FÅGLAR I VÄSTMANLAND Nr

Transkript

1 FÅGLAR I VÄSTMANLAND Nr

2 Fåglar i Västmanland Nr Årg 42, ISSN Fåglar i Västmanland utges av Västmanlands Ornitologiska Förening (VOF) och utkommer med 3-4 nummer per år. Pris 30:- per nr. Medlemmar erhåller tidningen utan särskild kostnad. Redaktör Christina Bredin Ansvarig utgivare Torbjörn Hegedüs Distribution Gunnar Niklasson Ulf Carlson Adress till FiV: c/o Bredin Bergslagsv Hallstahammar Medlemsavgift VOF Vuxna 120 kr Ungdom under 20 år 60 kr Familjemedlemskap 150 kr Plusgiro Tryck: PrimaTryck, Hallstahammar Västmanlands Ornitologiska Förening Föreningen är en ideell, obunden sammanslutning som verkar för att bevara ett rikt fågelliv och öka kunskapen om fågelfaunan i Västmanland. Sedan tillkomsten av Västmanlands Ornitologiska Förening (VOF) 1969 har fågelskydd spelat en central roll inom föreningens verksamhet. Inom styrelsen arbetar fågelskyddskommittén aktivt med flera konkreta projekt. Gruppen fungerar även som länk till myndigheter i frågor som rör fågelskydd. VOF arrangerar exkursioner och sammankomster och driver på olika sätt föreningens frågor samt informerar om föreningen och dess ståndpunkter. VOF är en del av Sveriges Ornitologiska Förening. STYRELSE VOF Ordförande Torbjörn Hegedüs, @telia.com Sekreterare Inger Kjellberg, inger.kjellberg@gmail.com Kassör Kjetil Jensen, kjetil.jensen@spray.se Övriga ledamöter Christina Bredin, christina@bredin.pp.se Ulf Carlson, ulf.carlson@gmail.com Elisabeth Evjen, elisabethevjen@yahoo.se Torbjörn Jansson, janbjorn@telia.com Jörgen Lindberg, jorgen.lindberg@lm.se Gunnar Niklasson, gunnarniklasson@telia.com Markus Rehnberg, allealle210@hotmail.com Roland Thuvander, r.thuvander@telia.com Omslag: Sångsvan Foto: Markus Rehnberg framsida Jörgen Lindberg baksida VOF på nätet: 2

3 INNEHÅLL Ordförandes spalt 5 Program våren Svanvåren är här 10 Fågelmässa i Strömsholm 12 Kallelse till Årsmötet 13 Västeråsläkaren som namngav Inventering fiskgjuse 16 Rapphönan 21 Krysslista Nattfågelövervakning 23 Artrallyt 26 Örngott vid Fagerön 31 Kungsörn Sverige 33 Fåglars mångfald 34 Riksinventering 36 Rovfågelsutflykten 37 Inhängt 38 Fågelklubbar i Västmanland 39 EFTERLYSNING Några personer som vill medverka till att tidningen innehåller det som våra medlemmar vill läsa om och hitta nya spännande inslag. Hör av dig till mig om du har lust att vara med och påverka innehållet i FIV. christina@bredin.pp.se Redaktören Efter tio år som redaktör för Fåglar i Västmanland har Jörgen Lindberg lämnat över till undertecknad. Vi tackar Jörgen för ett förnämligt jobb med tidningen. Det känns som en stor utmaning för mig att ta över som redaktör. Men jag tycker det ska bli riktigt kul och lovar att göra mitt bästa för att tidningen även fortsättningsvis ska vara minst lika intressant och läsvärd som tidigare. Hör gärna av dig till mig om du önskar något särskilt i tidningen. Och om du tagit en fin fågelbild skicka den gärna till mig så vi kan ta in den i nästa nummer. Jag har djur- och naturintresse sen barndomen, då jag ofta gick med pappa i skogen. När jag gick med som ledare i Friluftsfrämjandet på 70-talet var jag på min första fågelutflykt och bestämde mig därefter för att börja lära mig mer om fåglar. Sen blev det regelbundet utflykter med andra fågelintresserade till närliggande fågellokaler men även till Öland och Norge. En av mina mest minnesvärda fågelupplevelser i Västmanland är dvärgbeckasinerna som spelade i mörkret vid Rudöklippan i Asköviken. Plötsligen var dom runt omkring mig. Man såg dem inte men hörde och upplevde. Men det är minst lika kul att sitta vid frukostbordet och se en järnsparv i busken utanför. Eller att titta ut genom fönstret en vårkväll och få syn på en morkulla som går och pickar i gräsmattan. Nu har vi en härlig tid framför oss med alla flyttfåglar som återvänder och fyller naturen med härlig fågelsång. Christina Bredin 3

4 Sveriges första Fågelskådarmässa Andra året! Strömsholm april Leverantörer av kikare, kameror, böcker, friluftskläder m.m. är på plats. Föredrag av landets främsta fågelfotografer, konstnärer och ornitologer. Tävlingar, utställningar och fågelskådning. Välkomna! Program, vägbeskrivning, logi och annat se: w w w. f a g l a r i f o c u s. c o m 4

5 STADSPLANERING OCH FÅGLAR I Västerås byggs det nu för fullt, kanske främst vid Mälaren. På Lillåudden är det höga hus och en tät stadsmiljö, säkert härligt om man bor där med Mälarutsikt. Det går att från balkongen spana efter havsörn och kanske hitta sjöorrar under sträcktid. När området planerades fanns förslag på att skapa en levande miljö runt husen och även rädda grönytor och träd och att anlägga en mindre våtmark med mera. Av detta blev dock inget utan det blev som vanligt betong, asfalt och sterila gräsmattor. Vi i VOF lämnade förslag på att göra mer för fågellivet, och den planerade våtmarken vore perfekt nära stranden. Vi lyckades rädda träd vid ångkraftverket och ute på piren där smådoppingen och kungsfiskarna övervintrar. Det är en miljö som bör värnas i den nya betongdjungeln som nu sakta men säkert tar över. Nu är det tid för politiker att skriva in biologisk mångfald i stadsplaneringen och på ett bättre sätt skapa gröna kilar, våtmarker och skydda de fågelmiljöer vi har kvar. En bra åtgärd är dock det nya kultur- och naturreservat som skapats vid Gäddeholm. I år får vårt årsmöte en extra fin inramning då vi kommer att hålla det under fågelmässan på Westerqwarn i Strömsholm. Kom dit och upplev mässan och var med på vårt årsmöte och lyssna sedan på bra föredrag med bildvisning. Jag hoppas vi ses den 16 april klockan 14! Bästa fågelhälsningar Torbjörn Hegedüs Ordförande VOF Ny i VOF:s styrelse Inger Kjellberg, bor i Västerås och är sekreterare i styrelsen sedan i höstas. Mitt aktiva fågelskådande började för några år sedan. Jag har alltid velat veta vad jag ser och hör när jag är ute i naturen, men fåglar har ju ofta en förmåga att höras mer än dom syns och då är det inte så lätt även om man har fågelskivor hemma. Så småningom fick jag mer tid och då tänkte jag att vad kan var bättre än att rivstarta med en kurs? Passande nog fanns det en ornitologikurs på MDH i Eskilstuna. Kursen byggde till stor del på exkursioner så det var ett riktigt bra sätt att komma in i fågelskådandets värld. Mitt fågelintresse är mest inriktat på fåglarnas beteende och samspelet med naturen. En ny art som jag bara ser en kort skymt av på långt avstånd betyder inte så mycket för mig. Jag vill känna igen fåglarna omkring mig och kunna hitta till bra skådarplatser där jag kan njuta av fåglarna och naturen, gärna tillsammans med andra fågelvänner. Något jag bara sett på tv och väldigt gärna skulle vilja se i verkligheten är orr- och tjäderspel. Skäggdoppingarnas spel, som jag har sett på nära håll, var en riktig höjdarupplevelse. 5

6 Västmanlands Ornitologiska Förening Program våren mars - Ugglelyssnarvecka i hela landskapet Under hela veckan lördagen 12 mars till söndagen 20 mars hoppas vi att så många som möjligt ger sig ut och lyssnar och rapporterar det ni hör. Välkommen att följa med på de gemensamma utflykter som sker i flertalet kommuner på lördagskvällarna den 12 mars eller den 19 mars. Övriga kvällar arrangeras spontana ugglelyssningar. Vill du följa med på en sådan så kontakta den lokala klubben eller den kommunansvarige (läs mer på VOF:s hemsida Hörda ugglor under ugglelyssnarveckan rapporterar du på Artportalen eller till den kommunansvarige. Hörda ugglor kommer att redovisas dagligen under hela veckan på VOF:s hemsida. Kontaktpersoner i de olika kommunerna kommer att läggas ut på VOF:s hemsida. I de kommuner där det inte finns någon ansvarig utsedd sänds rapporterna till Sören Larsson, soren20@telia.com. Lördag 19 mars - Uggleutflykt Samling vid Bryggargården i Västerås för samåkning. Avfärd kl 17.00, åter ca Anmälan till Elisabeth Evjen Lördag 26 mars - Tur till tretåig hackspett Vi besöker skogarna runt Kolsva eller Färna för att se tretåiga hackspetten. Området inventeras årligen av våra ledare så vi har mycket stora chanser att få se den tretåiga. Även andra arter som tjäder, orre och järpe har vi chans att se. Samling vid Bryggargården i Västerås kl 06.00, i Kolsva vid OK-macken kl Vi beräknar vara åter i Kolsva kl 14 och i Västerås senast kl 15. Tag med varma kläder och fika/mat. Vid bilresa beräknas en kostnad på 16 kr/mil, vilken delas mellan deltagarna i bilen. Ledare Torbjörn Hegedüs, Västerås, Mikael Rhönnstad, Köping. Anmäl dig för påstigning i Västerås resp Kolsva: @telia.com Lördag 16 april - Årsmöte i Westerqwarn, Strömsholm Årsmöte kl därefter fika och kl föredrag. Läs mer om programmet på sid Foto Hans Klinga

7 Lördag 7maj - Fågelskådningens dag Detta är en riksomfattande aktivitet och vi ordnar den som vanligt i Asköviken. Det är ett samarrangemang VOF och Naturskolan Asköviken. Nytt i år är Fågeltornskampen. Asköviken Fågeltornet bemannat av ornitologer från VOF som visar fåglar och hjälper till med artbestämningar. Vi deltar även i Fågeltornskampen. Tjejskådare från Rapphönan Västmanland finns också representerade i tornet Vid Rastholmen, Rastis, finns möjlighet att testa nya kikare Fågelguidning. Start vid Naturskolans Hus avslutas vid fågeltornet Fågelguidning. Start vid Lövsta P-plats. Avslutas vid Lövstagömslet. Väg och spång anpassad för personer med funktionsnedsättning Grillen igång vid Naturskolans Hus för den som vill ta med något att grilla. Har du frågor om Fågelskådningens dag kontakta: Elisabeth Evjen, telefon : , E-post: elisabethevjen@yahoo.se Lördag 7 maj - Fågeltornskampen i Västmanland En kamp mellan våra västmanländska fågeltorn! Förhoppningen är att så många fågeltorn som möjligt bemannas med lag (även om inte någon förening finns där). Och vi deltar samtidigt i en fågeltornskamp mellan alla torn i Sverige och i Finland. Fågeltornskampen har genomförts i Finland under många år och nu deltar omkring 300 fågeltorn från den södra kusten ända upp till finska Lappland. Detta evenemang ger nästan lika mycket mediauppmärksamhet som den finska vinterfågelmatningsräkningen, framförallt blir det större fokus lokalt. Reglerna är enkla. De gäller att hitta så många fågelarter som möjligt från fågeltornet. Bjud gärna in lokala media för att ge fågelskådningen lite PR. Räkningen genomförs mellan klockan och lördagen den 7 maj Anmälan till Fågeltornskampen kan göras redan nu. Berätta om vem som deltar dvs namn på laget (förening, förening med flera fågeltorn och lag, eller hopsatt lag), var fågeltornet ligger samt kontaktperson med e-postadress. Detta kommer att presenteras på VOF:s hemsida någon vecka innan Fågeltornskampen i Västmanland. Skicka ett mail till jorgen.lindberg@lm.se för att anmäla ditt torn/lag/medlemmar. 7

8 Våren 2011 Program Rapphönan Västmanland Tjejskådarna har bytt namn till Rapphönan Västmanland. Vi träffas första tisdagen i månaden kl i Studiefrämjandets lokal Pilgatan 8C i Västerås. Alla fågelintresserade tjejer är hjärtligt välkomna. Rapphönorna deltar även i VOF:s ordinarie utflykter. Tisdag 1 mars - Innekväll med ugglor, spettar och flyttfåglar. Tisdag 5 april - Innekväll med vadare. Söndag 17 april - Utflykt till Hjälstaviken. Avfärd kl från Bryggargården. Tisdag 3 maj - Kvällsutflykt till Asköviken. Vi hoppas bl a på dvärgbeckasin. Avfärd kl från Bryggargården. Tisdag 7 juni - Kvällsutflykt till någon intressant lokal. Tid meddelas på hemsidan. Det kan bli spontanutflykter i maj-juni, så håll ett öga på VOF:s hemsida, rubrik Rapphönan. Till utflykterna ta med kikare, matsäck och varma kläder. Kontaktpersoner Rapphönan Västmanland: Elisabeth Evjen, , elisabethevjen@yahoo.se Sara Wändell, , sara.wandell@hotmail.com Hos oss tränar du efter ditt eget personliga program. Du får den behandling just din kropp och själ behöver. Vi erbjuder SJUKGYMNASTISK behandling, friskvård och rehabilitering till både privatpersoner och företag. Vi har vårdavtal med Västmanlands läns landsting. Du hittar oss i Kanalhuset i Hallstahammar. Ring oss gärna så får du veta mer:

9 Program Daglediga Inomhusträffarna på torsdagar i Studiefrämjandets lokaler Pilgatan 8C i Västerås startar kl och slutar efter ett par timmar. Du är välkommen utan föranmälan. När vi gör utflykter anmäl dig då till den som är kontaktperson för utflykten. Tider och utflyktsmål kan ändras. Anmäl dig senast dagen före så får du veta ev förändringar. Vi kan då lättare planera för samåkning. Den som samåker betalar fn 8 kr/mil till bilens ägare. Daglediga deltar även i VOF:s ordinarie utflykter. Våren 2011 Torsdag 3 mars - Innemöte kl Ugglor/änder. Lördag 5 mars - Örninventering. Torsdag 10 mars - Övre Föret, Uppsala. Bra lokal för diverse arter, t ex dagaktiva ugglor som hornuggla och jorduggla. Samling kl på parkeringen vid Vallby friluftsmuseum. Anmälan till Sten-Ove Sandell Torsdag 17 mars - Inget program. Torsdag 24 mars - Dagledigas ugglelyssning. Samling kl på parkeringen vid Vallby friluftsmuseum. Avslutning med rapportering och korvgrillning vid Sågdammen i Skultuna. Anmälan till Erik Westman Torsdag 31 mars - Innemöte kl Vadare. Tag med fågelguiden. Vecka dagarsresa till västkusten. Besök på Nordens Ark. För info ring Lennart Urby Torsdag 14 april - Innemöte kl alt utflykt till Fiholm. Sångare. Torsdag 28 april - Christer Svensk visar Naturskolan, Asköviken Samling på parkeringen vid Vallby friluftsmuseum. Anmälan till Britt Björkman Torsdag 5 maj - Båtutflykt till Ridön. Om båttrafiken kommit igång, annars annat program. För info ring Kerstin Jahnke Ons-to maj - Aggarön med övernattning. För info ring Lennart Urby Begränsat antal platser. Torsdag 19 maj - Vallby. Fågelinventering. Samling vid ingången till parken kl Torsdag 26 maj - Avslutning Björnön. Samling Björnöparkeringen kl Många medlemmar i Daglediga är engagerade i projektet för utsättning av pilgrimsfalkar i länet. Vill du veta mer eller har du fundering på något som rör dagledigas verksamhet, hör av dig till: Britt Björkman , Sten-Ove Sandell , Lennart Urby

10 Text: Christina Bredin Svanvåren är här Sångsvanens vårsträck genom landet sker i mars april då sjöar och fjärdar till stor del fortfarande är isbelagda. Stora flockar av sångsvanar samlar då ihop sig vid olika sjöar i väntan på att kunna fortsätta norrut. Speciellt känd är sjön Tysslingen i Närke där tusentals svanar kan beskådas varje vår. Högsta antalet förra året noterades den 10 april med 3363 st. I Västmanland är det främst i Svartåns översvämmade flöde som man kan uppleva tusentals svanar. Namnet sångsvan nämns första gången Sång- syftar på artens vittljudande rop. Arten Foto Jörgen Lindberg har också kallats för vild svan. Gunnar Brusewitz skriver att den poetiska uppfattningen om svanesången var att den var glad och förtröstansfull. Det berättas att när Sokrates vänner frågade honom om han oroade sig för döden, svarade Sokrates: Jag gör som den döende svanen jag fröjdar mig! Det fanns dock forskare, som i sin strävan att finna ett verklighetsunderlag för den romantiska vidskepelsen, påstod att svanen lät höra sitt klangfulla rop när han frusit fast i isen eller på annat sätt tillfogades smärta. Sångsvanen jagades ivrigt i Norrland på 1800-talet bl.a. genom att man satte ut rävsaxar åt dem i vakarna. Av skinnet gjorde man mössor och köttet åt man eller så skickade man det till en korvfabrik i Vadstena. Numera skyddar man svanarna. På grund av den intensiva jakten under 1800-talet minskade antalet sångsvanar drastiskt och fram till 1960 fanns uppskattningsvis endast 20 par kvar i nordligaste Lappland. Tack vare fridlysning och utplantering av svanar har beståndet sedan ökat kraftigt. Antalet häckande sångsvanar i Sverige idag torde vara närmare par. Svanvåren Från islossningen fram till första veckan i april genomströmmas Västmanland av sångsvanar på väg mot sina häckplatser i Finland och Ryssland. Svartådalen är en bra plats för mellanlandning och är klassad som en internationellt betydelsefull rastlokal för sångsvanar. Man kan se två till tre tusen svanar på en dag i Svartådalen. Förutom i Fläcksjön och Svartåns årliga översvämningar finns det alltid rastande sångsvan på de översvämmade fälten mellan Surahammar och Ramnäs, i Gussjön, Gorgen, Gnien, Lagårdssjön i Strömsholm och Sjömosjön i Arboga. Titta gärna på Artportalen Svalan för att få aktuella observationer. 10

11 Norrbottens landskapsfågel Sångsvanen häckar i mindre vatten på myrar och mossar och i mindre sjöar ofta långt upp i norr. Den har dock återtagit den utbredning i Skandinavien som den hade förra seklet, dvs ända ner till Skåne. Boet är ofta oerhört stort, speciellt på höjden, och det består av växtdelar som mest tas från sjöbotten. Den normala häckningstiden är i maj och juni men det förekommer att den börjar redan i mitten av april. Honan lägger 5-6 gulvita ägg som ruvas i 30 till 36 dygn. Ungarna lämnar boet efter bara några dygn men stannar hos föräldrarna oftast minst två månader eller till och med fram till föräldrarnas nästa häckning. De blir flygga i augusti-september. Om hösten lämnar svanarna sina häckningsplatser mycket sent. Flyttningen kulminerar i november eller december och sammanfaller ofta med isläggningen. Mindre sångsvan Varje år finns det ett antal av mindre sångsvan i de stora svanflockarna. Hur skiljer man ut mindre sångsvan från vanlig? Den är mindre, har kortare hals och en rundare kroppsform. Det gula fältet vid näbbroten är mindre än hos vanliga sångsvanen. Till skillnad från sångsvanen överväger den svarta delen alltid över den gula. Mindre sångsvan häckar i sumpmarker på den arktiska tundran. Den mindre sångsvanen i mitten på bilden har kortare hals och en rundre kroppsform än sångsvan. Jämför även näbben. Foto: Markus Rehnberg 11

12 Kom och möt vårfåglarna i Strömsholm april! Efter det enormt fina mottagandet av fjolårets fågelskådarmässa FÅGLAR I FOCUS, är vi glada att kunna hälsa dig välkommen till ännu en hyllningshelg för fåglar och fågelintresserade! Vi är självklart kvar i Strömsholms Naturreservat, men flyttar hela arrangemanget till Westerqwarns Restaurang och Konferens, där vi i fjol hade vår After Bird. Nu får vi allt under samma tak. Utmärkta utställningslokaler och förstklassigt café och restaurang i en unik och charmig gammal kvarnmiljö. Allt sammantaget kommer detta verkligen att förgylla våra utställare och besökares vistelse. I år har vi valt att lägga FÅGLAR I FOCUS i april istället för i maj. Vi tjänar två saker med detta: dels tror vi att tidpunkten bättre passar våra besökare, och dels Foto: Anders Geidemark är det helt enkelt betydligt mer fåglar att titta på från vår fågelplattform på Linnékullen vid Ladugårdssjön. Vi räknar med stora rastande flockar av gäss, svanar och andra sjöfåglar, och precis som i fjol hjälper rutinerade fågelskådare från Hallstahammars Naturskyddsförening till med tubkikare och artbestämning! Förutom många spännande utställare kommer vi att kunna presentera några av Sveriges främsta fågelfotografer, fågelkonstnärer och fågelforskare. Vi kommer också att ha en fototävling och en naturmålningstävling, där alla är välkomnna att delta med egna bidrag. Fritt inträde till utställningen. Föreläsningarna kostar 70 kr. Dessa föredragshållare kommer att uppträda på mässan: Peter Nilsson, världskänd fågel- och naturkonstnär ger två föredrag: En fågelmålares vardag och vision och En tavla växer fram. Han visar även ett 20-tal av sina tavlor. Terje Hellesø, mycket välkänd och omtalad naturfotograf från Norge visar två olika bildvisningar, Att fotografera fåglar och Annorlunda fågelbilder. Eva Stenvång Lindqvist från nätverket Rapphönan och författare till boken Börja skåda fågel berättar om sin bok och sin passion för fåglar. Niklas Aronsson, redaktör för Vår Fågelvärd och författare till böckerna Mata fåglar och Holkliv. Detaljerat program hittar du på vår hemsida: VÄLKOMMEN! Christer Andersson, Stefan Johansson, Anders Geidemark 12

13 Kallelse till Årsmöte Västmanlands Ornitologiska Förening Lördagen den 16 april 2011 i Westerqwarn, Mölntorp, nära Strömsholm. Årsmötet hålls på fågelmässområdet i samband med fågelmässan Fåglar i Focus Årsmötesförhandlingar. VOF bjuder på kaffe och macka efter årsmötet Föredrag av Niklas Aronsson, ny redaktör för Vår Fågelvärld och författare till Holkliv och Mata fåglar. Han berättar om myter runt holkar samt ger lite smakprov på Vår Fågelvärlds nya form och innehåll. Passa på och gå runt och besöka mässan i samband med vårt årsmöte. Gratis inträde för alla på mässan. Niklas föredrag är gratis (ord pris 70 kr)! Hjärtligt välkomna till årsmötet mitt i fågelmässan på Westerqwarn hälsar VOF:s styrelse Så här hittar du till Westerqwarn: Från E18 ta av vid trafikplats Sörstafors och kör väg 252 förbi Kolbäck mot Strömsholm. En km efter Kolbäcks kyrka ta vänster mot Westerqwarn. fyller 30 år! ETABL här handlar du med fågelskydd i fokus! håll dig uppdaterad på foto: R. Michelsson telefon: e-post: info@naturbokhandeln.se Sveriges Ornitologiska Förening Stenhusa gård, Lilla Brunneby 106, Mörbylånga 13

14 Västeråsläkaren som gav namn åt en uggla Text: Gunnar Lignell. Foto: Lillebror Hammarström Pärlugglan är en nordlig, barrskogslevande uggla, som troligen funnits med goda stammar i Sverige sedan mycket lång tid. Den har en cirkumpolär utbredning i de norra barrskogsregionerna i Europa, Asien och Kanada. I vårt land kan den betecknas som tämligen allmän häckfågel, även om häckningar vissa år beroende på gnagartillgången kan vara sparsamma. Vättehund kallades den ofta förr i folkmun. Den troddes höra till trollen och tillsammans med de andra nattliga djuren vara i tjänst hos det onda. Förtjänsten av att för första gången beskriva pärlugglan vetenskapligt tillfaller provinsialläkaren Pehr Gustaf Tengmalm, som verkade i Västerås i slutet av 1700-talet talets slut var en stor epok i den svenska naturvetenskapliga forskningen. Linné var naturligtvis föregångsman och banbrytare, men i hans fotspår kom många framstående naturforskare att gå. En av dem, dock till yrket läkare, var Tengmalm, som främst kom att intressera sig för ornitologin. Tengmalm föddes den 29 juni 1754 i Stockholm. Fadern, som hette Anders, var auditör, d v s jurist i krigsrätten där. Moderns namn var Helena Donner. Pehr Gustaf hade enligt hävdatecknaren Sacklén av naturen begåvats med lyckligt snille och utmärkt anlag för bokvett. Detta lyckliga snille förde Tengmalm via enskild undervisning 1772 till Uppsala, där han inskrevs som student vid Stockholms nation. Familjens ekonomiska villkor var dock inte lysande och det var med hjälp av farbrodern, som var järnhandlare i Uppsala, som Tengmalm fick möjlighet att studera. Han börjad med de klassiska vetenskaperna, språk och filosofi, och fortsatte sedan studierna med naturvetenskap och medicin. Ekonomin tvingade dock Tengmalm ut att konditionera d v s vara lärare i olika adelsfamiljer i Mälardalen. Han undervisade således både justitiekansler Liljenstråhles barn som de grevliga barnen de la Gardie. Under sin tid hos Pontus de la Gardie på Almare-Stäket samlade Tengmalm material till vår kanske äldsta lokalfauna. Den kom att publiceras i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar 1783 under titeln Ornithologiska anmärkningar gjorda vid Almare-Stäk i Upland återvände Tengmalm till Uppsala och utexaminerades vid den filosofiska fakulteten. Året därpå är han i Stockholm och skriver in sig för att studera kirurgi, som han avslutar med det kirurgiska lärobrevet Under några år på 1780-talet arbetar Tengmalm som läkare vid Gimo och Rånäs bruk i Uppland. Sin kontakt med forskningen släpper han dock inte, och den 14 juli 1785 promoveras han till 14

15 medicine doktor i Uppsala. En dryg månad senare, den 18 juli, anställs han till Fristadsläkare i Eskilstuna. Det är nu, efter en läroresa till England och Skottland på ett år, som Tengmalm den 23 oktober 1793 blir västeråsare. Vid en ålder av 39 år anställs han till provinsialläkarsysslan i Västmanland och med bostad i Västerås. Det är också detta år som han i Vetenskapsakademiens handlingar publicerar sin mest berömda uppsats om ugglorna och som ger honom en plats i naturalhistorien. Uppsatsens fullständiga titel är Utkast till ugglesläktets, i synnerhet de svenska arternas naturalhistoria. Kunskapen om fågelfaunan var vid denna tid fortfarande rätt bristfällig och Linnés Fauna Suecica, som kom ut i sin andra upplaga 1763, var långt ifrån fullständig. Andra än Linné fick ta hand om fåglarna och de övriga djuren. Linnés stora intresse livet igenom kom att bli botaniken. Tengmalm gör i sin uppsats en grov indelning av ugglorna i dels de som har uppstående fjädrar på huvudet, dels dem med slätt huvud. Han påpekar att självaste Linné inte hade riktigt klart för sig att hökugglan och pärlugglan var olika arter. Att det var så upptäckte Tengmalm bland annat när han som bruksläkare i Gimo vårdade brukspatron Lefebures naturaliekabinett. Tengmalms upptäckt och beskrivning av pärugglan ledde till att den gavs det vetenskapliga namnet Strix Tengmalmi. Det är först på senare tid som systematikerna har tilldelat pärlugglan sitt nuvarande latinska namn, Aegolius funereus. Aegolius är latinisering av ett grekiskt ord för uggla och funereus kommer av latinets funus, som syftar på död och begravning, naturligtvis som en anspelning på pärlugglans nattliga vanor och kopplingen till mörkrets makter. Namnet pärluggla används först av Retzius år 1800, men är troligen äldre. Namnet kan anses ge associationer till pärlbeströdda kläder. Länge hette den också i England Tengmalms owl, i Spanien Mochuelo de Tengmalm och i Frankrike Chouette de Tengmalm. Under sin tid som provinsialläkare i Västerås invaldes Tengmalm 1797 som medlem i Vetenskapsakademien. Han kom att publicera ytterligare två ornitologiska uppsatser i akademiens handlingar. En handlade om törnskatans biologi och den andra om de svenska doppingarterna. En ytterligare uppsats om blå kärrhöken refuserades av ämbetsmannen Gustaf von Carlsson och kom trots senare godkännande aldrig att publiceras. Lokalhistoriskt skrev Tengmalm en uppsats om en flicka i Svanå som nös flugor. Tengmalm rycktes bort i förtid. Endast 49 år gammal dog han den 17 augusti 1803 vid den rödsotsepidemi som härjade i Västerås. Ivrigt sysselsatt att vårda andra, säger Sacklén, försummade han att sköta sig själv och blev således ett offer för sjukdomen. Enligt uppgift hade han en svensk fågelfauna under utarbetande när han dog. Det är troligt att Tengmalm, om han fått leva längre, också skulle ha kunnat bidra till att sprida ljus över Västeråstraktens tidiga 1800-talsfauna. Källor: Ekblom Lars, Svenska fåglars vetenskapliga namn. Katrineholm Tyrberg Tommy, Svenska fåglars namn. VF supplement nr 24. Stockholm I övrigt bygger uppsatsen på en tidigare publicerad artikel i Vestmanlands läns tidning 3 mars

16 Inventering av häckande fiskgjuse Text: Lennart Waara och Roland Waara. Foto: Lennart Waara 16 Inventeringen i Köpings och Skinnskattebergs kommuner startade som ett projektarbete inom ramen för utbildning i inventeringsmetodik vid Uppsala universitet. Vår avsikt var och är att inventeringen skall genomföras systematiskt varje år för att få tidsserier som tillåter analyser av trender och förändringar. Fiskgjusen är viktig som indikatorart för miljöutvecklingen i våra vatten. Fiskgjusen är överst i näringskedjan. Minskningen av antalet fiskgjusar var en tidig indikator på DDT-gifterna i USA. Tack riktas till medlemmar i Hedströmdalens ornitologiska förening och Fiskgjuseprojektet som tipsat om bon och häckningar. Undersökningsområde: De två områdena representerar två helt olika häckningsbiotoper för fiskgjuse. Skinnskattebergs kommun (662 km 2 ) är en renodlad Bergslagskommun med stora skogar, vida myrmarker och många små sjöar vara en del är fiskfattiga. Hedströmmen flyter genom bägge kommunerna och kan i fallet Skinnskattberg förväntas vara viktig som näringskälla för fiskgjusen. Köpings kommun (607 km 2 ) är ett mer typiskt Mälarlandskap med stora odlingsmarker ädel- och lövträdsdungar och tallholmar. Närheten till Mälaren är givetvis viktig som källa för fiskgjusens näringssök även om både Hedströmmen och Arbogaån kan vara lämpliga för fiskefångst. Öarna i Mälaren som tillhör Köpings kommun har ej inventerats. Projektperiod: Maj-juli 2009 samt maj-juli Slutdatum valdes för att lyckad häckning definieras som stora ungar i bona vilket kunde beräknas handla om perioden kring mitten av juli. Specificeringar: Vi har undersökt samtliga av oss kända och till oss rapporterade botallar. Det innebär att vi inte bara undersökt häckningar utan också övergivna bon (intakta eller nedrasade). Avsikten med det var att också identifiera lämpliga tallar för eventuellt bygge av boplattformar inom ramen för Fiskgjuseprojektet i HOF. RESULTAT I nedanstående tabell sammanfattas resultatet av inventeringen 2009 och Om det finns en systematisk skillnad i framgångsrika häckningar i de mer näringsfångstrika områdena runt Mälaren jämfört med de mer fiskfattiga områdena i Bergslagen är för tidigt att konstatera. Men för 2009 kan vi konstatera 75 procent lyckade häckningar (häckningsförsök med minst en unge) i Bergslagen mot 80 procent i Mälarområdena. I Bergslagen har vi 1,5 flygg unge per häckning mot 1,4 i Mälarområdet. Inga dramatiska skillnader således. För 2010 är motsvarande siffror

17 100 procent i Bergslagen och 66 procent i Mälarområdet. En klar fördel för Bergslagen således. I Mälarområdet handlar det om så få bon att det kan vara tillfälligheter. Det måste följas vidare i kommande rapporter. Tabell 1: Sammanfattning av bo- och häckningsinventering av fiskgjuse 2009/2010 A-T = Skinnskattebergs k:n, 1-7 = Köpings k:n. Boplats Biotop Boträd Omkrets Bostatus Häckning 09 Häckning 10 A Skogshöjd Tall 1,84 m nedrasat - - B Sjökant Tall ej mätt naturligt ingen häckning nedrasat C Myrkant Tall 1,25 m förstärkt misslyckad nedrasat D Myrkant Tall grov naturligt två ungar E Myrkant Tall ej mätt naturligt två ungar två ungar F Myrkant Tall 1,05 m nedrasat - - G Myrkant Tall 1,1 m nedrasat - - H Myrkant Tall ej mätt naturligt två ungar två ungar I Myrkant Tall 1,48 m förstärkt ej bebott J Myrkant Tall ej mätt naturligt två ungar två ungar K Myrkant Tall ej mätt bo byggt två ungar två ungar L Myrkant Tall ej mätt naturligt två ungar två ungar M Myr Tall 2,2 m naturligt övergivet i år övergivet bo N Tallskog åkerfält Tall ej mätt nedrasat - - O Myrkant Tall ej mätt naturligt två ungar två ungar P Myrkant Tall ej mätt naturligt misslyckad två ungar Q Hygge Tall ej mätt naturligt Byggt 09 två ungar R Ö Tall ej mätt naturligt Fiskmås häck tre ungar S Myrkant Tall ej mätt naturligt? två ungar T Sjökant Tall ej mätt naturligt? två/tre ungar 1 Barrskogshöjd Tall 1,45 m nedrasat Odlingslandskap Tall ej mätt naturligt två ungar övergivet bo 3 Odlingslandskap Tall ej mätt naturligt misslyckad två ungar 4 Odlingslandskap Stolpe ej relevant naturligt två ungar två ungar 5 Udde Mälaren Tall 2,3 m naturligt en unge flygg nedrasat 6 Odlingslandskap Stolpe ej relevant naturligt två ungar nedrasat 7 Odlingslandskap Tall ej mätt naturligt? övergivet bo 17

18 I majoriteten av de undersökta bebodda och övergivna bona har valet varit en stor tall med fri inflygning. I ett fall kunde vi konstatera att ett övergivet bo inte länge hade fri inflygning eftersom omgivande tallar vuxit förbi botallen vilket sannolikt är bidragande orsak till att boet övergivits. I inventeringen har vi också kunnat identifiera mer ovanliga boplatsval som i betongpelare för linbana i två fall. Även i litteraturen finns redovisade ovanliga val av boplatser för fiskgjuse både i Sverige och New England och Florida som el- och kraftledningsstolpar, sjömärken, skorsten, enstaka fall av val av gran och ek, sten, parkerings plats belysning, torn m.m. NÄRINGSFÅNGST I tabellen visas troliga alternativt konstaterade sjöar för de undersökta boplatserna. Med trolig i tabellen avses att vi bedömt utifrån kunskap om sjöarna i området. Främst har försurade/fiskfattiga sjöar undantagits. Vi har dock inte kunskap om samtliga sjöar där ädelfisk inplanterats. Dessa kan utgöra viktiga sjöar för näringsfångst för fiskgjusarna. Ädelfisk är för vissa hanar är en viktig del i födan. Vissa grunda sjöar kan vara lämpliga på våren med ytgående fiskar men senare på sommaren när näckrosorna vuxit till och täcker stora delar av sjön gör den mindre möjlig som fiskesjö för fiskgjusen. Väderlek med stark blåst och krusad vattenyta gör det också svårt för fiskgjusen att fiska. Möjligen kan Mälaren med många öar också vid sådan väderlek erbjuda möjliga områden för fiske liksom val av andra sjöar i Bergslagen. Foto Lennart Waara Med konstaterad i tabellen avses att Mikael Hake (SLU) i sina undersökningar med sändarförsedda fiskgjusar visat vilka sjöar dessa hanar fiskat i. Tabell 2. Fiskeplatser för de undersökta boplatserna. Boplats Fiskesjö Trolig/konstaterad Avstånd boplats-fiskesjö * = sjö med inplanterad ädelfisk B Klockarbotjärn * 0 km Östra Skälsjön Trolig 1 km Storsjön Trolig 5 km C Nedre Vättern Trolig 3,5 km Dramboln * Trolig 1,5 km Skärsjön Trolig 1,0 km E Nedre Vättern Trolig 3 km Skärsjön Trolig 1,5 km H Långnälasjön Trolig 1,5 km Långsvan Trolig 4,5 km Vågsjön * Trolig 4,5 km Änten * Trolig 2 km 18

19 Boplats Fiskesjö Trolig/konstaterad Avstånd boplats-fiskesjö * = sjö med inplanterad ädelfisk I Krampen * Konstaterad 4,5 km / 63 % andel Iresjön Konstaterad 2 km / 11 % andel Hedströmmen Konstaterad 10 km / 8 % andel Hällsjön * Konstaterad 4 km / 5 % andel Stora Åsmund * Konstaterad 5 km / 3 % andel Norrtulingesjön Konstaterad 10 km / 3 % andel Långtjärn * Konstaterad 3 km / 3 % andel Stensjön * Konstaterad 3 km / 3 % andel J Västlandasjön Trolig 3 km Skedvisjön Trolig 6,5 km Rölen Trolig 5,5 km K Gryten * Trolig 1 km Sörsjön Trolig 2 km Vågsjön * Trolig 4 km L Klysen Trolig 1 km Råsen * Trolig 1,5 km Lilla Kedjen Trolig 5 km Flenasjön/Knäppmora Trolig 3 km M Storsjön Trolig 4,5 km Övre Vättern Trolig 6,5 km Haraldsjön * Trolig 5,5 km O Storsjön Trolig 3 km Övre Vättern Trolig 4,5 km Haraldsjön * Trolig 7,5 km P Hedströmmen Konstaterad 5 km / 39 %andel Korstjärn * Konstaterad 3 km / 15 % andel Ljustjärn * Konstaterad 6 km / 7 % andel Norstjärn * Konstaterad 6 km / 7 % andel Tattartjärn * Konstaterad 6 km / 7 % andel Sörmogen Konstaterad 6 km / 7 % andel Bysjön Konstaterad 6,5 km / 7 % andel 2 Mälaren Trolig 2 km 3 Mälaren Trolig 1 km 4 Mälaren Trolig 4 km 19

20 ANALYS En första viktig osäkerhet i undersökningen är givetvis om vi lyckats identifiera samtliga häckande par i de undersökta kommunerna. Vi har för 2010 identifierat fyra nya bon jämfört med 2009 varav ett inte innehöll någon häckning i år. I ett av fallen C - kan det vara samma par som efter misslyckad häckning förra året byggt ett nytt bo vid tjärnen. Vår bedömning är att det fortfarande kan handla om något/några enstaka par som undgått inventeringen. Det utgör dock inte något stort problem för slutsatserna eftersom vi har tillräckligt många bon för att med statistisk säkerhet kunna dra slutsatser. En andra osäkerhet handlar om antalet flygga ungar i de lyckade häckningarna. Eftersom vi valt att inte klättra utan spana på håll kan vi ha missat någon enstaka unge. I ett fall finns en liten osäkerhet T där rapportören inte är helt säker på om det var två eller tre ungar. Hur framgångsrika var häckningarna 2009? På 13 häckningar i inventeringen blev det 19 (eller 20 ungar beroende av om det är en eller två i bo 5) vilket ger en kvot på 1,46 alt 1,53 ungar per häckning. I inventeringen för häckningar 2010 har 14 häckningar givit 30 eller 31 ungar. Det ger en kvot på strax över 2,1. Jämför med 2009 ett mycket bra resultat. Kan det förklaras med att tillgången på födofisk varit bättre? Som jämförelse kan nämnas att det i rapporteringen från Västmanland till Riksinventeringen 2001 angavs 7 häckande par i Köping och 4 häckande par i Skinnskatteberg. Foto Lennart Waara Vi har konstaterat 5 häckande par i Köping (Mälarens öar ej undersökta) och 8 par i Skinnskatteberg ( Se Fåglar i Västmanland citerat ur H Ryttman 2004). En undersökningsfråga framöver är om det finns en systematisk skillnad i lyckade häckningar mellan Bergslagen och Mälaren med hänsyn till tillgång av lättfångad fisk? En preliminär slutsats från både 2009 och 2010 års inventering antyder inga tydliga skillnader mellan de olika områdena (Tabell1). En jämförelse av avstånd till närmsta fiskesjö och häckningsstatus visar idag inte heller på någon tydlig trend (Tabell 2). 20

21 Elin Dahlman och Karin Norén håller bandet när Sara Wändell klipper Tisdagen den 1 februari invigdes Rapphönan Västmanland med bandklippning och jubel. Rapphönan Västmanland är en lokal grupp under nätverket Rapphönan, som bildades i februari Initiativtagare är Gigi Sahlstrand, välkänd och mycket aktiv skådare. Rapphönan vänder sig till tjejer som vill satsa på sitt skådande. Det är ett fristående nätverk och medlemmarna förväntas även vara aktiva i lokala fågelföreningar. Rapphönans syfte är att vara ett aktivt forum för tjejer som är fågelskådare och därmed främja tjejers skådande. Rapphönan ordnar exkursioner, resor, kurser, guidningar mm öppna för kvinnliga skådare, där kunniga skådartjejer delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Men i första hand uppmanas alla Rapphönor att engagera sig i de lokala fågelföreningarnas aktiviteter. Rapphönor skådar i Skåne 5-8 januari. Text: Sara Wändell Under trettonhelgen begav sig ett gäng Rapphönor från olika delar av landet till södra Skåne. Det var jag från Västerås, en tjej från Skåne och sex från Stockholm. Vi tänkte njuta av snöfria marker och öppna vatten men vädret rår man inte över. Första morgonen när vi skulle åka iväg kom vi inte så långt förrän nattens snödrivor blev för höga. Det blev en promenad i byn där vi hittade en del småfågel och några glador som trotsade snöyran. Efter lunch blev vi utskottade Rapphönor i vintrigt Skåne och åkte då till Ystad och årskryssen började rulla in. Första dagen såg vi 32 arter, exempelvis kaspisk trut, bergand och grå- och sädgäss. Nästa morgon var det ljusare och blåsten hade lugnat sig. Under frukosten upptäcktes en av resans höjdpunkter, nio stycken rapphönor sprang förbi huset. Vi var åtta rapphönor inne i huset och under dagen hade vi besök av ytterligare en så vi var också nio stycken rapphönor. Det var som om de sprang förbi vårt hus för att säga hej. Dagen bjöd på fantastiskt väder med solsken och vid vårt första stopp såg vi bland annat alfågel, skrake, och havsörn. I Brantevik såg vi även skärsnäppor, kärrsnäppa och alfågel. Sedan började dimman rulla in och vår jakt på kornsparv blev resultatlös. Tre sorters gäss och sångsvan hann vi dock se innan dimman blev för tjock. Sista dagen åkte vi till nordöstra Skåne och Skälderviken, där fanns bland annat en matning i ett område som kallas för Sibirien. Där sågs tofsmes, svartmes och kungsfågel. Vi lyckades också se en vattenpiplärka som gick runt bland tången på sandstranden. Vi fick ge upp jakten på en svarthuvad mås eftersom avgångstiden för tåget närmade sig. På väg till tåget åkte vi förbi Ingelsträde där ett par storkar gav oss hopp om våren då de letade efter pinnar som var lämpliga för ett bobygge. Under våra tre dagar såg vi 66 olika arter och upplevde snöstorm, solsken, dimma och regn. En mycket lyckad resa som start på det nya året! 21

22 Krysslista för Västmanland 2010 Text: Jörgen Lindberg I nummer 4/2001, 1/2005 och 1/2008 presenterades en lista på antal arter som skådare har sett i landskapet. Det är nu dags att göra en aktualisering av denna lista som dateras 31/ Några väljer att publicera listorna på club 300:s hemsida och på VoF:s hemsida men många har valt att ha sina listor mindre offentligt. Listan är inte komplett. Din eller skådarkollegans artantal kanske saknas men ett försök har gjorts för att få till en så komplett lista som möjligt. En tanke kan vara att försöka presentera en reviderad lista i första numret vart tredje år enligt club 300:s regler, se Denna lista börjar på 210 arter och fler. I landskapet har det setts ca 325 arter. Nr Namn Ort 2010 Nr Namn Ort Karl-Gunnar Källebrink Fjärdhundra Ingrid Åkerberg Enköping Markus Rhenberg Västerås Torbjörn Dahlgren Hallstahammar Pentti J Tatti Västerås Gunnar Niklasson Kolsva Ralf Lundmark Västerås Mats Andersson Lindesberg Niclas Lignell Västerås Yngve Wiklund Ransta Håkan Johansson Skultuna Andreas Eriksson Surahammar Bernt Larsson Västerås Mattias Rudenvall Vedevåg Jörgen Lindberg Köping Jan Virking Västerås Ulf Carlson Hallstahammar Peter Ekelund Köping Lillebror Hammarström Köping Eva Johansson Fjärdhundra Mikael Hedman Västerås Tomas Haraldsson Fellingsbro Kjetil Jensen Västerås Anders Borgehed Västerås Per Eriksson Hallstahammar Weine Erlandsson Uppsala Leif Lejdelin Fagersta Gunde Persson Grythyttan Stefan Johansson Kolbäck Johan Södercrantz Uppsala Jan-Erik Malmstigen Frövi Peter Lundberg Lidingö Torbjörn Hegedüs Västerås Daniel Bremer Köping Roland Thuvander Gyttorp Tommy Oscarsson Lindesberg Anders Carlberg Nora Rune Berglinn Västerås Mikael Rhönnstad Köping Anette Berglinn Västerås Magnus Liljefors Lidingö Bo Askerin Västerås Bertil Rahm Grängesberg Thomas Harry Kolbäck

23 Text: Per Hedenbo Nattfågelövervakning i Västmanlands län 2010 Inom vår regionala miljöövervakning har Länsstyrelsen i Västmanlands län sedan 2003 drivit en nattfågelinventering. Den är inriktad på ett urval av arter, med tonvikt på våtmarker. Inventeringen utförs två gånger varje år under senvår/försommar i tio områden (se karta) av ett antal medlemmar i VOF. Nedan följer några resultat, främst från den senaste säsongen. Nattfågelinventeringen 2010 gav ett väldigt blandat utfall. Det totala antalet observationer var det lägsta hittills sedan starten 2003; 244 stycken. Flera arter förekom dock i normala eller höga antal. För en art hornuggla var utfallet det bästa någonsin. 22 kullar och 3 vuxna fåglar noterades i protokollen. Detta är det sammanlagda antalet noteringar för bägge räkningsperioderna, så en del kullar kan vara räknade två gånger. Summerar man istället de högsta värdena för varje rutt (max av period 1 och 2) blir antalet 17 kullar. För kattuggla var resultatet däremot ordinärt, 5 observationer av kullar och 18 av vuxna fåglar. Några arter var direkt fåtaliga Framförallt gällde detta näktergal och gräshoppsångare som bägge noterades i de lägsta antalen hittills, 117 respektive 11 st. (37 resp. 61 % lägre än föregående år). Minskningarna var relativt jämnt fördelade mellan de olika områdena. Trastsångare uteblev helt för andra gången sedan 2003, men här kan slumpen spela rätt stor roll eftersom antalet brukar variera inom intervallet 0-4 st. 23

24 Rördrom och kornknarr förekom liksom föregående år i normala antal. Vattenrall och småfläckig sumphöna föll tillbaka från fjolårets höga antal. För första gången noterades en vassångare under inventeringen och antalet arter blev högt. 13 st. av de 15 som ingår i protokollet förekom trots det låga antalet fågelindivider. När det gäller vädret under vår och försommar 2010 visar SMHI:s statistik för Västerås att maj var något varmare än normalt (11,3 mot normalvärdet 10,6 för perioden ), men månaden var framför allt mycket nederbördsrik. 79 mm regn föll under maj, fördelat på hela 17 dagar. Normal nederbörd i maj är 35 mm. Eftersom det förekom åska varierade förstås nederbörden en hel del över länet. Vädret i juni var mer ordinärt med medeltemperatur på 15,3 (normalvärde 15,4 ) och 41 mm nederbörd under 7 dagar (normalvärde 50 mm).det är väl inte otroligt att de låga antalen av bl.a. näktergal och gräshoppsångare åtminstone delvis hänger samman med det regnrika majvädret, genom att färre fåglar var aktiva och kanske också genom att det var svårt att hitta optimala inventeringsnätter. För gräshoppsångare var resultatet under period 1 (25 maj 5 juni) sämst och mycket lågt jämfört med Utfallet under period 2 (15-25 juni) var inte fullt så dåligt. Däremot var period 2 förhållandevis sämre än period 1 för näktergalen. Om man jämför data från Länsstyrelsens övervakning med regionala rapportkommitténs uppgifter om antal sjungande gräshoppsångare i landskapet Västmanland den senaste tioårsperioden är det en relativt likartad bild som framträder. I kommitténs material är trenden stigande från

25 till 2007, därefter har antalen varit betydligt lägre. Länsstyrelsens inventering gav det hittills högsta antalet observationer redan 2004, men 2007 gav nästan lika många. Därefter har det blivit färre observationer, med 2010 alltså som det sämsta året hittills. Enligt Svensk fågeltaxerings beståndsindex minskade gräshoppsångaren mycket kraftigt i Sverige mellan 1980 och 2000, men har därefter i stort sett legat stilla. Länsstyrelsens regionala övervakning av nattfåglar fortsätter även under 2011 parallellt med VOF:s inventering. På uppdrag av Naturvårdsverket startade dessutom under 2010 en nationell svensk nattfågeltaxering som leds från Lunds Universitet. Den nationella taxeringen ska omfatta samtliga observerade arter och utföras tre gånger per säsong (i mars, april och juni). På sikt kan det antagligen bli någon form av samordning mellan denna och Länsstyrelsens övervakning. Westerqwarn, Strömsholm april 2011 VÄLKOMMEN! Inventering av dagfjärilar ett trevligt sätt att hålla koll på sin miljö! Länsstyrelsen inbjuder till informationsmöte om nystartade Svensk Dagfjärilsövervakning. Projektledare Lars Pettersson från Lunds Universitet berättar. Tid: Tisdag 12 april kl Plats: Länsstyrelsen, Västra Ringvägen 1, Västerås Gillar du att vara ute i markerna? Bryr du dig om hur det går för det levande i Västmanland? Då kan du vara med i denna landsomfattande kampanj och göra en insats för den biologiska mångfalden. Du behöver inte vara expert - ett intresse för fjärilar räcker. Välkommen på mötet för att få mer information! För beräkning av fika anmäl helst ditt deltagande innan måndag 11 april till någon av följande:- Per Hedenbo, , per.hedenbo@lansstyrelsen.se Markus Rehnberg, , markus.rehnberg@lansstyrelsen.se 25 Foto Claes Eliasson

26 Artrallyt Det elfte västmanländska artrallyt anordnades den 15 januari. I år ställde 22 lag upp. Antal skådare uppgick till 67 stycken, härligt att så många ställer upp. Vädret i år var närmast perfekt, mulet 5-10 grader kallt. Reglerna var samma som förra gången, det vill säga man fick skåda fåglar i en valfri västmanländsk kommun mellan klockan till 15.00, sedan samling vid Westerkvarn i Mölntorp klockan för artgenomgång och prisutdelning. Det blev samma segrande lag i år Köping Clean-Up. Totalt observerades 68 arter. Bland det roligaste som sågs under dagen var lappsparv ny art, tretåig hackspett, kungsfiskare, smådopping, gråspett och lappuggla. VOF tackar alla som är med och gör detta till en sådant bra artrally som det har blivit och det är deltagarnas förtjänst, kanske är vi störst i Sverige, vi hoppas att alla återkommer även nästa gång år Tack för denna gång. Ulf Carlson Foto: Mats Dahlgren och Christina Bredin Köping Clean-Up är vana att hämta förstapriset i Artrallyt, men i år var det på vippen att Josefin & Co knipit priset. 26

27 Plats Kommun Lag Deltagare Arter 1 Köping Köping Clean-Up Jörgen Lindberg, Gunnar Niklasson, 44 Patrik Rhönnstad 2 Hallstahammar Josefin & Co Stefan Johansson, Josefin Norrman, 42 Monica Norrman, Thomas Norrman 3 Västerås 1:a femman Hannes Lignell, Ludwig Jonsson, 41 Markus Rhenberg, Pentti J.Tatti, Niclas Lignell 4 Västerås Kenograbbarna Tomas Gustavsson, Lars Dahlberg, 39 Leif Andersson, Jan Dahlbäck 4 Sala Salaligan Yngve Wiklund, Stefan Karlsson, 39 Kjell Eklund 6 Västerås Team Parus Kjetil Jensen, Torbjörn Hegedüs, 38 Bosse Eriksson 6 Västerås Aroskarlarna Erik Hansson, Zsombor Karolyi, 38 Nils Arvidsson, Anders Nylen 8 Hallstahammar Great Tits Per Eriksson, Lena Öling 37 8 Skinnskatteberg Lappland Sören Björklind, Leif Edberg Nora Näst värst i väst Roland Thuvander, Anders Carlberg, 34 Claes Dyst 10 Skinnskatteberg Gruvbusarna Lillebror Hammarström, Mikael Rhönnstad 34 Roland Waara, Lenart Waara 12 Hallstahammar Falcon Guld Ulf Carlsson, Ingrid Kruse, 31 Tomas Hedström, Christina Bredin 13 Hallstahammar Streptopelia Per Hedenbo, Lena Hedenbo, 30 Daniel Hedenbo 13 Hallstahammar Korplaget Torbjörn Dahlgren, Per Hagström, 30 Mats Dahlgren, Bertil Engström 15 Västerås Tommy och Joanna Tommy Ryding, Joanna Nilsson Hallstahammar Hummingbirds Monica Öhlander, Ulf Öhlander, 29 Kaj Engberg 17 Hallstahammar Det går ju så bra Christer Andersson, Catarina Pettersson Hallstahammar Team Hedvig Angelica Lindberg, Gunilla Andersson, 27 Gudrun Ek 18 Skinnskatteberg Hedmaffian Gudrun Eriksson-Lindgren, 27 Kristina Fernroth-Börjel, Sven-Arne Öhrn, Ronny Börjel 20 Köping Spettorna Gudrun Andersson, Barbro Jönsson Hallstahammar Bengt och Christina Bengt Hultin, Christina Hägglund Norberg Rosendal Svante Eriksson, Kristina Stålnacke, 25 Karin Lindberg, Bengt Lindberg. Josefin & Co som kom tvåa i artrallyt blev bästa Hallstalag och fick ta emot Pilgrimsfalken. Thomas Norrman, Josefin Norrman och Stefan Johansson med priset. 27