UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2014-02-18 Rev 0.3.3. Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna TREFAS Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna ELSÄKERHET MM Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna TRANSFORMATORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna ASYNKRONMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna LIKSTRÖMSMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna KRAFTELEKTRONIK Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna SYNKRONMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna OSYMMETRISK LAST Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna LÖSNINGAR TILL ETT URVAL UPPGIFTER Ellära Trefas elsäkerhet Transformatorn Asynkronmotorn Likströmsmotorn Synkronmotorn Osymmetrisk last... 30

3 3 1. ELLÄRA 1.1. Övningsuppgifter 1.2. Tentamensuppgifter 1.1. VÄXELSTRÖM ( ) a) Hur stor kapacitiv reaktans har en kondensator på 0,5 μf när den är ansluten till i ett 50 Hz växelströmsnät? En resistans, en kapacitans och en induktans är anslutna i serie till en växelspänningskälla. Spänningen över resistansen är 5 V, över kapacitansen 6 V och över induktansen 7 V. b) Hur stor är spänningen över spänningskällans poler? c) Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla spänningar (ange också värdena för samtliga spänningarna). En resistans, en kapacitans och en induktans är ihopkopplade. Impedanserna för komponenterna är: o resistansen är 15 o kapacitansen 9 o induktansen 6 d) Om impedanserna är serie- resp parallellkopplade, vad blir totala impedansen? Svara med belopp och fasvinkel. e) Vad är komponentvärdet på kapacitansen resp induktansen? 1.2. VÄXELSTRÖM ( ) En resistans, en kapacitans och en induktans är parallellt anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 12 V. Impedanserna för komponenterna är: resistansen är 14 ohm kapacitansen 6 ohm induktansen 9 ohm. Hur stor är den totala strömmen som levereras samt resp ström som går genom resp komponent? Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla strömmar.

4 1.3. VÄXELSPÄNNINGSKRETSEN ( ) 4 En spole (r + L) kopplas i serie med en resistor (R1). Till dessa två komponenter kopplar man in en växelspänning Uin på 200 Hz. Med ett oscilloskop kan man mäta spänningen över R1 (UR) till 1,6 volt. Uin mäts till 2,1 volt. Fasvinkeln mellan de två olika spänningarna mäts med oscilloskopet till 30 grader. a) Rita ett visardiagram över de olika spänningarna i kretsen. b) Beräkna strömmen i kretsen. c) Beräkna r och L VÄXELSTRÖM ( ) En resistans är ansluten seriellt med en spole och bägge dessa komponenter är ansluten parallellt med en kondensator. Över parallellkopplingen ansluts en växelspänningskälla med effektivvärdet 25 V och frekvensen 75 Hz Komponentvärdena är: C = 220 uf L = 0,036 H R = 6 ohm Rita upp kopplingen med komponenter och deras impedanser. a) Beräkna spänningsfall över och strömmar genom samtliga komponenter. b) Rita visardiagram över samtliga strömmar. Använd strömmen genom motståndet som riktfas. c) Rita visardiagram över samtliga spänningar. Använd spänningen över resistansen som riktfas.

5 EFFEKTANPASSNING AV LYSRÖR ( ) R1 V1 C1 L1 0 I ett kök sitter en lysrörsarmatur. Lysröret kan i en elektronisk krets beskrivas som en resistor (R1) i serie med en spole (L1). Lysröret är kopplat till vårt elnät (V1, 230 V, 50 Hz). Mätningar visar att strömmen genom kretsen är 0,4 A och på en etikett står lysrörets effekt 30 W. a) Dimensionera en kondensator (C1) parallellt med lysröret så att cos = 0,9 för hela armaturen. b) Beräkna strömmen genom kondensatorn samt strömmen från elnätet (från V1) då kondensatorn är inkopplad. c) Rita ett principiellt fasdiagram (ej skalenligt) över de olika effekterna i kretsen VÄXELSPÄNNING ( ) En resistans, en kapacitans och en spole är anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 24 V (fasvinkel 0 ) och frekvensen 50 Hz. Impedanserna för komponenterna är: o resistansen är 14 o kapacitansen 6 o spolens impedans 9, cos = 0,8 d) Om dessa komponenter är parallellkopplade till spänningskällan, hur stor är strömmen genom resp komponent (storlek och fas)? Hur stor är totala strömmen från spänningskällan? e) Om impedanserna är seriekopplade och totala impedansen kopplad till spänningskällan, hur stor är spänningen (storlek och fas) över resp komponent? f) Rita ett visardiagram över strömmar resp spänningar i fallen ovan. g) Vad är komponentvärdet på kapacitansen resp spolens induktans och resistans?

6 VÄXELSPÄNNING ( ) I nedanstående krets har du en växelspänning ut från din funktionsgenerator i form av en ren sinusspänning med amplituden 7,2 V. Resistorn, R=1 kω, kondensatorn, C= 1μF samt L= 1,0 H. Spolens inre resistans, r, kan du försumma. a) Vid vilken frekvens får vi maximal ström genom amperemetern, A, och hur stor är strömmens effektivvärde då? b) Rita visardiagram för spänningarna (effektivvärde) (utspänningen från generatorn, spänningen över resistorn, spänningen över spolen samt spänningen över kondensatorn) vid frekvensen 100 Hz och bestäm spänningarnas storlek och fasvinkel mellan strömmen genom amperemetern och utspänningen från generatorn Svar till uppgifterna 1.4 a) U C =25 V, U R =23,6 V, U L =8.3 V b) c)

7 1.5 a) C=4,36 µf (Q C =72,4 VAr) b) I C =0,315 A, I elnät =0,145 A c) a) 160 Hz, 5,1 ma b) Språket i uppgiften otydligt U R =3,67 V 43,9 U C =5,84 V -46,1 U C =2,3 V 133,9 I= 5,1 ma 43,9 (spänningen fr funktionsgeneratorn referens, 0 )

8 8 2. TREFAS 2.1. Övningsuppgifter 2.2. Tentamensuppgifter 2.1. FASKOMPENSERING, TREFAS ( ) I en industrilokal med nätspänningen 400 V, 50 Hz, finns följande belastningar: 5 st asynkronmotorer som tar 4 kw vardera med effektfaktorn 0,8 72 lysrör á 36 W, cos = 0,6 symmetriskt fördelade på trefasnätet en trefasansluten ugn som drar 4 A per fas. Beräkna a) Sammanlagd aktiv och reaktiv effekt som lokalen belastar nätet med. b) Storleken på ett D-kopplat kondensatorbatteri för att faskompensera anläggningen till cos = 0,96. Ange kondensatorbatteriets reaktiva effekt samt kondensatorernas kapacitans. c) Beräkna linjeströmmarna före och efter faskompenseringen FASKOMPENSERING ( ) Belastningarna i en anläggning kan ses som en trefasig last på 400 kw, cos = 0.75 (ind), som matas via en trefasledning med huvudspänningen 10 kv. Lasten skall faskompenseras med ett kondensatorbatteri så att cos = 0.95 (ind) fås för hela anläggningen. a) Beräkna strömmen i trefasledningen före kompenseringen samt lastens reaktiva effekt. b) Beräkna hur stor reaktiv effekt som kondensatorbatteriet måste leverera. c) Beräkna kondensatorernas kapacitans/fas om batteriet är Y-kopplat. f = 50 Hz. d) Beräkna strömmen i ledningen efter faskompenseringen FASKOMPENSERING ( ) Till ett symmetriskt trefassystem är anslutet en symmetrisk D-kopplad belastning, som tar 3.0 MW totalt på alla tre faser och med effektfaktorn 0,85. a) Redovisa vad som måste göras för att höja effektfaktorn till 0,95. b) Med hur många procent sänker man strömmen i ledningarna? c) Med hur många procent sänker man effektförlusterna i ledningarna?

9 TREFASEFFEKTANPASSNING ( ) En fabrik får sin elkraft via en trefasig kraftledning med huvudspänningen 22 kv, 50Hz. Fabriken förbrukar dels reaktiv effekt och dels 2800 kw aktiv effekt. Strömmen på resp fas är 100 A. a) Skissa en bild över elanslutningen till anläggningen och markera ingående spänning samt strömmarna. b) Skissa ett diagram som visar de ingående effekterna. c) Beräkna de okända effekterna samt effektfaktorn. d) Faskompensera till cos = 0,95, vad blir kondensatorernas värde om dessa Y- kopplas? 2.5. EFFEKT OCH FASKOMPENSERING I TREFASNÄT ( ) Ett trefasnät med huvudspänningen 400 V, f=50hz matar följande (symmetriska) belastningar: En trefas värmeugn som förbrukar 20 A per fas. (Rent resistiv last) En trefas elmotor som är märkt 15 kva och cos φ=0,6 En trefas elmotor som är märkt 8 kw och cos φ=0,8 a) Beräkna den sammanlagda aktiva resp. reaktiva effekt som belastningarna tar från nätet. b) Beräkna den resulterande strömmen i varje fas. c) Ett kondensatorbatteri bestående av tre D-kopplade kondensatorer ansluts för att höja effektfaktorn till 0,95. Bestäm hur stor reaktiv effekt kondensatorerna skall leverera tillsammans. (du behöver inte räkna ut kondensatorernas värde) 2.6. EFFEKTMÄTNING ( ) L1 L2 L3 A W V L A S T N I ett 400/230V trefastnät vill du mäta på en symmetrisk last (en elmotor) enligt nedan. På motorns märkplåt står det att den ska dra 4 kva vid cos φ=0,8 vid denna koppling. Om det stämmer, vad ska voltmetern, amperemetern respektive wattmetern i så fall visa?

10 FASKOMPENSERING ( ) I ett snickeri finns en trefasmatad arbetsmaskin kopplade till elnätet (400/230 V, 50 Hz). som skall faskompenseras med ett D-kopplat kondensatorbatteri. Beräkna kondensatorernas kapacitansvärden om fullständig faskompensering önskas (cos φ = 1). Före faskompenseringen är P= 800 W och cos φ = 0, FASKOMPENSERING, TREFAS ( ) Till det svenska trefasnätet (50 Hz) med spänningen 400 V kopplas följande två symmetriska trefaslaster enligt nedan: o En Y-kopplad last bestående av resistans på 8 och induktans 8. o En D-kopplad last R= 6, cos = 0,35 a) Bestäm den från nätet totalt avgivna aktiva och reaktiva effekten som tas ut från nätet samt effektfaktorn. b) Lasten skall faskompenseras med ett kondensatorbatteri så att cos = 0.95 (ind) fås för hela anläggningen. Beräkna kondensatorernas kapacitans (de enskilda kondensatorernas värde) om batteriet är Y-kopplat. c) Beräkna linjeströmmarna före och efter faskompenseringen Svar till uppgifterna 2.2 a) 30,8 A, 353 kvar b) -221 kvar c) 7 µf d) 24,3 A 2.4 a) b) c) Q= kvar, S=3 811 kva d) C=10,95 µf (Q C,tot =1 665 kvar) 2.8 a) P tot = W, Q tot = VAr, cos tot =0,47 b) C=596 µf (Q C = VAr) c) I linje =30,1 A

11 11 3. ELSÄKERHET MM 3.1. Övningsuppgifter 3.2. Tentamensuppgifter 3.1. ELSÄKERHET ( ) a) Vilka faktorer påverkar hur stor personskadan blir av elektrisk ström (50 Hz nätspänning). b) Vilken är högsta utlösningsström en jordfelsbrytare för personskydd får ha? c) Vilken färg används för skyddsledaren (PE-ledaren)? d) Om du har nödig kännedom, vilka arbeten får du göra i en elanläggning? 3.2. ELSÄKERHET ( ) 0,5 p för varje korrekt svar, -0,5 p för varje felaktigt svar. Totalsumman på uppgiften 0 p. e) Vilka faktorer påverkar hur stor personskadan blir av elektrisk ström (50 Hz nätspänning). f) Vilken är högsta utlösningsström en jordfelsbrytare för personskydd får ha? g) Vilken färg används för skyddsledaren (PE-ledaren)? Om du har nödig kännedom, vilka arbeten får du göra i en elanläggning? Får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) i din elanläggning h) Byta en säkring av diazed-typ (vanlig rund propp )? i) Byta ut den slitna ojordade sladden till golvlampan mot en ny? j) Byta ut en jordad stickpropp mot en ny ojordad stickpropp? k) Byta ut en jordad stickpropp (som gått sönder) mot en ny jordad stickpropp? l) Byta ut ett jordat eluttag som gått sönder.

12 ELSÄKERHET ( ) Vad får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) göra i din elanläggning? (0,5 p för varje korrekt svar, -0,5 p för varje felaktigt svar, totalsumman på uppgiften 0 p) a) Byta en säkring av diazed-typ? b) Byta ut en ojordad stickpropp mot en ny jordad stickpropp? c) Byta ut en jordad stickpropp (som gått sönder) mot en ny jordad stickpropp? d) Byta ut ett jordat eluttag som gått sönder. e) Dra en kort bit kabel och installera ett nytt ojordat eluttag? f) Dra en kort bit kabel och installera ett nytt jordat eluttag? 3.4. ELEKTRISK SÄKERHET ( ) a) Vad får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) göra i din elanläggning? b) Beskriv funktionen hos en jordfelsbrytare för personskydd och ange högsta märkutlösningsströmmen. c) När ger jordfelsbrytaren skydd och när ger den inget skydd? d) Vad påverkar hur stor skada ström genom kroppen medför och vilka situationer är särskilt farliga? 3.3. Svar till uppgifterna

13 13 4. TRANSFORMATORN 4.1. Övningsuppgifter 4.2. Tentamensuppgifter 4.1. TRANSFORMATORN ( ) En transformator är märkt 600 kva, 10,4/0,4 kv, Dyn, u z =10%, u r =2,8%. a) Beräkna primär och sekundär märkström. (huvudström vid märklast.) b) Beräkna kortslutningsresistansen, R 2k och kortslutningsreaktansen, X 2k, på sekundärsidan samt rita ekvivalenta schemat per fas för trefastransformatorn. c) Transformatorn ansluts till primär märkspänning och belastas med en resistiv Y- kopplad last med R L =0,322 för varje fas. Beräkna sekundärström, primärström samt sekundärspänning TREFAS TRANSFORMATORN ( ) Vid märkdata avger en transformator skenbar effekt på 40 kva. Transformatorn har vid märkdrift en angiven tomgångsförlust på 600 W och belastningsförlust på 800 W. Transformator belastas med 10 kw med en effektfaktor på 0.8 induktivt. Beräkna verkningsgraden för transformatorn ENFASTRANSFORMATOR ( ) Man mäter upp spänningsnivåerna på primär- och sekundärsidan på en enfastransformator vid tomgång till 800 V resp 200 V. Vid prov mäter man upp primärsidans impedans till 1 + j0.5 ohm och sekundärsidans impedanser till 5 + j1 ohm. a) Vilken omsättning har transformatorn? b) Vilken ström får vi på sekundärsidan om vi ansluter 200 V på primärsidan och kortsluter sekundärsidan? c) Vilken spänning ska anslutas på primärsidan för att vi ska få spänningen 300 V över en belastning på sekundärsidan och en ström på 100 A genom samma belastning. Vinkeln mellan ström och spänning över belastningen är Strömmen är den märkström som transformatorn är märkt med.

14 4.4. ENFASTRANSFORMATOR ( ) En 5 kva, 200/400 V enfastransformator för 50 Hz gav följande värden vid ett kortslutningsprov respektive tomgångsprov: U 2K = 17,5 V, I K =12,5 A, P FKM = 75W, U 0 = 200V, I 0 = 0,7 A, P F0 = 60W. Transformatorn märkbelastas då den är ansluten till ett 200 V nät. Beräkna sekundär utspänning (spänningen över belastningen) om lasten effektfaktor är 0,8 ind TREFASTRANSFORMATORN ( ) En trefastransformator är märkt 600 kva, 10/0,4 kv, u z = 5,3%. Enligt leverantören gäller för transformatorn: P F0 = 1000W, P FKM = 6900W. Vid ett tillfälle belastas transformatorn med 240 kw, vid märkspänning på nedsidan (U 2 = 0,4 kv) vid effektfaktorn 0,6 induktiv. Beräkna spänningen på uppsidan TRANSFORMATORN ( ) En enfastransformator är märkt 300 kva, 10/0,4 kv. Enligt leverantören gäller för transformatorn: P F0 = 350W (tomgångsförlusten), P FKM = 2400W (förlusteffekt vid märkström). Vid ett tillfälle belastas transformatorn med märkström (och med märkspänning) på nedsidan (U 2 = 0,4 kv) vid effektfaktorn cos φ=0,6 induktiv. Spänningen på uppsidan mättes till V. Beräkna R 2K, X 2K och u z (procentuella kortslutningsspänningen) TRANSFORMATORN ( ) En trefastransformator är märkt enligt data nedan. 100 kva Yyn 10/0,4 kv zk = 5,0 % 50 Hz rk = 1,0 % Sekundärlindningen har 100 varv per fas. d) Hur stor är transformatorns märkström på sekundärsidan? e) Transformatorns primärsida ansluts till ett starkt 10 kv-nät (primärspänningen konstant 10 kv). Sekundärsidan belastas med resistiv märklast. Beräkna polspänningen på sekundärsidan. f) Hur stora är de aktiva förlusterna i transformatorns lindningar vid de förhållanden som anges i deluppgift b)? g) Beräkna transformatorns primära kortslutningsspänning.

15 TRANSFORMATORN ( ) En 2 MVA enfastransformator med märkspänningen 140 kv / 6.0 kv har lindningsresistansen R1 = 2 Ω resp R2 = 0.06 Ω och läckreaktansen X1 = 4 Ω resp X2 = 0.08 Ω. Tomgångsförlusterna har uppmätts till 10 kw. a) Beräkna kortslutningsresistansen R 2k och kortslutningsreaktansen X 2k. b) Beräkna storleken på den spänning U 1k som måste anslutas till primärsidan för att få märkström på sekundärsidan då denna är kortsluten. c) Beräkna verkningsgraden om transformatorns primärsida ansluts till märkspänning och belastas med halva märklasten då effektfaktorn är Svar till uppgifterna 4.3 a) 4 b) 9,7 A c) 3068 V 4.5 U 1 = V 4.8 a) R 2k =0,064, X2k=0,087 b) U 1k =840 V c)

16 16 5. ASYNKRONMOTORN 5.1. Övningsuppgifter 5.2. Tentamensuppgifter 5.1. ASYNKRONMOTORN ( ) En kortsluten asynkronmotor med poltalet 4 matas med en spänning från ett 50 Hz nät. Motorn avger 12 kw vid 1470 rpm. a) Beräkna eftersläpningen och motorns moment. b) Beräkna varvtalet om uttagen effekt ökas med 50 % och nätspänningen då sjunker med 5% KORTSLUTEN ASYNKRONMOTORN ( ) En trefas kortsluten asynkronmotor har följande märkdata : 30 kw, 400 V, cosφ = 0.85, 50 Hz, n = 970 rpm, η = 89%. c) Beräkna eftersläpningen och linjeströmmen till motorn om den är belastad med märkeffekt. d) Hur stort är varvtalet om belastningen är 100 Nm när motorn är ansluten till märkspänning? e) Vad händer med varvtalet om spänningen sjunker till 370 V men momentet fortfarande är konstant? Motivera svaret, men ingen utförlig uträkning krävs! 5.3. ASYNKRONMOTOR ( & ) En kortsluten ASM har följande data vid märkdrift: 400/230 V, 15 kw, 960 r/min, cos = 0.85, = 0.9 Motorn är belastad med märkmomentet. Beräkna: a) Bestäm motorns poltal och eftersläpningen vid märkdrift b) Beräkna motorns märkmoment c) Beräkna motorns märkström ( ) d) Beräkna varvtalet om nätspänningen (400 V) sjunker med 10 % och lastmomentet antas oberoende av varvtalet. ( ) e) I ett belastningsfall ansluts motorn till en arbetsmaskin vars lastmoment är 120 Nm. Motorns momentkurva kan anses linjär från tomgång till fullast. Beräkna eftersläpningen, varvtalet och effekten i driftpunkten. ( )

17 ASYNKRONMOTORN ( ) En gruva har installerat en sex-polig asynkronmotor för att driva en hiss. Vid ett tillfälle belastas motorn med 80 Nm. Statorn är D-kopplad och matas med 400 V, 50 Hz. Motorns eftersläpning vid ovan nämnda belastning är 5,0 %. Friktion försummas. a) Beräkna motorns asynkrona varvtal. b) Beräkna belastningseffekten. c) Ineffekten är 8350 VA. Bestäm effektfaktorn ASYNKRONMOTORN ( ) En kortsluten ASM har följande data vid märkdrift: 20 kw, 980 r/min, 400 V, 42 A i Y-koppling, cos = 0,85. Beräkna a) Bestäm motorns poltal, eftersläpningen samt verkningsgrad vid märkdrift? b) Beräkna motorns märkmoment om motorn är ansluten till U h = 400V och går i märkdrift. c) Vilken spänning skall motorn anslutas till om den skall D-kopplas? d) Beräkna varvtalet om belastningen är 100 Nm och motorn är Y-kopplad och ansluten till märkspänning? Momentkurvan betraktas som linjär i driftområdet Svar till uppgifterna 5.1 a) s = 2%, M = 77,95 Nm b) n s = 1449 rpm 5.3 a) p=6, s=4% b) M m =149,2 Nm c) d) n 2 =950,6 rpm e) 5.5 a) p=6, s=2%, =80,9% b) M m =194,9 Nm c) 230 V d) n=989,7 rpm

18 18 6. LIKSTRÖMSMOTORN 6.1. Övningsuppgifter 6.2. Tentamensuppgifter 6.3. Svar till uppgifterna

19 19 7. KRAFTELEKTRONIK 7.1. Övningsuppgifter 7.2. Tentamensuppgifter 7.3. Svar till uppgifterna

20 20 8. SYNKRONMOTORN 8.1. Övningsuppgifter 8.2. Tentamensuppgifter 8.3. Svar till uppgifterna

21 21 9. OSYMMETRISK LAST 9.1. Övningsuppgifter 9.2. Tentamensuppgifter 9.3. Svar till uppgifterna

22 LÖSNINGAR TILL ETT URVAL UPPGIFTER Ellära 1.2 VÄXELSTRÖM ( ) En resistans, en kapacitans och en induktans är parallellt anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 12 V. Impedanserna för komponenterna är: resistansen är 14 ohm kapacitansen 6 ohm induktansen 9 ohm. Hur stor är den totala strömmen som levereras samt resp ström som går genom resp komponent? Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla strömmar.

23 10.2. Trefas 23

24 FASKOMPENSERING ( ) Till ett symmetriskt trefassystem är anslutet en symmetrisk D-kopplad belastning, som tar 3.0 MW totalt på alla tre faser och med effektfaktorn 0,85. a) Redovisa vad som måste göras för att höja effektfaktorn till 0,95. b) Med hur många procent sänker man strömmen i ledningarna?

25 25 c) Med hur många procent sänker man effektförlusterna i ledningarna? elsäkerhet Transformatorn 4.2 TREFAS TRANSFORMATORN ( ) Vid märkdata avger en transformator skenbar effekt på 40 kva. Transformatorn har vid märkdrift en angiven tomgångsförlust på 600 W och belastningsförlust på 800 W. Transformator belastas med 10 kw med en effektfaktor på 0.8 induktivt. Beräkna verkningsgraden för transformatorn.

26 4.3 ENFASTRANSFORMATOR ( ) a) Vilken omsättning har transformatorn? 26 b) Vilken ström får vi på sekundärsidan om vi ansluter 200 V på primärsidan och kortsluter sekundärsidan? c) Vilken spänning ska anslutas på primärsidan för att vi ska få spänningen 300 V över en belastning på sekundärsidan och en ström på 100 A genom samma belastning. Vinkeln mellan ström och spänning över belastningen är Strömmen är den märkström som transformatorn är märkt med.

27 10.5. Asynkronmotorn ASYNKRONMOTORN ( ) P= rpm p = 4, f = 50 Hz a) s =? M =? s = 2% M = 77,95 Nm b) P ökar med 50% U minskar med 5% n s =?

28 28 U 2 = 0,95 * U 1 Andragrads ekvation, enbart n s är okänt. n s = 1449 rpm (eller 50,6 rpm). Kommentar. Då spänningen ändras kommer vi följa en annan momentkurva (figuren nedan till vänster) vilket gör att vid konstant moment kommer varvtalet sjunka då spänningen sjunker. Givet en viss spänning/momentkurva kommer ökad effekt innebära lägre varvtal för motorn (figuren nedan till höger)

29 5.2 KORTSLUTEN ASYNKRONMOTORN ( ) En trefas kortsluten asynkronmotor har följande märkdata : 30 kw, 400 V, cosφ = 0.85, 50 Hz, n = 970 rpm, η = 89%. a) Beräkna eftersläpningen och linjeströmmen till motorn om den är belastad med märkeffekt. 29

30 b) Hur stort är varvtalet om belastningen är 100 Nm när motorn är ansluten till märkspänning? 30 c) Vad händer med varvtalet om spänningen sjunker till 370 V men momentet fortfarande är konstant? Motivera svaret, men ingen utförlig uträkning krävs! Likströmsmotorn Synkronmotorn Osymmetrisk last

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 3 ver 2.1 Laborationens namn Enfas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa

Läs mer

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 214-3-17 Sal G36 Tid 8-12 Kurskod TSFS4 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter som

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Mätning av effekter. Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor?

Mätning av effekter. Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor? Mätning av effekter Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor? Denna studie ger vägledning om de grundläggande parametrarna för 3-fas effektmätning.

Läs mer

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 2015-01-15

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 2015-01-15 FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 015-01-15 Innehåll 1 FÖRORD... 3 TEORI... 3.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD...

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2016-03-17 Rev 0.4.3 Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA... 3 1.1. Övningsuppgifter... 3 1.2. Tentamensuppgifter...

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning

Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och ifyllda

Läs mer

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning

Läs mer

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med

Läs mer

Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj 2014 14:31

Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj 2014 14:31 Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj 2014 14:31 Med risk för att verka dum. Jag har aldrig varit speciellt bra på detta med motorer (sysslar väl med det för lite).

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret. Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Ellära. Ohms lag U = R * I. Ett av världens viktigaste samband kallas Ohms lag.

Ellära. Ohms lag U = R * I. Ett av världens viktigaste samband kallas Ohms lag. Ohms lag Ett av världens viktigaste samband kallas Ohms lag. Här anges sambandet mellan spänningen över en komponent, U volt, strömmen genom den, I ampere, och komponentens motstånd R ohm. Sambandet lyder:

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-020 D11-0003510 1.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-020 D11-0003510 1.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-020 D11-0003510 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2011-05-18

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning

Läs mer

Föreläsning 8 och 9. insignal. utsignal. Tvåport. Hambley avsnitt 5.5-6.1

Föreläsning 8 och 9. insignal. utsignal. Tvåport. Hambley avsnitt 5.5-6.1 1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets med en ingångsport och en gångsport. Dess symbol är en rektangel med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger. Tvåporten

Läs mer

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2011-02-14 1/23 Dagens

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr 2012 11:36

Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr 2012 11:36 Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr 2012 11:36 Jag har hittills mest sysslat med vanliga villainstallationer och inte något med motorer sedan skolan och har

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn?

Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn? Räkna ut strömmen på en pump i en borra Postad av Tommy - 15 apr 2015 20:48 Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn?

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg ELTEKNIK Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1 Inledning... 6 2 Elkraftsystemet... 7 2.1 Elnätet... 7 2.1.1 Elnätets historia...

Läs mer

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn

Läs mer

Tentamen Elenergiteknik

Tentamen Elenergiteknik IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

LABORATION 3. Växelström

LABORATION 3. Växelström Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 05-01-20 Skrivtid: 16.00-22.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: A. Gustafsson, M. Hamrin, L. Lundmark och L-E. Svensson Namn: Grupp:

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter Multimeter och räknare Del 1: Multimetern 1 Multimeter 2 1 Multimeter - bakgrund Numera nästan alltid digitala Klarar av att mäta många storheter Mäter t ex spänning, resistans, ström, kortslutning, temperatur

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen

Läs mer

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder

Läs mer

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 7 Laborationens namn Namn Elinstallation Kommentarer Version 2.4 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används läroböckerna

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Elektroteknik MF1035 föreläsning 5

Elektroteknik MF1035 föreläsning 5 Tillståndsmaskin (Tillståndsdiagram) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar utveckling (För och nackdelar med elbilar) Framdrivning av elbilar och hybridbilar Seriehybrid

Läs mer

Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan 2015 07:23

Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan 2015 07:23 Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan 2015 07:23 Hej! Jag gjorde lite tester på skillnaden mellan LED rör och konventionella rör. Ett vanligt 58 W lysrör inkl

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Elektronen och laddning

Elektronen och laddning Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07 Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar. Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

insignal H = V ut V in

insignal H = V ut V in 1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.

Läs mer

Blixtrarna hettar upp luften så att den exploderar, det är det som är åskknallen.

Blixtrarna hettar upp luften så att den exploderar, det är det som är åskknallen. STATISK ELEKTICITET Elektriciteten upptäcktes första gången av grekerna omkring 600 fkr. En man vid namn Thales upptäckte att när han gned en bit bärnsten med en tygbit, så drog bärnstenen till sig småsaker.

Läs mer

Fö 9 - TMEI01 Elkraftteknik Elektrisk kraftöverföring och personfaran

Fö 9 - TMEI01 Elkraftteknik Elektrisk kraftöverföring och personfaran Fö 9 - TMEI01 Elkraftteknik Elektrisk kraftöverföring och personfaran Per Öberg 3 mars 2015 Outline 1 Tekniska utmaningar Matchning Distribution 2 3-Fas kraftöverföring Exempel på varianter Egenskaper

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring Christofer Sundström 22 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 1 Outline 1 Trefastransformatorn

Läs mer

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik. 1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.

Läs mer

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar Frågor Elkraftberäkningar Elkraftsystem 2 Kapitel 6 6.1 Allmänt 6.2 Impedanser i ledningar 6.3 Kortslutningsberäkningar 6.4 Förluster och uppvärmning 6.5 Spänningsfallsberäkningar 6.6 Faskompensering 6.7

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att

Läs mer