Luftmätningar av NO 2 i Borås, februari 2012

Transkript

1 RAPPORT Luftmätningar av NO 2 i Borås, februari 2012 För Borås Miljöförvaltning Karin Persson Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Adress/address Box Göteborg Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone Rapportförfattare/author Karin Persson Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Luftmätningar av NO 2 i Borås, februari Miljöförvaltningen Borås Stad Sammanfattning/Summary Borås Stads miljöförvaltning har under februari 2012 mätt NO 2 med diffusionsprovtagare i 48 olika gaturum i tätorten. Liknande mätningar har tidigare utförts under februari månad 1991, 1994 samt I denna rapport jämförs de kampanjvisa mätningarna i februari 2012 med tidigare års motsvarande mätningar, med övriga mätningar i Borås samt med miljökvalitetsnormer (MKN). Genom en jämförelse med de kontinuerliga årsvisa mätningarna av NO 2 ovan tak konstaterades att vid de mätplatser som, under februari månad 2012, uppvisade halter större än 17 µg/m 3 förelåg risk för överskridande av den nedre utvärderingströskeln. Sedan slutet av 1990-talet har halterna av luftföroreningar varit konstanta eller bara minskat marginellt. Under den senaste femårsperioden har till och med en tendens till ökning av halterna kunnat noteras. Resultaten från de kampanjvisa NO 2 mätningarna 1991,1994, 2007 och 2012 i Borås visar på samma tendens som för mätningar ovan tak i Borås samt i andra kommuner i Sverige. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords Kvävedioxid, NO 2, miljökvalitetsnorm, utvärderingströskel, Borås, diffusionsprovtagare Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report

3 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OMFATTNING, MÄTPLACERING OCH UTFÖRANDE KAMPANJMÄTNINGAR UNDER FEBRUARI BORÅS STADS MÄTNINGAR MÄTNINGAR INOM LUFT I VÄST UTFÖRANDE RESULTAT DATATILLGÄNGLIGHET MÄTKAMPANJEN I FEBRUARI JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSNORM HALTUTVECKLING REFERENSER BILAGA 1 MÄTPUNKTER, KAMPANJMÄTNINGAR BILAGA 2 MÄTMETODER BILAGA 3 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR KVÄVEDIOXID (NO 2 )... 29

4 1. Bakgrund Under feburari månad har Borås miljöförvaltning genomfört kampanjvisa mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) tidigare under åren 1991, 1994 samt En uppföljning av dessa mätningar har nu gjorts under Den första kampanjen 1991 utfördes vid 146 platser och 1994 följdes dessa mätningar upp vid 15 av dessa platser. Under 2007 och 2012 utfördes mätningarna vid 50 av de ursprungliga mätplatserna. I denna rapport jämförs de kampanjvisa mätningarna i februari 2012 med tidigare års motsvarande mätningar, med övriga mätningar i Borås samt med miljökvalitetsnormer (MKN). 2 Omfattning, mätplacering och utförande 2.1 Kampanjmätningar under februari 2012 Borås Stads miljöförvaltning har under februari 2012 mätt NO 2 med diffusionsprovtagare i 50 olika gaturum i tätorten. Två av mätplatserna föll bort så i rapporten redovisas resultat för de 48 platserna där provtagningen genomfördes. I Bilaga 1 finns en lista över samtliga gatuadresser där de kampanjvisa mätningarna för samtliga år har utförts samt kartor med mätplatserna markerade. 2.2 Borås Stads mätningar Sedan slutet av 1980-talet övervakar Borås sin luftkvalitet med DOAS-instrument placerat ovan tak (cirka meter ovan marken) vid Kungsgatan i centrala Borås. Instrumentet mäter halter av p-xylen, toluen, bensen, svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ) och ozon (O 3 ). Resultat från DOAS-mätningarna i denna rapport är från sträckan Fullmäktigehuset-Åhlens (417 m). 2.3 Mätningar inom Luft i Väst Luftvårdsförbundet i Västra Götalands län, Luft i Väst (LIV), mäter under 2012 dygnsvis NO 2 med aktiv provtagning i gaturum på Kungsgatan i Borås, se Figur 1 och 2. Utrustningen är placerad cirka 2-3 meter ovan mark. Syftet med dessa mätningar är att bland annat att jämföra halterna ovan tak med halter i gaturum. Enligt MKN ska åtminstone en station i kommunen vara belägen i gaturum där människor vistas och halterna kan antas vara höga. Installation och översyn av den aktiva mätutrustningen för NO 2 (dock ej DOAS-instrumenten, vilken sköts av Borås Stad samt instrumentleverantören) har ombesörjts av IVL. Allt övrigt arbete på plats; val av provställe, provbyten och apparattillsyn har utförts av Borås Stad. 1

5 Figur 1 Mätsträckan för DOAS-mätning Figur 2 Mätplatsen vid Kungsgatan för dygnsvis NO 2 och PM 10 mätning. 2.4 Utförande Installation och översyn av den aktiva mätutrustningen för NO 2 har ombesörjts av IVL (dock ej DOAS-instrumenten, vilken sköts av Borås Stad samt instrumentleverantören). Allt övrigt arbete på plats; val av provställe, uppsättning av diffusionsprovtagare, provbyten och apparattillsyn har utförts av Borås Stad. Provtagningsmetoderna finns beskrivna i Bilaga 2. Analysmetoderna som använts vid mätningarna är ackrediterade, av SWEDAC (Styrelsen för Teknisk Ackreditering) registreringsnummer Resultat Nedan presenteras bearbetade resultat i tabell- och figurform. 3.1 Datatillgänglighet Av de planerade 50 mätpunkterna kunde korrekta mätningar utföras på 48 platser under februari månad För den aktiva dygnsprovtagningen av NO 2 under februari månad 2012 saknades ett dygnsmedelvärde, dvs. datatäckning var 97%. För mätningen med DOAS saknas inga dygnsdata, dvs. 100% datatäckning. 2

6 3.2 Mätkampanjen i februari 2012 I Figur 3 jämförs uppmätta NO 2 -halter med diffusionsprovtagare, aktiv dygnsprovtagning och DOAS under februari månad I Figur 4 illustreras hur halterna varierade mellan dygnen (10 70 µg/m 3 ) utifrån de dygnsvisa mätningarna vid Kungsgatan. De högsta halterna uppmättes vid de stationer som ligger i centrala Borås alternativt längs Riksväg 40. Det är en relativt stor skillnad, ca 34 µg/m 3, mellan högst och och lägst uppmätt halt Kungsgatan/Åsbogatan (41 µg/m 3 ) respektive Östra Parkängsgatan, Brämhult (6.5 µg/m 3 ). Haltskillnaden beror sannolikt främst på att den största utsläppskällan till NO 2 -halterna är NO x - utsläppen från trafiken, vilka kan antas vara högre i centrala Borås än i utkanterna. I Figur 5 illustreras de genomsnittliga halterna i de olika områden i Borås där mätningarna utfördes. Noteras bör dock att en del områden endast har en mätpukt, medan en del har 2-3 stycken samt att i centrum är det ett medelvärde för ett tiotal stationer. Hur bland annat avståndet till en trafikerad väg genererar olika haltnivåer illustreras även i Figur 6, där halterna för de centrala mätstationerna jämförs med avståndet till väg för respektive mätplats. Självklart påverkar även mängden trafik på en väg vilka halter som genereras. LIV:s mätningar på Kungsgatan (Södra Kyrkgatan Stora brogatan, trafikled med fordon/dygn) i gaturum visar på något högre halt av NO 2 än DOAS-mätningen (taknivå) på samma adress. Den diffusiva mätningen vid DOAS-punkten ligger på en haltnivå mellan ovan tak- och gaturumsmätningen. DOAS- mätningarna är utförda längs en sträcka av 407 m, vilket delvis kan förklara de lägre halterna, jämfört med diffusionsprovtagaren i samma punkt. 3

7 Figur 3 NO 2-halter under februari för mätkampanjen med månadsprovtagning av NO 2 vid 48 platser samt dygnsprovtagning vid Kungsgatan 57 (orange stapel) och DOAS-mätning (grön stapel). 4

8 Figur 4 Dygnsvariationen under februari 2012 vid den aktiva dygnsmätningen på Kungsgatan. Figur 5 Medelvärde av NO 2 under februari för olika områden i Borås. Notera att vissa områden endast har en mätstation, medan andra har några stycken, och att halten för centrum utgör ett medelvärde från ett tiotal stationer. 5

9 Figur 6 Halter av NO 2 under februari 2012 vid mätstationerna i centrum av Borås jämfört med avståndet till väg vid mätstationen. 4. Jämförelse med miljökvalitetsnorm Då NO 2 -mätningarna i Borås genomförts på månadsbas under endast en månad är det inte möjligt att direkt jämföra dessa halter med miljökvalitetsnormen (MKN) (SFS 2010:477). Detta beror främst på att MKN för NO 2 baseras på tim-, dygn- och årsmedelvärde, se Bilaga 4, men även på att det enligt MKN krävs att man har tillgång till ett helt kalenderår för att kunna göra en korrekt jämförelse. DOAS-mätningarna av NO 2 har pågått kontinuerligt under kalenderår sedan 1980-talet och jämförelser med MKN kan därför göras utifrån de mätningarna. I Tabell 1 presenteras statistik och jämförelse med MKN för mätningarna i Borås ovan tak med DOAS mellan 2007 och Under samtliga dessa år överskreds den nedre utvärderingströskeln (NUT) för NO 2 för såväl dygns- som timmedelvärde. År 2010 överskreds dessutom den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för dygns- och timmedelvärde. Årsmedelvärdet då ÖUT överskreds var ca 22 µg/m 3 med ett månadsmedelvärde för februari på 29 µg/m 3. För de år då endast NUT överskreds varierade årsmedelvärdet mellan 17 och 19 µg/m 3 och månadsmedelvärdet för februari mellan 10 och 22 µg/m 3. För att få en grov uppskattning över vid vilka platser där månadsprovtagning genomförts halterna riskerar att överskrida NUT och ÖUT har samtliga platser med månadsmedelvärden för februari 2012 större än 17 µg/m 3 respektive 29 µg/m 3 listats i Tabell 1. Cirka 40 % av de 48 mätplatserna riskerar att överskrida NUT och ytterligare 10% riskerar att överskrida ÖUT. 6

10 Tabell 1 Statistik från åsrmedelvärden ovan tak med DOAS i Borås jämfört med MKN, NUT och ÖUT samt den kampanjvisa mätningen av NO 2 i olika gaturum i Borås kommun. Mätplats År Medel µg/m3 NUT=26, ÖUT=32, MKN=40 Dygn >36 µg/m3 (NUT max 7) Dygn >48 µg/m3 (ÖUT max 7) Dygn >60 µg/m3 (MKN max 7) Timmar >54 µg/m3 (NUT max 175) Timmar >72 µg/m3 (ÖUT max 175) Timmar >90 µg/m3 (MKN max 175) Borås-ovan tak (17) Borås - ovan tak / Borås - ovan tak / Borås - ovan tak / Borås - ovan tak (20) Risk för överskridanden av NUT 2012 Döbelsg Stadsparken 17 Andra Villag/Annelundsp. 17 Ryssbyv 18 Söderkullag Jössag 1 D 19 Åhléns 19 Stora vägen 20 Rådhuset/Torget 20 Hultag 21 Alingsåsv/Almåsgrillen 21 Lasarett vid parkeringshus 21 St Brog Vasag 21 Fullmäktigehuset, gården 22 Norrby Lång 23 Centralstation 24 Yxhammarsg/Allég 24 Ålgårdsv/Skaraborgsv 27 Kungsg, 15 m (DOAS) Borås Tidning/Allég 28 Allégatan 28 Risk för överskridanden av ÖUT 2012 Södra Torget Kungsg, 15 m (diffusiv) 30 Femte Villag/Rv Kungsgatan, 4m 32 Varbergsv/Rv Kungsg/Åsbog 41 7

11 5 Haltutveckling Luftkvaliteten i svenska tätorter har förbättrats avsevärt sedan mitten av 1980-talet. En av de viktigaste orsakerna till detta var införandet av trevägskatalysatorn på personbilar. Sedan slutet av 1990-talet har halterna av luftföroreningar varit konstant eller bara minskat marginellt. Under den senaste femårsperioden har till och med en tendens till ökning av halterna kunnat noteras. I Figur 7 presenteras haltutvecklingen av NO 2 i en genomsnittlig svensk tätort utifrån de kommuner som deltagit i Urbanmätnätet sedan vinterhalvår 1986/87 (Persson, K. 2011). Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner under den senaste 25-årsperioden har varit cirka 44%. Några av orsakerna till de ökade halterna av NO 2 är troligen den ökade fordonsflottan, ökad andel dieselfordon samt den ökade andelen direktemitterat NO 2 till följd av den moderna dieseltekniken. Figur 7 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit under minst 20 vintersäsonger för NO 2 samt 16 säsonger för SO 2 och sot inom Urbanmätnätet. Halterna av NO 2 ovan tak i Borås följer den tendens till ökade halter av NO 2 som noterats inom Urbanmätnätet under de senaste åren, se Figur 8. 8

12 Figur 8 Årsmedelvärden (µg/m 3 ) av NO 2, SO 2, bensen och ozon i Borås, mätt på Kungsgatan ovan tak med DOAS. (Figuren är hämtad från Borås Stads hemsida, Även resultaten från de kampanjvisa NO 2 mätningarna i Borås visar på samma tendens, se Figur 9, där månadsmedelvärden från februari för 1991, 2007 och 2012 för olika områdena i Borås visas. Månadsmedelvärdena för de olika områdena är medelvärden av de mätstationer som ligger i respektive områden. Halterna 2012 var högre än 2007 vid samtliga platser utan Ekås. Några områden; Gånghester och Bergdalen-Norrmalm, uppvisade högre halter under februari 2012 än under februari I genomsnitt var dock halterna cirka 20 % lägre under 2012 jämfört med 1991, se Tabell 2 för samtliga mätplatser. Förutom storleken på emissioner av NOx har meteorologin en avgörande betydelse för uppkomna halter av NO 2. Halterna under vintern är vanligen högre än under sommartid på grund av att det kalla vädret ofta är förknippat med låga vindhastigheter och stagnationstillfällen som innebär en sämre omblandning av omgivningsluften och därmed en sämre utspädning av luftföroreningar samt en ökad uppvärmning. Medeltemperaturen under februari 2012 och 1991 var -3.4 C respektive -3.1 C, dvs. ingen större temperaturskillnad mellan dessa år. Februari 2007 var däremot något varmare, -1.2 C, dvs. en något mildare februari, sannolikt med lägre halter som följd. 9

13 Figur 9 NO 2-halter uppmätta med passiva provtagare i olika områden i Borås under mätkampanjer under februari 1991, 2007 och

14 Tabell 2 NO 2-halter uppmätta med diffusiva provtagare på 48 stationer under mätkampanjen februari 2012 jämfört med mätdata från februari 1991, 1994 och 2007 samt förändringen i uppmätta halter mellan 1991 och Adress Feb Feb Feb.2007 Feb.2012 förändring sedan 1991 Sjömarken/Sandared Ljungv 1A/Furuv % Alingsåsv % Fristad Stora vägen % Rångedala Byg/Rv % Dalsjöfors Boråsv % Gånghester Stora vägen % Viskafors Polishus/Nya v % Hedvigsborg Landbog % Göta, Druvefors Jössag 1 D % Varbergsv/Rv % Vasag % Vasabergsg % Brotorp, Trandared Brotorpsg/Gångh.v % Söderkullag % Hulta, Svensgärde Storegårdsg % Hultag % Spinnarg % Brämhult, Hässleholmen Ö Parkängsg % Distansg % Östermalm, Villastaden, Salängen Lasarett vid parkeringshus % Femte Villag/Rv % Andra Villag/Annelundsp % Kvarnbergsparken % Bergdalen, Norrmalm Döbelsg % Lundby, Sjöbo Herrljungag % Kolonig % Sparsör Hovalidsv % Knalleland Ålgårdsv/Skaraborgsv % Norrby, Hestra Norrby Lång % Ryssbyv % 11

15 forts Tabell 2 Ekås Fasanv % Parkstaden, Tullen Alingsåsv/Almåsgrillen % Vindelg % Tollstorpsg % Lundaskogsv % Centrum Centralstation % Åhléns (vid DOAS) % Borås Tidning/Allég % Södra Torget % Stadsparken % Allégatan % Rådhuset/Torget % St Brog % Yxhammarsg/Allég % Kungsg/Åsbog % Kungsg, 15 m (vid DOAS) % Fullmäktigehuset, gården % Fullmäktigehuset (vid DOAS) % 12

16 6. Referenser Persson, K., mfl. (2011). Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet. Luftkvalitet i Sverige 2010 och vintern 2010/11. IVL-rapport B1996. SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen 13

17 Bilaga 1 Mätpunkter, kampanjmätningar I Tabell 1 framgår adress, koordinater, höjd och avstånd från väg för de stationer som ingått i kampanjmätningarna. Alla stationer finns markerade i kartorna sist i bilagan. Gulmarkerade stationer användes Tabell 1. Mätstationer i Borås X- koordinat Y- koordinat Höjd (m) Avst. väg (m) Adress SJÖMARKEN/SANDARED 1 Önderedsv Ljungv 1A/Furuv Järnvägstation, Sandared Alingsåsv Egnahemsv Furuliden OLSFORS 7 Skolv/Boråsv Boråsv BOLLEBYGD 9 Lyckhem Björnskogsvallen Göteborgsv Göteborgsv Bräcksv Hyvelv TÖLLSJÖ 15 Väg Horsaredsv HEDARED 17 Kvarnhagsv S Klosterv Skåpeslätt SANDHULT 20 Enbärsstigen Ekekullen BREDARED 22 Ingelstorpsv Inägovägen Torbjörntorp FRISTAD 25 Kaprifolv N Påtorpsv Stora vägen Gamla Kyrkov Hammarbyv BORGSTENA 30 Krögarev Ängsv Väg 801/Gingri

18 X- koordinat Y- koordinat Höjd (m) Avst. väg (m) Adress RÅNGEDALA 33 Fyrklöverg Byg/Rv ÄSPERED 35 Renas v Kobackav DANNIKE 37 Länghemsv Centrumv Drared DALSJÖFORS 40 Örnv Oxelv Boråsv Hjortrydv GÅNGHESTER 44 Stora vägen Slättängsv Holmens v MÅLSRYD 47 Hasselbacksv Hultav APLARED 49 Tennisv Bastuv VISKAFORS 51 Malmbergsv Ögärdesv Ögärdesv/garagen Polishus/Nya v SVANEHOLM 55 Radhusg Vändg 2/garage Åkerv KINNARUMMA 58 Kampagr Josefs gr RYDBOHOLM 60 Nordgårdsv Egnahemsv

19 X- koordinat Y- koordinat Höjd (m) Avst. väg (m) Adress HEDVIGSBORG 62 Fafnersg Utgårdsg Landbog KRISTINEBERG 65 Sparrfeldsg Lars Kaggsg/sopstn GÖTA, DRUVEFORS 67 Islandsg Jössag 1 D Kaptensg 9 A S:t Birgitta kyrkogård Varbergsv/Rv Vasag Vasabergsg BROTORP, TRANDARED 74 Brotorpsg/Gångh.v Polonäsgr Svenljungag/Hydro Söderkullag Tranbärsliden Trandaredsring 22 F HULTA, SVENSGÄRDE 80 Storegårdsg Högagärdsg Hultag Ekarängsskolan Kaprisgången Pressarg Spinnarg BRÄMHULT, HÄSSLEHOLMEN 87 Rv 40/Svensgärdesbron Myrteng/Prästliden Ö Parkängsg Finnvävsg Duvg Brämhultsmotet/container Milstensg/fotbollsplan Mikrog Klämmag Distansg Solvarvsg

20 X- koordinat Y- koordinat Höjd (m) Avst. väg (m) Adress ÖSTERMALM, VILLASTADEN, SALÄNGEN 98 Lasarett vid parkeringshus Vendelbergsg/U.hamnsv Femte Villag/Rv Annelundsparken Andra Villag/Annelundsp Kvarnbergsparken Björkängsg 5 D BERGDALEN, NORRMALM 105 Högbergsg Balderspl Döbelsg Engelbrektsg Folkungag LUNDBY, SJÖBO 110 Herrljungag Kolonig Sjöbo Torg Lindirmsg Sjöliden TOSSERYD 115 Skogsgränd SPARSÖR 116 Hovalidsv Hovastupsliden Annerov FRUFÄLLAN 119 Himlabacken Trossv 9 B KNALLELAND 121 Skogshyddeg Ålgårdsv/Skaraborgsv NORRBY, HESTRA 123 Norrby Lång Västra Nyg Ryssbyv " Musikv EKÅS 128 Fasanv Ripv PARKSTADEN, TULLEN Symfonig Alingsåsv/Almåsgrillen Värmlandsg Butschg

21 X- Y- Höjd Avst. väg Adress koordinat koordinat (m) (m) 135 Vindelg Tollstorpsg Lundaskogsv CENTRUM 138 Centralstation Åhléns (vid DOAS) Arlag Borås Tidning/Allég Södra Torget Stadsparken Allégatan Rådhuset/Torget St Brog Yxhammarsg/Allég Kungsg/Åsbog Kungsg 58 (vid DOAS) Fullmäktigehuset, gården Fullmäktigehuset (vid DOAS)

22

23

24

25 Bilaga 2 Mätmetoder Alla IVLs här ingående metoder för analys av luftföroreningar är ackrediterade, SWEDAC (Styrelsen för Teknisk Ackreditering) registreringsnummer Kväveoxider NO 2 /NO/NO x - passiv mätning Användningsområden Den passiva metoden för NO 2 är utprovad och validerad för mätningar i ett flertal miljöer, vilket gör den lämplig som förstahandsmetod vid bestämning av långtidsmedelvärden för NO 2 i de flesta miljöer. Metoden kan också användas för personburen provtagning vid exponeringsmätningar. Diffusionsprovtagare med förvaringsburk visas i Figur B2.1. Figur 2.1 Diffusionsprovtagare med förvaringsburk.

26 Dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med åtta provtagningskanaler. Varje kanal består av en filterhållare med filter för avskiljning av sot följt av ett impregnerat och sintrat glasfilter (porositet 2, m) för kemisorption av NO 2. Flödet genom provtagaren åstadkoms med hjälp av en vacuumpump. För att erhålla önskat delflöde genom NO 2-filtret (~0.4 l/min) används en kapillär kopplad till en luftledning. Veckoprovvolymerna kontrolleras med gasmätare placerade mellan NO 2 -filtret och kapillärröret. Provtagarens utformning framgår av Figur B2.2, nedan. Figur B2.2 Provtagaren för NO 2 sedd framifrån och från sidan. Provluftsintaget utgörs av en upp- och nedvänd plasttratt med Ø 50 mm i trattmynningen. Tratten är kopplad till provtagarens provluftsingång med hjälp av en 1/4" polypropenslang (dekoron). Provluftslangen är kopplad till en glasmanifold med åtta anslutningar, en till varje kanal. Alla kopplingar är gjorda så att provluften så långt som möjligt enbart kommer i kontakt med glas eller dekoronslang före respektive filter. Provtagaren är försedd med tidsstyrning, inställd så att varje kanal exponeras under 24 timmar med växling klockan 00:00. Varje prov motsvarar således ett kalenderdygn. Mätosäkerhet för provtagning+analys Mätosäkerheten för provtagningsmetoden inklusive osäkerheter i analysen av proverna är 10% av rapporterat värde.

27 Bilaga 3 Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO 2 ) Tabell B3.1 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 90 µg/m 3 den 1/1 år µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 60 µg/m 3 den 1/1 år år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde 50 µg/m 3 den 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 40 µg/m 3 den 1/1 år För skydd av vegetation: Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Ingen Tabell B3.2 NO 2 Utvärderingströsklar för NO 2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 1 dygn* 1 år 1 år (vegetation) * som 98-percentil, får överskridas max 7 dygn under ett år 60% (54 µg/m 3 ) 60% (36 " ) 65% (26 " ) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 80% (48 " ) 80% (32 " ) 80% (24 µg/m 3 )

28