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som barn och unga kan ha sedan vård och fostran av dem utanför det egna hemmet upphört förtydligas (5 kap. 1 SoL). Det tydliggörs att det är en socialnämnd som ska utreda ett tilltänkt familjehem (6 kap. 6 andra stycket SoL). Förutsättningarna i ett jourhem och förutsättningar för vård i hemmet ska vara utredda av en socialnämnd före en placering (6 kap. 6 tredje stycket SoL). Ett barn får vårdas i ett jourhem högst två månader efter det att en utredning om barnet avslutats om det inte finns särskilda skäl (6 kap. 6 fjärde stycket SoL). 2

3 Kommuner och landsting som driver hem för vård eller boende samt kommuner som genom avtal enligt 2 kap. 5 SoL har överlämnat till enskild att driva sådana hem ska anmäla denna verksamhet till länsstyrelsen (7 kap. 1 fjärde stycket SoL). Ett bolag m.m. får inte utan tillstånd yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs (7 kap SoL). Länsstyrelsen får, utan föregående föreläggande, förbjuda fortsatt verksamhet vid hem för vård eller boende om det förekommer ett så allvarligt missförhållande att det föreligger fara för barns liv, hälsa eller personliga säkerhet (13 kap. 6 fjärde stycket SoL). Bestämmelsen om länsstyrelsernas tillsyn när det gäller tvångsvård enligt LVM och LVU förtydligas (13 kap. 2 andra stycket SoL). Nya regler införs om bevarande och gallring av dokumentation i bl.a. enskilda verksamheter (7 kap. 3 och 3 a SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (23 a, 23 b och 23 d ). Ändringar och tillägg i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Den unge ska vid ansökan om vård med stöd av LVU få relevant information (1 sjätte stycket LVU). Ansökan om vård med stöd av LVU ska innehålla en redogörelse för hur den relevanta informationen lämnats och vilket slag av information som lämnats och den unges inställning (4 andra stycket LVU). Statens institutionsstyrelse, SiS, får rätt att besluta att den unge som vårdas i ett särskilt ungdomshem tillfälligt får placeras på ett annat sådant hem, t.ex. i samband med en transport (11 första stycket LVU). Statens institutionsstyrelse, SiS, får utökade möjligheter till provtagning för att kontrollera alkohol- eller drogpåverkan hos dem som vårdas i särskilda ungdomshem. Ändringar och tillägg i socialtjänstförordningen (2001: 453), SoF Bestämmelser om vad en vårdplan enligt 11 kap. 3 andra stycket SoL ska innehålla förs in i socialtjänstförordningen (5 kap. 1 a SoF). Ett andra stycke förs in i 5 kap. 2 som reglerar vilken kommun som är ansvarig för att göra en framställning eller ansökan till domstol i ärenden enligt första stycket. Barns och ungas rätt till information 3 kap. 5 SoL 1 sjätte stycket LVU När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Den unge skall få relevant information och hans eller hennes inställning skall så långt som möjligt klarläggas. 3

4 4 andra stycket LVU Ansökan skall innehålla en redogörelse för den unges förhållanden, de omständigheter som utgör grund för att den unge behöver beredas vård, tidigare vidtagna åtgärder, den vård som socialnämnden avser att anordna, hur relevant information lämnats till den unge, vilket slags relevant information som lämnats, samt den unges inställning. Syftet med att införa en bestämmelse om barns rätt till relevant information såväl under utrednings- som uppföljningsstadiet är att det inte ska råda någon tvekan om denna rätt. Med relevant avses i detta sammanhang vederhäftig information som är av betydelse för den unge i ärendet eller målet. Detta omfattar inte bara faktauppgifter i utredningen utan även information om följderna av den unges inställning och möjliga resultat av utredningen eller utgången i målet. Informationens relevans ska inte bara bedömas i förhållande till informationen som sådan utan även i förhållande till barnet eller den unge, dvs. vara lämplig med beaktande av t.ex. hans eller hennes ålder och mognad, förmåga att tillgodogöra sig information, psykiska hälsa och tidigare kunskaper. Informationen bör ges så att den inte är onödigt uppslitande. När information lämnas barnet eller den unge ska hänsyn tas till hans eller hennes bästa och det finns alltså inte någon absolut rätt för ett barn eller ungdom att ta del av information som är olämplig. Informationen bör ges så tidigt som möjligt, dels för att information kan lugna den unge i en obekant och kanske skrämmande situation, dels för att den unge ska kunna ge uttryck för sin inställning tidigt i processen. En ansökan om vård med stöd av LVU ska, utöver vad som redan gäller idag, innehålla en redogörelse även för hur informationen lämnats den unge, vilken information som lämnats och den unges inställning. Socialnämnden har samma skyldighet att lämna relevant information till unga mellan år som är eller kan bli vårdade enligt LVU. Vad som kan vara relevant information beskrivs i Socialstyrelsens handbok Barn och unga i socialtjänsten, Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Det är viktigt att barn och unga också upplyses om sina rättigheter under såväl planerade som pågående insatser. Ytterligare information kan gälla möjligheten att vända sig till länsstyrelsen med synpunkter på socialtjänsten handläggning av deras ärenden, information om BRIS, Barnens hjälptelefon, Föreningen unga röster m.m. Med anledning av att det blir en skyldighet att ge barnet relevant information, kommer Socialstyrelsens allmänna råd (2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga att ändras. Det betyder att Socialstyrelsen upphäver den rekommendation som ges under rubriken Information till barnet att barnet, om att barnet, med hänsyn tagen till hans eller hennes ålder och mognad bör få relevant information. 4

5 Utredning av familjehem 6 kap. 6 andra stycket första meningen SoL Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd. För att ett barn ska kunna tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon som har vårdnaden om honom eller henne krävs ett medgivande från socialnämnden eller ett beslut om vård (6 kap. 6 SoL). Det var tidigare, före den 1 april 2008, inte klart uttalat i lagen vem som ska genomföra utredningen av ett tilltänkt familjehem och enligt rapporter och kontakter med socialtjänster och länsstyrelser har det rått en osäkerhet vem som haft detta ansvar. Det är viktigt att de hem som nämnden placerar barn och unga i är grundligt utredda. Det är därför särskilt angeläget att det inte föreligger några tveksamheter beträffande utredningsansvaret för hemmen. Enligt den nya bestämmelsen är det en socialnämnd som är skyldig att utreda ett tilltänkt familjehems lämplighet. Det är dock inte nödvändigt att det är samma nämnd som lämnar medgivande till stadigvarande vård och fostran i hemmet som gjort utredningen, för att familjehemmet ska anses vara utrett på sådant sätt att utredningen kan ligga till grund för ett beslut om placering. En nämnd kan som underlag använda en utredning av hemmet som gjorts av t.ex. nämnden i den kommun där det tilltänkta familjehemmet ligger. En bedömning måste naturligtvis göras hur aktuell den tidigare utredningen är och i vilka avseenden den måste kompletteras. Att matcha barn och tilltänkt familjehem och att fatta beslut om placeringen är den placerande nämndens ansvar. Beslut om vård eller om att lämna medgivande för stadigvarande vård är myndighetsutövning. Detta gäller såväl i de fall där socialnämnden utreder ett visst hem för ett visst barn som i fall där ett hems allmänna lämplighet utreds. Utredningen bör därför inte i någotdera fallet utföras av någon annan aktör än en socialnämnd. Enligt 2 kap. 5 SoL får kommunen sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten, men uppgifter som är myndighetsutövning får inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Den nya bestämmelsen innebär alltså att en nämnd inte kan överlåta till en organisation, stiftelse, bolag eller motsvarande att utreda ett tilltänkt familjehem. En ansvarig nämnd har dock möjlighet att anlita uppdragstagare som är fysiska personer och som knyts till nämnden på sådant sätt att de kan anses delta i nämndens verksamhet för att utföra utredningen. En sådan uppdragstagare står under nämndens arbetsledning och utför arbetsuppgifter som normalt ligger på anställd. Grundläggande bestämmelser om sekretess, tjänstefelsansvar och tillsyn blir därmed tillämpliga beträffande det arbete som utförs. Sammanfattningsvis innebär den nya bestämmelsen att ett tilltänkt familjehem ska utredas av en socialnämnd och att utredningsansvaret inte kan överlåtas på bolag, stiftelse m.m. eftersom det utgör myndighetsutövning. För ytterligare information om kommunens möjlighet att överlåta uppgifter på annan hänvisas till Socialstyrelsens handböcker Handläggning och dokumentation inom soci- 5

6 altjänsten och Barn och unga i socialtjänsten, Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Jourhem 6 kap. 6 tredje och fjärde styckena SoL Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant hem enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd. Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämndens utredning enligt 11 kap. 2 om ingripande till barns skydd eller stöd avslutats. Med jourhem avses ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen under kortare tid, ej stadigvarande, tar emot barn för akuta placeringar på uppdrag av socialnämnden. För att ett hem ska betraktas som jourhem förutsätts att hemmet tar emot flera olika barn vid olika tillfällen. Att t.ex. morföräldrar efter socialnämndens medverkan vid upprepade tillfällen vårdar ett eller flera barnbarn ska inte betraktas som jourhem. Inte heller om t.ex. en nära anhörig eller god vän som barnet är bekant med, vid enstaka tillfällen vårdar barnet. Det finns i dessa fall inte samma behov av att utreda hemmet på samma sätt som för ett barnet främmande hem. Påfrestningarna kan anses vara mindre för barnet vid en placering i ett hem som barnet känner. Hemmet ska dock vara lämpligt för barnet att vistas i. Om socialnämnden har anledning att misstänka att det är olämpligt bör nämnden naturligtvis inte medverka till att placera barnet där utan att förhållandena först utreds och hemmet konstateras vara lämpligt. Barn som placeras i jourhem befinner sig ofta i en akut stressande situation. De tas från sin hemmiljö och placeras i ett hem som är helt främmande för dem. Det ställs således mycket höga krav på jourhemmen. För att säkerställa att jourhemmen kan tillgodose de krav som ställs på kvalitet och säkerhet i vården är nämnden skyldig att utreda förhållandena och förutsättningarna för vård innan ett barn placeras i hemmet. Utredningen tar sikte på deras lämplighet att ta emot barn på motsvarande sätt som ett tilltänkt familjehem. Det är den socialnämnd som beslutar om en placering av ett barn som ansvarar för att hemmet är utrett. Som underlag för beslutet kan en nämnd använda en utredning av hemmet som gjorts av en annan nämnd, t.ex. nämnden i den kommun där jourhemmet är beläget. Att ett hem generellt sett anses lämpligt att ta emot barn är dock inte detsamma som att det passar ett visst barn som har särskilda behov. Att utreda förhållandena i ett tilltänkt jourhem och förutsättningarna för vård i det är myndighetsutövning. Se ovan under Utredning av familjehem vad som gäller om myndighetsutövning. Ett beslut om att ett utrett hem är lämpligt som jourhem kan formuleras på följande sätt: Familjen Andersson har efter nämndens utredning bedömts som lämplig att ta emot akuta placeringar av barn. Ev. kan beslutet kompletteras med att hemmet är lämpligt att ta emot tonåringar eller yngre barn. Beslut om att ett hem kan anses vara lämpligt som jourhem, kan endast delegeras till avdelning/utskott (10 kap. 4 SoL). Ett barn får inte vårdas i ett jourhem längre tid än två månader räknat från den tidpunkt då nämndens utredning om behovet av ett ingripande till barnets skydd eller stöd avslutades, om inte särskilda skäl finns. Om utredningstiden på fyra månader av olika skäl förlängts räknas tiden från när utredningen faktiskt avslutades. Särskilda skäl kan t.ex. 6

7 vara att en process om vården av barnet pågår vid förvaltningsdomstol eller att det saknas ett lämpligt familjehem eller annan lämplig placeringsform där barnet kan placeras för stadigvarande vård och fostran. Det kan också handla om att barnet kan komma att flytta hem inom en kortare tid, att det finns ett tilltänkt hem som kan ta emot barnet vid en senare tidpunkt eller att behovet av en placering kommit upp i ett sent skede under utredningstiden. Barnets bästa ska alltid vara avgörande i de bedömningar som görs och de beslut som tas. Det får förutsättas att socialnämnden strävar efter att så snart som möjligt finna ett hem som är lämpligt för barnets stadigvarande vård eller fostran. Av 11 kap. 5 SoL följer att socialnämnden är skyldig att dokumentera, t.ex. att, och varför, ett stadigvarande hem åt barnet inte kunnat ordnas inom den utsatta tiden. Något nytt beslut om placering i jourhemmet behöver dock inte fattas i de fall placeringen överskrider tidsfristen. Om placeringen överskrider sex månader är socialnämnden skyldig att enligt 6 kap. 8 SoL eller 13 LVU överväga respektive ompröva vården. Flyttningsförbud Placeringar i ett jourhem omfattas inte av möjligheten att besluta om flyttningsförbud. Hem som idag inte är utredda av en socialnämnd Det finns idag många hem som fungerar som jourhem men som inte är utredda av en socialnämnd utan av t.ex. privata familjevårdsenheter. Det är angeläget att det sker en genomgång av dessa hem och att de successivt utreds av en nämnd. Genomförandeplan 11 kap. 3 andra stycket SoL För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem skall en plan upprättas över hur vården skall genomföras. I propositionen understryks vikten av att barn och unga som behöver insatser från socialtjänstens sida garanteras en kvalificerad utredning samt en sammanhållen, kontinuerlig och säker vård av god kvalitet som följs upp. Socialtjänstens ansvar att följa upp placeringar utanför det egna hemmet blir tydligare och underlättas av om det finns en skriftlig genomförandeplan. Socialtjänsten får alltså en skyldighet att upprätta en sådan plan då ett barn eller ungdom placeras utanför det egna hemmet. Att det blir en skyldighet för socialtjänsten att upprätta en genomförandeplan medför att Socialstyrelsen gör en ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) och allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12). Ändringen i författningarna innebär att rekommendationen om genomförandeplan vid placeringar utanför det egna hemmet upphävs då det den 1 april blir en lagstadgad skyldighet att upprätta sådan plan. Skrivningen att en genomförandeplan bör upprättas vid beslut om insatser i öppen vård kvarstår dock. Vidare införs bestämmelser i socialtjänstförordningen som reglerar vad en genomförandeplan ska innehålla när det gäller dygnsvård av barn och unga som vårdas enligt socialtjänstlagen eller LVU. 7

8 5 kap. 1 a andra stycket SoF En genomförandeplan enligt 11 kap 3 andra stycket socialtjänstlagen, ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva 1. målet med de särskilda insatser som behövs, 2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras, 3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp, 4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för, 5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och 7. den unges, och i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården. Dessa bestämmelser motsvarar i stor utsträckning det som Socialstyrelsen tar upp i sina allmänna råd 2006:12. De råd som där ges vid placering utanför det egna hemmet, kommer därför att upphävas. Däremot kvarstår rekommendationer om vad en genomförandeplan bör innehålla vid beslut om öppna insatser. Stöd och hjälp till barn och unga efter avslutad placering 5 kap. 1 SoL Socialnämnden skall - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Syftet med bestämmelsen är att förtydliga socialnämndens ansvar när vården upphör för barn och ungdom som varit placerade utanför det egna hemmet. Detta oberoende av om det har varit kortvarig eller långvarig placering. En väl planerad och fungerande eftervård eller utslussning skulle kunna minska antalet barn och unga som behöver återplaceras. Det kan t.ex. handla om att se till att den unge får ett eget boende, att återknyta kontakter med föräldrar eller andra anförvanter, att se till att den unge får ordnad sysselsättning i skola eller yrkesliv. Barn och ungdomar som varit placerade behöver samma hjälp till eget liv som barn och unga som bott hos sina föräldrar. Ungdomar som går i skolan kan ha behov av att bo kvar i familjehemmet tills de avslutar skolgången. På vilket sätt socialnämnden ska tillgodose det särskilda behovet av stöd och hjälp vid vårdens upphörande ges inte några exempel på i propositionen. Se dock under Uppdrag till Socialstyrelsen, s. 11. Anmälan till länsstyrelsen av vissa hem för vård eller boende 7 kap. 1 fjärde stycket SoL Kommun och landsting som driver hem för vård eller boende samt kommun som genom avtal enligt 2 kap. 5 har överlämnat till enskild att driva sådant hem, skall anmäla denna verksamhet till länsstyrelsen. 8

9 Det krävs inte något tillstånd från länsstyrelsen för kommuner, och i förekommande fall landsting, att driva hem för vård eller boende. Det förutsätts att dessa huvudmän har kunskap om vilka krav som ställs på sådan verksamhet. Eftersom kommunerna i ett entreprenadavtal, vid en upphandling eller beställning av tjänster kan försäkra sig om att insatserna uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen har det inte heller ansetts nödvändigt att enskilda har tillstånd för sådan verksamhet som kommunen genom avtal har överlämnat till dem att utföra. Hemmen står dock under länsstyrelsens tillsyn enligt 13 kap. 3 SoL och länsstyrelsen kan förelägga huvudmännen för dessa hem att avhjälpa brister och om föreläggandet inte följs förbjuda fortsatt verksamhet. Tillsynsfrågor 13 kap. 2 första och andra stycket SoL Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. Länsstyrelsen skall därvid kontrollera efterlevnaden av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. I propositionen anförs att det är nödvändigt med ett förtydligande av de regler som gäller för tillsyn av socialtjänstens hantering av ärenden enligt LVM och LVU. Det handlar om vad tillsynen kan omfatta och länsstyrelsernas möjlighet att uttala sig i olika bedömningsfrågor. Syftet är att säkerställa en likvärdig tillämpning mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas mandat och skyldigheter när det gäller tillsyn av missbrukarvård- och beroendevård och vad en sådan tillsyn ska omfatta måste vara lika över hela landet. Det är viktigt att länsstyrelserna i sin tillsyn har fokus på pågående ärenden. Det handlar således inte bara om granskning av ärende i efterhand. Länsstyrelserna ska vara aktiva och reagera på de klagomål som framförs. Tillsynen ska förbättras och vid tillsynen de särskilda omständigheter som reglerna om tvångsvård för med sig beaktas. Den synpunkt som ofta förs fram från länsstyrelsernas sida om att tillsyn inte bör göra överprövningar av de bedömningar som socialtjänsten gjort är inte bärande när det gäller reglerna om tvångsvård enligt LVM och LVU. Bedömningen att avstå från att ansöka om tvångsvård kan inte överprövas i annan ordning. Detta kan medföra ett behov av förändrat arbetssätt. 13 kap. 6 färde stycket SoL Om missförhållandet är så allvarligt att det föreligger fara för barns liv, hälsa eller personliga säkerhet får länsstyrelsen, utan föregående föreläggande, förbjuda fortsatta verksamhet vid annat hem får vård eller boende än sådant som avses i 6 kap 3. Bestämmelsen ger länsstyrelsen möjlighet att utan föregående föreläggande förbjuda fortsatt verksamhet vid ett hem om missförhållandena i hemmet är så allvarliga att barns liv, hälsa eller personliga säkerhet är i fara. För att länsstyrelserna ska kunna utnyttja denna möjlighet krävs att faran beror på något missförhållande i hemmet. Såväl fysisk som mental hälsa och säkerhet avses. Bestämmelsen är avsedd att användas i de fall då missförhållandena är så allvarliga att de inte kan åtgärdas eller det klart framgår att huvudmannen inte har för avsikt att åtgärda dem. 9

10 Beslut om tillfällig placering av SiS 11 LVU Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och var han eller hon skall vistas under vårdtiden. I fråga om den som vårdas i ett hem som avses i 12 första stycket får dock Statens institutionsstyrelse i samband med att den unge transporteras besluta att han eller hon tillfälligt ska vistas i ett annat sådant hem. Statens institutionsstyrelse (SiS) får rätt att tillfälligt placera en intagen på en SiSinstitution på ett annat sådant i samband med t.ex. en transport. Det kan bli aktuellt då en ungdom ska transporteras till en rättegång eller att den unge varit efterlyst och påträffas vid sådan tidpunkt att han eller hon inte kan återföras till det hem där han eller hon är inskriven. SiS kan då besluta att den unge tillfälligt överflyttas till en annan SiSinstitution än där vederbörande är inskriven. Det ligger i sakens natur att möjligheten till en sådan överflyttning endast kan avse en eller ett par dagar och någon längsta tid är därför inte stipulerad. SiS ska omedelbart underrätta nämnden om varje tillfällig placering (3 kap. 16 a SoF) eftersom det är nämnden som beslutat om vården och placerat den unge på ett särskilt ungdomshem. Beslutet kan skickas av SiS i samband med beslutet om tillfällig placering och kan meddelas t.ex. per telefon, telefax, brev eller elektroniskt brev. Att en tillfällig placering skett, var den skett och av vilken anledning måste givetvis dokumenteras i den unges personakt (3 kap. 18 SoF). SiS beslut kan inte överklagas. Framställning eller ansökan till domstol i vissa fall 5 kap. 2 SoF Om socialnämnd får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, boende eller förmynderskap för ett barn, ska nämnden göra en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilket ärendet hör. Detsamma gäller om nämnden bedömer att ett barn är i behov av målsägandebiträde. Framställningen eller ansökan ska göras av den socialnämnd där barnet vistas eller, om barnet vårdas i ett annat hem än det egna, den socialnämnd som lämnat medgivande till det eller som placerat barnet där års vårdnadskommitté instämde i sitt betänkande Vårdnad Boende - Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) med Socialstyrelsen som i brev till kommittén påpekat att det inte finns någon bestämmelse om vilken socialnämnd som är ansvarig för att en ansökan om överflyttning av vårdnaden sker, vilket visat sig leda till osäkerhet. Kommittén ansåg, i likhet med Socialstyrelsen, att detta ansvar bör läggas på den kommun där barnet vistas eller i de fall det är placerat i t.ex. familjehem placeringskommunen. Övrigt Socialstyrelsen kommer under våren 2008 behandla de nya bestämmelserna om bevarande och gallring av dokumentation i enskilda verksamheter i ett särskilt meddelandeblad 10

11 2. Uppdrag till Socialstyrelsen inom området barn och unga Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett system för en utvidgad statistikinsamling avseende insatser till barn och unga inom socialtjänsten. En testinsamling av de nya uppgifterna ska göras Socialstyrelsen ska lämna en rapport till regeringen om resultatet av testinsamlingen senast den 30 juni En första insamling av de nya uppgifterna ska göras 2010 utveckla kvalitetsindikatorer för den sociala barn- och ungdomsvården. Rapport ska lämnas första gången i årsredovisningen 2009 utifrån ändringarna i 5 kap. 1 SoL utarbeta stöd till socialtjänsten i deras arbete med att ge stöd till barn och unga efter avslutad placering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2009 ta fram en systematisk kunskapsöversikt om det finns internationellt vetenskapligt stöd för utrednings- och bedömningsinstrument för familjehem. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008 med utgångspunkt från ovan nämnda uppdrag anpassa och pröva eventuella lämpliga metoder till svenska förhållanden, alternativt påbörja ett arbete med att från grunden utveckla ett utrednings- och bedömningsinstrument för svenska förhållanden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2010 i samråd med länsstyrelserna och Statens institutionsstyrelse upprätta och årligen revidera en förteckning över hem för vård eller boende avseende såväl vuxna som barn kartlägga familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter samt sammanställa befintliga utvärderingar och rapporter om dessa verksamheter. Även internationella erfarenheter inom området skall tas till vara. IMS ansvarar för sammanställningen och individ- och familjeenheten har ansvar för kartläggningen. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2008 att ta fram och sprida en metodhandbok eller annat vägledande material för stödjande verksamhet som riktar sig till barn och unga som lever i familjer där det finns missbruks- eller beroendeproblem. Uppdraget är inte tidsbestämt utan Socialstyrelsen ska senast den 31 mars redovisa en plan för hur arbetet ska läggas upp. 3. Översyn av bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i socialtjänstlagen och LVU Regeringen har gett en utredare, Kerstin Wigzell, i uppdrag (Dir. 2007:168) att se över bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i socialtjänstlagen och LVU. I uppdraget ingår att ta ställning till hur den sociala barn- och ungdomsvårdens övergripande mål och ansvar för barn och unga ska formuleras, om reglerna om anmälningsskyldighet behöver förtydligas, om socialnämndernas möjlighet att anmäla brott mot barn ska ändras till en skyldig het, om reglerna om utredning av barns förhållanden behöver kompletteras, om reglerna om insatser enligt SoL och LVU behöver ändras, 11

12 hur villkoren för familjehem kan förbättras, om reglerna för uppföljning av insatser behöver förbättras och vilken kompetens som behövs för att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni Utredning om vistelsebegreppet Regeringen har beslutat om en utredning om vistelsebegreppet i socialtjänstlagen i vissa situationer (Dir. 2008:13). Syftet med utredningen är att förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommuner när det gäller enskilda personers vistelse i en annan kommun än hemkommunen. Utredare är Lars Grönwall och uppdraget ska redovisas senast den 30 april Dom från Regeringsrätten om ansvarig kommun för LSS-insatser vid pågående placering Frågan om vilken kommun som är ansvarig för LSS-insatser i de fall ett barn är placerat i en annan kommun än placeringskommunen har behandlats i ett antal domstolsavgöranden, bl.a. av kammarrätten i Jönköping (mål nr avd. 2), vars dom överklagades till Regeringsrätten. Regeringsrätten har i dom (Mål nr ) den 22 november 2007 slagit fast att frågan om vilken kommun som är ansvarig för insatser enligt LSS ska prövas utifrån 16 LSS. Bestämmelsen i 16 kap. 2 SoL kan inte utsträckas till att omfatta insatser enligt LSS. Detta innebär att om en kommun placerat ett barn eller ungdom i en annan kommun och det senare uppstår behov av LSS-insatser ska dessa prövas av barnets bosättningskommun. Är barnet eller den unge placerad i ett familjehem är han eller hon oftast folkbokförd på familjehemmets adress. Däremot folkbokförs inte barn och unga på ett hem för vård eller boende och i de fallen gäller fortfarande placeringskommunens ansvar. 6. Ny upplaga av Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Sedan den första upplagan av handboken publicerades i början av maj 2006 har flera lagändringar av betydelse för arbetet med handläggning och dokumentation inom socialtjänsten trätt i kraft. Ändringarna gäller framförallt socialtjänstlagen (SoL) med bl.a. nya bestämmelser om särskild avgift (16 kap. 6 a, 6 b och 6 d SoL) och socialnämndens rapporteringsskyldighet (16 kap. 6 f, 6 g och 6 h SoL) i samband med ej verkställda beslut. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 juli I den nya upplagan av handboken redovisas innehållet i de nya lagbestämmelserna. Den nya upplagan har också kompletterats med nya referenser och uppgifter om föreskrifter, allmänna råd, handböcker och Meddelandeblad, som publicerats av Socialstyrelsen sedan halvårsskiftet Någon genomgång av nya JO-uttalanden och rättsfall har däremot inte gjorts. Någon ny upplaga av handboken Barn och unga i socialtjänsten, Att utreda, planera och följa upp beslutade insatser planeras inte fn. (mars 2008). 12

13 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden av principiell betydelse samt uppgifter om att projektmedel kan sökas. Denna information (art nr ) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: Den kan även beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax Publicerad: