Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Läkemedelsmässan 7 och 8 mars 2012 Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

2 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Christina Lindgren Överläkare Helsingborgs sjukhus Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef Skånes Universitetssjukhus

3 Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

4 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor

5 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

6 Vägen till rekommendationerna Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

7 Prioritera Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

8 Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker Barn?

9 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid 9

10 Tobaksbruk Stefan Willers, överläkare, docent Hälsoenheten och Lung- och allergikliniken, SUS Lund Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

11 Olika ambitionsnivåer i rök-avvänjningsarbetet Ambitionsnivå Lägsta Normal Högsta VÅRDPROGRAM TOBAK SKÅNE Vårdnivå Alla medarbetare Patientansvarig läkare - PAL Rökavvänjningssjuksköterska - RSK DIPLOMERAD Mer stöd och intensivare behandling ger bäst effekt Hälsoenhet (-er) Utförande Diagnos och erbjud hjälp Ge råd och informera Behandla frisk eller sjuk tobaksberoende patient Intensiv nivå Internat

12 Högprioriterade åtgärder 1 (av 10) vid rökavvänjning Prio 1: Kvalificerat rådgivande samtal ska ges till patienter som röker dagligen med följande diagnoser: Cancer, Depression, Diabetes Hjärt-kärlsjukdom, Lungsjukdom Schizofreni, Högt blodtryck Blodfettsrubbning, övervikt fetma Samt Vid amning Om operation ska genomgå Prio 1: Rådgivande samtal Gravida

13 Vilken metod ska man använda vid rökavvänjningen? Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

14 Viktiga delar i behandlingen 5 A ASK, ADVICE, ASSESS ASSIST & ARRANGE OCH MI Motiverande samtal 1. NRT 2. Varenklin 3. Bupropion OBS! Tobaksberoende är en återfallssjukdom Systematisk omhändertagande Kvalitetssäkring med uppföljning Rökfri!

15 Arbetssättet ger resultat! Rökavvänjning av hjärtinfarktpatienter vid Hälsoenheten, SUS Lund - Ideal samverkan= etablerande av rökslutarteam Antal hjärtinfarktpatienter vid Hälsoenheten, icke rökare slutat röka röker fortfarande Efter intervention var 66% rökfria vid 12 månaders-uppföljningen vid Hälsoenheten

16 Exempel på ideal samverkan Utbildning Personal på avdelning / mottagning önskar utökad hjälp för att kunna stödja patienten Telefonkontakt med Hälsoenheten för coachning Mödravård Centralen, MVC Fråga om levnadsvanor, Hälsosamtal Motivera / ordinera livsstilsförändring utifrån motiverande samtalsteknik Erbjud patienten stöd och hjälp Remittera mamman till rökavvänjare på vårdcentralen Hälsoenheten Specialistmottagning för rökavvänjning Remittera Om patienten önskar / behöver utökat stöd (mer komplex situation eller fler än två-tre riskfaktorer) remiss till Hälsoenheten, med verksamhet i Malmö och Lund, alternativt primärvården

17 Hur lyckas vi med vårt vårdprogram? Andel rökfria patienter (alla kategorier) vid 12 månadersuppföljning vid Hälsoenheten SUS Lund : ~36% 2011: 43%

18 Hur går det när inte den vanliga rökavvänjningen lyckas? Predictors avgör naturligtvis Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

19 Success rates in patients treated at Heart and Lung Center receiving varenicline during Self-reported abstinence % <3 Months 27.7 (N=59) 3 MONTHS 57.8 (N=26) 6 MONTHS 45.5 (N=33) 12 MONTHS 38.1*; 30.1** (N=64) Unknown 14.6 (N=31) (=Non-response) Total (N=213) (*N=168; ** Assuming that all non-responders had relapsed/ did not quit the 12 months result would be 64/213 i.e 30.1% Willers S, SRNT 2011

20 Framgångsreceptet Tobaksutbildning till anställda med ansvar för rökavvänjning i Region Skåne Målet är att det ska finnas RSK på varje enhet! Systematiskt omhändertagande enl vårdprogrammet Kvalitetssäkring med uppföljning av behandlingsresultat. Alltid stödsamtal från personal efter ev. förskrivning av läkemedel Bildande av specialiserade rökslutarteam vid särskilda tillstånd ex. cancer- diabetes- ortoped-lung ex KOL- Kärl-patienter, Reumapatienter

21 Otillräcklig fysisk aktivitet Leif Dalberg Ortopediska kliniken Skånes universitetssjukhus Lunds Universitet Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

22 Fysisk inaktivitet Ökar risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död. Metabola syndromet Cancersjukdomar som tjocktarmscancer och bröstcancer Artros

23 Fysisk inaktivitet, vår största hälsofara? *Cardiorespiratory fitness Copyright BMJ Publishing Group Ltd & British Association of Sport and Exercise Medicine. All rights reserved. Aerobics Center Longitudinal Study (ACLS): män, kvinnor; samband mellan riskfaktorer och för tidig död. Blair S N Br J Sports Med 2009;43:1-2

24 BMI, CVD-risk och fitness Church TS et al. Arch Int Med 2005 Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

25

26

27

28 Otillräcklig fysisk aktivitet < 150 minuter fysisk aktivitet i veckan på en måttlig intensitetsnivå alternativt < 75 minuter fysisk aktivitet per vecka på en hög intensitetsnivå eller en kombination där de intensiva minuterna räknas dubbelt

29 Rekommendationer vid otillräcklig fysisk aktivitet Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 3) Hälso- och sjukvården kan erbjuda rådgivande samtal till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 4) erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 8) Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram, i syfte att öka den fysiska aktiviteten efter avslutad träning, till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 10)

30 De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder

31 Kostnader (mkr) för vissa läkemedel i RS 2011 Diabetesläkemedel förutom insulin 38 Förbrukningsartiklar diabetes 110 Diuretika 22 Betablockerare 26 Kalciumantagonister 12 ACE-hämmare 11 Angiotensinreceptorblockerare 63 Blodfettsänkare 82 Summa 364 (10%)

32 Riskbruk av alkohol Mette Barth ST-läkare VC Vellinge Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

33 Alkohol, en levnadsvana som påverkar hälsan - på gott och ont! Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

34 Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar Generell alkohol politik Primärprevention Riskbeteende, ca Sekundärprevention i sjukvården Tertiär prevention Behandling i öppen eller sluten vård

35 Hur vanligt är alkoholproblematik i primärvården? Om man har 2000 patienter på sin lista så är >200 högkonsumeter av alkohol >300 berusar sig två gånger per månad eller oftare 75 är alkoholberoende Riskbruksprojektet/FHI

36 Och på sjukhuset? 7-49% av patienter som skulle genomgå elektiv kirurgi 14-38% av patienter som behövde akut kirurgi Tonnesen H et al, Br J Anaesth.2009 Mar;102(3):

37 15-25% av patienterna på akutmottagningen och 25-50% av patienterna som läggs in på traumacentra har nyttjat alkohol innan de skadade sig Soderstrom CA, J Trauma 2005 Sep;59(3 Suppl):s77-9

38 Resultat av screening för alkoholism för inlagda på Johns Hopkins-sjukhuset 1989: 25% prevalens på medicinkliniken 30% prevalens på psykiatrska kliniken 19% prevalens på neurologiska kliniken 12,5% prevalens på gyn/obstetriska kliniken Moore RD et al, JAMA Jan 20;261(3):403-7

39 Den samma undersökningen visade dessutom att sjukvårdspersonalen endast i 25-50% av fallen hade förstått att det fanns ett missbruk

40 Vad säger riktlinjerna? Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

41 Riskbruk av alkohol medför kraftig förhöjt risk för sjukdom, sänkt livskvalité och förtida död Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

42 Rekommendationer vid riskbruk av alkohol hos vuxna Hälso- och sjukvården bör Erbjuda rådgivande samtal till vuxna personer med riskbruk av alkohol (prioritet 4) Erbjuda webb-och datorbaserat rådgivning till vuxna personer med riskbruk av alkohol (prioritet 4)

43 Rådgivande samtal Dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera Eventuell komplettering med olika verktyg och hjälpmedel samt med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsåtgång minuter

44 Ett samtal om alkohol kan innehålla Återkoppling om aktuell alkoholkonsumtion och eventuella alkoholrelaterade problem Förtydligande av vad som utgör riskbruk av alkohol Information om skadliga effekter av riskbruk Diskussion kring fördelar med att dricka mindre Motivational enhancement Analys av risksituationer och copingstrategier Framtagande av en personlig plan för att minska alkoholkonsumtionen

45 Speciella grupper Gravida allt bruk av alkohol räknas som riskbruk (Rådgivande samtal prio 2) Riskbruk hos småbarnsförälder (Rådgivande samtal prio 3) Riskbruk hos personer som ska genomgå operation (Rådgivande samtal prio 3)

46 En månads preoperativ avhållsamhet från alkohol gav signifikant färre komplikationer efter kirurgiska ingrepp Tonnesen H et al, Br Med J 1999;318:1311-6

47 Högriskpatienter grupper för vilka riskbruk av alkohol är mer riskfyllt än för andra, och för vilka det är särskilt angeläget med stöd för att minska alkoholkonsumtionen

48 ung ålder (18-29 år) kronisk smärta depression/ångest schizofreni högt blodtryck blodfettrubbning övervikt/fetma hjärt-kärlsjukdom leverpåverkan hudsjukdom cancer

49 Vad innebär detta för mig? Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

50 Ta alltid upp alkohol som en levnadsvana som har inverkan på hälsan, liksom rökning, fysisk aktivitet och matvanor! Ett enkelt rådgivande samtal (brief intervention) är i regel tillräcklig behandling för riskbruk av alkohol.

51 Informera om att det finns webbaserade verktyg (t ex Tidig intervention gynnsamt! Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

52 Till sist. Var inte rädd för att ta upp alkohol i samtalet med patienten! Tre av fyra förväntar sig att du ska göra det och endast en av tio skulle inte vilja prata med dig om sina alkoholvanor. Nationella patientenkäten

53 Illustration: Sven Wåhlin Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

54 Ohälsosamma matvanor Staffan Lindeberg Distriktsläkare VC St Lars Lund Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder

55 Högprioriterade åtgärder (1-3 av 10) vid ohälsosamma matvanor (1) hos vuxna Prio 2: Kvalificerat rådgivande samtal (2) Vid hjärt-kärlsjukdom Vid diabetes, högt blodtryck, blodfettrubbningar, övervikt/fetma Vid schizofreni, depression/ångest Vid graviditet Prio 3: Kvalificerat rådgivande samtal (2) Till övriga vuxna (om de vill) 1) Skräpmat nästan varje dag, nästan ingen frukt/grönt etc.(0-4 poäng av 12 möjliga i 4 föreslagna frågor) 2) Dialog, anpassade åtgärder (vanligen teoribaserade),individuellt eller i grupp.

56 Indikatorsfrågor 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta, tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Dagligen (0 p) Nästan varje dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p)