Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007

Transkript

1 PM (49) Dnr :2730 Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 Under verksamhetsåret 2007 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 184,8 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har kostnaden ökat med 3,8 miljarder kronor i fasta priser, vilket motsvarar en ökning på 2,1 procent. Av den totala kostnaden utgörs 68 procent (126,2 miljarder kr) av kostnader för skolväsendet och 32 procent (58,6 miljarder kr) av kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av de totala kostnaderna för skolväsendet år 2007 var drygt 107 miljarder kronor kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att cirka 85 procent av den totala kostnaden för skolväsendet utgörs av kommunernas kostnader, vilken är en minskning med 6 procentenheter jämfört med Den resterande kostnaden på knappt 19 miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansieras emellertid av kommunerna. Andel av den kommunala sektorn 1 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Kostnaderna för dessa verksamheter motsvarar 44 procent av kostnaden för den kommunala sektorn som helhet som uppgick till 426 miljarder kronor 2. Av kommunernas totala kostnader svarade förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för knappt 14 procent medan skolans andel uppgick till drygt 30 procent, vilket är nästan samma andelar som I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvudmän. Samtidigt har antalet inskrivna barn och elever i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ökat med knappt 1 procent jämfört med 2006, från till barn och elever. Störst andel inskrivna barn finns i förskolan och störst andel elever finns i grundskolan. 1 Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är från kommunernas kostnadsredovisning (RS) som samlas in och bearbetas av Statistiska Centralbyrån (SCB). 2 Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. 1

2 Diagram 1 Förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (426 miljarder kr) % 56% 30% Förskoleverksamheten/skolbarnsomsorg Skola Övrig kommunal verksamhet Kostnader för olika verksamhetsformer inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet vänder sig till barn som inte börjat skolan och bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg tar emot barn som börjat skolan och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet för åringar. Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten har under utökats att gälla även förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga samt förskola för alla fyra- och femåringar. Hösten 2007 fanns inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av de inskrivna barnen finns 53 procent i förskolan, 43 procent i fritidshem och nästan 4 procent i familjedaghem. Av verksamheternas totala kostnader står förskolan för den största delen 76 procent med 44,6 miljarder kronor år Kostnaderna för fritidshemmen var 10,9 miljarder kronor 19 procent och för familjedaghemmen 2,6 miljarder kronor 4 procent. De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, utgör endast en liten del av kostnaden för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 1 procent och kostade 0,5 miljarder kronor. 2

3 Jämfört med verksamhetsåret 2006 är den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsom sorgen 5 procent högre fasta priser Kost naden för förskola, fritidshem, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaden för familjedaghem har minskat. Diagram 2 Fördelning av den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen (58,6 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer % 1% 19% 76% Förskola Fritidshem Familjedaghem Öppen verksamhet Kostnader för olika verksamhetsformer inom skolväsendet Skolväsendet består av elva skolformer, varav grundskolan är den största. År 2007 kostade grundskolan 75 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 60 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Gymnasieskolan står för 27 procent (34 miljarder kr), komvux för 3 procent (4 miljarder kr), särsko lan för drygt 5 procent (6,5 miljarder kr) och svenskundervisning för invandrare (sfi) för knappt 1 procent (1 miljarder kr). Särvux, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), specialskolan, sameskolan samt kompletterande utbildningar utgör tillsammans knappt 1 procent (1 miljard kr) 3. Förskoleklassen, vilket är en skolform som infördes 1998, kostade 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 3 procent av den totala kostnaden för skol väsendet. Läsåret 2007/08 fanns elever i förskoleklass, grund-, sär- och gymnasieskolor samt särvux och kompletterande utbildningar. Störst andel, 61 procent, av eleverna fanns i grundskolan, 27 procent i gymnasieskolan, nästan 2 procent i särskolan och drygt 6 procent i förskoleklass. 3 I Diagram 3 redovisas särvux, CFL, specialskolan, sameskola och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet 3

4 I komvux, sfi och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) fanns elever läsår 2006/07. Störst andel, 76 procent, fanns i komux. Diagram 3 Fördelning av den totala kostnaden för skolväsendet (126,2 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer % 1%1% 3% 27% 5% 60% Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Komvux Sfi Övrig verksamhet Skolväsendets totala kostnader har ökat med knappt 1 procent (1 miljarder kr) mellan 2006 och Ökningen beror till stor del på en ökad kostnad för gymnasieskola. Även för särskola, förskoleklass och sfi har de totala kostnaderna ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna minskat för grundskolan och komvux. Prisutvecklingen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning När man studerar kostnadsförändringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutvecklingen för att göra tidigare års kostnader jämförbara med de kostnader som finns idag. Detta kan göras på flera sätt. Här illustreras två alternativ som är relevanta för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan. Valet av index har också betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen i sektorn över tid, vilket redovisas längre fram. Det ena alternativet är att använda konsumentprisindex (KPI), ett vedertaget mått som något förenklat justerar kronans värde för inflationsförändringar och därmed räknar om tidigare års kostnader till dagens penningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt prisindex, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kostnadsförändringen avser. 4 Samtliga jämförelser av kostnader som görs i denna PM har fastprisberäknats med hjälp av KPI om inget annat anges. 4

5 Specifika verksamhetsindex justerar för prisutvecklingen inom en särskild verksamhet. Detta innebär att kostnadsutvecklingen efter justering visar förändringen i volymen av resursinsatser i en särskild verksamhet. Om justeringen för prisutvecklingen görs med KPI får man istället en bild av hur förskoleverksamhetens, skolbarnsomsorgens och skolans kostnader har förändrats över tid i relation till andra varor och tjänster, i dagens penningvärde. Kostnader som har justerats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsumtionsvaror, tjänster eller verksamheter i samhället som helhet. Det säger dock inget om hur de faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verksamheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare bör således kostnadsförändringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. Hur påverkar valet av prisindex analysen av kostnadsförändringen Valet av index är av betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen över tid. Diagram 4 visar utvecklingen av KPI och verksamhetsindex (exkl. lokaler) för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola under perioden De skillnader som uppkommer bör noteras eftersom KPI är det index som fortsättningsvis används i rapporten. Valet av KPI motiveras av att justeringen på ett bättre sätt speglar verksam he ternas kostnadsutveckling i förhållande till kostnadsutvecklingen i samhället i stort. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speglar däremot volymförändringar i verksamheterna. Förändringar i volym över tid redovisas på andra sätt, exempelvis med mått som mäter personaltätheten (t.ex. antal lärare per 100 elever). Ett annat motiv till att använda KPI vid jämförelser är att det inte finns några helt tillförlitliga prisindex för de olika verksamheterna. Skolverket har låtit ta fram specifika verksamhetsindex för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola. Det råder dock viss osäkerhet kring uppgifterna för åren till och med 1993 liksom för För dessa år har verksamhetsindex tagits fram med skattade värden. 5 5 SCB har på Skolverkets uppdrag tagit fram särskilda verksamhetsindex för för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola. Indexserien bygger på uppgifter från Nationalräkenskaperna och det kommunala räkenskapssammandraget. Vid beräkning av index är det önskvärt att ta hänsyn till förändringar i personalens sammansättning. Detta har tyvärr inte varit möjligt. 5

6 Diagram 4 Förändring av KPI samt verksamhetsindex (exkl. lokaler) för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola (index där 1991 = 100) Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasieskola KPI 6

7 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet vänder sig till barn som inte börjat skolan och bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg tar emot barn som börjat skolan och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet för åringar. Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten har under utökats att gälla även förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga samt förskola för alla fyra- och femåringar. Utbyggnaden av förskolor och fritidshem var stor under hela 1990-talet samtidigt som verksamheterna utsattes för omfattande besparingar. I dag motsvarar tillgången på platser för barn 1 5 år och för skolbarn i åldrarna 6 9 år i stort sett efterfrågan. De flesta barn i förskoleåldrarna deltar i förskoleverksamhet. Det innebär att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Förändringar i födelsetalen påverkar nu direkt behovet av förskoleverksamhet i kommunen eller kommundelen. Kostnad per inskrivet barn respektive heltidsbarn Kostnaden för förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas både per inskrivet barn och per heltidsbarn. 6 Kommuner där barnen har långa vistelsetider bör rimligtvis ha högre genomsnittliga kostnader per barn än kommuner där barnen har kortare närvarotider Kostnaden per heltidsbarn tar hänsyn till att barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna. Om närvarotiderna förändras över tiden bör de om möjligt vägas in när kostnads-jämförelser görs för en längre tidsperiod. Under 2002 och 2003 tillkom till exempel ett antal barn i förskolan med närvarotider begränsade till 15 timmar i veckan (barn vars föräldrar var arbetslösa eller föräldralediga). Denna förskjutning mot fler deltidsbarn medför att jämförbarheten försämras över tid när det gäller kostnad per inskrivet barn. Det kan då vara av större intresse att studera kostnaden per heltidsbarn. Även kostnaden per heltidsbarn har svagheter. I måttet jämställs exempelvis kostnaden för två barn med en vistelsetid om 20 timmar per vecka med kostnaden för ett barn med en vistelsetid om 40 timmar per vecka. I allmänhet krävs det emellertid mer resurser för två halvtidsbarn än för ett heltidsbarn. Det är därför viktigt att vid en jämförelse mellan kommunerna även titta på kostnaden per inskrivet barn. 7 6 Ett heltidsbarn definieras som ett barn med närvarotid på 40 timmar per vecka. 7 En närmare beskrivning av beräkningarna av heltidsbarn finns i beskrivning av tabellerna på kommunnivå. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 7

8 Förskola Den totala kostnaden för förskolan har ökat successivt under flera år. Sedan 1998 har kostnaderna ökat med 52 procent i fasta priser 8. Under samma period ökade antalet barn med 23 procent och personalen, räknat i antal årsarbetare, med 34 procent. Diagram 5 Total kostnad, antal årsarbetare samt antal inskrivna barn i förskola, (index där 1998=100, fasta priser) Barn Årsarbetare Kostnader Mellan 2006 och 2007 ökade den totala kostnaden för förskolan med nästan 7 procent till 44,6 miljarder. Samtidigt ökade det genomsnittliga antalet inskrivna barn med 5 procent. 9 Det innebär att kostnaden per inskrivet barn ökade med knappt 2 procent under 2007, till kronor. Kostnad per barn År 2007 var kostnaden per inskrivet barn i kommunala förskolor i genomsnitt kronor. Spridningen mellan olika kommuner var emellertid ganska stor. Åtta av tio kommuner hade en kostnad som låg i ett intervall mellan och kronor. Många kommuner låg dock samlade i ett ännu mindre intervall. Storstadskommuner var den kommungrupp där kostnaden per inskrivet barn var högst, kronor. I kommunala förskolor var kostnaden per heltidsbarn kronor 2007, en ökning med knappt 2 procent jämfört med Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges. 9 Det genomsnittliga antalet inskrivna barn har beräknats utifrån ett medeltal av inskrivna barn mätdatum oktober 2006 och mätdatum oktober Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

9 Diagram 6 Kostnad per inskrivet barn i förskola totalt och fördelat på personal- och lokalkostnader (index där 1998 = 100, fasta priser). Kommunal verksamhet Total Lokalkostnad Personalkostnad Sedan 1998 har kostnaderna per inskrivet barn i förskolan ökat med 30 procent. Kostnaderna för personal har ökat ungefär lika mycket, medan kostnaderna för lokaler endast har ökat med 11 procent. I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden 2007 för 74 procent av den totala kostnaden, samma andel som Lokalkostnader utgjorde drygt 13 procent, en i stort sett oförändrad nivå jämfört med året innan. Förskolans personal- och lokalkostnader skiljer sig något åt mellan olika kommungrupper. Personalkostnaden per inskrivet barn var högst i storstäder ( kr) och lägst i pendlingskommunerna ( kr). Även lokalkostnaderna var högst i storstäder ( kr) medan de var lägst i varuproducerande kommuner och kommuner med färre än invånare ( kr). Kommunal ersättning till enskild förskola Förskolor i enskild regi blev vanligare under 1990-talet. År 2007 var 17 procent av alla barn i förskolor inskrivna i en verksamhet i enskild regi, en oförändrad nivå jämfört med Det går inte att jämföra kostnaderna för enskilda och kommunala förskolor. För enskilda förskolor finns det endast uppgifter om kommunal ersättning till verksamheten, inte om den totala kostnaden för den. Enskilda förskolor finansierar sin verksamhet inte enbart med kommunala bidrag utan även med föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 9

10 Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden till enskilda förskolor uppgick till cirka 80 procent av kommunernas egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma huruvida de enskilda förskolorna får ett skäligt bidrag från kommunen. Den kommunala ersättningen till enskilda förskolor motsvarade kronor per inskrivet barn, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med Under 2002, dvs. omedelbart efter maxtaxans införande, ökade den kommunala ersättningen till enskild verksamhet med 17 procent. Denna ökning var större än tidigare år och hänger sannolikt till stor del samman med införandet av maxtaxan. Skolverket har gjort bedömningen att kommunerna sammantaget har ersatt de enskilda förskolorna för det eventuella avgiftsbortfall som maxtaxan inneburit. Sedan 2001 har såväl antalet barn som personaltätheten ökat i enskilt bedrivna förskolor. Dessutom ökade kommunernas genomsnittliga ersättning till enskilda förskolor mer än den genomsnittliga kostnaden för kommunala förskolor mellan 2001 och Skolverket har genomfört en fallstudie av enskilda förskolors årsredovisningar och verksamhetsberättelser för att få en bild av hur förskolornas ekonomiska förutsättningar har påverkats av maxtaxan. Förskolorna i fallstudien uppvisar stor variation när det gäller ekonomiskt resultat under år , men de flesta förbättrade sina resultat under perioden. 10 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

11 Familjedaghem I takt med att allt färre barn är inskrivna i familjedaghem fortsätter den totala kostnaden för familjedaghem att minska. Sedan 1998 har kostnaderna för familjedaghem minskat med 55 procent. Antalet barn i familjedaghem har samtidigt minskat med 66 procent och antalet dagbarnvårdare med 61 procent. År 2007 uppgick de totala kostnaderna för familjedaghem till 2,6 miljarder kronor. Detta är en minskning med 6 procent sedan året innan. Samtidigt minskade det genomsnittliga antalet inskrivna barn med 7 procent 10. Diagram 7 Total kostnad, antal dagbarnvårdare samt antal inskrivna barn i familjedaghem, (index där 1998=100, fasta priser) Barn Dagbarnvårdare Kostnader Kostnad per barn Kostnaden per inskrivet barn ökade med 2 procent mellan 2006 och 2007, till kronor. Sedan 1998 har kostnaden per inskrivet barn ökat med 28 procent. Storstadskommuner var den kommungrupp som hade högst kostnad för kommunala familjedaghem. I dessa kommuner var kostnaden för familjedaghem per inskrivet barn kronor år Spridningen mellan enskilda kommuners kostnader är förhållandevis stor. Det stora flertalet kommuner låg dock samlade i ett mindre intervall. För 8 av 10 kommuner låg kostnaden per inskrivet barn i kommunala familjedaghem i intervallet kronor. Personalkostnaderna utgjorde 85 procent av den totala kostnaden för familjedaghem Den andelen var lika stor som året innan. Sedan 1999 har personalkostnaderna per inskrivet barn i familjedaghem ökat med 29 procent, vilket är ungefär samma ökning som de totala kostnaderna per inskrivet barn. 10 Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 11

12 I kommunala familjedaghem var kostnaden per heltidsbarn kronor 2007, en ökning med 2 procent jämfört med året innan. Diagram 8 Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem totalt och fördelat på personalkostnader (index där 1999 = 100, fasta priser). Kommunal verksamhet Totalt Personalkostnad Kommunal ersättning till enskilt familjedaghem Andelen enskilda familjedaghem har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet. År 2007 var 16 procent av alla barn i familjedaghem inskrivna i en verksamhet i enskild regi. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan året innan. För enskilda familjedaghem finns det endast uppgifter om kommunal ersättning till verksamheten, inte om den totala kostnaden för den. Enskilda familjedaghem finansierar sin verksamhet inte enbart med kommunala bidrag utan även med föräldraavgifter. Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden till enskilda familjedaghem uppgick till 91 procent av kommunernas egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma huruvida de enskilda familjedaghemmen får ett skäligt bidrag från kommunen. Den kommunala ersättningen till enskilda förskolor var kronor per inskrivet barn Det är en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. 12 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

13 Fritidshem Den totala kostnaden för fritidshem har ökat med 22 procent sedan Under samma period ökade antalet barn med 11 procent samtidigt som personalen, räknat i antal årsarbetare, minskade med 10 procent. År 2007 var den totala kostnaden för fritidshem 10,9 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 1 procent jämfört med året innan. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn ökade med drygt 2 procent 11. Diagram 9 Total kostnad, antal årsarbetare samt antal inskrivna barn i fritidshem, (index där 1998=100, fasta priser) Barn Årsarbetare Kostnader Kostnad per barn Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem var kronor 2007, en minskning med drygt 1 procent jämfört med I ett längre perspektiv, sedan 1998, har kostnaden per inskrivet barn minskat med 12 procent. Spridningen mellan enskilda kommuners kostnader var förhållandevis stor. Det stora flertalet kommuner låg dock samlade i ett mindre intervall. För 8 av 10 kommuner låg kostnaden per inskrivet barn i kommunala fritidshem i intervallet kronor. Störst kostnad för kommunala fritidshem hade glesbygdskommuner. Av kostnaderna för kommunala fritidshem 2007 stod personalkostnaden för 73 procent. Lokalkostnaderna utgjorde 16 procent av den totala kostnaden. Dessa andelar var oförändrade jämfört med året innan. 11 Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 13

14 I fritidshemmen är närvarotider jämförelsevis korta varför kostnaden per heltidsbarn blir hög jämfört med kostnaden per inskrivet barn. År 2007 var kostnaden per inskrivet barn i kommunala fritidshem kronor, medan kostnaden per heltidsbarn var kronor. Kostnaden per heltidsbarn minskade med 1 procent jämfört med året innan. Diagram 10 Kostnad per inskrivet barn i fritidshem totalt och fördelat på personal- och lokalkostnader (index där 1998 = 100, fasta priser). Kommunal verksamhet Totalt Lokalkostnad Personalkostnad Kommunal ersättning till enskilt fritidshem Fritidshem i enskild regi blev vanligare under 1990-talet. År 2007 var 9 procent av alla barn i fritidshem inskrivna i en verksamhet i enskild regi, en oförändrad nivå jämfört med För enskilda fritidshem finns det endast uppgifter om kommunal ersättning till verksamheten, inte om den totala kostnaden för den. Enskilda fritidshem finansierar sin verksamhet inte enbart med kommunala bidrag utan även med föräldraavgifter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrar. Den genomsnittliga kommunala ersättningsgraden till enskilda fritidshem uppgick till cirka 86 procent av kommunernas egna kostnader. Eventuella avgiftsintäkter, andra bidrag och intäktskällor inkluderas inte i detta mått, vilket försvårar möjligheten att bedöma huruvida de enskilda fritidshemmen får ett skäligt bidrag från kommunen. Den kommunala ersättningen till fritidshem i enskild regi var kronor per inskrivet barn under 2007, en ökning sedan 2006 med drygt 1 procent. Under 2002, dvs. omedelbart efter maxtaxans införande, ökade den kommunala ersätt- 14 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

15 ningen till enskild verksamhet med 17 procent. Denna ökning var större än tidigare år och hänger sannolikt till stor del samman med införandet av maxtaxan. Öppna verksamheter Den öppna förskolan vänder sig till barn som inte är inskrivna i förskolan och deras medföljande föräldrar. Verksamheten byggdes ut snabbt under 1980-talet och som flest fanns öppna förskolor Mellan 1994 och 2004 försvann nästan 900 verksamheter. Under senare år har antalet öppna förskolor legat i stort sett konstant. Hösten 2007 fanns det 455 öppna förskolor, 15 färre än året innan. För åringar är öppen fritidsverksamhet enligt skollagen ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem). År 2007 hade endast 69 kommuner i landet sådan verksamhet, en minskning med två kommuner jämfört med Totalt fanns 605 avdelningar, vilket var en ökning med 24 enheter jämfört med De öppna verksamheterna svarar för en liten del av kostnaderna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. År 2007 uppgick kostnaden för öppen fritidsverksamhet riktad till åringar till 180 miljoner kronor, en ökning med drygt 9 procent jämfört med Resurserna till öppen förskola uppgick till 274 miljoner kronor, en ökning med 2 procent sedan Avgiftsfinansieringsgraden Kommunerna finansierar förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med statsbidrag, egna medel och föräldraavgifter. Statsbidragen är i huvudsak generella. Den del av bruttokostnaden som bekostas med föräldraavgifter, den s.k. avgiftsfinansieringsgraden, fördubblades under 1990-talet och var under åren drygt 18 procent. De allt högre avgiftsnivåerna och de stora avgiftsskillnaderna mellan kommunerna var några av orsakerna till att systemet med maxtaxa infördes Maxtaxan, som är frivillig för kommunerna, innebär att avgifterna bestäms till en viss angiven procentandel av föräldrarnas inkomst upp till ett högsta tak. Det första året tillämpade alla kommuner utom två maxtaxa, därefter har alla kommuner anslutit sig. Till de kommuner som tillämpar maxtaxan utgår ett statsbidrag för att kompensera för minskade avgiftsintäkter. Det utgår även ett bidrag till kvalitetssäkrande åtgärder Bidraget omfattar totalt 500 miljoner kronor per år och ska användas till personalförstärkning och/eller kompetensutveckling. Större delen av bidraget (ca 80 procent) har gått till personalförstärkningar i förskolan. För övriga delar av reformen utgår en ersättning till kommunerna genom en ökning av det generella statsbidraget. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 15

16 År 2002, samma år som maxtaxan infördes, sjönk avgiftsfinansieringsgraden till 11 procent. Under 2007 uppgick den till 10 procent. Avgiftsfinansieringsgraden var högst i fritidshem. År 2007 täckte föräldraavgifterna 16 procent av kostnaderna i fritidshem, att jämföra med 8 procent i förskola och 10 procent i familjedaghem. Jämfört med 2006 var avgiftsfinansieringsgraden oförändrad i alla verksamheter. 16 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

17 Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Verksamheten ska betraktas som undervisning i samma mening som övriga skolformer. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) gäller även förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Totala kostnader Den totala kostnaden för förskoleklass uppgick år 2007 till 4,4 miljarder kronor (inkl. kostnad för enskild förskoleklass och nystartade och nedlagda förskoleklasser). Det motsvarar 3 procent av skolväsendets totala kostnader. Kostnaden för verksamhet med kommunal anordnare utgör knappt 92 procent av den totala kostnaden för förskoleklass. Den genomsnittliga kostnaden per elev i förskole klass i kommunal regi uppgick till kronor. Jämfört med år 2006 innebär det en ökning med knappt 1 procent 12. I genomsnitt var elever inskrivna i förskoleklass år Jämfört med 2006 har det totala antalet elever som är inskrivna i förskoleklass ökat med 2 procent. Merparten av eleverna i förskoleklass, 98 procent, är sex år, men det förekommer även fem- och sjuåringar i förskoleklass. Antalet elever i förskoleklass påverkas i mycket stor omfattning av antalet sexåringar i befolkningen. Läsåret 2007 fanns det drygt årsarbetare (dvs. anställda omräknat till heltidstjänster) i arbete med elever i förskoleklass. Detta innebär en ökning av antalet anställda med 4 procent jämfört med föregående läsår. Av alla årsarbetare fanns drygt 9 procent i för skoleklass hos enskild eller fristående anordnare. Andelen av de anställda som arbetar hos sådana anordnare har ökat. 12 Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges Förskoleklass - Grundskolan 17

18 Diagram 11: Total kostnad, antalet lärare (heltidstjänster) samt antal elever i Förskoleklass (index där 1998=100, fasta priser) Elever Lärare Kostnader Integrationen mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbets lag tillsammans med personal från andra verksamheter. På grund av att förskole klassen på många håll är integrerad, såväl personal- som lokalmässigt med grund skola och fritidshem, har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Uppgiftslämnarna är många och det är rimligt att anta att deras skattningar och fördelningar genomförts på olika sätt. Resultaten för främst förskoleklass bör därför tolkas med viss försiktighet. Totalt var antalet elever i förskoleklass och grundskola i kommunal regi drygt varav 32 procent även gick i fritidshem. Den totala kostnaden för dessa tre verksamheter uppgick till knappt 81 miljarder kronor och kostnaden per elev var kronor. År 2006 var antalet elever knappt 1 miljon. Den totala kostnaden har minskat med knappt 1 procent (fasta priser) jämfört med 2006 och kostnaden per elev ökat med 2 procent. Enskild anordnare Av eleverna i förskoleklass gick 8 procent i verksamhet som anordnas av annan än kommunen. Förskoleklass kan bedrivas i enskild regi, dvs. som fristående förskoleklass eller på entreprenad. Den kommunala ersättningen för elever hos enskild anordnare var i genomsnitt kronor per elev, vilket är drygt 9 procent lägre än genom snittskostnaden per elev i kommunal förskoleklass. 18 Förskoleklass - Grundskolan

19 Grundskolan Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Som ett komplement till detta fick föräldrar år 1991 rätt att begära att deras barn skulle få börja skolan vid sex års ålder. Denna rätt utvidgades från 1 juli 1997 så att kommuner är skyldiga att bereda sexåringar plats i grundskolan om vårdnadshavarna så önskar. Totala kostnader Den totala kostnaden för grundskolan år 2007 var drygt 75 miljarder kronor 13, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år 14 fasta priser. Under första hälften av 1990-talet genom fördes det kraftiga besparingar inom skolan. Sedan 1996 ökade de totala resurserna till grundskolan med 37 procent fram till Av den totala kostnaden år 2007 avsåg 69,2 miljarder kommunal grundskola inklusive skolskjuts. Kostnaden för fristående grundskola var 6 miljarder kronor, vilket mot svarar drygt 8 procent av den totala kostnaden. Läsåret 2007/08 fanns det elever i grundskolan. Läsåret 2001/02 var kulmen på den ökning av elevantalet som pågått sedan 1990-talets början, då var elevantalet Kommande år kommer elevantalet att fortsätta minska och når sin botten om fyra år. Antalet tjänstgörande lärare (exkl. korttidsanställda) i grundskolan var personer enligt mätningen i oktober 2007, en minskning med sedan föregående år. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden var 86,1 procent. Det betyder att antalet lärare omräknat till heltidstjänster var drygt , knappt färre än hösten innan. Diagram 12: Total kostnad, antalet lärare (heltidstjänster) samt antal elever i Grundskolan (index där 1991=100, fasta priser) Elever Lärare Kostnader 13 Inklusive kostnad för skolskjuts och nystartade och nedlagda fristående skolor. 14 Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges Förskoleklass - Grundskolan 19

20 Total kostnad per elev Kostnaden per elev ökade med 3 procent mellan 2006 och 2007 fasta priser. År 2007 kostade en elev i kommunal grundskola kronor 15. Görs en jämförelse längre tillbaka i tiden (se Diagram 13), minskade kostnaden per elev i kommunal grundskola mellan åren 1991 och År 1996 bröts denna trend och mellan 1996 och 2007 ökade kostnaden per elev. År 2001 var kostnaden per elev för första gången högre än Diagram 13. Kostnad per elev i kommunal grundskola, totalt och fördelat på olika kostnadsslag, (index där 1991=100, fasta priser) Skolmåltider Läromedel, utrustning, bibliotek Totalt Underv isning Lokaler I Diagram 13 visas utvecklingen mellan åren 1991 och 2007 av kostnaden per elev och några olika kostnadsslag i kommunal grundskola. Som framgår av diagrammet har kostnaden för skolmåltider och läromedel ökat med 50 respektive 28 procent. Kostnaden för undervisning har ökat med 24 procent, lokalkostnaden har ökat med 16 procent. Kostnaden för undervisning utgör knappt hälften av de totala kostnaderna per elev. Orsaken till att undervisningskostnaden per elev inte har ökat mer i förhållande till 1991 är framför allt att lärar tätheten 16 i grundskolan minskade under perioden År 1991 var lärar tätheten 9,1 lärare per 100 elever och år 2000 var lärartätheten 7,6 lärare per 100 elever. Sedan år 2000 har lärartätheten ökat något, 2007 var den 8,3. Sedan år 1997 har undervisningskostnaderna ökat med 40 procent. Kostnadsökningen har dock inte medfört någon markant högre lärartäthet utan beror i stället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn. 15 Exklusive kostnad för skolskjuts. 16 Lärartäthet är antalet lärare omräknat till heltidstjänster i förhållande till 100 elever. 20 Förskoleklass - Grundskolan

21 Lokalkostnaden, som utgör ungefär en femtedel av totalkostnaden, ökade mellan 1991 och 1992 med 8 procent. Kostnaden per elev var oförändrad åren 1993 och 1994 och har sedan minskat fram till år Sedan 2002 har lokalkostnaden ökat med mellan 3 till 5 procent per år. Kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek utgjorde knappt 4 procent av den totala kostnaden d.v.s. samma som förra året. Kostnaden per elev var i stort sett oförändrad mellan åren 1991 och 1995 men ökade kraftigt mellan 1996 och 1998 med 30 procent. Mellan 1997 och 1998 ökade kost naden med 16 procent. Kostnaden för skolmåltider utgör knappt sex procent av den totala kostnaden. Kostnaden har i stort sett ökat kontinuerligt från år 1991 till 2002 med ungefär två procent per år. Mellan 2002 och 2003 minskade kostnaden marginellt. Kostnadsslag per elev i kommunal grundskola I Diagram 14 visas förändringarna mellan 2006 och 2007 av kostnaden i kommunal grundskola för undervisning, skolmåltider, läromedel m.m., elevvård samt den totala kostnaden per elev. Diagram 14. Procentuell och absolut förändring av kostnad per elev i kommunal grundskola, totalt och för olika kostnadsslag, mellan 2006 och 2007 fasta priser Totalkostnad Under visni ng Skolmåltider Lär omedel, utr ustni ng, bi bl i otek Elevvår d Lokal er 42 kr kr kr 159 kr 381 kr 105 kr -2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% I kommunala grundskolor ökade resurserna till undervisning med drygt 4 procent jämfört med föregående år och kostnaden för undervisning uppgick till kronor per elev. Kostnaden för elevvård ökade med 6 procent och uppgick till kronor per elev. Kostnaden för elevvård uppgår till drygt 2 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för läromedel m.m. var kronor per elev d.v.s. nästan samma som förra året 17 Definitionen av lokalkostnad för år 1998 skiljer sig från övriga år. Lokalkostnaden för detta år har därför justerats för jämförbarhet. Förskoleklass - Grundskolan 21

22 och kostnaden för skolmåltider ökade med knappt 4 procent och var kronor per elev. Mellan 2006 och 2007 ökade lokalkostnaden med knappt 3 procent till kronor per elev. Totalt ökade kostnaden per elev med knappt 3 procent till kronor per elev. Skillnaden i kommunernas kostnad per elev är dock stor; från till fast 90 procent hamnar i snitt Kostnad per elev i fristående och kommunala grundskolor Antalet elever i fristående grundskolor 18 var , vilket var en ökning med 7 procent jämfört med år Samtidigt ökade den totala kostnaden för fristående grundskolor med 8 procent. År 2007 kostade en elev i fristående grundskola i genomsnitt kronor, vilket är en ökning från föregående år med knappt 1 procent. Notera att fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. I Diagram 15 visas utvecklingen av den totala kostnaden per elev för kommunal respektive fristående grundskola mellan åren 1993 och Av diagrammet framgår att den totala kostnaden per elev har varit lägre i de fristående grundskolorna fram till Sedan 1999 har en elev i fristående grundskola kostat ungefär lika mycket som en elev i kommunal grundskola. År 2000 var kostnaden per elev för första gången högre i fristående grundskola än i kommunal grundskola. Fristående skolor var dyrare fram till Diagram 15. Kostnad per elev i kommunal respektive fristående grundskola fasta priser Fristående Kommunal 18 I gruppen fristående grundskolor ingår riksinternatskolor och internationella skolor. I elevantalet ingår inte elever i nystartade fristående grundskolor, dvs skolor som inte har haft verksamhet under hela Förskoleklass - Grundskolan

23 Fristående grundskolor finansierar sin verksamhet i huvudsak genom bidrag från elevernas hemkommuner. De kommunala ersättningarna till fristående grundskolor ökade (enligt de fristående skolornas redovisning) med knappt 1 procent mellan 2006 och 2007 till kronor per elev. Dessa bidrag täcker 97 procent av de fristående grundskolornas totala kostnader Elevavgifter Den första juli 1998 avskaffades elevavgifterna i fristående grundskolor. Utbildningen skall vara avgiftsfri för eleverna. Enstaka inslag som föranleder en obetydlig kostnad för eleverna får dock förekomma procent av de fristående grundskolorna tar ut någon avgift. I de skolor som tog ut en avgift var genomsnittsavgiften 800 kronor per elev och år (exklusive Internationella skolor och Riksinternat). Avgifternas storlek varierar. Kostnadsslag för kommunala och fristående grundskolor Jämfört med kommunala grundskolor har fristående grundskolor i genomsnitt samma kostnader för undervisning och lokaler. Däremot var kostnader per elev för skolmåltider samt läromedel m.m högre, medan kostnaden per elev för elevvård och övriga kostnader 20 var lägre. Jämfört med kommunala grundskolor är kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek per elev kronor högre i fristående grundskolor. År 2007 var kostnaden för elevvård 700 kronor högre per elev i kommunal grundskola än i fristående grundskola. 19 Skollagen 9 kap Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag, t.ex. SYVverksamhet, skolledning, administration och kostnad för kompetensutveckling så som kursavgift (exkl. lönekostnader). Förskoleklass - Grundskolan 23

24 Obligatorisk särskola Barn som bedöms att inte kunna nå grundskolans mål för att de har en utvecklingsstörning ska erbjudas skolgång i den obligatoriska särskolan. Det gäller också barn som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada samt barn med autism eller autismliknande tillstånd. Till den obligatoriska särskolan räknas grundsärskolan och träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte klarar undervisningen i grundsärskolan. Utöver den skolplikt som gäller för barn mellan 7 16 års ålder har eleverna i obligatoriska särskolan rätt till ett tionde frivilligt skolår för att komplettera utbildningen. Totala kostnader År 2007 uppgick kommunernas totala kostnader för den obligatoriska särskolan till knappt 4,1 miljarder kronor, vilket är en marginell ökning med drygt 1 procent jämfört med Antalet elever ökade med 30 procent mellan 1997 och 2007 men har minskat något de senaste fyra åren. År 2007 var cirka elever mottagna i den obligatoriska särskolan. Även antalet lärare har minskat de senaste tre åren. Drygt lärare (heltidstjänster) arbetade i den obligatoriska särskolan I diagrammet nedan syns en minskad ökningstakt av de totala kostnaderna de senaste tre åren. Detta kan bland annat förklaras av en elevminskning och färre antal lärare. Diagram 16: Total kostnad, antalet lärare (heltidstjänster) samt antal elever i obligatoriska särskolan (index där 1997=100, fasta priser) Elever Lärare Totalt 21 Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges. I denna PM redovisas enbart kostnader för den kommunala särskolan. Utöver de kostnader som redovisas här finns kostnader för kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor, tkr för obligatorisk särskola och tkr för gymnasiesärskola, samt tkr i statsbidrag till landsting för riksrekryterande utbildningar.. 24 Obligatoriska särskolan

25 Kostnaden för undervisning och kostnaden för skolskjuts är de enskilda kostnadsslagen som står för den största delen av ökningen i totalkostnaden mellan 2006 och Dessa kostnader står för 16 respektive 14 procent av kostnadsökningen. De kostnadsslag som redovisas som övriga kostnader står för 65 procent av ökningen i kostnader. Här ingår bland annat kostnader för SYV-verksamhet, skolledning, administration och kostnader för kompetensutveckling såsom kursavgifter men inte lärarlöner eller löner till vikarier. Undervisningskostnaden, vilket är det största kostnadsslaget, står för nästan hälften av den totala kostnaden. Jämfört med föregående år har denna kostnad endast ökat marginellt liksom lokalkostnaderna som utgör cirka 10 procent av den totala kostnaden. Den största procentuella ökningen bland de enskilda kostnadsslagen märks elevvård som ökat med 6 procent jämfört med året innan. Elevvårdskostnaderna utgör knappt 2 procent av totalkostnaden. Kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek samt kostnaden för skolmåltider har minskat med ungefär 2 procent jämfört med föregående år. Även dessa kostnadsslag utgör knappt 2 procent av totalkostnaden. Kostnad per elev På grund av en ökning av de totala kostnaderna i kombination med en elevminskning ökar kostnaderna per elev med drygt 5 procent jämfört med År 2007 uppgick den totala kostnaden per elev, exklusive skolskjuts, till kronor. Varför skolskjutsen inte räknas in i den totala kostnaden per elev beror på att övriga kostnadsmått är dividerat med antalet elever i kommunens särskola medan skolskjutskostnaderna divideras med antalet särskoleelever folkbokförda i kommunen, oavsett var eleverna går i skola, eftersom kommunerna ansvarar för skolskjutsen för de elever som bor i kommunen Obligatoriska särskolan 25

26 Diagram 17: Förändringen i kostnad per elev 22 mellan 2006 och 2007 i obligatoriska särskolan fördelat på olika kostnadsslag Totalt kr Elevvård Skolmåltider 85 kr 488 kr Läromedel Lokaler Undervisning Skolskjuts 183 kr kr kr kr 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% Elevvården är den kostnad som procentuellt ökat mest per elev jämfört med Denna kostnad har ökat med drygt10 procent och uppgick till kronor per elev Även om läromedelskostnaderna och kostnaden för skolmåltider minskade, totalt sett, har det skett en ökning i kostnaden per elev för dessa kostnadsslag. Kostnaderna för skolmåltider och läromedel var kronor respektive kronor per elev Kostnaden per elev för undervisning och lokaler ökade med drygt 4 procent vardera och uppgick till respektive kronor per elev år Kostnaderna för skolskjuts ökade med drygt 5 procent mellan 2006 och 2007 och uppgick till kronor per elev Kostnadsutvecklingen över tid Kostnaden per elev har ökat med 36 procent i fasta priser mellan 1997 och Undervisningskostnaderna har ökat lika mycket under samma period. I diagrammet nedan kan man se att kostnadsutvecklingen för undervisningskostnaderna följer de totala kostnaderna per elev. Även en relativt stor kostnad som lokaler följer den totala kostnaden. De mindre kostnadsposterna som elevvård och läromedel fluktuerar över tid. Utvecklingen av skolmåltidskostnaderna är relativt stabil. Här ger små förändringar i kronor räknat stora utslag på grund av de relativt låga kostnaderna. 22 Den totala kostnaden per elev är exklusive skolskjuts 26 Obligatoriska särskolan

27 Diagram 18: Kostnad per elev fördelat på olika kostnadsslag i obligatoriska särskolan (index där 1997=100, fasta priser) Totalt Undervisning Läromedel Skolmåltider Lokaler Elevvård Skillnader i kostnad mellan kommuner Det finns en stor variation i kostnaden per elev mellan kommunerna. Bortsett från de mer extrema värdena dvs de 10 procent av kommunerna som har de lägsta respektive de 10 procent av kommunerna som har de högsta kostnaderna varierar den totala kostnaden mellan kronor och kronor per elev och år. Den största kostnadsslaget, undervisning, varierar mellan kronor och kronor per elev och år. Två andra större kostnadsslag, lokaler och skolskjuts, varierar mellan kommunerna med kronor och kronor respektive kronor och kronor per elev och år. De stora skillnaderna i kostnader per elev kan ha flera orsaker. En orsak är att eleverna i särskolan i ännu högre grad än i andra skolformer har ett varierande stödbehov. Detta kan påverka den genomsnittliga kostnaden avsevärt när elevantalet i kommunen är litet. Ytterligare en orsak är att kostnaden för de elever som är integrerade i grundskolan, vilka utgör cirka 15 procent av eleverna, inte redovisas som kostnader för särskolan utan redovisas istället i grundskolans kostnader. Eftersom särskolekostnader huvudsakligen redovisas för verksamhet som inte är integrerad och vissa specifika särskoleresurser kommer integrerade elever till del blir därför kostnaden per elev överskattat för de kommuner som har en stor andel av eleverna integrerade i grundskolan. Obligatoriska särskolan 27

28 Specialskolan Utbildningen vid specialskolan är avsedd för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada som inte kan gå i grundskolan. Utbildningen skall dock så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan men samtidigt utgå från varje elevs förutsättningar (se Skollagen 7 kap. 1 ). För specialskolan gäller i flertalet ämnen samma kursplaner som för grundskolan. För ämnena teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk samt rörelse och drama har särskilda kursplaner utarbetats. Dessa har utformats så att de kan användas av alla elever i specialskolan. För döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning gäller dock särskolans kursplaner. Undervisningen i specialskolan är organiserad i tio årskurser. Döva och hörselskadade elever undervisas dels vid fem skolor med regionala upptagningsområden, dels vid den riksrekryterande Åsbackaskolan i Gnesta med speciell inriktning på barn- och ungdomar med flera funktionshinder. Tillsvidare bedrivs även undervisning för elever med flera funktionshinder vid Resurscenter syn i Örebro, Ekeskolan, och för elever med grav språkstörning vid Resurscenter tal och språk i Sigtuna, Hällsboskolan. Ekeskolan och Hällsboskolan som haft intagningsstopp sedan 1 juli 2001 respektive 1 juli 2002 kommer åter igen, från och med hösten 2008, inrättas som statliga specialskolor. Total kostnad Den totala kostnaden för specialskolan uppgick till 418 miljoner kronor år 2007 vilket i princip är oförändrat i fasta priser jämfört med år Jämfört med 2006 är det endast den totala kostnaden för elevhem, undervisning och den kostnadsposten övriga kostnader som ökat. (Övriga kostnader avser bland annat kostnader för SYV-verksamhet, skolledning, administration, elevassistenter och kompetensutveckling). Kostnaderna för undervisning och övriga kostnader uppvisar små förändringar medan kostnaden för elevhem har ökat med 9 procent. Resterande kostnadsslag har minskat där kostnaderna för läromedel och lokaler minskat mest med 6 respektive 7 procent mellan 2006 och Totalkostnaden är 2 procent lägre 2007 jämfört med Kostnaden började sjunka 2002 i och med en kraftig nedgång i elevantalet. Elevantalet har minskat med 35 procent och lärarantalet, fasta tjänster, med 18 procent sedan År 2007 var antalet elever i specialskolan 514 och antalet lärare Jämförelser med tidigare år görs i fasta priser om inget annat anges. 28 Specialskolan