DOM l 1 4 Meddelad i Göteborg

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l 1 4 Meddelad i Göteborg Mål nr Sida I (7) KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg MOTPART Ombud: ur.kand. Finn Kronsporre Assistansjuristerna Östennalmsgatan 87 D Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 19 mars 2012 i mål nr , se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, SFB KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut den 16 mars Kammarrätten beslutar att sekretessbestämmelsen i 28 kap. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som lagts fram vid kammarrättens förhandling inom stängda dönar och inte tagits in i de1ma dom. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: karnmarratten.goteborg@dom.se Exped itionstid måndag - fredag.08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 2 Mål m YRKANDEN M.M. Försäkringskassan yrkar att förvaltningsrättens dom upphävs och att Försäkringskassans beslut den 16 mars 2011 fastställs im1ebärande att inte har rätt till assistansersättning. Försäkringskassan anför följande. Det framgår inte att bar ett varaktigt funktionshinder och hon tillhör därmed inte personkretsen i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, vilket innebär att hon inte kan beviljas personlig assistans enligt SFB. I det medicinska underlaget ges inte någon förklaring till symtombild, trots mycket omfattande utredningar. Det är den funktionshindrade som ska visa att ett varaktigt funktionshinder föreligger. ansvarige läkare har påtalat att hon har en överförbrukning av kodein, vilket kan bidra till såväl smärtproblematik, kramper, kognitiv påverkan som sluddrigt tal. Försäkringskassan hänvisar till vad den försäkringsmedicinska rådgivaren anför, vilken har yttrat sig på nytt i kammarrätten. anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Beviskravet för henne innebär att hon ska göra det sannolikt att hon har ett varaktigt funktionshinder. Hon använder inte kodein sedan fem år tillbaka. Hon har genom läkarintyg gjort det sannolikt att hennes funktionshinder är varaktigt. KammaiTätten har inhämtat ett sakkunnigutlåtande av docenten och överläkaren Lemrnrt Persson, specialist i neurologi/nervsjukdomar. Försäkringskassan har i anledning av saklrunnigutlåtandet hört sin försäkringsmedicinske rådgivare Kerstin Mattsson på nytt. Hon är specialist i bl.a. rehabiliteringsmedicin med imiktning neurorehabilitering samt i försäkringsmedicin.

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål nr Kammanätten har den 20 maj 2013 hållit muntlig förhandling i målet. Vid förhandlingen har gett in ett intyg av sin behandlade läkare, distriktsläkaren Tariku Teshale, daterat den 10 maj 2013, vari anges att vid provtagning inte har visat tecken på påverkan av lever- eller njurfunktion till följd av medicineringen och att det inte finns tecken på toleransutveckling eller missbruksbeteende samt att hon för närvarande är utan kodein. SKÄLEN FÖR KAMMAIUlÄ TTENS AV GÖRANDE Vid en tvåårsomprövning ska samtliga förutsättningar för rätt till personlig assistans prövas, vilket innebär att personkretstillhörigheten också kan omprövas. Frågan i målet är om omfattas av den personkrets som kan ha rätt till insatsen personlig assistans, vilken definieras i 1 LSS. Det är personkretsen i tredje punkten som är aktuell. För att tillhöra den personkretsen krävs det att personen har ett varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionshinder som uppenbart inte beror på 1101malt åldrande. Funktionshindret ska vara st011 och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Det är i första hand varaktigheten som ska prövas i detta mål. Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93: 159 s. 55 ff. och 169) framgår bl.a. följande. Personkretsen i tredje punkten omfattar personer med omfattande och varaktiga funktionshinder som uppenbru1 inte beror på nonnalt åldrade. Varken orsaken till eller ai1en av sjukdomen eller skadan, och inte heller den medicinska diagnosen, bör spela någon roll i sammanhanget. Funktionshindret ska ha en sådan km aktä.r eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livs01måden samtidigt. Funktionshindret ska vara varaktigt, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. I första hand syftar

4 KA,"f\1MARRÄ TTEN I GÖTEBORG Sida 4 Mål nr lagen till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket varaktiga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Utredningen i kammarrätten Lennart Persson anför bl.a. följande. har inte någon skada i någon led eller muskel utan har en smäiia av neuropatisk karaktär. Hon har utvecklat en reflektorisk muskelspänning i nacken som gett ett myofasciellt/lokaliserat muskelsmärtsyndrom som har utvecklat sig till ett generaliserat muskelspänningssymtom till följd av den regionala smärtan. Smärtlidandet har kommit in i en ond cirkel som är svår att bryta. Sekundät1 till det generaliserade smärttillståndet har hon vid ökad smärtbelastning tillkommande konversionssyndrom med muskelkramper, skakningar och svaghetssymtom. Den kroniska medicineringen med kodein torde inte vara medicinskt motiverad. En långvarig behandling med sådan medicin skapar abstinenssymtom. Om man har ett långvarigt användande av kodein blir kroppen beroende av det, vilket medför ökade smärtor och oro så snart medicinhalten sjunker i blodet. Det man då behandlar med kodeintillförsel är abstinenssymtomen, inte smältan. Hennes smärtkomponent bör därför behandlas på annat sätt. - Ett kliniskt aggraverande förlopp med ökande symtom och med successivt tilltagande utbredning av somatiska, neurologiska och psykiatriska symtom av den art som här föreligger kan med sakkunnig ledning till betydande del reverseras om mycket aktiva åtgärder sker under de första 1-2 åren av förloppet, men med kvarstående uttalade funktionshinder av nuvarande art och grad efter mer än 10 års förlopp och med den angivna problematiken är sannolikheten mycket ringa att det skulle ske en förbättring av hennes symtom framgent. Man måste däi för se nuvarande funktionsnedsättning som bestående. Det finns ingen fonnell förlamning av bål och extremiteter utan ett svårt invetererat generaliserat somatisk.neurologiskt smät1syndrom där individen fått ökande reaktioner på smä1ian med tillkommande uttalade psykiska funktionella/konversiva symtom vid accentuerad smät1belastning. Detta kroniska invetererade reaktionsmönster

5 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 5 Mål nr på smältan med åtföljande funktionshinder är huvudorsaken till assistansbehovet. Kerstin Mattsson anför bl.a. följande. har haft ett långvarigt beroende av opiater, vilka har en tillvänjande effekt och när halten sjunker i blodet kan det visa sig i muskelvärk, kramper, dam1ingar, nedstämdhet, trötthet, oro, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Dessa abstinenssymtom kvarstår så länge medicineringen fortsätter. behöver en längre tids nedtrappning av medicin i öppen eller sluten vård. Detta innebär en avvänjning med stöd av läkare under minst 2-3 månader. Först därefter kan en ny bedömning av funktionsfö1måga och aktivitetsförmåga göras och en ny behandlings- och rehabiliteringsplan upprättas. har ett långvarigt generaliserat smärtsyndrom med uttalade psykiska funktionella/konversibla symtom, men symtom bilden innebär inte automatiskt att behandlingsmöjligheter saknas framöver. Trots att de tidiga rehabiliteringsinsatserna har varit otillräckliga kan resultat nås i ett senare skede, framförallt om det finns en läkemedelsproblematik som bidrar till funktionsnedsättningen. Adekvat behandling innebär en total översyn av medicineringen med nedtrappning av centralverkande farmaka samt ställningstagande till annan smättbehandling, successivt ökad fysisk aktivering samt multimodal rehabilitering. Utfallet av behandlingen beror på om adekvat behandling ges och om kan tillgodogöra sig den. Det är viktigt att framhålla att somatisering inte innebär att. simulerar eller inbillar sin sina symtom.. har i nuläget ett långvarigt smärtsyndrom utan verifierbar bakomliggande allvarlig sjukdom eller avvikelse, vilket är positivt. Målet bör vara att genom en konstruktiv rehabilitering återfår möjligheter att delta i dagliga aktiviteter och uppnår en förbättrad livskvalitet. Hennes symtomproblematik kan inte anses behöva bestå under överskådlig framtid.

6 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 6 Mål nr Kammarrättens bedömning råkade ut för en trafikolycka 1999 och fick en whiplashskada. Besvären gav inledningsvis symtom i form av värk i nacke och domningar. Hon förbättrades under de första åren efter olyckan men därefter har nya symtom tillkommit, såsom kramper, utan att någon medicinsk förklaring till detta kwmat ges. Hon använder numera elrullstol och har assistans för att bl.a. sköta sin hygien och utföra andra vardagliga göromål. Funktionsförmågan är beskriven utifrån hennes egna och hem1es makes uppgifter. Beskrivningarna varierar, bl.a. vad gäller förflyttningsföm1ågan. Hon uppger själv via sitt ombud i januari 2011 att hon helt saknar egen förflyttningsförmåga medan det av joumalanteckningar från medicinkliniken, Sjukhuset i Varberg, i maj 2011 går att utläsa att hon kan gå kortare sträckor med levande stöd. Det framgår vidare att hon har en konsumtion av vanebildande läkemedel, som under flera år har föranlett påpekanden från helliles behandlande läkare. Lennart Persson anser att det har gått så lång tid att har fått ett varaktigt funktionshinder. Kerstin Mattsson anser däremot att aktiv rehabilitering i kombination med en total medicinöversyn samt nedtrappning av medicin under sakkunnig ledning kan leda till en förbättrad föm1åga för. Med hänsyn till Kerstin Mattssons specialisering inom rehabiliteringsmedicin anser kammanätten att hennes bedömning av rehabiliteringspotential har ett högre bevisvärde. Det har franlkommit delvis nya omständigheter i målet i kammarrätten som påverkar bedömningen av tillståndets varaktighet. Det framgår numera att flera av symtom kan vara förknippade med den omotiverade konsumtionen av centralverkande farmaka. Enligt Kerstin Mattsson kan en adekvat rehabilitering i kombination med en läkemedelsnedtrappning under sakkunnig ledning förväntas förbättra funktionsfönnåga. En ny bedömning av hennes funktionsförmåga bör ske efter att rehabilitering och medicilliledtrappning har skett. Mot denna bakgrund anser kammarrät-

7 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 7 Mål nr ten att utredningen i målet sammantaget inte ger erforderligt stöd för att har ett varaktigt funktionshinder. Hon tillhör därmed inte person.kretsen i 1 LSS varför överklagandet ska bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). fh1i 11 /1/1 /1 / Pe oye Sv nsson \./ \_/ EvaRömbo referent

8 Avdelning Meddelad i Göteborg Mål nr Enhet 2:6 Sida 1 (! KLAGANDE Ombud: an onsson VH Assistans Vasagatan Umeå MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 16 mars 2011, diarienr SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; LSS och socialförsäk.ringsbalken (2010:110), SFB nomslut Förvaltnirigsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet. Förvaltningsrättens inhibitionsbeslut från den 3 maj 2011 upphör därmed att gälla. Förvaltningsrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-1 <\ 00

9 Avdelning 2 BAKGRUND Sida är sedan september 2004 beviljad assistansersättning med 3124 timmar per sexmånadersperiod motsvarande i genomsnitt 120,5 timmar i veckan. Hennes diagnos är kroniskt smärtsyndrom efter whiplashtrauma och hon har tidigare bedömts tillhöra personkrets 3 enligt 1 i LSS. Någon tvåårsprövning har inte gjorts sedan beviljandet. I beslut den 16 mars 2011 ändrade Försäkringskassan inte sitt beslut som fattades den 28 januari 2011 att dra in assistansersättning från och med februari Som motivering till beslutet anförde Försäkringskassan bl.a. följande. Den tredje gruppen i I.SS personkrets omfattar personer som bar varaktiga fysiska eller psykiska funk:tionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behöv av stöd och service. De sammantagna medicinska underlag som tillförts ärendet och Försäkringskassans utredning styrker inte att de av uppgivna hjälpbehoven innebär att hon har ett varaktigt funktionshinder. Hon bedöms inte tillhöra personkrets 3 enligt I.SS och har inte rätt till assistansersättning. Förvaltningsrätten beslutade den 3 maj 2011 att indragningsbeslutet inte skulle gälla till dess att förvaltningsrätten slutligt prövat 171ålet.. Av motiveringen till Försäkringskassans grundbeslut den 28 januari 2011 framgår bl.a. följande. I utredning med och hennes make beskrivs ett omfattande hjälpbehov i den dagliga livsföringen. Ur läkarutlåtande om hälsotillstånd den 5 januari 2011 framkommer att.. är svårbehandlad, har värk över hela kroppen och att hon är utredd på olika instanser. Vidare framkommer att smärtbehandlingen inte har varit särskilt framgångsrik, trots att hon använder starka analgetika. Försäkringskassan bedömer dock inte att utlåtandena styrker några omfattande funktionsbe-

10 Avdelning 2 Sida I gränsningar. Ur senaste utlåtandet daterat den 5 januari 2011 framkommer att inte har några muskelatrofier. Försäkringskassan bedömer att det ur underlaget framkommit ett somatiseringssyndrom som bedöms kunna vara behandlingsbart, trots att behandling och vårdplanering saknas i nuläget. Ur remissvar MR hjärna den 17 februari 2005 framkommer att de inte har hittat några patologiska förändringar som talar för demyeliserande sjukdom. I remissvar CT balsrygg den 13 januari 2004 framkommer inget anmärkningsvärt. Ur utlåtande den 14 januari 2011 av arbetsterapeut Agneta Göranzon i Varbergs kommun framkommer att bar kvarstående funktionsnedsättningar efter en trafikolycka 1999 och har successivt försämrats så att hon nu, sedan 2004, är helt beroende av rullstol för förflyttning. Ur utlåtandet framkommer dock inte vilka funktionsnedsättningar hon har eller orsaken till dessa. Det framkommer inte heller några objektiva fynd, såsom eventuella muskelatrofier, utan utlåtandet bedöms helt bygga på egen beskrivning. I utlåtandet uppger arbetsterapeuten att detta baseras på observationer i samband med regelbunden kontakt vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Försäkringskassan har sedan den 9 april 2010 efterfrågat en ADL-bedömning av arbetsterapeut men fått besked om att hon inte kunnat utfärda en bedömning eftersom hon inte kunnat göra de observationer hon trott sig ha möjlighet till. I läkarintyg den 5 januari 2011 anger läkaren Tariku Teshale att har flera neurologiska symptom som är mycket svåra att härleda till specifik patoanatomi eller bevisa med någon undersökning. Nuvarande tillstånd bedöms av läkaren vara extremt begränsande oavsett vad initiala utlösande faktorer må ha varit. Det framkommer inte att han undersökt : nyligen. Det framkommer heller inte aktuella fonktionsnedsättningar eller vilka behandlingar som har prövats de senaste åren eller vad som är möjligt utifrån objektiva fynd. Försäkringskassan finner inte att den sammantagna utredningen styrker att de av uppgivna allt större hjälpbehoven innebär ett varaktigt funktionshinder. Ur utredning och medicinska underlag framkommer en klar diskrepans mellan uppgivna

11 Avdelning2 Sida hjälpbehov och fastställda diagnoser. MR hjärna med undersökningsdatum den 17 februari 2005 visar exempelvis på helt normala fynd. Någon senare utredning avseende ane onssons uppgivna krampanfall har inte inkommit till Försäkringskassan. YRKANDEN M.M. yrkar att hon ska beviljas assistansersättning och anför bl.a. följande. Hon tillhör personkretsen enligt 1 LSS och har ett hjälpbehov uppgående till 120,5 timmar i veckan. Även om bedömningen av de grundläggande behoven under de senaste åren kommit att tolkas striktare har ingen förändring skett vad avser personkretsbedömningar. Hon ska inte behöva styrka utan endast göra sannolikt att hon har sådana andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldra,nde osv. I samband med en trafikolycka år 1999 blev hon permanent funktionshindrad. Hon har haft en utdragen process gentemot försäkringsbolaget som nu vitsordat att hennes medicinska invaliditet ligger på 40 procent. Försäkringskassan anser inte längre att hennes funktionshinder är varaktigt och att det inte finns några objektiva fynd som styrker omfattande funktionsbegränsningar. Försäkringskassan har emellertid kunnat diagnostisera henne med ett somatiseringssyndrorn och man kan inte dra annan slutsats än att Försäkringskassan baserar sitt beslut på misstankar om att hon lider av en psykisk sjukdom där hon inbillar sig att hon lider av sina problem. Det finns dock objektiva fynd som styrker omfattande funktionsbegränsningar. De två personer inom landstinget som bäst känner till hennes svårigheter och medicinska status är leg. läkare Tariku Tashele och leg. arbetsterapeut Agneta Göranzon. De har under de senaste två åren haft en regelbunden kontakt med henne och observerat henne kontinuerligt. Försäkringskassan har helt enkelt inte beaktat vad som framkommit i läkarintyg och ADL-bedömning av dessa personer. Situationen är nu ohållbar. Stressen av att stå utan insatser när hon tidigare varit beviljad omfattande

12 Avdelning 2 Sida assistans har ytterligare förvärrats av att hon också fått avslag på insatser enligt socialtjänstlagen. Det torde stå klart att hon är berättigad till personiig assistans. I vart fall torde hon ha gjort sannolikt att hon är personkretstillhörig enligt 1 3 LSS. -Till stöd för sin talan åberopar ett utlåtande från arbetsterapeut Agneta Görarizon som tidigare ingetts till Försäkringskassan, ett läkarintyg utfärdat den 4 april 2011 av Tariku Teshale och en utredning med beslut den 8 april 2011 från Varbergs kommun om avslag på LSS-ansökan. SKÄL I 1 LSS framgår bl.a. följande. Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I 51 kap. 12 SFBn anges bl.a. följande. Rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden. Utredning Av arbetsterapeuten Agneta Göranzons intyg den 14 januari 2011 framgår bl.a. följande. : har kvarstående funktionsnedsättningar efter en trafikolycka år 1999 och har successivt försämrats så att hon sedan 2004 är helt beroende av rullstol för sin förflyttning. Hennes funktiönsnedsättning

13 Avdelning2 Sida innebär att hon har starkt nedsatt rörelseförmåga och omfattande smärtproblematik. Hon har kramper och ryckningar i musklerna, vilka kan utlösas vid ansträngning och anspänning. Dessa kramper kan komma i form av mer generella anfall då hon även är svår att få kontakt med. Bedömningen är gjord genom observation i samband med regelbunden kontakt vid ett flertal tillfällen under de två senaste åren. behöver fysisk hjälp vid de flesta momenten inom personlig vård såsom personlig hygien, på- och avklädning samt toalettbesök. Hon behöver också hjälp med de förflyttningar och lägesändringar som måste utföras i.samband med detta. När hon har haft större kramper är hon helt beroende av hjälp av två personer för omvårdnad och dusch. I matsituationen får hon hjälp med att fördela maten och föra den till munnen. Om någon håller ett glas med sugrör i rätt läge kan hon. dricka själv om hon sitter optimalt. En förutsättning för att. ska kunna vara delaktig i sin vardag, fungera aktivt som förälder och ha möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet är att hon har kontinuerligt stöd av annan. Tariku Tesbale anför i läkarintyg den 4 april 2011 bl.a. följande. har kraftigt nedsatt rörelseförmåga med tilltagande försämring. Hon har mycket försämrad ADL. Hon behöver hjälpmedel och persoillig assistans med det mesta. Besvären kommer sannolikt att finnas kvar tills vidare i mer eller mindre grad av svårighet. Hon är utredd på olika instanser. Smärtbehandlingen har inte varit särskilt framgångsrik. Hon väntar nu på att få komma till en kvinnlig neurolog. Av utredning och beslut den 8 april 2011 av Varbergs kommun där man beslutade att avslå ansökan om personlig assistans enligt LSS framgår bl.a. följande. Intyget från Tariku Teshale från den 5 januari 2011 påvisar ingen nyare utredning eller behandling gällande den faktiska funktionsnedsättnii:g som har idag. Intyget visar inte heller att hon har några muskelatrofier. Det finns inget i de medicinska underlagen som

14 Avdelning 2 Sida ger några tecken på möjlig neurologisk sjukom eller annat tillstånd som förklarar symptombild. Det finns inte heller något intyg som påvisar någon organskada. Inte heller det ADL-intyg som Agneta Göranzon gjort visar på muskelatrofier eller vilka sättningar är. Intyget bedöms vara gjort utifrån funktionsned. upplevelse och berättelse och kan därmed inte ligga till grund för att styrka hennes verkliga hjälpbehov. Det finns inte något som styrker en varaktighet i funktionshinder trots allt större hjälpbehov. Det bedöms vidare att det ur de medicinska underlagen finns en klar skillnad mellan uppgivna hjälpbehov och de diagnoser som. har idag..t måste först utredas vidare innan ställning kan tas till hennes faktiska funktionshinder och vilken omfattning och svårigheter dessa medför för henne i den dagliga livsföringen. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om har en varaktig funktionsnedsättning och därmed har rätt till insatsen personlig assistans. Det föreligger såvitt framkommit ingen neurologisk sjukdom eller annan organskada som kan förklara.t symtombild. Det är självfallet enklare att bedöma en persons funktion vid de fall det finns en tydlig somatisk sjukdomsbild med för sjukdomen typiska funktionsbegränsningar. Avsaknaden av somatisk förklaring till en sjukdomsbild innebär dock inte i sig att man därmed inte ingår i personkretsen. Samtidigt har, i fall som förevarande, ADL-bedömningen extra stor betydelse_ Det är beklagligt att någon utförlig ADL bedömning inkluderande pröving av förmågor på konkreta situationer i en påpassad miljö inte är genomförd. Samtidigt är det förvaltningsrättens bedömning all en indragning av assistansersättning, även vid de fall den görs i samband med en tvåårsomprövning, inte kan basera sig enbart på läkarintyg och ei1 ADL-bedömning som innehållsmässigt är i princip identiskt med den infc>rmation som tidigare

15 Avdelning 2 Sida legat till grund för ett positivt beslut. Försäkringskassan kan inte i detta sammanhang anses ha gjort tillräckligt för att utreda om funktionsnedsättning förändrats sedan tidigare beslut. Utredning som påvisar att tillståndet är behandlingsbart och av den anledningen inte varaktigt har inte förevisats. Avsaknad av muskelatrofier kan inte utgöra en sådan medicinsk grund som ensamt kan föranleda indragning. Konkreta bevis som visar att inte har de funktionsnedsättningar som hon uppger sig ha har helle.r inte framkommit. Bedömningen är således att hon har varaktiga funktionshinder som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Att svårigheterna i sig, såsom de beskrivs av och i ADL-'bedomningen, inte medger rätt till assistansersättning har inte hävdats. Överklagandet ska således bifallas på så sätt att det överklagade beslutet upphävs och det gamla beslutet som gällde sedan september 2004 sätts i dess ställe. Inhibitionsbeslutet från den 3 maj 2011 upphör därmed att gälla. Mot bakgrund av ovan angivna utgång saknas skäl att hålla muntlig förhandling i målet Yrkandet därom ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DY 3104/1 B) i; Claes-Göran Gunnarsson 7 Rådman I avgörandet har rådmannen Claes-Göran Gunnarsson samt nämndemännen Gladys Yannelli, Lennart Andren och Bahman Esmailnejad deltagit. Föredragande i målet har varit föredraganden Anna Wennergren.