LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP KRISTIANSTAD Tel Fax LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR LANDSKAPSVETAR- PROGRAMMET 130 POÄNG LV02 Fastställd av institutionsstyrelsen reviderad och Dnr 1601/333-02

2 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid Innehållsförteckning 2 1. Centrala styrdokument 3 2. Utbildningens mål och allmänna inriktning 3 3. Utbildningens innehåll 3 4. Examensarbete 3 5. Förkunskapskrav 3 6. Urval 4 7. Kursutvärdering 4 8. Kursplaner och litteratur 4 9. Bedömning Examensbevis 5 STUDIEPLAN Programmets ämnen 5 Kursernas ordning

3 LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR LANDSKAPSVETAR- PROGRAMMET 130 POÄNG, LV02 Genomförda studier enligt denna plan leder fram till filosofie kandidatexamen (Bachelor of Science) med geografi som huvudämne. 1. Centrala styrdokument Högskoleutbildningen i Sverige lyder under Högskolelagen, SFS 1992:1434. Denna lag anger i 1 kapitlet, 9 ett övergripande mål för alla grundläggande högskolestudier: Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. (Lag 2001:1263) 2. Utbildningens mål och allmänna inriktning Den studerande skall efter genomgången och godkänd utbildning ha förmåga att förmedla, planera och vårda den komplexa miljö som natur- och kulturlandskapet utgör. En aktiv forskning som genererat stora kunskapsbaser om landskapet finns idag inom naturvetenskap, humaniora, beteendevetenskap och ekonomi. Däremot saknas till stor del synteser av denna kunskap i form av forskning och utbildning som behandlar landskapet i ett helhetsperspektiv. Landskapsvetarprogrammet syftar genom sin gränsöverskridande karaktär till att ge detta helhetsperspektiv. 3. Utbildningens innehåll Programmet integrerar ämnena arkeologi, beteendevetenskap, ekologi, ekonomi, geoinformatik, geografi, geologi och historia för att med dessa som bas på ett tematiskt sätt behandla natur- och kulturlandskapets utvecklingshistoria, nuvarande tillstånd samt framtida förändring. Den första kursen Läsa landskap 10p ger en allmän orientering om natur- och kulturlandskapet, samt grundläggande kunskaper i geologi och ekologi. Övriga kurser under första läsåret har en inriktning mot landskapshistoria. Under år 2 behandlas landskapsfrågor i ett nutids- och framtidsperspektiv. Efter andra året väljer de studerande mellan de två olika inriktningarna landskapskommunikation eller landskapsvård. Landskapskommunikation handlar om hur man med inriktning mot natur- och kulturturism analyserar landskapets potential, hur man planerar för ett hållbart utnyttjande samt hur man förmedlar kunskap om landskapet. Landskapsvård inriktas mot vård, planering och utveckling av landskapet med inriktning mot den natur- och 3

4 kulturvårdande sektorn. Flera av programmets kurser genomförs helt eller delvis i fält. Under utbildningens gång kommer studenterna att tränas i informationssökning, sammanställnings- och presentationsteknik med olika typer av hjälpmedel. Programmet avslutas med ett examensarbete om 10 poäng. De studerande kommer under utbildningen kontinuerligt att utveckla sin förmåga att uttrycka sig i tal, skrift och multimediateknik. Detta sker i form av redovisningar av övningar och exkursioner samt litteraturseminarier, projektredovisningar och i det avslutande examensarbetet. 4. Examensarbete Examensarbetet omfattar 10 poäng och utförs under termin 6. Examensarbetets inriktning bestäms av studerande och handledare. Examensarbetet ska redovisas skriftligt och muntligt. 5. Förkunskapskrav För att antas till Landskapsvetarprogrammet 130 poäng krävs grundläggande behörighet samt Matematik B och Samhällskunskap A. 6. Urval Antagning till programmet sker med utgångspunkt från betyg eller resultat av högskoleprovet (70/30). 7. Kursutvärdering Institutionen utser kursansvariga lärare. Kurser utvärderas enligt högskolans gällande kvalitetssäkringsprogram. Resultaten av utvärderingarna är grundläggande för kursernas utveckling. Institutionsstyrelsen ansvarar för kvaliteten och kvalitetsutvecklingen i utbildningen som helhet, varvid den samlade erfarenheten är en utgångspunkt. 8. Kursplaner och litteratur Institutionsstyrelsen fastställer gällande kursplaner. Förteckningar över obligatorisk kurslitteratur anges som bilaga till respektive kursplan. 9. Bedömning Former för bedömning ska anges i respektive kursplan och tydliggöras vid kursstarten. Betyg sätts på avslutad kurs. Betygsgraderna är väl godkänd, godkänd och underkänd. 10. Examensbevis För studerande som genomgått utbildningen med godkänt resultat utfärdas examensbevis. 4

5 STUDIEPLAN FÖR LANDSKAPSVETARPROGRAMMET 130 POÄNG, LV02 Programmet, inriktning landskapskommunikation, består av följande ämnen: Geografi (inkl examensarbete) Landskapsplanering Biologi 90 poäng 30 poäng 10 poäng Ämnena delas upp i kurser som läses i följande ordning: Somma r Geografi 20 poäng Läsa landskap, 10 p Från renjägare till vikingabonde, 10p Geografi 20 poäng Svenska landskap fältkurs, 5p Stordriftens landskap, 10p Geoinformatik, 5p Geografi 10 poäng Natur- och kulturturism, 10 p Landskapsplanering 10 poäng Landskapets förutsättningar för turism samt grundläggande turismekonomi, 10 p Biologi 10 poäng Faunistik och Floristik 5 poäng Faunistik och Floristik 5 poäng 2 Geografi 20 poäng Byarnas, städernas och godsens landskap, 10p Skiftenas och industrialismens landskap, 10p 4 Landskapsplanering 10 poäng Att vårda, bevara, planera och uppleva landskap, 10p Geografi 10 poäng Projektarbete, 5p Geoinformatik, 5p 6 Landskapsplanering 10 poäng Projektledning och turismekonomi, 10 p Geografi 10 poäng Examensarbete, 10 p Programmet, inriktning landskapsvård, består av följande ämnen: Geografi (inkl examensarbete) Landskapsplanering Biologi 100 poäng 20 poäng 10 poäng Ämnena delas upp i kurser som läses i följande ordning: Somma r Geografi 20 poäng Läsa landskap, 10 p Från renjägare till vikingabonde, 10p Geografi 20 poäng Svenska landskap fältkurs, 5p Stordriftens landskap, 10p Geoinformatik, 5p Geografi 20 poäng Vård och planering av kultur- och naturmiljöer, 10p Geoinformatik 10p Biologi 10 poäng Faunistik och Floristik 5 poäng Faunistik och Floristik 5 poäng 5 2 Geografi 20 poäng Byarnas, städernas och godsens landskap, 10p Skiftenas och industrialismens landskap, 10p 4 Landskapsplanering 10 poäng Att vårda, bevara, planera och uppleva landskap, 10p Geografi 10 poäng Projektarbete, 5p Geoinformatik, 5p 6 Landskapsplanering 10 poäng Projektledning och landskapsplanering 10p Geografi 10 poäng Examensarbete, 10 p Kurserna i Faunistik och Floristik ges under sommartid och är obligatoriska i Landskapsvetarprogrammet. Den studerande har en viss valmöjlighet att delta i kurserna under lämplig sommar.

6 Inriktning landskapskommunikation kursförteckning: 1: Läsa landskap (1-20) 10 poäng LVL410 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar grundläggande insikt om begreppet landskap, samt om hur detta behandlas inom ämnena arkeologi, beteendevetenskap, ekologi, geologi, geografi och historia. Kursen syftar också till att de studerande förvärvar också grundläggande kunskaper i ekologi och geologi. 1: Från renjägare till vikingabonde (1-20) 10 poäng LVR410 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om det förhistoriska landskapets förändringar, samt om det förhistoriska samhällets sociala, ekonomiska och kulturella grundstrukturer. 2: Byarnas, städernas och godsens landskap (21-40) 10 poäng LVB420 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om landskapets förändringar under medeltid och tidigmodern tid, samt om samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer i perioden ca : Skiftenas och industrialismens landskap (21-40) 10 poäng LVS420 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om landskapets förändringar, samt om samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer under perioden ca : Svenska landskap (21-40) 5 poäng LVL431 (geografi) Kursen syftar till att ge den studerande en inblick i det svenska landskapets regionala och lokala särdrag. 3: Stordriftens landskap (21-40) 10 poäng LVS430 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om det moderna landskapets förändringar från 1945 till nutid, samt om jordmånslära, populationsekologi och biologisk mångfald. 3: Geoinformatik I (1-20) 5 poäng LVG431 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar de teoretiska grunderna i ämnet kartografi och praktisk erfarenhet av att framställa kartor. Inom den praktiska delen ingår moment såsom 6

7 fältmätning, bearbetning och kartframställning. Vidare ska den studerande ges kännedom om dagens kartprodukter och dess historiska bakgrund. 4: Geoinformatik II (1-20) 5 poäng LVG441 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskap om hur geografiska informationssystem (GIS) fungerar teoretiskt och praktiskt, hur GIS används i samhället i vid mening och inom fysisk planering och kulturmiljövård mer specifikt. Studerande ges möjlighet att använda GIS som ett verktyg och utveckla metoder för att hantera, analysera och presentera data av lägesbunden karaktär. 4: Att vårda, bevara, planera och uppleva landskap (1-20) 10 poäng LVV440 (landskapsplanering) Kursen syftar till att, med de landskapshistoriska kurserna som bas, ge den studerande grundläggande kunskaper om olika gruppers landskapssyn, om samhällets olika instrument för vård och bevarande av dagens landskap, om landskapet som turistmål, samt om fysisk planering av framtidens landskap. 4: Projektarbete (21-40) 5 poäng LVP440 (geografi) Kursen syftar till att, med de landskapshistoriska kurserna som bas, fördjupa den studerandes färdigheter i att planera, genomföra, sammanställa och på seminarium försvara en vetenskapligt dokumenterad uppsats. 5: Natur- och kulturturism (41-60) 10 poäng LVN450 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskap om centrala begrepp inom natur- och kulturtursim, samt om turismens betydelse för landsbygdens ekonomiska utveckling. 5: Landskapets förutsättningar för turism samt grundläggande turismekonomi (1-20) 10 poäng LVF451 (landskapsplanering) Kursen syftar till att ge den studerande viss inblick i den företagsekonomiska begreppsapparaten och kunna tillämpa denna vid planerande och förmedlande av en turistdestination. Vidare syftar kursen att ge fördjupade kunskaper i olika skydd och lagar som finns inom näringssektorn för hållbar utveckling. 6: Projektplanering och turismekonomi (1-20) 10 poäng LVP460 (landskapsplanering) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om och färdigheter i projektledning och projektarbete med turism som tema. 6: Examensarbete (41-60) 10 poäng LVE460 (geografi) 7

8 Kursen syftar till att de studerande förvärvar fördjupade kunskaper inom ett avgränsat problemområde, ett vetenskapligt betraktelsesätt, förmåga att definiera och analysera problemställningar samt förmåga att i tal och skrift förmedla resultat av en vetenskaplig studie. Inriktning landskapsvård kursförteckning: 1: Läsa landskap (1-20) 10 poäng LVL410 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar grundläggande insikt om begreppet landskap, samt om hur detta behandlas inom ämnena arkeologi, beteendevetenskap, ekologi, geologi, geografi och historia. Kursen syftar också till att de studerande förvärvar också grundläggande kunskaper i ekologi och geologi. 1: Från renjägare till vikingabonde (1-20) 10 poäng LVR410 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om det förhistoriska landskapets förändringar, samt om det förhistoriska samhällets sociala, ekonomiska och kulturella grundstrukturer. 2: Byarnas, städernas och godsens landskap (21-40) 10 poäng LVB420 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om landskapets förändringar under medeltid och tidigmodern tid, samt om samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer i perioden ca : Skiftenas och industrialismens landskap (21-40) 10 poäng LVS420 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om landskapets förändringar, samt om samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer under perioden ca : Svenska landskap (21-40) 5 poäng LVL430 (geografi) Kursen syftar till att ge den studerande en inblick i det svenska landskapets regionala och lokala särdrag. 3: Stordriftens landskap (21-40) 10 poäng LVS430 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om det moderna landskapets förändringar från 1945 till nutid, samt om jordmånslära, populationsekologi och biologisk mångfald. 3: Geoinformatik I (1-20) 5 poäng LVG431 (geografi) 8

9 Kursen syftar till att de studerande förvärvar de teoretiska grunderna i ämnet kartografi och praktisk erfarenhet av att framställa kartor. Inom den praktiska delen ingår moment såsom fältmätning, bearbetning och kartframställning. Vidare ska den studerande ges kännedom om dagens kartprodukter och dess historiska bakgrund. 4: Geoinformatik II (1-20) 5 poäng LVG441 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskap om hur geografiska informationssystem (GIS) fungerar teoretiskt och praktiskt, hur GIS används i samhället i vid mening och inom fysisk planering och kulturmiljövård mer specifikt. Studerande ges möjlighet att använda GIS som ett verktyg och utveckla metoder för att hantera, analysera och presentera data av lägesbunden karaktär. 4: Att vårda, bevara, planera och uppleva landskap (1-20) 10 poäng LVV440 (landskapsplanering) Kursen syftar till att, med de landskapshistoriska kurserna som bas, ge den studerande grundläggande kunskaper om olika gruppers landskapssyn, om samhällets olika instrument för vård och bevarande av dagens landskap, om landskapet som turistmål, samt om fysisk planering av framtidens landskap. 4: Projektarbete (21-40) 5 poäng LVP440 (geografi) Kursen syftar till att, med de landskapshistoriska kurserna som bas, fördjupa den studerandes färdigheter i att planera, genomföra, sammanställa och på seminarium försvara en vetenskapligt dokumenterad uppsats. 5: Vård och planering av kultur- och naturmiljöer (41-60) 10 poäng LVV450 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskap om olika metoder för landskapsanalys samt om vårs och planering av kultur- och naturmiljöer. 5: Geoinformatik III (21-40) 10 poäng LVG451 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskap om användning av geografiska informationssystem (GIS) inom natur och kulturmiljövård, statlig och kommunal planering och historisk landskapsforskning. Kursen syftar även till att de studerande förvärvar kunskap om fördjupad färdighetsträning i flygbildstolkning och fjärranalys samt historiska kartöverlägg med analog och digital teknik. 6: Projektledning och landskapsplanering (1-20) 10 poäng LVP465 (landskapsplanering) Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om och färdigheter i projektledning och projektarbete med landskapsplanering som tema. 9

10 6: Examensarbete (41-60) 10 poäng LVE460 (geografi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar fördjupade kunskaper inom ett avgränsat problemområde, ett vetenskapligt betraktelsesätt, förmåga att definiera och analysera problemställningar samt förmåga att i tal och skrift förmedla resultat av en vetenskaplig studie. Sommarkurser Kurserna läses valfri sommar mellan termin 2-3 och termin 4-5. Floristik och faunistik (1-20) 5 poäng FFA401 (biologi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar ökade kunskaper om organismgrupper och arter, ökad färdighet i användandet av bestämningslitteratur och inventeringsmetodik samt ger en inblick i organismvärldens mångfald och systematik. Floristik och faunistik (1-20) 5 poäng FFA411 (biologi) Kursen syftar till att de studerande förvärvar ökade kunskaper om organismgrupper och arter, ökad färdighet i användandet av bestämningslitteratur och inventeringsmetodik samt ger en inblick i organismvärldens mångfald och systematik. 10