STATSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 38/1997 rd

Transkript

1 STATSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 38/1997 rd Regeringens proposition med förslag tilllagar om ändring av inkomstskattelagen och 12 c lagen om skatteuppbörd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 12 september 1997 proposition l rd med förslag tilllagar om ändring av inkomstskattelagen och 12 c lagen om skatteuppbörd till statsutskottet för beredning. MOTIONER Lagmotioner I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner: - lagmotion 77/1996 rd (rdm. Mikko Elo /sd m.fl.) med förslag till lag om ändring av 124 inkomstskattelagen, - lagmotion 3/1997 rd (rdm. Liisa Hyssälä /cent m.fl.) med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen, - lagmotion 19/1997rd(rdm.OlaviAla-Nissilä /cent m.fl.) med förslag tilllag om ändring av 93 inkomstskattelagen, - lagmotion 45/1997 rd (rdm. Erkki Partanen /sd m.tl.) med förslag tilllagar om ändring av 124 inkomstskattelagen och 6 lagen om källskatt på ränteinkomster, - lagmotion 90/1997 rd (rdm. Säde Tahvanainen /sd m.fl.) med förslag tilllag om ändring av 92 inkomstskattelagen, - lagmotion 102/1997 rd (rdm. Jouko Jääskeläinen /fkf m.fl.) med förslag till lag om ändring av 14 och 105 a inkomstskattelagen, - lagmotion 111/1997 rd (rdm. Aapo Saari /cent m.fl.) med förslag till lag om sysselsättningsavdrag för hushållsarbete och RP l 02/1997 rd - lagmotion 125/1997 rd (rdm. Olavi Ala Nissilä/cent m.fl.) med förslag tiiilag om ändring av inkomstskattelagen. H emstäl/ningsmotioner Utskottet har i detta sammanhang också behandlat följande hemställningsmotioner: - hemställningsmotion 41/1997 rd (rdm. Esa Lahtela /sd) om godkännande av de verkliga arbetsresekostnaderna som avdrag vid beskattningen, - hemställningsmotion 42/1997 rd (rdm. Esa Lahtela /sd) om skärpt kapitalbeskattning och - hemställningsmotion rd (rdm. Maija-Liisa Lindqvist /cent m.tl.) om skattelättnader för personer med små och medelstora inkomster. Behandling i delegation Ärendet har beretts av statsutskottets skattedelegation. Sakkunniga skattedelegationen har hört - konsultative tjänstemannen Erkki Laanterä '

2 finansrådet Reino Niinivaara och finansrådet Immo Pohjola, finansministeriet - överdirektör Mirjami Laitinen och överinspektör Marja-Liisa Lindström, skattestyrelsen - forskningschef Margareta Heiskanen, Kommunala arbetsmarknadsverket - juridiske ombudsmannen Anna Lunden, Företagarna i Finland - direktör Esko Kiviranta, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK - ekonomiska experten Helena Pentti, FFC r.f. - forskningsassistent Seppo Nevalainen, FTFC-0 r.f. - forskningschef Olli Saariaho, Akava r.f. - ekonomiska experten Sirkka Laakkonen, skattebetalarnas Centralförbund. Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund och Centralhandelskammaren har lämnat skriftliga utlåtanden till utskottet. Servicearbetsgivarna r.f. har meddelat att organisationen inte har något att anmärka mot ärendet. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen Regeringen föreslår sex ändringar i inkomstskattelagen som är helt oberoende av varandra. Ändringen av lagen om skatteuppbörd har direkt anknytning till en av de föreslagna ändringarna i inkomstskattelagen. Intäkterna av samfundsskatten föreslås bli fördelade på ett nytt sätt mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunernas och församlingarnas andel av intäkterna återställs till samma nivå som gällde för samfundsskatten innan skattesatsen för samfund höjdes från 25 till 28 procent från och med skatteåret Enligt förslaget får staten 57 procent av intäkterna från samfundsskatten medan kommunernas andel föreslås vara 40 procent och församlingarnas andel 3 procent. Lagen om skatteuppbörd föreslås bli justerad i överensstämmelse med dessa ändringar. Vidare föreslås att självriskandelen i fråga om kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjs från till mark. Maximibeloppet för avdragsgilla resekostnader höjs samtidigt från till mark. Mindre verksamhetsbidrag eller andra bidrag som kommuner, andra offentliga sammanslutningar som ordnar social- och hälsovård eller allmännyttiga sammanslutningar betalar för arbetsverksamhet och som är avsedda att stödja vård och rehabilitering av handikappade eller funktionshämmade och deras anpassning till samhället skall vara skattefri inkomst för bidragstagaren. Likaså föreslås att stöd för skolresor till studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter skall vara skattefri inkomst. Stöd med hjälp av statliga medel för vård eller reparation av byggnadsarv som utses av miljöministeriet eller museiverket skall vara skattefritt. Dessutom justeras formuleringen i bestämmelsen om stöd för privat vård av barn. Lagarna avses träda i kraft den l januari När det gäller fördelningen av intäkterna av samfundsskatten, kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen och stöd för vård av byggnadsarvet tillämpas inkomstskattelagen från och med skatteåret 1998 och i övrigt första gången vid beskattningen för Motionerna Lagmotionerna innefattar dels ändringar i inkomstskattelagen som har direkt samband med regeringens ändringsförslag, dels två andra lagförslag med ändringar som redan ingår i de övriga lagmotionerna. Också hemställningsmotionerna innefattar flera hemställningar som har direkt samband med regeringens ändringsförslag. 2

3 UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och tillstyrker dem. statsminister Paavo Lippanens regering har som mål att samordna skatterna, inkomstöverföringarna och serviceavgifterna till en ändamålsenlig helhet. I gällande lagstiftning har begreppen makar och familj definierats på många olika sätt. Inställningen till begreppet hushåll är olika inom beskattningen och den sociala tryggheten, eftersom hushållet inom den sociala tryggheten i allmänhet anses vara en konsumtionsenhet, medan beskattningen däremot är individbaserad. Utskottetförutsätter att regeringen som en beståndsdel av utredningarna av de s.k. inkomstfällorna klarlägger i vilken utsträckning det är av behovet påkallat att förenhetliga begreppetfamilj inom den sociala tryggheten och beskattningen. Den höjda nedre gränsen för rätten att dra av kostnader för arbetsresor gör kortvariga arbetsförhållanden mindre lockande. Utskottet förutsätter att regeringen utreder hur skatteavdragssystemet vidframtida skatteavgöranden kunde utvecklas så att det uppmuntrar att ta emot arbete och söka sig till kortvariga arbetsförhållanden. Utskottet ställer sig avböjande till motionerna. Förslag till heslut Utskottet föreslår vördsamt att lagförslagen godkänns utan ändringar, att lagmotionerna 77/1996 rd, 3/1997 rd, 19/1997 rd, 45/1997 rd, 90/1997 rd, rd, l 11/1997 rd och 125/1997 rd avböjs och att hemställningsmotionerna 41/1997 rd, 42/1997 rd och 45/1997 rd avböjs. Helsingfors den 28 november 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Mauri Pekkarinen /cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Olavi Ala-Nissilä /cent Ulla Anttila /gröna Timo Ihamäki /saml Bjarne Kallis /fkf (delvis) Timo Laaksonen /vänst Reijo Laitinen /sd Markku Lehtosaari /cent Håkan Malm /sv Mats Nyby /sd Arja Ojala /sd Maija Rask /sd Anssi Rauramo /saml Kimmo Sasi /saml Oiva Savela /saml Marja-Liisa Tykkyläinen /sd Jukka Vihriälä /cent suppl. Maria Kaisa Aula /cent Matti Saarinen /sd Kari Uotila /vänst. 3

4 RESERVATION Motivering Beskattningen måste revideras på sysselsättningens villkor Den totala skattegraden har under Lipponenministärens tid stigit till en rekordhög nivå. Regeringens propositioner lindrar inte inkomstskattebelastningen nästa år. Ej heller förnyas beskattningen på sysselsättningens villkor. Det är dock absolut nödvändigt att under tillväxtår förnya beskattningen såsom ett led i ett mera omfattande reformprogram. Beskattningen bör vara socialt rättvis och uppmuntra att söka och utföra arbete. skattelättnaderna måste därför riktas in på personer med små och medelstora inkomster och genomdrivas på ett sätt som främjar eget arbete, anställande av andra och företagsamhet. Det försämrade avdraget för arbetsresor förvärrar inkomstfällorna Regeringen föreslär att den nedre gränsen för självrisken för avdraget för arbetsresor höjs till mark och den övre gränsen med mark. På grund av det försämrade avdraget för arbetsresor skärps beskattningen med Il O miljoner mark. Samtidigt föreslår regeringen att accisen på trafikbränslen höjs med sammanlagt 820 miljoner mark och att momssatsen för kollektivtrafiken höjs. Avdraget för arbetsresor har varit oförändrat i över tio års tid och har reellt sett halverats. Nu då arbetsförhållandena är kortare än tidigare och då det speciellt inom glesbygdsområdena inte finns allmänna kommunikationer är det helt omotiverat att försämra arbetsreseavdraget Den höjning av självrisken som regeringen föreslår står i strid med målet att uppmuntra till arbete. Regeringens proposition innebär att beskattningen av löntagare med medelstora inkomster skärps med ungefår 240 mark. Enligt vår åsikt bör en nedre gränsen för arbetsreseavdraget sänkas till mark. På så sätt blir det möjligt att uppmuntra människor att även ta emot kortvariga arbeten samtidigt som tröskeln för att söka arbete sänks. skattelättnader för personer med små och medelstora inkomster Motivationsavdraget bör utvecklas så att det gynnar personer med små eller medelstora inkomster och låglönebranscher. Detta möjliggörs om det höjs till mark. A v draget börjar minska efter inkomster överstigande mark. Tack vare motivationsavdraget kan sysselsättningen förbättras inom just de branscher där det uppstår nya arbetstillfållen. A v draget är speciellt motiverat när inkomstskillnaderna generellt sätt ökar. Inom FFC, EU och OECD har man gång på gång föreslagit skattelättnader för personer med små eller medelstora inkomster på sysselsättningsgrunder. Förvärvsinkomstavdraget bör igen förbättras Kommunerna bör kompenseras till fullt belopp för sina förluster av inkomstskatt. Rätt till skatteavdrag för hushållsarbete För att hushållens sysselsättningsmöjligheter skall förbättras föreslår vi att skatteavdragsrätten utsträcks till hela landet. Enligt vårt förslag får en skattskyldig från skatten dra av 30 procent av de kostnader för utfört arbete som han har föranletts av tjänster i anknytning till underhäll av hushållet och vård av familjemedlemmar. Avdragets maximibelopp är lo 000 mark per hushäll och år. Avdraget görs primärt från inkomstskatten till staten. Den del som inte har dragits av från statsskatten dras av från kommunalskatten. Rätten att dra av kostnader för hushållsarbete gäller för närvarande bara i en del av landet och mark. Det är inte motiverat att på detta sätt särbehandla människor vid inkomstbeskattningen beroende på var de bor. Tack vare rätt till skatteavdrag kan man förbättra sysselsättningen, göra familjernas vardagsliv drägligare och dämpa den ekonomiska gråzon en. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi 4

5 att det andra lagförslaget i utskottets betänkande godkänns i enlighet med betän- kandet och detförsta lagförslaget sålydande: l. Lag om ändring av inkomstskattelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen av den 30 december 1992 (1535/1992) 63 a, punkten, 93 l mom., 105 a 2 mom. och och 3 mom., a v dessa lagrum 63 a sådan den lyder i lag I 126/1996, 93 I mo m. sådant det lyder i lag I 465/ I 994, 105 a 2 mom. i lag 1126/1996 och och 3 mom. i lag 1389/1995, samt fogas till 92,sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1465/1994 och i lag 1333/1995, en ny 23 och 24 punkt samt till 4 kap. en ny 90 a och till VI avdelningen J kap. en ny 127 a som följer: 63 a, 92 och 92 a (Som i StaUB) 93 Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst mark och endast till den del de under skatteåret överstiger mark. 105 a (Ny) Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen Avdraget utgör 30 procent av det belopp varmed inkomsterna överstiger mark. Avdraget är dock högst mark. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger mark, minskar avdraget medfyra procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger mark. 124 (Som i StaUB) 127 a (Ny) Sysselsättningsavdrag för hushåll Den skattskyldige får från inkomstskatten till staten dra av 30 procent av de till arbete hänförliga kostnader han har haft för vårdarbete samt hushålls- och iståndsättningsarbete som han låtit utföra i sitt hushåll. Avdraget är minst 500 och högst JO 000 mark per hushåll. Avdraget görs från den makes skatt som skall betala mer i inkomstsskatt till staten för sina förvärsinkomster, om inte makarna har yrkat annat. Den del av sysselsättningsavdraget som inte har dragits av från inkomstskatten till staten, dras av från kommunalskatten till staten. Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i StaUB) Helsingfors den 28 november I 997 Olavi Ala-Nissilä /cent Maria Kaisa Aula /cent Bjarne Kallis /fkf Markku Lehtosaari /cent Mauri Pekkarinen/cent Jukka Vihriälä /cent 5

6