Euron har ökat exporten. Stefan Fölster och Fabian Wallen Februari 2003

Transkript

1 Euron har ökat exporten Stefan Fölster och Fabian Wallen Februari 2003

2 Euron har ökat exporten - Exportens utveckling i euroområdet samt de övriga EU-länderna - Den första januari 1999 låste 11 EU-länder sina valutor till den gemensamma valutan euron. Såväl Danmark som Grekland deltog från starten i växelkurssamarbetet ERM 2, i vilket en bandbredd på +/- 15 procent tilläts. Två år senare låste Grekland sin valuta till euron. Både och valde dock från start att stå helt utanför valutasamarbetet. Den första januari 2002 infördes slutligen euron som legalt betalningsmedel i samtliga EUländer, med undantag för, Danmark och. En viktig fråga är nu om det redan i dagsläget, det vill säga fyra år efter det att euron infördes elektroniskt, går att se några ekonomiska effekter av EU-ländernas olika val av växelkurssystem. I tidigare empiriska studier av valutaområden har Andrew Rose, och flera forskare efter honom, funnit att en gemensam valuta har stora effekter på handeln mellan länder. 1 Dessa effekter syns också tydligt i diagrammet nedan som visar hur värdet av euroländernas interna handel har utvecklats jämfört med den genomsnittliga exporten till euroländerna från de EU-länder som valt att stå utanför, Danmark och. 2 Varuexport till euroområdet, värde Index 1998 = s internhandel Övriga EU-länders export till euroomr. SCB, National Statistics Värdet av euroländernas internhandel har vuxit med 29 procent sedan De övriga EUländernas varuexport till euroområdet har i genomsnitt vuxit med 22 procent. 3 1 Rose, Andrew K., EMU och svensk utrikeshandel, Svenskt Näringsliv, Vi har i denna rapport valt att använda ett ovägt genomsnitt då länderna bör ses som tre separata observationer av ett utanförskap. Ett vägt genomsnitt skulle emellertid ge ett ännu sämre resultat för de tre utanförländerna, detta då s export, som utvecklats sämst, är betydligt större än Danmarks och s. 3 Varuexporten, avseende mottagarland och avsändarland, publiceras månadsvis. Jämförelsen avser utvecklingen under perioden 1999 till 2002.

3 Att handeln inom ett valutaområde ökar på ett så tidigt stadium kan exempelvis bero på att den gemensamma valutan redan har sänkt de administrativa kostnaderna för att bedriva handel för företagen i euroländerna. Detta gäller inte minst småföretagen. En gemensam valuta ökar också externexporten Då euroländerna införde den gemensamma valutan i januari 1999 försvann växelkursrisken mellan dessa länder helt och hållet. Då ungefär hälften av euroländernas export idag går till andra euroländer innebär detta för många företag att det inte längre finns någon växelkursrisk kvar över huvudtaget. För svenska företag finns å andra sidan växelkursrisken i allra högsta grad kvar. Kostnaden för att försäkra sig mot växelkurssvängningar, i form av terminssäkring eller genom valutaoption, är betydande inte minst för mindre företag. För ett större företag är detta inte alltid något större problem, men för ett företag med ett tiotal anställda kan denna kostnad innebära att företaget väljer att inte investera för exportproduktion överhuvudtaget. Genom att eliminera denna kostnad innebär euron en omedelbar vinst för företagen. En vinst som dessutom kan ge incitament för en ytterligare expansion av företagets exportproduktion. De 12 euroländerna slipper valutarisker och valutakostnader vid den interna handeln, samtidigt som hamnar i ett sämre konkurrensläge. Denna mekanism innebär inte enbart att s export till euroområdet möter hårdare konkurrens. De europeiska småföretag som nu kan sälja till en mycket större internmarknad med mindre risker blir därmed också mer konkurrenskraftiga när det gäller export från euroområdet till resten av världen. Därtill kommer att en ökad handel mellan euroländerna skapar en ökad grad av specialisering inom euroområdet. Denna specialisering innebär direkta välfärdsvinster för euroområdets medborgare. Det land som har bäst förutsättningar för produktion av en viss vara/tjänst producerar även den varan/tjänsten. Dessa specialiseringsvinster gör dessutom euroområdet som sådant mer konkurrenskraftigt gentemot omvärlden, vilket i förlängningen innebär att den gemensamma valutan även påverkar externexporten positivt. Med den gemensamma valutan är priser inom euroområdet lättare att jämföra, vilket innebär att det blir svårare att ha skilda priser på olika marknader och till olika kunder. Detta leder till att priserna pressas nedåt, eller åtminstone att inflationen hålls nere på låga nivåer. Detta gäller inte minst de länder som i ursprungsläget har en relativt sett hög prisnivå. En lägre prisnivå innebär dessutom att exportpriserna sjunker i förhållande till omvärlden, vilket i sin tur stimulerar exporten till länderna utanför euroområdet. Värdet av euroländernas varuexport till länder utanför euroområdet har vuxit med 34 procent sedan Exporten från de övriga EU-länderna, det vill säga, Danmark och, till länder utanför euroområdet har i genomsnitt vuxit med 24 procent, det vill säga en skillnad på 10 procentenheter, vilket illustreras i diagrammet på nästa sida.

4 Varuexport till övriga världen, värde Index 1998 = Övriga EU-länders export till övr. värld SCB, National Statistics Exportvolymens utveckling Euroländernas totala exportvolym, det vill säga avseende såväl varor som tjänster och justerat för prisutveckling, har vuxit med 24 procent sedan första kvartalet 1999 och de övriga EUländernas export har i genomsnitt vuxit med 19 procent, det vill säga en skillnad på 5 procentenheter. 4 Index 1999:1 = Export av varor och tjänster, volym och övriga EU-länder Genomsnitt, Danmark, Storbr. Källa: SCB, National Statistics, Danmarks Statistik, Eurostat. Rensat för säsong Index 1999:1 = För s del skulle en exportökning på 5 procent, allt annat lika, innebära cirka 50 miljarder kronor, eller nästan 6000 kronor per person. Som jämförelse kan nämnas att de offentliga utgifterna för totalförsvaret uppgick till 45 miljarder kronor under Exportvolymen för varor och tjänster publiceras kvartalsvis i samband med nationalräkenskaperna. Jämförelsen avser perioden från första kvartalet 1999 till tredje kvartalet Vi har även här valt att använda ett ovägt genomsnitt då länderna bör ses som tre separata observationer av ett utanförskap. 5 Detta enligt Regeringens proposition 2002/03:1, Budgetpropositionen för 2003, Finansdepartementet.

5 Svaga valutor Självklart finns det en rad olika förklaringar till att exporten har utvecklats så olika mellan länderna. Säkerligen har de olika ländernas växelkursutveckling haft en viss betydelse. Euron har som bekant försvagats kraftigt under perioden. Men det har å andra sidan den svenska kronan också. Framförallt har den amerikanska dollarn utvecklats väldigt starkt sedan slutet på 1990-talet, även om en viss försvagning har skett det senaste året. Faktum är att såväl euron, den svenska kronan, den danska kronan och det engelska pundet har försvagats gentemot dollarn sedan januari Mest har den svenska kronan försvagats, närmare bestämt 10 procent gentemot dollarn och 4 procent gentemot euron. 6 Med tanke på att och har valt att stå helt utanför växelkurssamarbetet hittills, samt med tanke på att Danmark än så länge har valt att inte införa euron men däremot 95 Växelkurs gentemot USD Index jan 1999 = medverka i ERM 2, är det av intresse att lite närmare undersöka hur de olika ländernas export har utvecklats i förhållande till euroområdet. Svensk krona och svensk export svagast Damnark Källa: Ecowin Vid en ytlig anblick av den totala exportvolymen av varor och tjänster är det tydligt att euroområdet och Danmark har haft en betydligt bättre utveckling än de två övriga länderna. Den svenska exporten växte med 15 procent mellan första kvartalet 1999 och tredje kvartalet Motsvarande siffra för var 17 procent. I såväl euroområdet som Danmark har den totala exporten emellertid vuxit med cirka 25 procent. Svensk export har med andra Index 1999:1 = Export av varor och tjänster, volym, Danmark, och Danmark Rensat för säsong Källa: SCB, National Statistics, Danmarks Statistik, Eurostat ord utvecklats svagast av samtliga länder, och detta trots den svaga kronans realisation av svenska varor och tjänster. 6 Här jämförs den genomsnittliga växelkursen januari 1999 med den genomsnittliga växelkursen januari Diagrammet ovan illustrerar att ländernas valutor var som svagast gentemot dollarn under 2001, det vill säga ett högt indexvärde betyder en stor försvagning. 95 Index 1999:1 =

6 Den svenska exportutvecklingen kan delvis förklaras utifrån den rådande lågkonjunkturen och den svaga världsefterfrågan, i synnerhet avseende IT- och telekomtjänster samt teleprodukter. är som bekant relativt intensivt i produktionen av dessa varor och tjänster och har därför också drabbats något hårdare av den fallande efterfrågan än övriga EU-länder. Å andra sidan var det just exporten på dessa varor och tjänster som lyfte den svenska exporten under högkonjunkturåren 1999 och 2000, så argumentet håller inte fullt ut. Externhandel Enligt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat benämns euroländernas handel med varandra internhandel. Man skiljer alltså mellan varor och tjänster som fraktas mellan euroländernas nationella gränser för försäljning, den interna handeln, och varor och tjänster som fraktas från euroområdet till övriga världen, den externa handeln. De europeiska statistikmyndigheterna publicerar i dagsläget ingen utförlig statistik över tjänstehandeln avseende avsändarland och mottagarland. Det är därför väldigt svårt att jämföra de olika ländernas handel med Varuexport till övriga världen, värde Index 1998 = varandra avseende tjänster. Däremot går det att jämföra handeln med varor. 7 Danmark Under eurons första fyra år har värdet av euroområdets externexport vuxit med 34 SCB, National Statistics procent. Denna starka utveckling kan delvis, men inte helt, förklaras av den svaga euron. Den danska exporten, som också fått viss draghjälp av den svaga euron genom ERM 2, har vuxit med hela 37 procent. Motsvarande siffror för och är 23 respektive 12 procent. 8 Trots det faktum att den svenska kronan har utvecklats svagare än euron under perioden har den svenska varuexporten till länder utanför euroområdet utvecklats betydligt sämre än euroområdets externexport. 9 7 Statistik över varuexporten med mottagar- och avsändarland publiceras månatligen av respektive lands statistikmyndighet. Statistiken är inte inflationsjusterad. 8 Då den svenska varuexportstatistiken för december månad 2002 ännu ej har publicerats, använder vi här ett genomsnitt av årets första 11 månader. 9 Genomsnittskursen för den svenska kronan gentemot euron var 8,86 i januari Fyra år senare låg kursen på 9,23 kr per euro.

7 Internhandel En liknande utveckling kan skönjas då man jämför ländernas export till euroområdet. s internhandel har vuxit med 29 procent och Danmarks internhandel har vuxit med hela 39 procent. s export till euroområdet växte under samma period med 15 procent och den Varuexport till euroområdet, värde Index 1998 = s internhandel Danmark SCB, National Statistics svenska exporten till euroområdet växte enbart med 12 procent. Det är här tydligt att den gemensamma valutan har haft effekt. Euroländerna har försakat de länder som inte är knutna till euron till förmån för varandra. Danmarks export har säkerligen även här fått draghjälp av att valutan har varit, och fortfarande är, knuten till euron genom ERM 2. s externexport har vuxit snabbare än dess internhandel under de senaste fyra åren. Detta är en utveckling som delar. I ett läge där den västeuropeiska tillväxten har varit lägre än den i Nordamerika, Central- och Östeuropa samt Asien är detta i själva verket inte särskilt konstigt. Det finns heller inget fel i en fortsatt integration med länderna utanför euroområdet. Slutsatser Fyra år är vanligtvis en för kort tidsperiod för att göra en väl underbyggd statistisk jämförelse. Skillnaderna länderna emellan är likväl för stora för att ignorera. Euron har hittills varit en succé för såväl euroländernas externexport som internhandel. Genom att stå utanför valutasamarbetet går miste om export till euroområdet. Dessutom har euroområdets export till länder utanför euroområdet ökat mer än s under de fyra senaste åren, detta trots att den svenska kronan har utvecklats sämre än euron. Slutsatsen är tydlig. har förlorat på att stå utanför valutasamarbetet.