1(18) Basutredning för BIO-fjärrvärme. Juni

Transkript

1 KIMITOÖNS KOMMUN 1(18) LAMMALA VÄSTANFJÄRD Basutredning för BIO-fjärrvärme Juni 2010 PLANORA Oy Åbo Adress: PB ÅBO Tel/fax (02)

2 2(18) Innehållsförteckning: 1. INLEDNING ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME Fjärrvärme och lågtemperatursystem Fjärrvärme...4 Lågtemperatursystem / Närvärme Panntyper Oljepannor Biopanntyper Biobränslelager FJÄRRVÄRME i LAMMALA, VÄSTANFJÄRD Nuvarande uppvärmningsformer Fjärrvärmenät Reserveringar...9 Synergieffekter Värmeproduktion BIO-värmecentral Reserv- och topplasteffekt Miljöaspekter Bränslelager INVESTERING OCH FINANSIERING Fjärrvärmeanslutarens investering Värmeväxlare Anslutningsavgift Brukskostnader Värmebolagets investeringar Fjärrvärmenätet Värmecentral Finansiering Offentliga investeringsstöd Återbäring av mervärdesskatter Anslutningsavgifter Byggnadsskedets finansiering BRÄNSLEUNDERHÅLL Bränslenas prisutveckling Brännoljorna...15 Fasta bränslen Bränslebehov FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET Allmänt Jämförelsepris och lönsamhet Felmarginaler REALISERING BILAGOR: BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: BILAGA 5: BILAGA 6: ANSLUTARLISTA PANNEFFEKTER, BRÄNSLEN OCH FÖRRÅD INVESTERINGSPLAN PRELIMINÄR RÖRINVESTERING DETALJERAT ENERGIPRISKALKYLER PRISJÄMFÖRELSER FÖR FASTIGHETERNA

3 3(18) 1. INLEDNING Meningen med en basutredning för fjärrvärme är att fastställa ifall fjärrvärmeverksamhet kan påbörjas i området på en sund teknisk-ekonomisk grund. I utredningen kartläggs de fastigheter i området som kan anslutas till ett gemensamt fjärrvärmenät. Först kartläggs alla fastigheter i området, varefter man på basen av flödestekniska och ekonomiska kalkyler bestämmer vilken omfattning som är realistisk att förverkliga. I detta ingår en preliminär dimensionering och ruttplan för ett fjärrvärmenät Efter detta beräknas optimala panneffekter för en värmecentral på basen av de valda fastigheternas effektbehov och årliga värmeförbrukning. I samband med utredningen undersöks också bränsleunderhållet för att fastställa alternativa bränslen för värmeproduktionen, samt deras prisnivå. Beroende på vilka bränslen som finns tillgängliga planeras typ och utrustningsnivå för en värmecentral samt bränslelagrets storlek. På basen av förplaneringen gör man upp investeringsplaner för både värmecentral och nätverk, beaktande eventuella olika alternativ, tillgängliga offentliga stöd, kapital- och underhållskostnader samt driftkostnader. Då det tekniska utförandet samt investeringar och driftkostnader är fastställda uppgörs lönsamhetsberäkningar för verksamheten. Detta sker med hjälp av självkostnadskalkyler för fjärrvärmen, vilka jämförs med de potentiella anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader. I slutrapporten tar konsulten ställning till projektets lönsamhet och lägger upp preliminära rekommendationer om eventuellt förverkligande av planerna samt åtgärder för detta. Basutredningens uppgift är att ge uppdragsgivaren ett verktyg för fortsatta beslut om eventuell realisering av planerna. I implementeringsskedet fungerar basutredningen likväl kontinuerligt som vägledare framåt i projektet. Vartefter som uppgifterna och beräkningsgrunderna i kalkylerna blir bekräftade och nogrannare, då projektetet framskrider, uppdateras beräkningarna kontinuerligt för att ge grund för följande beslut.

4 4(18) 2. ALLMÄNT OM FJÄRRVÄRME 2.1. Fjärrvärme och lågtemperatursystem Värmen till kunden produceras i en värmecentral, där det kan finnas en eller flera pannor. Pannorna kan brukas med fast bränsle (BIO) eller med olja; tung brännolja (TBO) eller lätt brännolja (LBO). I vissa fall brukas även gas eller kol som bränsle. Värmedistributionen till kunden kan göra på tre sätt: fjärrvärmenät lågtemperaturnät Casaflex-nät Fjärrvärme I fjärrvärme cirkulerar hett vatten ( C) i ett fjärrvärmenät från pannorna i värmecentralen till fastigheternas värmeväxlare och återvänder avkylt (ca 50 C) till värmecentralen för att värmas upp på nytt. Fjärrvärmevattnet kan cirkuleras i två olika typer av nätverk, antingen i isolerade stålrör (allmänt fjärrvärmenät ) eller i sk. Casaflex-rör, som är isolerade rostfria rör.

5 5(18) I isolerat stålrör är fjärrvärmenätets tryck max 16 bar och temperaturfallet över 50 o C. I Casaflex-nätet är maxtrycket 25 bar, temperaturfallet över 50 o C. Casaflex finns att få i dimensioner DN20 DN100, vilket innebär att nätet kan överföra max 1400 kw effek. Casaflex levereras på rulle Lågtemperatursystem / Närvärme I ett lågtemperatursystem cirkulerar hett vatten (max 90 o C) i isolerat plaströr, sk. lågtemperaturnät, från värmecentralens pannor till fastigheternas radiatorer utan värmeväxlare. Fastigheternas varma bruksvatten produceras dock med värmeväxlare.

6 6(18) Temperaturfallet i ett lågtemperaturnät är ca 30 o C och maxtrycket 6 bar. Det största tillgängliga lågtemperaturnätet är 110 mm, vilket innebär max 800 kw överföringskapacitet Panntyper Oljepannor Oljepannor finns i många utföranden, som var och en passar till olika användningsändamål, från små pannor till enskilda fastigheter till större helheter. Typisk panntyp i fjärrvärmebranschen är sk. tubpanna, utrustad med en oljebrännare Biopanntyper De olika typerna av bioförbränning är roster-, fluidbädd- och förgasningsförbränning. De typiska effektklasserna för de olika typerna: Förbränning Minsta effekt, MW Typisk effekt, MW Fasta roster 0,01 0,05 0,5 Mekaniska roster 0,5 0,5-10 Svävbädd 1 > 10 Cirkulerande fluidbädd 7 > 20 Förgasningsförbränning 0,3 2-15

7 7(18) Rosterförbränning Rosterpannorna i dagens läge är till sin effekt typiskt under 10 MW. Rosterförbränning representerar traditionell förbränningsteknik. Rosterkonstruktionen beror på pannans storlek och typ av bränsle. Rosterkonstruktionerna kan indelas enligt följande: - fasta planroster - fasta lutande roster - mekaniska lutande roster - kedjeroster - specialroster, såsom avfallsförbränningsroster o.dyl. Fasta roster lämpar sig endast för förbränning av flis av god kvalitet. Stokers (skruvar) används endast i småskala pannor (under 0,5 MW), större enheter har dock byggts med flera paralella stokers. Trenden går emot att bruka mekaniska roster i allt mindre pannor. I rosterpannor avskiljs största delen av askan i form av bottenaska, varvid man i rökgasreningen kan använda multicykloner. Fluidbäddsförbränning Fluidbäddar har större egen elförbrukning än rosterpannor pga större fläktar. I processen avgår största delen av askan i form av flygaska, varvid rökgasreningen kräver effektivare, och dyrare, anläggningar. Fluidbäddsförbränning anpassar sig bra till mångbränslebruk. Problem har närmast varit murningarnas hållbarhet samt sintring av bäddmaterialet i samband med vissa träbaserade bränslen. Förgasningsförbränning Kräver styckebränsle av jämn kvalitet. I Finland finns endast några få förgasningsanläggningar, ty tillgången till bränsle av så jämn kvalitet är problematisk.

8 8(18) Biobränslelager De två allmännaste typerna av bränslelager är sk. stångskraplager och elevatorbottenlager. Teknologin för bränslelagret bestäms individuellt enligt värmecentralens placering och jordmån. Stångskraplager Stångskraplager kan delvis sänkas in i marken, varvid bränsleleveranserna sker med tippning eller med självavlastande släp. Om grundvattnet är nära ytan, är stångskraplager dock en dyr lösning. Ett annat sätt att bygga stångskraplager är att bygga det på ytan varvid bränslefordonet, utrustat med tipp eller självavlastare, backar in över stångskraporna. Då lagret sänks ner i marken kräver det inte så stor byggnad ovanpå markytan, då bränslebädden kan göras tjockare. Då man bygger på ytan måste lagrets areal, och därmed byggnadens storlek, vara betydligt större pga en lägre bränslebädd. Lagervolymen i ett stångskraplager är typiskt från 30 m 3 uppåt. Elevatorbottenlager Nedsänkt stångskraplager under byggnad (Kimito 2003) Sk. elevatorbotten byggs på markytan och deras minimivolym är 150 m 3. Denna lösning används då man av någon orsak inte vill gräva ner i marken, t.ex. då grundvattennivån är nära markytan, och då man behöver 150 m 3 eller större lagervolym. Elevatorbottenlager byggs på markytan (Bjärnå 2002)

9 9(18) 3. FJÄRRVÄRME I LAMMALA, VÄSTANFJÄRD I Lammala avgränsades omfattningen, efter en preliminär värdering, till huvudstråket, från gamla bankhuset till Silverringen. Den totala byggnadsvolymen för de 6 beaktade fastigheterna är cirka b-m³. Tre fastigheter, Brandstation-Kommunhuset-Biblioteket, är inkopplade i ett gemensamt sekundärnät, vilket lämnades intakt i detta skede. Silverringen har också ett eget internt nätverk på sekundärsidan. Specifika uppgifter om anslutarna i bilaga 1 Preliminär anslutarlista 3.1. Nuvarande uppvärmningsformer Uppvärmningen av fastigheterna sker i dagens läge med lätt brännolja. Det totala toppeffektbehovet för anslutarna är 0,38 MW. Inga direkta utbyggningsplaner på området stod att finna. Det totala värme-energibehovet för anslutarna är enligt beräkningarna, på statistiska grunder, cirka 676 MWh/a motsvarande totalt, verkningsgrader beaktat, ca l/a lätt brännolja Fjärrvärmenät Placeringen av värmecentralen i utredningsskedet är, enligt överenskommelse, tomten bakom Bankhuset. Läget är bra med tanke på bränsletransporterna, i utkanten av centrumområdet. Inkopplande av de nu tilltänkta anslutarna till ett gemensamt nätverk förutsätter en rörlinje på totalt ca 583 ka-m. Detta specifieras noggrannare i samband med detaljplaneringen Reserveringar Enligt normal kutym har man i den preliminära dimensioneringen gjort en ca 20 % tillväxtreservering i rördimensioneringen, för eventuella framtida behov Synergieffekter Då man bygger fjärrvärmenät, kan man ibland kombinera det med andra liknande jobb. I dagens läge installeras t.ex. fiberkablar allmänt i samband med fjärrvärmerören. Också telefon- och elkablar förekommer mycket. Samarbete gagnar alla parter, då kostnader kan delas, och bör därför utredas i implementeringsskedet. Synergieffekt: Fjärrvärmenätet åtföljs av el-, telefon- och två internetbolag (Kimito 2003)

10 10(18) 3.3. Värmeproduktion De totala panneffektbehoven för den beräknade omfattningen i Lammala är: Granskningsomfattning Toppeffektbehov Sommareffekt NULÄGET 0,38 MW 0,06 MW Specifika uppgifter om effekter och fördelning i bilaga 2 Fjärrvärmens panneffekter BIO-värmecentral Utgående från effektbehovsprofilen dimensioneras bio-pannans effekt så, att möjligast stor andel av hela årets externa energiförbrukning kan täckas med biobränslen. Effekttopparna är korta och har en sekundär betydelse, de kan skötas med hjälp av reservpannan vid behov. Detta innebär att en 0,3 MW BIO-panna utgångsmässigt är optimal. I detta fall är en panna av typ mekanisk roster bäst. Pannan kan bra köras ned till ca 10 % effekt, alltså ca 0,03 MW, sommartid. Pannstorleken är i denna klass aningen högre i förhållande till toppeffektbehovet, då dagens teknik ger möjlighet att köra på betydligt lägre effekter än med större pannor. I större pannor används i dimensioneringen normalt % av toppegffektbehovet, men i mindre pannor kan man applicera t.o.m. över 80 %. Detta i sin tur ger bra utgångsläge för eventuella utvidgningar i framtiden, och möjlighet att köra BIO året om. Man måste dock beakta, att verkningsgraden är sämre på låga effekter. Den driftansvariga värmecentralskötaren behöver i denna storleksklass inte inneha någon officiell kompetens. En konstaterad erfarenhet av dylika pannor räcker Begrepp: Värmecentral Värmekraftverk Kraftverk är en anläggning som producerar endast värme-energi innebär kombinerad produktion av el- och värme-energi (eng. CHP = combined heat and power) producerar enbart el-energi Reserv- och topplasteffekt Värmecentralen utrustas med en parallell oljepanna (lätt brännolja) på 0,4 MW. Denna reservpanna kan överta hela belastningen vid eventuella fel- eller servicesituationer. Resrvpannans effekt 0,4 MW är aningen överdimensionerat. Orsaken är, att prisskillnaden är marginell, och i praktiken är en effektiv oljepanna bra att ha framför allt i felsituationer Oljepanna täcker också automatiskt normala effekttoppar vid behov. Silverringens och Brandstationens pannor kunde vara bra att bibehålla för eventuella krissituationer.

11 11(18) Miljöaspekter Vid placering av värmecentralen bör man beakta bl.a. - Avståndet till närmaste bosättning bör vara minst 50 m - Bränsletransporterna skall helst ske längs huvudstråk, och i mån av möjlighet utom själva bycentrum - Topografin och gällande vindriktningar, skorstenens höjd. - Effektfördelningen i nätet, placering nära de största förbrukningsmassorna I övrigt är en anläggning av denna klass inte ett miljöproblem. Utsläppen är marginella med nutida förbrännigsteknik och rökgasrensning Bränslelager Bränslelagret dimensioneras normalt så, att volymen motsvarar minst fem (5) dygns behov vid toppeffekttider, för att räcka till även över t.ex. långa helger (jfr julhelgerna). Dessutom följer man normala standard volymklasser. I detta fall har bränslelagret dock dimensionerats bara för 3 dygn, då skötarna kommer att fungera lokalt. Ett 30 m³ bränslelager med tillhörande matningsteknik ingår i den tilltänkta sk. konttileveransen. Specifika uppgifter om bränsle behov och lager i bil. 2 Fjärrvärmens panneffekter INVESTERING OCH FINANSIERING Övergång till fjärrvärme innebär investeringar både för producenten och förbrukarna. I denna utredning har man granskat två olika förverkningsalternativ, fjärrvärme och lågtemperatursystem (sk. närvärme ). Den egentliga skillnaden mellan dessa system är temperaturen, fjärrvärme körs upp till 115 C, medan närvärmen hålls under 100 C. Den högre trycknivån i fjärrvärmesystemet förutsätter kompletta värmeväxlare i anslutarfastigheterna. I ett närvärmenät kretsar fjärrvärmevattnet direkt i fastigheternas radiatornät, och endast en värmeväxlare för varma bruksvattnet behöver anskaffas. Dock måste även en shuntkrets för uppvärmningen installeras, vilket i praktiken gör investeringen lika stor för fastigheten i fråga, t.o.m. högre. Från värmeproducentens perspektiv blir panninvesteringen i medeltal billigare, då tryck- och temperaturklassen på pannan sjunker. Denna skillnad är dock marginell i denna storleksklass. Närvärmenätet kan byggas med plaströr, vilket tidigare var billigare. I dagens läge har dock prisnivån för fjärrvärmerören sjunkit, som en följd av konkurrensen, vilket innebär att det inte är någon ide att bygga med plaströr längre. Fjärrvärmerör har bättre isolering och längre livstid. Dessutom innebär direkt inkoppling i de gamla fastigheternas radiatornät en risk för såväl producenten som för alla anslutarna, då en läcka i ett radiatornät innebär en krissituation för hela nätverket avbrott i värmeleveranserna.

12 12(18) De paralella beräkningarna för de två olika alternativen i denna utredning påvisar tydligt, att det inte är någon ide att gå in för ett lågtryckssystem i detta fall. Investeringen är i det närmaste lika stor, och det finns ingen grund för att bygga ett sämre system med samma peng. Man måste komma ihåg att en värmecentral, som skall garantera avbrottsfri värmekapacitet till kunderna i alla lägen, måste utrustas lika omfattande och tryggt, oberoende av själva pannans tekniska egenskaper. Detta är en sak som många gånger glöms bort i anskaffningsskedet Fjärrvärmeanslutarens investering Värmeväxlare Fjärrvärmeanslutaren måste investera i en värmeväxlare (se bilden nedan) för att kunna nyttja fjärrvärme. Värmeväxlaren fungerar som ett gränssnitt mellan fjärrvärmesystemet och fastighetens interna system, vilket inte tål fjärrvärmens höga temperaturer och tryck, och samtidigt som en distributionscentral vilken doserar värme-energi från nätet till fastigheten exakt så mycket som fastigheten behöver. Kostnaderna för värmeväxlarna är individuella. De måttbeställs enligt en uppgjord VVS-plan för varje specifik anslutare i fråga. Kostnadsnivån fluktuerar 10 25%, beroende på när (årsskiftet förmånligast) och i hur stora partier de levereras (samköp) Anslutningsavgift Den andra delen av anslutarnas investeringskostnader utgör anslutningsavgiften. Anslutningsavgiften baserar sig på en preliminär tariff och kundens effektbehov (vattenflöde). Anslutningsavgifternas mervärdesskattepliktighet har dispyterats om i åratal. Enligt högsta domstolens beslut kan värmebolaget själv inverka på detta enligt följande: 1. Om anslutningsavgiften är återbäringsbar, behöver ingen mervärdesskatt påläggas. I detta fall måste de inburna anslutningsavgifterna bokföras som långvarig skuld i bolaget.

13 13(18) 2. Om anslutningsavgiften inte är återbäringsbar, måste den påläggas mervärdesskatt i normal ordning. I de flesta fall har bolagen gått in för att avgiften är återbäringsbar, och därmed mervärdesskattefri. Detta beror på att normala kunder i ett fjärrvärmenät är bostadsaktiebolag o.dyl. som inte kan avdra betalda mervärdesskatter. Motsvarande har man i leveransvillkoren infört en klausul om att avkopplingskostnaderna, som uppstår då en kund säger upp sitt avtal, debiteras av ifrågavarande kund. I denna utredning har man dock beaktat anslutningsavgifterna inklusive mervärdesskatt, då projektet antagligen kommer att realiseras av ett litet företag, som kan ha problem med att ha en långtida skuld hängande i sin bokföring. De tariffenliga anslutningsavgifterna för fjärrvärme och närvärme har simulerats till samma nivå för anslutarna, oberoende av byggnadsteknik. Specifika uppgifter om respektive anslutares preliminära anslutningsavgifter i bilaga 1: Preliminär anslutarlista Brukskostnader Energiavgiften baserar sig på fjärrvärmeverksamhetens produktions- och underhållskostnader. Den är oavhängig av förbrukarens effektbehov. Energiavgiften fluktuerar i huvudsak enligt bränslekostnaderna. Energiavgiften bindes gentemot kunden normalt till olika index, beroende på bränsletyp. Grundavgiften är en fast, tariffbaserad årlig avgift, vilken baserar sig på kundens effektbehov. Grundavgiften faktureras normalt månadsvis i samband med energifaktureringen. Grundavgifttariffen binds normalt till räntenivån, skattekniska och andra fasta kostnader för verksamheten, samt eventuella ändringar t.ex. i lagstiftningen Specifika uppgifter om grundavgiften i bilaga 1 Preliminär anslutarlista och om energiavgiften i energipriskalkylen (bilaga 5) Värmebolagets investeringar Fjärrvärmenätet Fjärrvärmenätets investeringskostnader baserar sig på förverkligad prisnivå detta år. I investeringskostnaderna ingår allt material, montering och jordbyggnadsarbeten för fjärrvärmenätet samt energimätningscentralerna till respektive förbrukare. Fjärrvärmenätet byggs med svetsade, pre-isolerade fjärrvärmerör. Då investeringsstöd för fjärrvärmenätverk senaste tider har varit svåra att få, har vi inte beaktat några offentliga stöd i nätverksinvesteringen.

14 14(18) Den preliminära nätverksinvesteringen för fjärrvärme är i detta fall ca mvs 0 %. Av denna investering täcks med anslutningsavgifterna , varvid nettoinvesteringen är ca mvs 0 %. Specifika uppgifter om nätverksinvesteringen i bilaga 4. Fjärrvärmenätets rörlängder och i bilaga 3: Fjärrvärmeverksamhetens investeringar Värmecentral Värmecentralernas investeringskostnader baserar sig på en budgetoffertförfrågan från en av marknadsledarna i denna storleksklass. I kostnadsförslaget ingår en fullständig, fungerande värmecentral, inklusive grund- och byggnadskostnader. I investeringen beaktas 20 % offentligt bioenergi-investeringsstöd. Till oljeinvesteringar fås inga stöd, varken till en helhetsinvestering eller delinvestering. BIO-VÄRMECENTRALENS INVESTERING Investering, mvs 0% TE-stöd, 20 % Nettoinvestering (främmande kapital) Specifika uppgifter om investeringarna i bilagor 3: Investeringsplan för värmecentral och fjärrvärmenätverk Finansiering I Finland byggs fjärrvärme utgångsvis alltid på en sund ekonomisk grund, vilket är en av förutsättningarna för att kunna få offentligt investeringsstöd. Detta innebär att verksamheten skall bära sig själv ekonomiskt, inklusive kapitalkostnader och amorteringar, och ändå kunna erbjuda sina kunder värme-energi till ett konkurrenskraftigt pris. Fjärrvärmeprojekt är typiskt investeringsbetonade, framför allt bio-energiprojekt. Det finns dock vissa mekanismer som avhjälper en del av problemen med höga investeringskostnader Offentliga investeringsstöd NTM-centralens Företagsavdelning kan mot ansökan bevilja bioenergi-investeringsstöd, åt kommuner och aktiebolag, för byggande av en biovärmecentral som utnyttjar inhemsk energi. Stödet kan enligt gällande stadgar vara upp till 40 % av de godkända kostnaderna, men i praktiken för denna typ av projekt %. Staten har under behandling ett nytt bioenergipolitiskt stödpaket (allmänt risupaketti ), men vad det i praktiken kommer att innebära för denna typ av projekt i framtiden är ännu oklar.

15 15(18) NTM-centralens Arbetskraftavdelning kan i princip bevilja investeringsstöd för byggande av ett distributionsnät för distribution av inhemsk energi. Stödets storlek har varit ca % av de godkända kostnaderna, och förutsätter att projektet föder nya arbetsplatser. Stödet beviljas utgångsmässigt endast till kommunägda och byggda fjärrvärmenät, men i vissa fall har privata aktörer också beviljats stöd. Detta har dock varit mycket geografiskt betonat Återbäring av mervärdesskatter Betalda mervärdesskatter, som relaterar till anläggnings- och nätverksinvesteringar för skattepliktig verksamhet, återbäres. De måste dock beaktas i den byggtida finansieringen (kassaflödet) Anslutningsavgifter Med anslutningsavgifterna, som debiteras av anslutarna till fjärrvärmen, täcks normalt cirka % av fjärrvärmenätets investeringskostnader, i detta fall 40 % Byggnadsskedets finansiering Trots eventuella investeringsstöd och skatteåterbäringar måste man i byggnadsskedet i första hand själv finansiera kostnaderna, då återbäringar och stöd alltid betalas i efterhand. Före man startar projektet gör man upp en kassaflödesplan för att fastställa när och hur mycket finansiering behövs tidsmässigt. I investeringsstödsansökan förutsätts att en realistisk finansieringsplan finns. Då en privat lokal småaktör, som i detta fall, förverkligar denna typ av infrastrukturellt byggande, är det allmänt att ifrågavarande kommun agerar som borgensman för lånen. Detta kräver ett kommunfullmäktigebeslut. 5. BRÄNSLEUNDERHÅLL Ingen egentlig bränsleutredning gjordes i detta sammanhang, då man ungefär vet såväl tillgängligheten som prisnivån för de olika bio-bränslena i området. Som beräkningsgrund användes marknadsprisnivån, 18,00 /MWh för skogsflis Bränslenas prisutveckling Brännoljorna Brännoljornas pris har fluktuerat starkt redan en längre tid pga den världspolitiska situationen. Prisen för brännoljor har stigit kraftigt under pågående år, men även på ett längre perspektiv. Prisutvecklingen på längre sikt är dock omöjlig att förutspå exakt, då många faktorer inverkar på den. Redan en ytlig analys av prisutvecklingen under de senaste 4 åren påvisar dock en ständig ökning.

16 16(18) Fasta bränslen Prisutvecklingen för de fasta inhemska bränslena har traditionellt varit mycket moderat, men under de senaste åren aningen orolig. Detta har närmast att göra med utsläppshandeln. Gröna certifikat beviljas endast för träbaserade bränslen, inte för torv. Dessutom kräver torvförbränning inhandlande av utsläppsrättigheter om den totala produktionseffekten i ett och samma nät överstiger 20 MW. Detta innebar i Finland att de stora torvkraftverken började skaffa sig utsläppsrättigheter genom att åtminstone delvis övergå till träbränslen. Enligt normal tillgång / efterfrågan princip orsakade detta en prisstegring för träbränslen, framför allt i de områdena var det fanns torvkraftverk. Motsvarande innebar det å andra sidan också en liten prissänkning på torvsidan. Då det visat sig, att vinstförväntningarna i utsläppshandeln varit alltför stora, väntas en normalisering av såväl prisnivån som förhållandet mellan torv- och träbränslena ske under de följande åren förutsatt att inga dramatiska förändringar i t.ex. lagstiftningen sker. Typiskt för fasta bränslen är dock relativt stora regionala prisfluktuationer Bränslebehov Enligt beräkningarna är det årliga bränslebehovet i form av träflis ca l-m³, vilket motsvarar ca 40 traktorlass a 25 m³ årligen. Denna mängd bränsle finns tillgänglig i regionen. 6. FJÄRRVÄRMEVERKSAMHETENS LÖNSAMHET 6.1. Allmänt Lönsamheten för fjärrvärmeverksamhet granskas med hjälp av självkostnadspriskalkyler. Självkostnadspriset jämföres mot nuvarade uppvärmningskostnader för att fastställa fjärrvärmeverksamhetens konkurrenskraft. Självkostnadspriskalkylerna strävar till att beakta alla kostnader av verksamheten: - Kapitalkostnaderna beaktas enligt gällande räntenivå (2 %) och återbetalningstider: 30 år för nätverket 15 år för värmecentralen - Driftkostnaderna baserar sig på motsvarande anläggningars erfarenhet samt erhållna prisuppgifter för bränslen och el.. - Administrationskostnader avser närmast fakturerings- och bokföringskostnader - Underhållskostnader täcker servicekostnader i form av material och köpservice. De estimerade kostnaderna baserar sig på långtida erfarenhet från motsvarande verksamheter. Fastän underhållskostnaderna i början av verksamheten är nästan obefintliga (garantitid)

17 17(18) måste man beakta dem på längre sikt, och göra behövliga reservationer för framtiden. Typiskt för denna bransch är, att reparationerna är kostsamma då de kommer. Då måste det finnas ekonomiska resurser att tillgå. - Diverse kostnader avser bl.a. försäkringskostnader - Vinst. Enligt erfarenheter från motsvarande verksamhet, måste en liten vinst appliceras på priset för täckande av diverse kostnader på lång sikt. I detta fall brukades 5 %. Självkostnadspriset bildar tillsammans med vinsten ett minimi försäljningspris, vilket i det följande används som fjärrvärmens jämförelsepris Jämförelsepris och lönsamhet Vid fastställandet av anslutarnas nuvarande uppvärmningskostnader, som ett jämförelsepris mot fjärrvärmepriset, beaktas inga investeringskostnader för det nuvarande systemen. Jämförelsen sker i form av nuvarande direkta driftkostnader gentemot fjärrvärmepriset. Dessutom har specifika nuvarande prisnivåer för anslutarna inte erhållits, varvid jämförelsen avser statistiska referenspriser för maj (79,7 c/l, mvs 22 %) för oljans del och marknadsprisnivå (18,00 /MWh) för tränränslen. I jämförelsepriset beaktas en genomsnittlig verkningsgrad 80% för det nuvarande systemet, vilket eventuellt är för mycket. Gamla oljepannor har t.o.m. bara 50 % verkningsgrad, framför allt om de är dåligt omskötta. Jämförelseprisen (mvs 0%) för de olika kategorierna: Kategori Prisgrund Jämförelsepris (snitt) Lätt brännolja 65,3 c/l 81,59 /MWh Fjärrvärme, träflis 18,00 /MWh 71,80 /MWh Vid jämförelse måste även beaktas, att de nuvarande oljepannorna måste förnyas under motsvarande brukstid för en bio-värmecentral, vilket innebär en investeringskostnad vilken inte beaktats ovan. Enligt ovanstående kan konstateras, att fjärrvärme i Lammala har god lönsamhet. Den räntefria återbetalningstiden på investeringen för fastigheterna är i medeltal ca 10 år (utom Bankhuset), vilket är acceptabelt. Livstiden för en nutida värmeväxlare beräknas vara minst 30 år. Prisjämförelser för fastigheterna för de olika tekniska alternativen i bilaga 6. I dessa framgår även investeringskostnaderna (enligt en färsk budgetförfrågan) Felmarginaler En basutredning för fjärrvärme har alltid en viss felmarginal, då den till vissa delar alltid baserar sig på antaganden och värderingar. Av erfarenhet kan man dock konstatera, att felmarginalerna

18 18(18) har en tendens att kompensera varandra, varvid slutresultatet oftast ändå är i linje med utredningens resultat. Dessa framkommer och kan korrigeras före slutliga beslut om realisering av planerna. Såväl värmecentralsinvesteringen som nätverksbyggandet kan bli aningen billigare än beräknat i en upphandlingssituation. Detta förutsätter dock en ordentlig förplanering och professionell upphandling. Också fastigheternas värmeväxlarinstallationer kan fås betydligt billigare, om de planeras ordentligt och upphandlas kollektivt. Räntenivån är för tillfället låg, men ryktena förutspår en höjning i framtiden. Detta bör beaktas i prissättningen av fjärrvärmen (binda grundavgiften bl.a. till räntenivån) 7. REALISERING Eftersom beräkningarna påvisar att projektet har god lönsamhet rekommenderar vi realisering av planerna enligt följande: 1. Helst intensionsavtal med de blivande kunderna, för att säkerställa projektets framskridande. 2. Investeringsstödsansökan inlämnas omedelbart. Övrig finansiering säkerställes enligt behov. 3. Byggnadslovsansökan och tomtreservation omedelbart 4. Planering och upphandling av huvudkomponenterna efter semesterperioden, i augustiseptember. Enligt dagens uppgifter fås en bioanläggning av denna klasss med ca 3-4 månaders leveranstid, vilket förutsätter relativt snabba tag i upphandlingsprocessen. 5. Byggnadsbeslut och beställningar i september. 6. Ibruktagning, beroende på slutliga leveranstider, vid årsskiftet. 7. Alternativt skuffas ibruktagningen till hösten Johan Näse Planora Oy