Djupt vatten. Av Leif Schönbeck

Transkript

1 Djupt vatten. Av Leif Schönbeck

2 2

3 Inledning Innan man kunde gå till en sjömansförmedling för att sätta upp sig, måste man göra en del förberedelser och skaffa en del giltiga papper. 1. Ett giltigt pass. 2. Giltigt friskintyg utfärdat av sjömansläkare. 3. Godkänd lungröntgen(skärmbild). 4. Vaccinerats mot kolera, smittkoppar. 5. Godkänd wassermantest,-mot veneriska sjukdomar. 6. Medlemsintyg från svenska sjöfolksförbundet. När man var klar med detta, kunde man sätta upp sig på sjömansförmedlingen mot att man visade upp dessa intyg. Villkoren var att: om man mönstrade på i svensk eller nordeuropeisk hamn, fick man inte mönstra av någon annan stans med mindre att man varit ombord minst 12 månader, då fick man själv betala hemresan, efter 24 månader fick man fri hemresa. Om man mönstrade i utomeuropeiska hamnar kunde man mönstra av var som helst där myndigheterna tillät. Uppsägningstiden var alltid 7 dagar ömsesidig. Man fick en avräkningsbok där anställningsvillkoren stod skrivna, även månadslön och eventuella tillägg, t.ex. utomeuropatillägg, devalveringstillägg redovisades i boken varje månad tillgodohavande efter skatteavdrag, inköp i slabbkistan, Skicka hem pengar via dragsedel etcetera. 3

4 Denna avräkningsbok kallades allmänt den blå. När man ville mönstra av, skrev man i den blå som även innehöll en sida som berörde uppsägning. Det var inte ovanligt att en fartygsbesättning innehöll 15 eller 20 olika nationaliteter, och eftersom man praktiskt taget bodde på arbetsplatsen, under ganska lång tid, var det mycket viktigt att ha en god sammanhållning ombord. Bra mat var också en viktig ingrediens liksom trivsamma hytter och fritidsutrymmen. 4

5 Kapitel 1 Ångfartyget SINGOALLA I juni 1958 gick jag till sjömansförmedlingen och satte upp mig, hade fortfarande en vecka kvar till Skolavslutningen, men jag hade bråttom att komma ut tillsjöss. Två veckor senare, efter att ha gått ut folkskolan, satt jag på förmiddagsropet när man ropade att Singoalla ville ha en mässkalle. Jag slog till direkt och lämnade in min ansökan. Jag visste ingenting om fartyg. Genast när jag fått klartecken skickades jag till sjömanshuset på badhusgatan i Helsingborg där fartygets befälhavare kapten Möller skulle möta mig och ge mer information om fartyget. När jag kom till sjömanshuset satt kapten Möller redan där tillsammans med fartygets stuert. Efter presentationen förklarade stuert att jag skulle ta med egna lakan, örngott och badlakan samt handduk. 5

6 Det var första och enda gången jag måste ha med mig egna sängkläder. Jag skrev i rullan, fick ut en sjöfartsbok med foto. Den hamnade genast i bakfickan, ville visa att jag var sjöman. Jag kom ombord i fartyget samma eftermiddag då hon låg i oceanhamnen och bunkrade kol. När jag kom upp för landgången mötte jag stuert som stod och väntade på mig. Han sa, ta ditt bagage och följ med mig, så ska jag visa dig till din hytt. Vi gick fram under backen längst förut, där visade han in mig i en liten dubbelhytt där jag skulle bo tillsammans med en tysk matros, Hytten var så trång att man knappt kunde vända sig i den. När du fått bytt om till arbetskläder kommer du tillbaka till byssan så ska jag visa dig vad du ska göra under resten av dagen. Stuert visade mig befälsmässen där jag skulle servera, sen visade han mig i vilka hytter jag skulle städa och när de var tomma. När han visat mig runt var det dags att duka och plocka fram till kvällsmaten. Avgången var satt till klockan Jag stod utanför befälsmässen när vi gick ut genom södra inloppet, morsan och farsan stod på kajen i oceanhamnen och vinkade. Då blev det lite fuktigt i ögonen. Jag stod kvar vid relingen såg att gestalterna på kajen blev mindre och mindre ju längre bort från hamnen vi kom. 6

7 Efter maten fick jag duka av och diska i en plastbalja som låg undanstoppad under soffan i befälsmässen, det fanns inte något pentry ombord.! Hon var ett koleldat ångfartyg, byggd 1913 i Helsingör. Hon mätte 75 meter, lastade ca 2500 tons, hade 3 lastluckor samt 3 stycken 2,5 tons bommar. Däcksmanskapet och jag bodde i dubbelhytter under backen, där fanns även manskapsmässen och ett tvättrum som endast levererade kallt saltvatten. Färskvatten fick pumpa upp från en handpump som fanns i närheten av befälsmässen midskepps. Sidan om pumpen satt ett ångrör avsett att värma vattnet med. Min hytt var allra längst fram under backen med styrbords ankare alldeles på utsidan, vilket alltid slog hårt mot skrovet vid dåligt väder, då var det så gott som omöjligt att sova på nätterna. En av eldarna var svensk, de andra två var, tillsammans med lämparen, finländare.! Min arbetsdag började kl 0600 på morgonen med att först städa och bädda kojerna i överstyrmans och förstemaskinistens hytter, som då var tomma, eftersom de gick 4-8 vakten. När jag var klar med deras hytter var det tid att duka fram till frukost i befälsmässen. Efter frukost var det dags att dra fram plastbaljan under soffan, pumpa och ånga vatten i en pyts, fylla baljan med varmvatten, diska och duka av bordet. Sen var det tid för tredjestyrmans och andremaskinistens hytter att genomgå samma behandling som 4-8 vaktens, dessa två gick 8-12 vakten. Andremaskinistens hytt tog längst tid. 7

8 I hans hytt, ovanför handfatet, fanns en tolvliters vattenbehållare som räckte nästan ända upp under däck, den behållaren skulle jag fylla med vatten varje morgon, och det var sannerligen ingen lätt uppgift. Jag fick balansera på en stol, med en vattenfylld pyts i ena näven och en kaffemugg i andra, det var precis där fanns utrymme att få in muggen mellan behållaren och taket, att sedan tömma vattnet ner i behållaren var ett konststycke. Den operationen tog ca en halv timme varje gång. När jag var klar med hytterna var det tid att duka till middag. Efter middagsdisken hade jag ytterligare två hytter kvar att städa, nämligen andrestyrmans och tredjemaskinistens, som gick 12-4 vakten. När detta var gjort kunde jag ta en liten rast tills jag skulle mala kaffe i byssan med en handkvarn. 8