Skyddande ozonskikt. Gotländska delmål 26. Avgränsningar mot andra miljömål 26. Regionalt miljötillstånd 26. Hur når vi målen? 28

Transkript

1 SKYDDANDE OZONSKIKT Skyddande ozonskikt Gotländska delmål 26 Avgränsningar mot andra miljömål 26 Regionalt miljötillstånd 26 Hur når vi målen? 28 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 29 25

2 Skyddande Ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Detta innebär att halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte får överstiga naturliga nivåer. Gotländska delmål Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Användning av CFC och HCFC Användning av CFC och HCFC i samtliga kyl- och värmepumpanläggningar ska ha upphört senast den 31 december Avgränsningar mot andra miljömål Miljömålet är nära kopplat till strålskydd. Effekter av UV-strålning behandlas delvis också under miljömålet Säker Strålmiljö. Regionalt miljötillstånd Hotet mot ozonskiktet är ett globalt problem som härrör från utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som klorfluorkarboner (CFC), klorfluorkolväten (HCFC), haloner, klorerade lösningsmedel och metylbromid. Flygtrafiken kan få en ökad betydelse för uttunningen av ozonskiktet om utsläppen från höghöjdsflyg och överljudsflyg i stratosfären ökar. 26 Nästan all användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige har upphört. Mellan 1988 och 1995 minskade förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige med 93 %. Utsläppen av klorfluorkarboner (CFC) har därmed minskat från cirka ton per år till cirka 350 ton per år mellan år 1988 och Avvecklingen av användningen av ozonnedbrytande ämnen i kylmaskiner och i tillverkningsindustri är i stort sett genomförd. Sträng lagstiftning mot produktion och användning av bl.a. klorfluorkarboner och klorfluorkolväten ligger bakom minskningen. De mängder som finns kvar återfinns framförallt i produkter som när de kasseras utgör farligt avfall (t.ex. köldmedier i kylmöbler och isoleringsmaterial). CFC användes som blåsmedel i nästan alla produkter som innehåller hårt skum och tillverkades från mitten av 60- talet fram till 1991 (CFC) respektive 1997 (HCFC), då förbud mot användningen trädde i kraft. De upplagrade och installerade mängderna ozonnedbrytande ämnen uppgår i Sverige till totalt cirka ton (cirka två kg per innevånare) och fördelar sig på följande vis: Plaster för isoleringsändamål: cirka ton CFC och cirka ton HCFC Köldmedium i befintliga kyl-, frys-, och andra klimatanläggningar: cirka 240 ton CFC och 3000 ton HCFC Brandsläckningssystem/släckare: cirka 50 ton halon. Eftersom utsläppen av ozonnedbrytande ämnen når stratosfären var de än sker är det internationella arbetet för att skydda ozonskiktet av central betydelse. Särskilt viktigt för att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt är framgångar i det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet och inom FN-organen för civil luftfart (ICAO) och marin verksamhet (IMO).

3 SKYDDANDE OZONSKIKT Klorfluorkarboner Köldmedierna CFC (fullständigt halogenerade klorflourkarboner = freoner ) och HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) innehåller båda klor, den senare i mindre mängd, och är därför skadliga för ozonskiktet. De är också starka växthusgaser. Alternativen till HCFC och CFC är i huvudsak HFC (fluorkolväten), ammoniak och propan. HFCföreningarna innehåller inte klor men ger istället ett betydande bidrag till växthuseffekten varför även dessa bör avvecklas på sikt. Fakta Haloner Haloner är en typ av bromerade klorfluorföreningar som huvudsakligen används som brandsläckningsmedel. De är dessutom växthusgaser. Ämne ODP GWP Påfyllnadsstopp Användningsstopp CFC dec dec 1999 HCFC dec 2001 ej beslutat Halon 3-10 ej fastställt 1 jan dec 1997 HFC CO NH Ozonnedbrytande ämnen på Gotland Innehav av kyl-, frys- och/eller klimatanläggningar med totalt minst 10 kg köldmedium är enligt köldmediekungörelsen (SNFS 1997:3) anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Enligt kungörelsen skall en årsrapport för freonhantering upprättas av ackrediterad kylentreprenör som därvid skall bedöma om anläggningen uppfyller kungörelsens krav. Ansvaret för uppföljning av icke godkända anläggningar ligger hos Miljö och hälsoskyddsnämnden. Diagrammen (fig. 1-3) anger företagens installerade, påfyllda och uppsamlade mängder CFC-, HCFC- samt HFC-köldmedier för verksamhetsåren Tabell: Olika ämnen påverkar ozonskiktet olika mycket. Effekten anges som ozone depletion potential (ODP). Köldmedierna bidrar också till växthuseffekten. I detta fall använder man global warming potential (GWP) som mått. Det finns alternativa köldmedier som inte påverkar ozonskiktet eller växthuseffekten, t.ex. ammoniak (NH 3 ). Faktorn ODP respektive GWP anger hur många gånger större påverkan på ozonskiktet respektive växthuseffekten vissa ämnen har i förhållande till varandra. 27

4 Fig. 1 Fig. 2 Observera: De tre diagrammen för CFC, HCFC respektive HFC har olika skalor. 28 Installerad mängd = kilo köldmedia i anläggningen. Uppsamlad mängd = kilo köldemedia omhändertagen vid service, för destruktion eller återanvändning. Påfylld mängd = kilo köldmedia påfylld vid service. Fig. 3 CFC-köldmedierna har avvecklats till år 2000 i enlighet med nationell avvecklingsplan i anmälningspliktiga köldanläggningar (fig. 1). Det finns dock kvar CFC i mindre kylanläggningar i hushållen och i industrin. HCFC har förhållit sig relativt konstant på cirka 30 % av den sammanlagda användningen av köldmedium (fig. 2), medan HFC ökat från noll till 70 % i anmälningspliktiga köldanläggningar (fig. 3). Andra köldmedia, såsom ammoniak, butan m.m., ingår inte i denna statistik. För anläggningar med CFC som köldmedium gäller användningsförbud från och med år Anläggningar med 900 gram köldmedium eller mindre, t.ex. kylskåp och frysboxar i lunchrum hos företagen, undantas från användningsförbudet till och med den 31 dec Installationsförbud för nya anläggningar med HCFC, som är något mindre skadligt för ozonskiktet, gäller från Påfyllnadsförbud för befintliga anläggningar med HCFC gäller från Däremot finns inget stoppdatum för användning. Påfyllnadsstopp av haloner infördes 1995 och sedan den 1 januari 1998 gäller även användningsförbud. I Gotlands län uppskattas grovt 2 ton haloner finnas installerat i olika brandsläckningssystem. Den kända förbrukningen under 1994 var 17 kg (miljörapporter 1994). Därtill kommer militärens förbrukning som under 1994 uppgick till cirka 10 kg halon. Haloner finns även i uttjänt och kasserad elektronikutrustning såsom datorer. Producentansvar gäller för elektronikskrot innehållande haloner. Alternativ till halon i brandsläckningsanordningar utgörs bland annat av koldioxid, argonit (argon-kväveblandning), vatten, pulver och skum. Hur når vi målen? Hotet mot ett skyddande ozonskikt ligger i fortsatt eller ökande produktion och användning av ozonnedbrytande ämnen i andra länder, diffust läckage samt utsläpp i samband med skrotning av produkter med ozonnedbrytande ämnen.

5 SKYDDANDE OZONSKIKT Regeringen avser förtydliga lagstiftningen så att kommuner eller producenter har en skyldighet att vid avveckling omhänderta utrustning och produkter som innehåller CFC, HCFC, halon och andra ozonnedbrytande ämnen. I rapporten Miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt (rapport 5253) har Naturvårdsverket föreslagit ändringar i lagstiftningen som bl.a. skall underlätta omhändertagande av uttjänta produkter som innehåller freon. Man föreslår även ett frivilligt åtagande inom byggbranschen för insamling av freoninnehållande byggavfall. Vidare betonas vikten av olika informationsinsatser för att informera branscher och anläggningsägare om kommande CFC- och HCFC-förbud samt om att varuslag som innehåller isolering med upplagrad CFC omfattas av avfallsförordningen när de kasseras och utgör farligt avfall. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Delmålet motsvarar det nationella delmålet. Det finns lagligt reglerade påfyllnadsstopp och i förekommande fall användningsstopp för ozonnedbrytande ämnen. Gamla kylskåp och kylanläggningar läcker idag ozonnedbrytande ämnen. Till år 2010 har dessa produkter förmodligen bytts ut mot mer miljöanpassade modeller. Läckage från isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör står också för en stor del av utsläppen. Tidpunkten för när de byts ut mot mer miljöanpassade alternativ beror på i vilken takt man bygger om eller river gamla fastigheter och anläggningar. Eftersom den större delen ozonnedbrytande ämnen framledes kommer att läcka ut från kasserade produkter, måste konsumenter och ansvariga inom näringsliv och offentlig sektor se till att även uttjänta varor och produkter omhändertas så att ozonnedbrytande ämnen destrueras på ett miljöriktigt sätt. Information om vikten av rätt hantering samt rådgivning om hur hanteringen ska ske bör spridas till alla berörda. Myndigheternas tillsyn av verksamheter som hanterar köldmedier och haloner kan behöva skärpas. Länsstyrelsen och kommunen bör vid sin upphandling köpa produkter fria från ozonnedbrytande ämnen. Vid upphandling skall även livscykelperspektivet ingå. Användning av CFC och HCFC För både CFC och HCFC finns antagna påfyllnadsstopp som innebär att ny påfyllning av nytt köldmedium inte får ske. Delmålet anger en regional ambitionsnivå som innebär att användning av ozonnedbrytande freoner i samtliga kyl- och värmepumpsanläggningar i hushåll och företag skall ha upphört till 31 december För att nå målet krävs att kommunen fortsätter med sin riktade information till hushållen och företagen om insamling av kasserade kyl- och värmepumpsanläggningar samt avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Kommunen bör vidare informera ägare av små (icke anmälningspliktiga) anläggningar om avvecklingsplaner av ozonnedbrytande ämnen. Länsstyrelsen och kommunen bör avsätta tillsynsresurser för att följa upp avvecklingsplanerna för CFC och HCFC. Konsekvenser om inga åtgärder vidtas Den svenska avvecklingsplanen för CFC och halon antogs av riksdagen 1988 och har under 90-talet kompletterats med övriga ozonnedbrytande ämnen. Avvecklingsplanen har fått till följd att nästan all användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige har upphört. Uttunningen av ozonskiktet utgör dock fortfarande ett allvarligt globalt miljöhot. Ozonskiktet filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen och en uttunning av ozonskiktet ökar risken för bland annat hudcancer, nedsatt immunförsvar, starr och skador på naturliga ekosystem i vatten och på land samt på jordbruksgrödor och skog. Under de senaste 25 åren har ozonskiktet minskat med 10 %. För att motverka denna utveckling, har de flesta av världens länder förbundit sig att minska eller helt avveckla produktion och 29

6 import av ozonnedbrytande ämnen, inom ramen för Montrealprotokollet. Trots vidtagna åtgärder räknar man med att halten ozonnedbrytande ämnen i atmosfären kommer att öka fram till år Det fortsatta resultatet avgörs bl.a. av utvecklingen i u-länderna. Idag får utvecklingsländer fortfarande använda HCFC när de avvecklar CFC. Den senaste bedömningen av internationella forskare är att man tidigast år 2020 kommer att kunna se en återhämtning av ozonskiktet över Europa. Tidigast år 2050 kan det vara återställt om alla parter lever upp till det globala arbetet inom Montrealprotokollet. Beräkningar av kostnader och nytta av protokollet har gjorts för en 70-årsperiod och tyder på att skador på fiske, jordbruk och material kan komma att uppgå till cirka 400 miljarder Euro om inte Montrealprotokollet efterlevs. När det gäller hudcancer finns det en eftersläpning med flera decennier mellan förändringen i ozonskiktets tjocklek och antal hudcancerfall. EU:s miljöagentur (EEA) bedömer att halterna av ozonnedbrytande ämnen och därmed även UV-strålningen nådde sin högsta nivåer 1997, men att hudcancerfallen kommer att nå sina högsta nivåer först omkring 2055, med 78 miljoner nya fall globalt per år. Fakta Hur mäter man ozonskiktet? Ozon bildas genom att solens strålar omvandlar syrgas till ozon. Detta sker främst i stratosfären på en höjd av kilometer över jordytan. De senaste decennierna har ozonskiktet i stratosfären varit märkbart tunnare än normalt, även över Sverige. Normalt är ozonskiktet som tjockast under våren men det är också under den årstiden som den nutida uttunningen är mest markant. Under sommaren tunnas det ut och når ett minimum på hösten. SMHI följer regelbundet ozonskiktets storlek. Den totala ozonmängden i atmosfären ovanför en viss punkt på jordytan brukar mätas i dobsonenheter. Om ozonmängden uppgår till exempelvis 350 dobsonenheter, ett vanligt värde för mellersta Sverige, innebär det att ozonskiktet skulle bli 3,5 mm tjockt om det rensades från alla gaser utom ozonet och utsattes för det lufttryck och den temperatur som råder vid jordytan. Ozonmängderna i atmosfären är med andra ord inte stora, men likafullt utgör de ett livsviktigt skydd mot skadlig ultraviolett solstrålning. 30