UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO
|
|
- Axel Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna TREFAS Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna ELSÄKERHET MM Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna TRANSFORMATORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna ASYNKRONMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna LIKSTRÖMSMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna KRAFTELEKTRONIK Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna SYNKRONMOTORN Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna OSYMMETRISK LAST Övningsuppgifter Tentamensuppgifter Svar till uppgifterna LÖSNINGAR TILL ETT URVAL UPPGIFTER Ellära Trefas elsäkerhet Transformatorn Asynkronmotorn Likströmsmotorn Synkronmotorn Osymmetrisk last... 30
3 3 1. ELLÄRA 1.1. Övningsuppgifter 1.2. Tentamensuppgifter 1.1. VÄXELSTRÖM ( ) a) Hur stor kapacitiv reaktans har en kondensator på 0,5 μf när den är ansluten till i ett 50 Hz växelströmsnät? En resistans, en kapacitans och en induktans är anslutna i serie till en växelspänningskälla. Spänningen över resistansen är 5 V, över kapacitansen 6 V och över induktansen 7 V. b) Hur stor är spänningen över spänningskällans poler? c) Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla spänningar (ange också värdena för samtliga spänningarna). En resistans, en kapacitans och en induktans är ihopkopplade. Impedanserna för komponenterna är: o resistansen är 15 o kapacitansen 9 o induktansen 6 d) Om impedanserna är serie- resp parallellkopplade, vad blir totala impedansen? Svara med belopp och fasvinkel. e) Vad är komponentvärdet på kapacitansen resp induktansen? 1.2. VÄXELSTRÖM ( ) En resistans, en kapacitans och en induktans är parallellt anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 12 V. Impedanserna för komponenterna är: resistansen är 14 ohm kapacitansen 6 ohm induktansen 9 ohm. Hur stor är den totala strömmen som levereras samt resp ström som går genom resp komponent? Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla strömmar.
4 1.3. VÄXELSPÄNNINGSKRETSEN ( ) 4 En spole (r + L) kopplas i serie med en resistor (R1). Till dessa två komponenter kopplar man in en växelspänning Uin på 200 Hz. Med ett oscilloskop kan man mäta spänningen över R1 (UR) till 1,6 volt. Uin mäts till 2,1 volt. Fasvinkeln mellan de två olika spänningarna mäts med oscilloskopet till 30 grader. a) Rita ett visardiagram över de olika spänningarna i kretsen. b) Beräkna strömmen i kretsen. c) Beräkna r och L VÄXELSTRÖM ( ) En resistans är ansluten seriellt med en spole och bägge dessa komponenter är ansluten parallellt med en kondensator. Över parallellkopplingen ansluts en växelspänningskälla med effektivvärdet 25 V och frekvensen 75 Hz Komponentvärdena är: C = 220 uf L = 0,036 H R = 6 ohm Rita upp kopplingen med komponenter och deras impedanser. a) Beräkna spänningsfall över och strömmar genom samtliga komponenter. b) Rita visardiagram över samtliga strömmar. Använd strömmen genom motståndet som riktfas. c) Rita visardiagram över samtliga spänningar. Använd spänningen över resistansen som riktfas.
5 EFFEKTANPASSNING AV LYSRÖR ( ) R1 V1 C1 L1 0 I ett kök sitter en lysrörsarmatur. Lysröret kan i en elektronisk krets beskrivas som en resistor (R1) i serie med en spole (L1). Lysröret är kopplat till vårt elnät (V1, 230 V, 50 Hz). Mätningar visar att strömmen genom kretsen är 0,4 A och på en etikett står lysrörets effekt 30 W. a) Dimensionera en kondensator (C1) parallellt med lysröret så att cos = 0,9 för hela armaturen. b) Beräkna strömmen genom kondensatorn samt strömmen från elnätet (från V1) då kondensatorn är inkopplad. c) Rita ett principiellt fasdiagram (ej skalenligt) över de olika effekterna i kretsen VÄXELSPÄNNING ( ) En resistans, en kapacitans och en spole är anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 24 V (fasvinkel 0 ) och frekvensen 50 Hz. Impedanserna för komponenterna är: o resistansen är 14 o kapacitansen 6 o spolens impedans 9, cos = 0,8 d) Om dessa komponenter är parallellkopplade till spänningskällan, hur stor är strömmen genom resp komponent (storlek och fas)? Hur stor är totala strömmen från spänningskällan? e) Om impedanserna är seriekopplade och totala impedansen kopplad till spänningskällan, hur stor är spänningen (storlek och fas) över resp komponent? f) Rita ett visardiagram över strömmar resp spänningar i fallen ovan. g) Vad är komponentvärdet på kapacitansen resp spolens induktans och resistans?
6 VÄXELSPÄNNING ( ) I nedanstående krets har du en växelspänning ut från din funktionsgenerator i form av en ren sinusspänning med amplituden 7,2 V. Resistorn, R=1 kω, kondensatorn, C= 1μF samt L= 1,0 H. Spolens inre resistans, r, kan du försumma. a) Vid vilken frekvens får vi maximal ström genom amperemetern, A, och hur stor är strömmens effektivvärde då? b) Rita visardiagram för spänningarna (effektivvärde) (utspänningen från generatorn, spänningen över resistorn, spänningen över spolen samt spänningen över kondensatorn) vid frekvensen 100 Hz och bestäm spänningarnas storlek och fasvinkel mellan strömmen genom amperemetern och utspänningen från generatorn Svar till uppgifterna 1.4 a) U C =25 V, U R =23,6 V, U L =8.3 V b) c)
7 1.5 a) C=4,36 µf (Q C =72,4 VAr) b) I C =0,315 A, I elnät =0,145 A c) a) 160 Hz, 5,1 ma b) Språket i uppgiften otydligt U R =3,67 V 43,9 U C =5,84 V -46,1 U C =2,3 V 133,9 I= 5,1 ma 43,9 (spänningen fr funktionsgeneratorn referens, 0 )
8 8 2. TREFAS 2.1. Övningsuppgifter 2.2. Tentamensuppgifter 2.1. FASKOMPENSERING, TREFAS ( ) I en industrilokal med nätspänningen 400 V, 50 Hz, finns följande belastningar: 5 st asynkronmotorer som tar 4 kw vardera med effektfaktorn 0,8 72 lysrör á 36 W, cos = 0,6 symmetriskt fördelade på trefasnätet en trefasansluten ugn som drar 4 A per fas. Beräkna a) Sammanlagd aktiv och reaktiv effekt som lokalen belastar nätet med. b) Storleken på ett D-kopplat kondensatorbatteri för att faskompensera anläggningen till cos = 0,96. Ange kondensatorbatteriets reaktiva effekt samt kondensatorernas kapacitans. c) Beräkna linjeströmmarna före och efter faskompenseringen FASKOMPENSERING ( ) Belastningarna i en anläggning kan ses som en trefasig last på 400 kw, cos = 0.75 (ind), som matas via en trefasledning med huvudspänningen 10 kv. Lasten skall faskompenseras med ett kondensatorbatteri så att cos = 0.95 (ind) fås för hela anläggningen. a) Beräkna strömmen i trefasledningen före kompenseringen samt lastens reaktiva effekt. b) Beräkna hur stor reaktiv effekt som kondensatorbatteriet måste leverera. c) Beräkna kondensatorernas kapacitans/fas om batteriet är Y-kopplat. f = 50 Hz. d) Beräkna strömmen i ledningen efter faskompenseringen FASKOMPENSERING ( ) Till ett symmetriskt trefassystem är anslutet en symmetrisk D-kopplad belastning, som tar 3.0 MW totalt på alla tre faser och med effektfaktorn 0,85. a) Redovisa vad som måste göras för att höja effektfaktorn till 0,95. b) Med hur många procent sänker man strömmen i ledningarna? c) Med hur många procent sänker man effektförlusterna i ledningarna?
9 TREFASEFFEKTANPASSNING ( ) En fabrik får sin elkraft via en trefasig kraftledning med huvudspänningen 22 kv, 50Hz. Fabriken förbrukar dels reaktiv effekt och dels 2800 kw aktiv effekt. Strömmen på resp fas är 100 A. a) Skissa en bild över elanslutningen till anläggningen och markera ingående spänning samt strömmarna. b) Skissa ett diagram som visar de ingående effekterna. c) Beräkna de okända effekterna samt effektfaktorn. d) Faskompensera till cos = 0,95, vad blir kondensatorernas värde om dessa Y- kopplas? 2.5. EFFEKT OCH FASKOMPENSERING I TREFASNÄT ( ) Ett trefasnät med huvudspänningen 400 V, f=50hz matar följande (symmetriska) belastningar: En trefas värmeugn som förbrukar 20 A per fas. (Rent resistiv last) En trefas elmotor som är märkt 15 kva och cos φ=0,6 En trefas elmotor som är märkt 8 kw och cos φ=0,8 a) Beräkna den sammanlagda aktiva resp. reaktiva effekt som belastningarna tar från nätet. b) Beräkna den resulterande strömmen i varje fas. c) Ett kondensatorbatteri bestående av tre D-kopplade kondensatorer ansluts för att höja effektfaktorn till 0,95. Bestäm hur stor reaktiv effekt kondensatorerna skall leverera tillsammans. (du behöver inte räkna ut kondensatorernas värde) 2.6. EFFEKTMÄTNING ( ) L1 L2 L3 A W V L A S T N I ett 400/230V trefastnät vill du mäta på en symmetrisk last (en elmotor) enligt nedan. På motorns märkplåt står det att den ska dra 4 kva vid cos φ=0,8 vid denna koppling. Om det stämmer, vad ska voltmetern, amperemetern respektive wattmetern i så fall visa?
10 FASKOMPENSERING ( ) I ett snickeri finns en trefasmatad arbetsmaskin kopplade till elnätet (400/230 V, 50 Hz). som skall faskompenseras med ett D-kopplat kondensatorbatteri. Beräkna kondensatorernas kapacitansvärden om fullständig faskompensering önskas (cos φ = 1). Före faskompenseringen är P= 800 W och cos φ = 0, FASKOMPENSERING, TREFAS ( ) Till det svenska trefasnätet (50 Hz) med spänningen 400 V kopplas följande två symmetriska trefaslaster enligt nedan: o En Y-kopplad last bestående av resistans på 8 och induktans 8. o En D-kopplad last R= 6, cos = 0,35 a) Bestäm den från nätet totalt avgivna aktiva och reaktiva effekten som tas ut från nätet samt effektfaktorn. b) Lasten skall faskompenseras med ett kondensatorbatteri så att cos = 0.95 (ind) fås för hela anläggningen. Beräkna kondensatorernas kapacitans (de enskilda kondensatorernas värde) om batteriet är Y-kopplat. c) Beräkna linjeströmmarna före och efter faskompenseringen Svar till uppgifterna 2.2 a) 30,8 A, 353 kvar b) -221 kvar c) 7 µf d) 24,3 A 2.4 a) b) c) Q= kvar, S=3 811 kva d) C=10,95 µf (Q C,tot =1 665 kvar) 2.8 a) P tot = W, Q tot = VAr, cos tot =0,47 b) C=596 µf (Q C = VAr) c) I linje =30,1 A
11 11 3. ELSÄKERHET MM 3.1. Övningsuppgifter 3.2. Tentamensuppgifter 3.1. ELSÄKERHET ( ) a) Vilka faktorer påverkar hur stor personskadan blir av elektrisk ström (50 Hz nätspänning). b) Vilken är högsta utlösningsström en jordfelsbrytare för personskydd får ha? c) Vilken färg används för skyddsledaren (PE-ledaren)? d) Om du har nödig kännedom, vilka arbeten får du göra i en elanläggning? 3.2. ELSÄKERHET ( ) 0,5 p för varje korrekt svar, -0,5 p för varje felaktigt svar. Totalsumman på uppgiften 0 p. e) Vilka faktorer påverkar hur stor personskadan blir av elektrisk ström (50 Hz nätspänning). f) Vilken är högsta utlösningsström en jordfelsbrytare för personskydd får ha? g) Vilken färg används för skyddsledaren (PE-ledaren)? Om du har nödig kännedom, vilka arbeten får du göra i en elanläggning? Får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) i din elanläggning h) Byta en säkring av diazed-typ (vanlig rund propp )? i) Byta ut den slitna ojordade sladden till golvlampan mot en ny? j) Byta ut en jordad stickpropp mot en ny ojordad stickpropp? k) Byta ut en jordad stickpropp (som gått sönder) mot en ny jordad stickpropp? l) Byta ut ett jordat eluttag som gått sönder.
12 ELSÄKERHET ( ) Vad får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) göra i din elanläggning? (0,5 p för varje korrekt svar, -0,5 p för varje felaktigt svar, totalsumman på uppgiften 0 p) a) Byta en säkring av diazed-typ? b) Byta ut en ojordad stickpropp mot en ny jordad stickpropp? c) Byta ut en jordad stickpropp (som gått sönder) mot en ny jordad stickpropp? d) Byta ut ett jordat eluttag som gått sönder. e) Dra en kort bit kabel och installera ett nytt ojordat eluttag? f) Dra en kort bit kabel och installera ett nytt jordat eluttag? 3.4. ELEKTRISK SÄKERHET ( ) a) Vad får du som icke-behörig (men med så pass goda kunskaper att du vet vad du gör) göra i din elanläggning? b) Beskriv funktionen hos en jordfelsbrytare för personskydd och ange högsta märkutlösningsströmmen. c) När ger jordfelsbrytaren skydd och när ger den inget skydd? d) Vad påverkar hur stor skada ström genom kroppen medför och vilka situationer är särskilt farliga? 3.3. Svar till uppgifterna
13 13 4. TRANSFORMATORN 4.1. Övningsuppgifter 4.2. Tentamensuppgifter 4.1. TRANSFORMATORN ( ) En transformator är märkt 600 kva, 10,4/0,4 kv, Dyn, u z =10%, u r =2,8%. a) Beräkna primär och sekundär märkström. (huvudström vid märklast.) b) Beräkna kortslutningsresistansen, R 2k och kortslutningsreaktansen, X 2k, på sekundärsidan samt rita ekvivalenta schemat per fas för trefastransformatorn. c) Transformatorn ansluts till primär märkspänning och belastas med en resistiv Y- kopplad last med R L =0,322 för varje fas. Beräkna sekundärström, primärström samt sekundärspänning TREFAS TRANSFORMATORN ( ) Vid märkdata avger en transformator skenbar effekt på 40 kva. Transformatorn har vid märkdrift en angiven tomgångsförlust på 600 W och belastningsförlust på 800 W. Transformator belastas med 10 kw med en effektfaktor på 0.8 induktivt. Beräkna verkningsgraden för transformatorn ENFASTRANSFORMATOR ( ) Man mäter upp spänningsnivåerna på primär- och sekundärsidan på en enfastransformator vid tomgång till 800 V resp 200 V. Vid prov mäter man upp primärsidans impedans till 1 + j0.5 ohm och sekundärsidans impedanser till 5 + j1 ohm. a) Vilken omsättning har transformatorn? b) Vilken ström får vi på sekundärsidan om vi ansluter 200 V på primärsidan och kortsluter sekundärsidan? c) Vilken spänning ska anslutas på primärsidan för att vi ska få spänningen 300 V över en belastning på sekundärsidan och en ström på 100 A genom samma belastning. Vinkeln mellan ström och spänning över belastningen är Strömmen är den märkström som transformatorn är märkt med.
14 4.4. ENFASTRANSFORMATOR ( ) En 5 kva, 200/400 V enfastransformator för 50 Hz gav följande värden vid ett kortslutningsprov respektive tomgångsprov: U 2K = 17,5 V, I K =12,5 A, P FKM = 75W, U 0 = 200V, I 0 = 0,7 A, P F0 = 60W. Transformatorn märkbelastas då den är ansluten till ett 200 V nät. Beräkna sekundär utspänning (spänningen över belastningen) om lasten effektfaktor är 0,8 ind TREFASTRANSFORMATORN ( ) En trefastransformator är märkt 600 kva, 10/0,4 kv, u z = 5,3%. Enligt leverantören gäller för transformatorn: P F0 = 1000W, P FKM = 6900W. Vid ett tillfälle belastas transformatorn med 240 kw, vid märkspänning på nedsidan (U 2 = 0,4 kv) vid effektfaktorn 0,6 induktiv. Beräkna spänningen på uppsidan TRANSFORMATORN ( ) En enfastransformator är märkt 300 kva, 10/0,4 kv. Enligt leverantören gäller för transformatorn: P F0 = 350W (tomgångsförlusten), P FKM = 2400W (förlusteffekt vid märkström). Vid ett tillfälle belastas transformatorn med märkström (och med märkspänning) på nedsidan (U 2 = 0,4 kv) vid effektfaktorn cos φ=0,6 induktiv. Spänningen på uppsidan mättes till V. Beräkna R 2K, X 2K och u z (procentuella kortslutningsspänningen) TRANSFORMATORN ( ) En trefastransformator är märkt enligt data nedan. 100 kva Yyn 10/0,4 kv zk = 5,0 % 50 Hz rk = 1,0 % Sekundärlindningen har 100 varv per fas. d) Hur stor är transformatorns märkström på sekundärsidan? e) Transformatorns primärsida ansluts till ett starkt 10 kv-nät (primärspänningen konstant 10 kv). Sekundärsidan belastas med resistiv märklast. Beräkna polspänningen på sekundärsidan. f) Hur stora är de aktiva förlusterna i transformatorns lindningar vid de förhållanden som anges i deluppgift b)? g) Beräkna transformatorns primära kortslutningsspänning.
15 TRANSFORMATORN ( ) En 2 MVA enfastransformator med märkspänningen 140 kv / 6.0 kv har lindningsresistansen R1 = 2 Ω resp R2 = 0.06 Ω och läckreaktansen X1 = 4 Ω resp X2 = 0.08 Ω. Tomgångsförlusterna har uppmätts till 10 kw. a) Beräkna kortslutningsresistansen R 2k och kortslutningsreaktansen X 2k. b) Beräkna storleken på den spänning U 1k som måste anslutas till primärsidan för att få märkström på sekundärsidan då denna är kortsluten. c) Beräkna verkningsgraden om transformatorns primärsida ansluts till märkspänning och belastas med halva märklasten då effektfaktorn är Svar till uppgifterna 4.3 a) 4 b) 9,7 A c) 3068 V 4.5 U 1 = V 4.8 a) R 2k =0,064, X2k=0,087 b) U 1k =840 V c)
16 16 5. ASYNKRONMOTORN 5.1. Övningsuppgifter 5.2. Tentamensuppgifter 5.1. ASYNKRONMOTORN ( ) En kortsluten asynkronmotor med poltalet 4 matas med en spänning från ett 50 Hz nät. Motorn avger 12 kw vid 1470 rpm. a) Beräkna eftersläpningen och motorns moment. b) Beräkna varvtalet om uttagen effekt ökas med 50 % och nätspänningen då sjunker med 5% KORTSLUTEN ASYNKRONMOTORN ( ) En trefas kortsluten asynkronmotor har följande märkdata : 30 kw, 400 V, cosφ = 0.85, 50 Hz, n = 970 rpm, η = 89%. c) Beräkna eftersläpningen och linjeströmmen till motorn om den är belastad med märkeffekt. d) Hur stort är varvtalet om belastningen är 100 Nm när motorn är ansluten till märkspänning? e) Vad händer med varvtalet om spänningen sjunker till 370 V men momentet fortfarande är konstant? Motivera svaret, men ingen utförlig uträkning krävs! 5.3. ASYNKRONMOTOR ( & ) En kortsluten ASM har följande data vid märkdrift: 400/230 V, 15 kw, 960 r/min, cos = 0.85, = 0.9 Motorn är belastad med märkmomentet. Beräkna: a) Bestäm motorns poltal och eftersläpningen vid märkdrift b) Beräkna motorns märkmoment c) Beräkna motorns märkström ( ) d) Beräkna varvtalet om nätspänningen (400 V) sjunker med 10 % och lastmomentet antas oberoende av varvtalet. ( ) e) I ett belastningsfall ansluts motorn till en arbetsmaskin vars lastmoment är 120 Nm. Motorns momentkurva kan anses linjär från tomgång till fullast. Beräkna eftersläpningen, varvtalet och effekten i driftpunkten. ( )
17 ASYNKRONMOTORN ( ) En gruva har installerat en sex-polig asynkronmotor för att driva en hiss. Vid ett tillfälle belastas motorn med 80 Nm. Statorn är D-kopplad och matas med 400 V, 50 Hz. Motorns eftersläpning vid ovan nämnda belastning är 5,0 %. Friktion försummas. a) Beräkna motorns asynkrona varvtal. b) Beräkna belastningseffekten. c) Ineffekten är 8350 VA. Bestäm effektfaktorn ASYNKRONMOTORN ( ) En kortsluten ASM har följande data vid märkdrift: 20 kw, 980 r/min, 400 V, 42 A i Y-koppling, cos = 0,85. Beräkna a) Bestäm motorns poltal, eftersläpningen samt verkningsgrad vid märkdrift? b) Beräkna motorns märkmoment om motorn är ansluten till U h = 400V och går i märkdrift. c) Vilken spänning skall motorn anslutas till om den skall D-kopplas? d) Beräkna varvtalet om belastningen är 100 Nm och motorn är Y-kopplad och ansluten till märkspänning? Momentkurvan betraktas som linjär i driftområdet Svar till uppgifterna 5.1 a) s = 2%, M = 77,95 Nm b) n s = 1449 rpm 5.3 a) p=6, s=4% b) M m =149,2 Nm c) d) n 2 =950,6 rpm e) 5.5 a) p=6, s=2%, =80,9% b) M m =194,9 Nm c) 230 V d) n=989,7 rpm
18 18 6. LIKSTRÖMSMOTORN 6.1. Övningsuppgifter 6.2. Tentamensuppgifter 6.3. Svar till uppgifterna
19 19 7. KRAFTELEKTRONIK 7.1. Övningsuppgifter 7.2. Tentamensuppgifter 7.3. Svar till uppgifterna
20 20 8. SYNKRONMOTORN 8.1. Övningsuppgifter 8.2. Tentamensuppgifter 8.3. Svar till uppgifterna
21 21 9. OSYMMETRISK LAST 9.1. Övningsuppgifter 9.2. Tentamensuppgifter 9.3. Svar till uppgifterna
22 LÖSNINGAR TILL ETT URVAL UPPGIFTER Ellära 1.2 VÄXELSTRÖM ( ) En resistans, en kapacitans och en induktans är parallellt anslutna till en växelspänningskälla med spänningen 12 V. Impedanserna för komponenterna är: resistansen är 14 ohm kapacitansen 6 ohm induktansen 9 ohm. Hur stor är den totala strömmen som levereras samt resp ström som går genom resp komponent? Rita ett visardiagram som visar inbördes storlek och vinklar för alla strömmar.
23 10.2. Trefas 23
24 FASKOMPENSERING ( ) Till ett symmetriskt trefassystem är anslutet en symmetrisk D-kopplad belastning, som tar 3.0 MW totalt på alla tre faser och med effektfaktorn 0,85. a) Redovisa vad som måste göras för att höja effektfaktorn till 0,95. b) Med hur många procent sänker man strömmen i ledningarna?
25 25 c) Med hur många procent sänker man effektförlusterna i ledningarna? elsäkerhet Transformatorn 4.2 TREFAS TRANSFORMATORN ( ) Vid märkdata avger en transformator skenbar effekt på 40 kva. Transformatorn har vid märkdrift en angiven tomgångsförlust på 600 W och belastningsförlust på 800 W. Transformator belastas med 10 kw med en effektfaktor på 0.8 induktivt. Beräkna verkningsgraden för transformatorn.
26 4.3 ENFASTRANSFORMATOR ( ) a) Vilken omsättning har transformatorn? 26 b) Vilken ström får vi på sekundärsidan om vi ansluter 200 V på primärsidan och kortsluter sekundärsidan? c) Vilken spänning ska anslutas på primärsidan för att vi ska få spänningen 300 V över en belastning på sekundärsidan och en ström på 100 A genom samma belastning. Vinkeln mellan ström och spänning över belastningen är Strömmen är den märkström som transformatorn är märkt med.
27 10.5. Asynkronmotorn ASYNKRONMOTORN ( ) P= rpm p = 4, f = 50 Hz a) s =? M =? s = 2% M = 77,95 Nm b) P ökar med 50% U minskar med 5% n s =?
28 28 U 2 = 0,95 * U 1 Andragrads ekvation, enbart n s är okänt. n s = 1449 rpm (eller 50,6 rpm). Kommentar. Då spänningen ändras kommer vi följa en annan momentkurva (figuren nedan till vänster) vilket gör att vid konstant moment kommer varvtalet sjunka då spänningen sjunker. Givet en viss spänning/momentkurva kommer ökad effekt innebära lägre varvtal för motorn (figuren nedan till höger)
29 5.2 KORTSLUTEN ASYNKRONMOTORN ( ) En trefas kortsluten asynkronmotor har följande märkdata : 30 kw, 400 V, cosφ = 0.85, 50 Hz, n = 970 rpm, η = 89%. a) Beräkna eftersläpningen och linjeströmmen till motorn om den är belastad med märkeffekt. 29
30 b) Hur stort är varvtalet om belastningen är 100 Nm när motorn är ansluten till märkspänning? 30 c) Vad händer med varvtalet om spänningen sjunker till 370 V men momentet fortfarande är konstant? Motivera svaret, men ingen utförlig uträkning krävs! Likströmsmotorn Synkronmotorn Osymmetrisk last
ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER
Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c
Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Roterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 3 ver 2.1 Laborationens namn Enfas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa
Självstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 214-3-17 Sal G36 Tid 8-12 Kurskod TSFS4 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter som
Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:
Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Mätning av effekter. Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor?
Mätning av effekter Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor? Denna studie ger vägledning om de grundläggande parametrarna för 3-fas effektmätning.
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 2015-01-15
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 015-01-15 Innehåll 1 FÖRORD... 3 TEORI... 3.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD...
Tentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2016-03-17 Rev 0.4.3 Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ELLÄRA... 3 1.1. Övningsuppgifter... 3 1.2. Tentamensuppgifter...
TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Föreläsning 1 i Elektronik ESS010
Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning
Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och ifyllda
Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med
Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj 2014 14:31
Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj 2014 14:31 Med risk för att verka dum. Jag har aldrig varit speciellt bra på detta med motorer (sysslar väl med det för lite).
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Lektion Elkraft: Dagens innehåll
Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft
Laborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Tentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.
Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2
Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Ellära. Ohms lag U = R * I. Ett av världens viktigaste samband kallas Ohms lag.
Ohms lag Ett av världens viktigaste samband kallas Ohms lag. Här anges sambandet mellan spänningen över en komponent, U volt, strömmen genom den, I ampere, och komponentens motstånd R ohm. Sambandet lyder:
Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-020 D11-0003510 1.0
Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-020 D11-0003510 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2011-05-18
Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Föreläsning 8 och 9. insignal. utsignal. Tvåport. Hambley avsnitt 5.5-6.1
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets med en ingångsport och en gångsport. Dess symbol är en rektangel med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger. Tvåporten
Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik
ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden
Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2011-02-14 1/23 Dagens
Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Elektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr 2012 11:36
Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr 2012 11:36 Jag har hittills mest sysslat med vanliga villainstallationer och inte något med motorer sedan skolan och har
Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk
Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej
Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn?
Räkna ut strömmen på en pump i en borra Postad av Tommy - 15 apr 2015 20:48 Finns det någon som kan förklara varför man inte kan använda formeln P=U I rotenur3 cosfi på en pump som sitter i en borrad brunn?
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Impedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
ELTEKNIK Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1 Inledning... 6 2 Elkraftsystemet... 7 2.1 Elnätet... 7 2.1.1 Elnätets historia...
a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Tentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
LABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår
Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 05-01-20 Skrivtid: 16.00-22.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: A. Gustafsson, M. Hamrin, L. Lundmark och L-E. Svensson Namn: Grupp:
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans
Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter
Multimeter och räknare Del 1: Multimetern 1 Multimeter 2 1 Multimeter - bakgrund Numera nästan alltid digitala Klarar av att mäta många storheter Mäter t ex spänning, resistans, ström, kortslutning, temperatur
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 7 Laborationens namn Namn Elinstallation Kommentarer Version 2.4 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används läroböckerna
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Sammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Elektroteknik MF1035 föreläsning 5
Tillståndsmaskin (Tillståndsdiagram) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar utveckling (För och nackdelar med elbilar) Framdrivning av elbilar och hybridbilar Seriehybrid
Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan 2015 07:23
Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan 2015 07:23 Hej! Jag gjorde lite tester på skillnaden mellan LED rör och konventionella rör. Ett vanligt 58 W lysrör inkl
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Elektronen och laddning
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren
Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas
Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)
insignal H = V ut V in
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.
Blixtrarna hettar upp luften så att den exploderar, det är det som är åskknallen.
STATISK ELEKTICITET Elektriciteten upptäcktes första gången av grekerna omkring 600 fkr. En man vid namn Thales upptäckte att när han gned en bit bärnsten med en tygbit, så drog bärnstenen till sig småsaker.
Fö 9 - TMEI01 Elkraftteknik Elektrisk kraftöverföring och personfaran
Fö 9 - TMEI01 Elkraftteknik Elektrisk kraftöverföring och personfaran Per Öberg 3 mars 2015 Outline 1 Tekniska utmaningar Matchning Distribution 2 3-Fas kraftöverföring Exempel på varianter Egenskaper
Grundläggande Elektriska Principer
Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE
Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring
Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring Christofer Sundström 22 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 1 Outline 1 Trefastransformatorn
Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.
1 INLEDNING Det här examensarbetet är utformat för att ge läsaren kännedom om begreppet lagerströmmar, samt förklara hur de olika högfrekventa lagerströmmarna uppstår vid frekvensomriktardrift av asynkronmotorer.
Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar
Frågor Elkraftberäkningar Elkraftsystem 2 Kapitel 6 6.1 Allmänt 6.2 Impedanser i ledningar 6.3 Kortslutningsberäkningar 6.4 Förluster och uppvärmning 6.5 Spänningsfallsberäkningar 6.6 Faskompensering 6.7
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att