Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården

Transkript

1 Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård 2009

2 Innehåll Inledning... Om enkätundersökningen... Sammanfattning... Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården... Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ Möjligheter för att brottsoffer att få akut psykosocial hjälp Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer Hälso- och sjukvårdens ansvar för brottsoffer Övriga synpunkter

3 Inledning Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige och Riksförbundet ger dem stöd och vägledning i deras arbete. Under 2009 gav brottsofferjourerna information, hjälp och stöd till över brottsoffer, anhöriga och vittnen. För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt och stärka opinionsbildningen i angelägna frågor har Riksförbundets styrelse tillsatt olika arbetsgrupper. En av dessa är arbetsgruppen för socialtjänst/hälso- och sjukvård. Arbetsgruppens uppgift är att kartlägga hur socialtjänst och hälso- och sjukvården lever upp till lagstiftningen när det gäller ansvaret för brottsoffer samt hur samarbetet med brottsofferourerna är utformat. Arbetsgruppen arbetar också med att ge förslag på hur samverkan mellan brottsofferjourer och socialtjänst samt hälsooch sjukvård kan utvecklas för att ge brottsoffer bättre stöd. Dessutom är gruppen en resurs i Brottsofferjourernas Riksförbunds remissarbete inom området. Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att identifiera, bemöta och omhänderta våldsutsatta. Spårsäkring och noggrann dokumentation är viktigt och en förutsättning för god rättssäkerhet i en eventuellt kommande rättsprocess särskilt i samband med våldtäktsfall. Även kommunerna har ett tydligt ansvar när det gäller människor som utsatts för brott. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att hjälpa brottsoffer och i förekommande fall även anhöriga till brottsoffer. Kommunerna ska också samarbeta med frivilliga organisationer. Liksom för landstingen varierar graden av ansvarstagande för brottsoffer från kommun till kommun. Klart är dock att det finns brister. Under hösten 2009 gjorde Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälsooch sjukvård en enkätundersökning för att kartlägga hur brottsofferjourerna samverkan med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ser ut i landet. Syftet var att få mer kunskap om jourernas samverkan dels kunskap om vad som inte fungerar och dels goda exempel att sprida vidare. Enkäterna efterfrågade även jourernas syn på hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt lagstiftningen och hur socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ger stöd till alla typer av brottsoffer. Målet var att få underlag för gruppens fortsatta arbete. Samverkan är ett viktigt verktyg för att varje person som drabbats av brott ska kunna få den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till. Enkätundersökningarna har gett ett gott kunskapsunderlag och kommer att vara till god hjälp i arbetsgruppens fortsatta arbete för att stärka samverkan mellan BOJ och kommunerna respektive landstingen. Om enkätundersökningen I början av augusti 2009 skickades två enkäter Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården och Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten ut per post tillsammans med ett förfrankerat svarskuvert till samtliga drygt 100 lokala brottsofferjourer. Jourerna hade sedan ungefär en månad på sig att besvara och returnera enkäterna. Enkäterna bestod av vardera sex frågor där jourerna kunde kryssa i olika svarsalternativ. På flera frågor kunde också frisvar lämnas. Slutligen gavs jourerna möjlighet att lämna övriga synpunkter. Totalt har svar inkommit från 73 jourer på enkäten Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården. På enkäten Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten svarade 70 jourer. Svarsfrekvensen på varje fråga varierar dock. I följande redovisas svaren från enkätundersökningen Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården. Även en sammanställning av Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten har gjorts. 3

4 Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården Enkätundersökningen visar att samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården saknas på många platser i Sverige. Majoriteten av brottsofferjourerna (61 procent) uppger att de inte har ett samarbete med hälso- och sjukvården. Exempel på samverkan Jourernas beskrivningar av det samarbete som finns visar att så väl formerna för som graden av samverkan varierar. Av de 28 jourer (38 procent) som har ett samarbete beskriver ett tiotal väl fungerande kontaktnät. Andra jourer har mer sporadiska kontakter som styrs av enskilda stödsökandes behov. En viktig samverkansarena är olika nätverksgrupper där BOJ ingår tillsammans med representanter för bland annat hälso- och sjukvården. De grupper som jourerna ingår i rör främst våld i nära relationer och kvinnofrid, men även andra grupper nämns. Flera jourer berättar att de har informationsmaterial på exempelvis vårdcentraler och akutmottagningar. Andra beskriver hur sjukvårdspersonal aktivt informerar brottsoffer om BOJ och delar ut informationsmaterial. Detta är något som jourerna beskriver som mycket positivt och gärna vill utveckla. Vissa jourer samverkar också kring utbildning antingen genom att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i brottsofferfrågor eller genom att bjuda in hälso- och sjukvården till utbildningar inom BOJ. Ekonomiskt stöd ovanligt Att brottsofferjourer får ekonomiskt stöd från landsting eller region är relativt ovanligt. Endast 19 jourer (26 procent) uppger att de får bidrag från landsting eller region. 54 jourer (73 procent) uppger att de inte får något bidrag. När landsting eller region ger bidrag sker det främst till brottsofferjourer som är organiserade i en region. Regionen inom BOJ fördelar sedan bidraget vidare på olika sätt till jourerna i regionen. Endast ett fåtal jourer får ekonomiskt bidrag av landstinget direkt till jouren. Några jourer beskriver också att de har sökt bidrag men inte fått det. Stöd till brottsoffer Hälften av jourerna anser att brottsoffer har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver att brottsoffer som är i behov av akut stöd snabbt kan få det från exempelvis kurator, psykiatrin eller psykolog. Några jourer beskriver också att de har kontaktlistor för att enkelt kunna förmedla kontakt åt brottsoffer med behov av akut stöd från hälso- och sjukvården. Tio jourer (14 procent) uppger att brottsoffer inte har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. De pekar på brister som bland annat långa väntetider, bristande resurser och begränsade öppettider. Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. Kontakter kring brottsutsatta Det är vanligare att jourerna initierar kontakten mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer än att initiativet kommer från hälsooch sjukvården. 53 jourer (72 procent) svarar att de under det senaste året tagit kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer. 33 jourer (45 procent) svarar att de har kontaktats av hälso- och sjukvården. 16 jourer (22 procent) har inte själva initierat kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer under det senaste året. 35 jourer (47 procent) uppger också att de inte har blivit kontaktade av hälso- och sjukvården angående brottsoffer. Hälso- och sjukvårdens ansvar Jourerna har svårt att göra en bedömning av om hälso- och sjukvården på deras ort lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 44 jourer (59 procent) svarar att de inte vet om så är fallet. Av frisvaren framgår att en anledning är att jourerna upplever att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är alltför begränsad. 4

5 Endast 13 jourer (18 procent) svarar att hälsooch sjukvården lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 15 jourer (20 procent) anser att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt ansvar. När jourerna beskriver vad som brister nämns dåligt bemötande och oförståelse för brottsutsattas situation som ett problem. Andra anger långa väntetider och bristande dokumentation av skador. Några pekar också på att stödet till vissa brottsoffergrupper är väl utvecklat, men att andra brottsutsatta inte får samma hjälp. Ökad samverkan efterlyses Flera jourer efterlyser en stärkt samverkan mellan hälso- och sjukvården och BOJ, exempelvis genom att sjukvårdspersonal ger information till brottsutsatta om BOJ. Några jourer önskar också att arbetet med att öka samverkan ska ske på riksnivå. 5

6 Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården FRÅGA 1. Finns det någon form av samarbete mellan er jour och hälso- och sjukvården (exempelvis vårdcentral, akutmottagning, psykiatrin, mödravård etc.)? % Antal svar från jourerna % 61% 38% Svarsalternativ 1 38% 61% Frisvar: Om ja, beskriv samarbetet (37 frisvar) Starka nätverk Ett tiotal jourer beskriver ett kontinuerligt samarbete och några av dem berättar att de har starka nätverk som byggts upp över tid. Vi har genom åren knutit många kontakter inom hälso- och sjukvården och vi har ett bra samarbete. Oberoende av vilket ärende vi har så finns det alltid ett nummer eller en person att kontakta. Och vi vet att brottsoffret får hjälp. Alla nivåer inom sjukvården, kliniker, tar direkt kontakt med kontoret här vid behov från klient. Ibland för rådfrågning och ibland för att lämna över ett ärende., det finns ett gott samarbete sedan 20 år tillbaka. Flera vårdcentraler ringer till oss och vill ha hjälp med brottsoffer inför polisförhör, rättegång m.m. Vi blir väl mottagna när vi tar kontakt och man diskuterar gärna frågor. 6 Sporadiskt samarbete Ett tiotal jourer beskriver att kontakterna sker sporadiskt och vid behov från brottsoffer. Uppbyggda nätverk och kontaktpersoner saknas däremot. I enskilda fall när sjukvården behöver kopplas in. Händer ibland att läkare ringer upp jouren och ber oss kontakta en patient. Sporadiskt, styrt av behov från brottsoffer. Ej utvecklat samarbete i form av etablerade kontaktpersoner och nätverk. Ej heller särskilda diskussionsträffar eller möten för info om vår respektive verksamhet. Några jourers svar pekar också på att samarbetet fungerar mycket bra med vissa instanser inom sjukvården, men att kontakterna med andra delar är inte är utvecklade. Vid behov av kuratorkontakt fungerar samarbetet bra. Kuratorerna hör av sig inom 1 dag för info för att sedan omgående kontakta den som efterfrågat kuratorhjälp. Blir bra bemötta på VC och de som är i behov av kontakt. Läkarbesök brukar få hjälp ganska så omgående. Inget samarbete med psyk. krångligt att få rätt kontakt. Akuten inget samarbete.

7 , det finns ett visst samarbete mellan vår jour och hälso- och sjukvården men det innebär främst att det är enskilda stödpersoner som samarbetar med enskilda anställda inom vården. Samverkansgrupper Tio jourer beskriver olika samverkans- eller nätverksgrupper där de ingår tillsammans med representanter för hälso- och sjukvården. Av dessa ingår sju jourer i grupper som behandlar frågor om våld i nära relationer och kvinnofrid. Vi ingår i en kvinnofridsgrupp i en av kommunerna. I gruppen ingår även representant från landstinget. Ungdomsmottagningen och psykiatrin är med i samma nätverk som vi (Nätverket mot familjevåld). Brottsofferjouren ingår sedan många år i en grupp för nätverksarbete med flera vårdcentraler, BVC, MVC, ungdomsmottagning, akutmottagning på sjukhuset angående kvinnofridsbrott. Informationsmaterial Ett tiotal jourer beskriver att de arbetar för att sprida informationsmaterial om BOJ på exempelvis vårdcentraler eller akutmottagningar. Nu sätter vi upp BOJ:s tavlor om våld i nära relation på familjeenheter, BVC och MVC i våra kommuner. De tycker frågan är mycket angelägen och flyttar gärna på annan information som sitter på väggarna. Även om svaret är nej vill jag tillägga att vi alltid har info-material på vårdcentralen och akutmottagning. Vi blir kontaktade när påfyllning behövs. På akutmottagningen känner de sköterskor som arbetar där till BOJ:s verksamhet. De berättar om oss och sticker även till brottsoffret ett kort (från jouren) när de tycker att det behövs. Fältgrupper, bestående av bl.a. representanter från sjukvården har fått kontaktkort tillskickat sig nyligen. Ett större utskick är planerat. Utbildning Fyra jourer nämner att de medverkar vid utbildningar och informationsmöten för sjukvårdspersonal. g inbjuds till klinikerna att föreläsa och ha en ständig dialog. Likaså gällande ungdomsmottagningen. Brottsofferjourerna med vårt kvinnohus har gett grundutbildning till alla involverade (även ambulanspersonal) på Karlskogas Lasarett. Vi har också fortbildat alla vårdcentraler, psykiatrin och mödravård + gyn.klinik. Vi har regelbundet också gemensamma fortbildningar. Detta började för ca 15 år sedan. Några jourer nämner också att de bjudit in representanter från hälso- och sjukvården vid utbildningar inom BOJ. Samarbetet är begränsat till att sjukvården medverkat i grundutbildningen av nya stödpersoner. Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården Majoriteten av jourerna (61 procent) uppger att de inte har ett samarbete med hälso- och sjukvården. Av de 28 jourer (38 procent) som har ett samarbete beskriver ett tiotal väl fungerande kontaktnät. Andra har mer sporadiska kontakter som styrs av det enskilda brottsoffrets behov. En viktig samverkansarena är olika nätverksgrupper där BOJ ingår tillsammans med representanter för bland annat hälso- och sjukvården. De grupper som jourerna ingår i rör främst våld i nära relationer och kvinnofrid, men även andra grupper nämns. Ett tiotal jourer berättar att de har informationsmaterial på exempelvis vårdcentraler och akutmottagningar och andra även att sjukvårdspersonal informerar brottsoffer om BOJ och är behjälpliga med att dela ut material. Samverkan kring utbildning förekommer också. 7

8 Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ FRÅGA 2. Får er jour ekonomiskt eller annat stöd från landstinget/regionen under 2009? % 26% 50 Antal svar från jourerna % 73% 26% 10 0 Svarsalternativ 1 73% Frisvar: Om ja, ange belopp och/eller beskriv stödet (24 frisvar) Stöd till region inom BOJ Av de 24 frisvaren framgår att stödet från region eller landsting vanligtvis riktar sig till en region inom BOJ. Till exempel svarar Brottsofferjouren i Södra Värmland: BOJ Regionen får :- varav 80% delas mellan länets fyra jourer :-/jour. Dessutom får regionen :- till självhjälpsgrupper, som delas ut med 5000:-/grupp vilket innebär :- för oss. Brottsofferjouren i Avesta-Hedemora berättar att även i Dalarna delas pengar från landstinget ut till BOJs region i länet., indirekt. Lokala BOJ erhåller inget bidrag men Region Dalarna 7 jourer erhöll :-. Detta ekonomiska stöd användes i huvudsak som regional utbildning, föreläsningar, studiebesök etc. Det samma gäller Brottsofferjouren Gästrike Västra som också får stöd Indirekt via regionen. Brottsofferjouren i Jönköping svarar: Under ett antal år har vi fått ett bidrag som motsvarar 0,50:-/invånare. Vid årets ansökan för 2010 har vi begärt 1:-/invånare i länet. Hur stort bidrag regionerna erhåller från landstinget varierar dock. Brottsofferjouren i Hässleholm Osby Perstorp svarar: BOJ:s regionråd Skåne Halland Blekinge brukar få :-/år, som fördelas på Skånejourerna. 8

9 Stöd till enskilda jourer Några jourer svarar att de får ett bidrag direkt till jouren utan regionen som mellanhand. Exempelvis BOJ Västra Bergslagen (numera Bergslagen) som skriver: :- för 2009 som används till kompetenshöjning. Vi skall i år ha fortbildning på Karlskoga folkhögskola i oktober utifrån HBT-personer och Anneli Svensson kommer till oss från RFSL. Brottsofferjouren i Söderhamn berättar att jouren får kronor i landstingsbidrag. Brottsofferjouren i Södra Kalmar län skriver: Landstinget :- erhåller i april-09. Jourer som inte fått bidrag Några jourer berättar också att de sökt bidrag från landstinget eller region men inte erhållit ekonomiskt stöd. Vi ansökte om medel till BOJ:s arbete och hänvisade till vårt folkhälsoarbete då vi hjälper människor i kris. Men vi fick inga pengar., har dock sökt. Sammanfattning Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ Att brottsofferjourer får ekonomiskt stöd från landsting eller region är relativt ovanligt. Endast 19 jourer (26 procent) uppger att de får bidrag från landsting eller region. 54 jourer (73 procent) uppger att de inte får något bidrag. När landsitng eller region ger bidrag sker det främst till brottsofferjourer som är organiserade i en region. Regionen inom BOJ fördelar sedan bidraget vidare på olika sätt till jourerna i regionen. Ett fåtal jourer får ekonomiskt bidrag av landstinget direkt till jouren. Några jourer beskriver också att de har sökt bidrag men inte fått det. 9

10 Möjligheter för att brottsoffer att få akut psykosocial hjälp FRÅGA 3. Finns det möjlighet för brottsoffer att få akut psykosocial hjälp från hälso- och sjukvården (exempelvis kuratorstöd)? % Antal svar från jourerna % 35% 14% 50% Vet ej % 1 Vet ej Svarsalternativ 50% Vet ej 14% Frisvar: Om ja, beskriv vilken sorts hjälp som erbjuds (40 frisvar) Goda möjligheter till snabb hjälp Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver goda möjligheter för brottsoffer att få olika former av akut psykosocial hjälp från hälsooch sjukvården. Det finns möjlighet att få prata med en kurator på akuten inom en rimlig tid, i övrigt hänvisas till psykakuten eller om det finns möjlighet så kan man också få en tid till öppenmottagningen på en vårdcentral. De gånger en brottsutsatt person bedömts behöva hjälp professionellt akut, har jag kontaktat kuratorn och fått komma dit direkt med brottsoffret till akutmottagningen. Både primärvården (kuratorer psykologer) och psykiatrin (alla yrkeskategorier) erbjuder vård vid akuta behov. Väntetiden är kort. Samtalskontakt dels i akuta lägen. Även flertal samtal under en längre period. Kuratorsstöd av vårdcentraler och kuratorsavdelning vid sjukhus. Stödpersonerna kontaktar oftast den vårdcentral som brottsoffret tillhör. Stödpersonerna kan också via kontakt med kurator vid Ryhovs sjukhus få akut hjälp. Det har hänt att vi kontaktar sjukvården då vi har brottsoffer som är i behov av sådan hjälp. Det har inte varit problem utan vi får stöd och hjälp! Vi har regelbundet kontakt med kuratorer på lasarettet, gymnasier och andra skolor. Har en god samverkan sedan 10 år tillbaka. Jouren har kontaktpersoner Flera jourer beskriver att de har kontaktpersoner att ringa för att snabbt kunna hjälpa stödsökande rätt: Vid akuta situationer används namnlista som 10

11 finns till SOC och NUS (Norrlands universitetssjukhus). Det finns personer/kuratorer som vi kan ringa och de kan rycka ut vid akuta ärenden. Det finns även journummer till vårdcentraler som tar emot akutärenden. Riktigt akuta ärenden tas emot av psykakuten. Brister Trots att det inte efterfrågas i frisvaren beskriver ett tiotal jourer också olika brister som gör att brottsoffer inte har möjlighet till akut psykosocial hjälp. I regel ett första akut besök hos kurator, men uppföljningen av detta varierar. Beroende på vårdcentral och viljan hos behandlande läkare ställs vi i BOJ ständigt inför den verklighet som råder med långa väntetider, brist på resurser men även kunskap om brottsoffrets behov., men det är oerhört svårt att få snabbt stöd, ofta är väntetiderna omänskligt långa., ibland om man har tur, men det verkar vara sällsynt. Landstingets psykiatri hänvisar till kommunen i dessa frågor. Till kurator eller hemma-hosare t.ex. Vid frågan om mobila teamet kunde vara behjälplig till misshandlad (Kvinnofridskränkning) kvinna så var svaret att det var kommunen. Trots att kvinnan gick hos läkare på psykiatrin. För dåligt med resurser för att få tillgång till mobila teamet enligt personalen. Två jourer pekar också på att möjligheten för brottsoffer att få akut hjälp varierar beroende på tiden på dygnet. Kan vara svårt att få psykosocial hjälp akut på kvällstid/helger. Dagtid finns det goda möjligheter. Inga problem att få kontakter med akuten. Tyvärr är den stängd efter och hela natten. Stöd till våldsutsatta kvinnor Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. Via kvinnoklinik om de är pat. där och utsatts för brott inom ämnet g har hört att av en hel del brottsoffer att de får akut hjälp på Kvinnokliniken vid våldtäkt. Sammanfattning Möjligheter för brottsoffer att få akut psykosocial hjälp Hälften av jourerna anser att brottsoffer har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver att brottsoffer som är i behov av akut stöd snabbt kan få det från exempelvis kurator, psykiatrin eller psykolog. Några jourer beskriver också att de har kontaktlistor för att enkelt kunna förmedla kontakt åt brottsoffer med behov av akut stöd från hälso- och sjukvården. Tio jourer (14 procent) uppger att brottsoffer inte har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. 26 jourer (35 procent) svarar att de inte vet om möjligheten finns. De jourer som beskriver brister pekar bland annat på långa väntetider, bristande resurser och begränsade öppettider. Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. 11

12 Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer FRÅGA 4. Har er jour under det senaste året tagit kontakt med hälso- och sjukvården när det gäller brottsoffer? % 1% 50 22% Antal svar från jourerna % 1% 72% Vet ej % 1 Vet ej Svarsalternativ Vet ej 72% FRÅGA 5. Har hälso- och sjukvården någon gång under det senaste året kontaktat BOJ angående brottsoffer? 7% 1% % Antal svar från jourerna % 1% 47% Vet ej Vet ej Svarsalternativ 45% Vet ej 47% 12

13 Sammanfattning Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer Det är vanligare att jourerna initierar kontakten mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer än att initiativet kommer från hälso- och sjukvården. 53 jourer (72 procent) svarar att de under det senaste året har tagit kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer jämfört med att 33 jourer (45 procent) svarar att de kontaktats av hälso- och sjukvården. 16 jourer (22 procent) har inte själva initierat kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer under det senaste året. 35 jourer (47 procent) uppger också att de inte har blivit kontaktade av hälso- och sjukvården angående brottsoffer. Fyra jourer vet inte om jouren har tagit dylika kontakter och fem jourer vet inte om de blivit kontaktade. Dessa svar är troligtvis ett tecken på att även om jouren tagit kontakt eller kontaktats är det inte något som vanligtvis förekommer. 13

14 Hälso- och sjukvårdens ansvar för brottsoffer FRÅGA 6. Är det BOJ:s uppfattning att hälso- och sjukvården på aktuell ort lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer? 50 3% % 40 Antal svar från jourerna % 59% 18% 20% Vet ej Vet ej Svarsalternativ 2 20% Vet ej 59% Frisvar: Om nej, beskriv vad som brister (23 frisvar) Svårt att få insyn De 23 frisvaren ger en utförligare bild av varför så många som 59 procent av jourerna uppger att de inte inte kan svara på om hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt hälsooch sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. Sex jourer ger som förklaring att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är begränsat eller obefintlig. Vi blir inte underrättade om deras fortlöpande verksamhet och kan därför inte uttala oss. Hälso- och sjukvården är en så stor och mångfacetterad organisation, så det är svårt att uttala sig om. Inom stödpersonsgruppen finns det kontaktvägar som fungerar, och vid de tillfällen det ej fungerar går det att påtala de brister som varit vid handen. Eftersom inget samarbete eller kontakt finns, har vi ingen aning om hur det ageras vid olika fall. Sjukvården sköter sitt enligt lag, men till följd av tystnadsplikter får vi i BOJ ingen info., det får vi hoppas. Vi har då inget att klaga på. Vi får hoppas att de känner till aktuell lag... Bristande dokumentation Tre jourer nämner bristen på dokumentation av skador som ett problem. Fotografering av skador. Ibland också övrig dokumentering. En del vårdcentraler vill ej ta emot brottsoffer akut. Det har även hänt ett antal gånger att de ej har fotograferat skadorna. Har själv varit med ett brottsoffer på akuten. Akutens personal upplevdes snorkig, de hade inte någon kamera att dokumentera skadorna med. Anteckningarna i journalen var knapphändiga så den åtalade gick fri. 14

15 Dåligt bemötande och oförståelse Sex jourer beskriver att personal inom hälso- och sjukvården har bristande kunskap och förståelse för brottsutsattas behov. Fungerar dåligt speciellt på vårdcentralerna. Personalen saknar förståelse för brottsoffrens situation och problem., det är alldeles för stora variationer mellan de olika vårdcentralerna och avdelningarna, likaså mellan de enskilda läkarna, psykologerna etc. Vissa gör verkligen sitt yttersta medan andra fullständigt ignorerar det faktum att de sitter med en brottsdrabbad människa framför sig utan skriver ut lite piller för eventuell ångest och sömnsvårigheter varefter de skickar hem dem utan att ens frågat hur de egentligen mår. Ibland möter vi en skrämmande okunskap om brottsoffrets behov. Långa väntetider Fyra jourer beskriver att väntetiderna är för långa och att det i vissa fall beror på personalbrist. Svårt att få kuratorskontakt. Tjänster ej tillsatta. En del vårdcentraler vill ej ta emot brottsoffer akut. Saknas möjlighet att snabbt få kontakt och tid hos läkare. Ofta hänvisas man till sjukhusens akutmottagningar. Enbart vissa grupper får stöd Några jourer pekar också på att det finns goda stödmöjligheter för vissa brottsoffergrupper men inte för andra., när det rör kvinnor som utsatts för våldtäkt. För övriga brotts-/våldsoffer finns tveksamheter. Det finns medling för ungdomar samt samtalsstöd för unga brottsoffer. Övrigt brottsofferstöd är ännu ej utvecklat. Ingen kontakt med BOJ Sju jourer beskriver att kontakten med BOJ är dålig. Flera av dem framför önskemål om att hälsooch sjukvården skulle vara mer intresserade av att samarbeta med BOJ. Exempelvis genom att sprida information om BOJ till personer som utsatts för brott. Våldsutsatta skulle till exempel kunna få info om BOJ, då polisen kanske inte kunnat ge den informationen. Särskilt kvinnor som misshandlats i nära relationer skulle kunna få bättre info om BOJ/Kvinnojouren. Alldeles utan kontakter med BOJ. Har hitintills ej visat något som helst intresse. Det tas ingen kontakt med oss som brottofferjour. Samarbetet kan definitivt förbättras! Sammanfattning BOJs uppfattning om hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar för brottsoffer 44 jourer (59 procent) anser att de inte kan bedöma huruvida hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt lagen. Av frisvaren framgår att en anledning är att jourerna upplever att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är alltför begränsad. Endast 13 jourer (18 procent) svarar att hälso- och sjukvården lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 15 jourer (20 procent) anser att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt ansvar. När jourerna anger vad som brister nämns dåligt bemötande och oförståelse för brottsutsattas situation som ett problem. Andra anger långa väntetider och bristande dokumentation av skador. Några pekar också på att stödet till vissa brottsoffergrupper är väl utvecklat, men att andra brottsutsatta inte får samma hjälp. Flera jourer framhåller önskemål om bättre samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården, exempelvis genom att sjukvårdspersonal ger information till brottsutsatta om BOJ. 15

16 Brister Några jourer belyser ytterligare de brister som de upplever finns inom hälso- och sjukvården i bemötandet av brottsutsatta. Vill påpeka att vi ibland mött brottsdrabbade som berättar hur de besökt akut, vårdcentraler för att få skador dokumenterade men mer eller mindre mötts av Det behövs inte, Vi har inte tid, kom tillbaka senare Unga brottsoffer som får de svaren kommer inte tillbaka. Psyk. [---] har många gånger velat skriva ut patienter/brottsoffer till oss och vårt akutboende, p.g.a. platsbrist. Vi har nekat med argument att vi inte har personal nattetid och att vi inte är en psyk.mottagning. En del av mina kontakter har själva insett vilket bra komplement vi är till deras verksamhet, samtidigt som vi också fungerar som avlastning. Tyvärr så finns det ändå en hel del som ser oss som konkurrenter och det skulle därför aldrig falla dem in att ta hjälp från oss. [---] Vad jag vill ha sagt är att om man kan få bort konkurrensstämpeln och istället få folk att inse att vi fungerar som ett komplement så skulle mycket vara vunnet. Efterlyser bättre samarbete Flera jourer framför att de vill förbättra samarbetet med hälso- och sjukvården och att de kommer att arbeta för detta. Några av dessa uppmanar också till att arbetet ska föras på riksnivå. [Vi] har för avsikt att under kommande år försöka att få en utpekad kontaktperson vid hälsooch sjukvården. Vi skulle gärna vilja ha ett bättre samarbete. Övriga synpunkter Frisvar: Övriga synpunkter (11 frisvar) Vår kontakt med sjukvård haltar betänkligt, något vi ska ta tag i under hösten [BOJ] behöver lägga tid på marknadsföring/info till sjukvård inklusive vårdcentraler. Detta gäller även på riksnivå. Kanske någon form av samarbetsavtal kan underlätta och effektivisera verksamheten inom organisationerna till gagn för brottsoffer. Goda erfarenheter Flera jourer betonar också att de anser att deras kontakt med hälso- och sjukvården fungerar bra. Vi har så goda relationer med Lasarettet att vi via akutens chef, kan få fram underlag till rättsintyg, om det behövs. Hon ställer alltid upp för brottsoffren. Vi är mycket nöjda, men vi har fått jobba för att nå fram och hade för många år sedan en fortbildning där vi pryade på akuten. Något organiserat samarbete föreligger inte mellan lokala BOJ och sjukvårdande instanser men vid behov föreligger knappast några svårigheter bl.a. genom mycket god personkännedom mellan berörda parter. Detta grundlagt bl.a. genom seminarieomgång (3 träffar) mellan nyckelpersoner inom sjukvård, socialvård, polis samt lokala kvinno- och brottsofferjourerna. Utmärkt tillfälle att få presentera respektive verksamheter samt att knyta personliga kontakter. Vi får bra kontakt med hälso- och sjukvården då vi (BOJ) deltar i utbildningar. Vidare träffas vi vid möte som [kommunen] anordnar, s.k. samverkansmöten vilka är mycket värdefulla man får information och personkännedom. Sammanfattning Övriga synpunkter Av de övriga synpunkterna framgår att flera jourer efterlyser en stärkt samverkan och bättre kontakt med hälso- och sjukvården. Arbete på riksnivå för att få hjälp att uppnå detta önskas bland annat. Några jourer betonar särskilt att de på olika sätt har goda kontakter med hälso- och sjukvården. Andra pekar på brister, exempelvis samarbetssvårigheter och bristande resurser. 16