Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer /11)

Transkript

1 fredag den 25 januari 2013 Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer /11) Inledningsvis: En kontinuerlig justering av gällande detaljreglering i L80, är något Zoobranschens Riksförbund (Zoorf) länge har talat varmt för. Inte minst eftersom vi sett/ser brister som ganska enkelt skulle kunna avhjälpas. Samtidigt som ny kunskap/förståelse gör detta nödvändigt över tid. SJV beskriver själva vad man vill uppnå med den nya författningen L80, och de problemställningar man vill råda bot på. Man beskriver t.ex. att man upplever problem med att hålla fåglar i fångenskap, då de ofta visar onormala beteenden. I tillägg föreslår man även vissa förändringar för kaniner i denna författning, som nu fasas över från den sedan länge avvecklade djurskyddsmyndigheten, och hamnar nygammalt under rätt paraply SJV. Arbetsgrupp? I det sammanhanget var det därför med glädje som vi såg initiativet från SJV (våren 2011) till en arbetsgrupp, för att underlätta ett kommande remissförfarande. Zoorf har vid ett tillfälle blivit kallade till ett initialt möte tillsammans med Svensk Fågelhobby. Den gången föredrog Magnus Karlsson (inte längre anställd) verkets syn på beteenden hos fåglar, och under ca 30 min 1 timme, diskuterades detta sedan med de kallade. Vi undrar nu därför Vilka är övriga medlemmar i den omnämnda arbetsgruppen? Hur ofta har de träffats/haft kontakter, och vad har avhandlats? Zoorf har som beskrivits blivit kallade till ETT möte, redogjort för ovan, där vi valde att skicka Britta Lindgren representerande Zoorf. Därefter har det inte kommit till vår kännedom (kallelse) om några fler möten. Att då i konsekvensutredningen hänvisa till en dylik arbetsgrupp förefaller oss mycket märkligt, och ger en ytterst skev bild av vad som föregått remissen, inte minst för de övriga remissinstanser som sannolikt inte varit involverade i aktuell arbetsgrupp. Om nu avsikten var att verkligen ha en fungerande arbetsgrupp, så tror vi att en hel del av det aktuella remissförslaget hade kunnat se annorlunda och bättre ut redan från start, och därmed besparat många både tid och kraft. Allmänt fåglar Hela konsekvensutredningen, citerade undersökningar, och därmed även texten handlar egentligen om stora tama papegojor. Dessa är en mycket liten del av fågelhobbyn.

2 Fågelarter är sinsemellan, lika olika som olika däggdjursarter. Texten är många gånger skriven som om det handlade om en enda djurart. Dessutom gör det förhållandet att denna population inte har några tvingande skäl att uppsöka veterinär (till skillnad från hund och katt, ex. vid vaccination), att man lätt kan läsa in problem som de facto inte existerar. Anledningen att dessa djur ytterst sällan kommer till veterinär, är helt enkelt att de i allmänhet är friska. Så till det remitterade förslaget Fåglar 1 kap. 1 Prydnadsfjäderfä är borttaget som undantag och kommer därför, enligt förslaget, att omfattas av bestämmelserna i L80 (ex. utrymmeskrav mm). I konsekvensutredningen anser man att detta betyder, att prydnadsfjäderfä då skulle hållas enligt reglerna för djurpark, eftersom de inte nämns i L80. Det finns två grupper av fåglar, som hålls av privatpersoner i Sverige, nämligen sällskaps och hobbyfåglar och produktionsfåglar. Eftersom prydnadsfjäderfä definitivt är fågelarter som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls för sällskap och hobby, blir det egendomligt om dessa enbart skulle betraktas som djurparksdjur. Byt ut ordet burfåglar mot fåglar, och stryk i bur, eftersom burfågel är ett gammalmodigt begrepp, som inte används idag och fåglarna hålls ofta i voljär inte i bur. 6 kap. 1 Burfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i grupp i ett gemensamt utrymme). Individtätheten ska anpassas så att fåglarna inte stressar eller skadar varandra. Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera individer som tillhör samma art eller släkte. Första stycket gäller inte om burfåglarnas behov av att vara tillsammans med andra fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.

3 Många fågelarter är revirhävdande, och då helt normalt aggressiva mot varandra. Stryk ordet onormalt. Man bör inte tvingas hålla fåglar, som ex. hävdar revir mot varandra, i utrymmen där de kan se och/eller höra varandra, eftersom fåglarna då blir mycket stressade. (Jmf reglerna för kampfisk.) Stryk sista meningen i 3:e stycket ovan. Flertalet fåglar hålls i par. Det är bara tamfåglarna som hålls som ensamfåglar (av de arter som inte är solitära). Det blir därför knappast någon merförsäljning av fåglar. Stora papegojor säljs dessutom oftast direkt av uppfödaren till djurägaren. Allmänna råd till 6 kap.1 Om det är nödvändigt för att undvika onödig stress, när fåglar hålls i separata utrymmen, kan man avgränsa burarna så att fåglarna har möjlighet att välja om de vill exponera sig för varandra eller inte. Om fågelns behov av social kontakt ska täckas av en människlig kontakt bör det sociala umgänget med människan vara i tillräcklig omfattning för att minska risken för att onormala beteenden ska uppkomma. Stryk, eller omformulera, första meningen se ovan! Fåglar kan mycket väl mobba varandra genom ljud utan att se varandra! 6 kap 2 Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om 1. fågeln är över ett år gammal, 2. fågeln inte kan tränas att använda flygsele, 3. begränsningen utförs genom vingtrimning, och 4. begränsningen omfattar högst sex månader per kalenderår. Vingtrimning ska endast ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har stor stabilitet och tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försökler att flyga. Om det finns veterinärmedicinska skäl får en fågels flygförmåga, utan hinder av första stycket punkt 4, begränsas under längre tid än sex månader per kalenderår.

4 Nu handlar egentligen nästan allt SJV skriver (i sin konsekvensutredning och därför även i textförslaget) om stora tama papegojor. Dessa är en mycket liten del inom fågelhobbyn. Stora papegojarter är fortfarande ungfåglar vid ett års ålder. Mindre fågelarter är könsmogna i den åldern. Omformulera åldern på fåglarna, så att den bättre beskriver verkligheten, ex månaders ålder beroende på artens mognadstid. Det kan ibland t.ex. vara nödvändigt att vingklippa hanen när ett par ska etableras, så att han inte börjar jaga sin nya hona av ren upphetsning. Detta kan gälla både små arter (ex. praktfinkar) och stora arter. Allmänna råd till 6 kap. 4 Handmatning bör bara ske om de vuxna fåglarna inte matar ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna. Dessutom bör handmatade fåglar inte säljas alltför tidigt. De behöver växa upp med artfränder eller närstående arter för att få ett normalt beteendespektrum. 6 kap. 7 Burfåglar ska ha minst de utrymmen som framgår av bilaga 1:1. Borttaget: undantaget för bedömningsburar på extriörutställningar samt undantaget för icke flygfärdiga (se kommentar ang. bilaga 1:1 nedan) fågelungar som handmatas. Bedömningsburar används bara till domesticerade arter, som bedöms efter en standard. Sådana fåglar ställs bara ut för bedömning en (1) gång i sitt liv, när de är ung. 1 år gamla. Någon merförsäljning av burar är därför inte aktuell! 6 kap. 9 Burfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar.

5 Allmänna råd till 6 kap. 9 Miljön bör innehålla material och anordningar att klättra, gunga och hoppa på, material eller föremål att gnaga på och plocka sönder samt bottensubstrat, inredning och foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. En för sysselsättning berikad miljö upprätthålls genom att berikningsföremål och metoder byts ut med så täta intervall att fågeln inte tappar intresset och slutar att använda föremålen. Burfåglar bör dagligen ha tillgång till utrymmen där de kan utföra naturliga rörelsemönster såsom t.ex. flygning. Förtydliga att det inte behöver vara gungor, speglar mm. Naturmaterial ss grenar mossa, halm mm är bra sysselsättningsmaterial. Inspektörer kräver ofta artificiella berikningsföremål, och förstår inte att själva inredningen i sig kan vara miljöberikande. Dessutom beskriver texten framför allt lämpliga sysselsättningar till papegojor. Att byta berikningsföremål fungerar bara till stora (tama) papegojor. Flertalet andra fåglar och alla fåglar som häckar, uppfattar detta som oerhört stressande. Omformulera texten eller stryk. Den ultimata sysselsättningen för fåglar är att häcka. Det är det som är alla beteendens mål: att ha beteenden så att man överlever till vuxen ålder, finner en lämplig partner och får fram avkomma. Detta bör finnas med i beskrivningen över sysselsättningar, eftersom inspektörer ofta inte förstår att fåglar inte behöver och inte använder berikningsföremål under häckningen. Bilaga 1:1 kommentar Termen flygfärdig används med felaktig betydelse. Man avser troligen självständig. Som det nu står betyder det att man innan ungarna lämnat boet måste anpassa buren/voljären efter den aktuella kullens storlek. Dessa två termer behöver därför förklaras i 1 kap. 3 Flygfärdig betyder att fågelungen lämnat boet, men den är då fortfarande beroende av sina föräldrar. Självständig betyder att fågelungen inte längre behöver sina föräldrar.

6 Kaniner 8 kap. 1 En hona får inte kontinuerligt hållas tillsammans med en könsmogen okastrerad hane. Allmänna råd till 8 kap. 1 Unga kaniner bör konssorteras senast vid 12 veckors ålder. Zoorf har inget att anföra mot ovanstående. 8 kap. 5 Kaniners klor ska inspekteras regelbundet och klippas vid behov. Här kan man lägga till marsvin, eftersom deras klor även behöver inspekteras och klippas vid behov. (Övriga gnagares klor behöver inte klippas.) 8 kap. 8 Utomhusburar ska vara placerade så att djuret skyddas mot direkt solljus, vinddrag och nederbörd. Lägg till att i betesburar, som ju ställs fritt ute och exponeras för sol, vind och regn, bör ha en inredning som skyddar mot detta, ex. ett bo/hus. Lägg också till att i betesburar bör bottnen vara täckt av ett glest galler/nät som möjliggör bete, men att inte kaninen kan gräva sig ut eller andra djur kan gräva sig in. 8 kap. 10 Nya utrymmeskrav i bilaga 1:3 Föreslagna minimimått (gamla måtten inom parentes): Vikt kg Yta Yta/individ Hona m. kull Kortaste sid Höjd m 2 m 2 m 2 m m < 2 (<3) 0,5 0,3 (0,25) 0,7 (0,5) 0,6 (0,5) 0,5 >2 3,5 (3 5) 0,7 0,3 (0,35) 0,7 0,6 0,6 >3,5 4,5 0,8 0,4 0,9 0,7 0,8 >4,5 6,0 (>5 ) 0,9 0,45 1,0 (0,9) 0,7 0,8 (0,7) >6 1,0 0,5 1,2 0,8 0,9

7 Behåll de tre gamla burstorlekarna intakt. Förslagets förändringar är så små, att det inte ger någon djurskyddsmässig vinst för djuren bl.a. med tanke på att viktklasserna ändrats. Dessutom tenderar några av de nu föreslagna måtten, att ställa till med ganska stora problem för bransch och djurägare, eftersom dessa burar inte finns som standard på marknaden. Samtidigt upplever vi det lite märkligt eftersom det anges att den totala bottenytan förblir densamma. (felskrivning?) Varför ska den minsta buren (viktklass 1 av 5) vara bredare än det som gäller idag, men med bibehållen bottenyta? Dessamma gäller nya viktklass 4. Är det nödvändigt att göra den 1 decimeter högre? Varför? Kan ställa till problem för hobbyuppfödarna (avel). De större burtillverkarna kommer inte att investera i nya pressverktyg, för en så marginell marknad som Sverige utgör. För att förstärka tryggheten hos nyavvanda ungkullar, bör dessa kunna hållas samlade i även när honan avlägsnats upp till en viss vikt eller en viss ålder. ( Jmf guldhamster) Avslutningsvis Zoorf ser det som en stor fördel om vi (i likhet med utredarens intentioner i samband med remissen runt ny djurskyddslag) kan skapa förutsättningar för samverkansgrupper, hobby/bransch och myndighet. Det tror vi långsiktigt alla parter har stort att vinna på. Vi utgår därför ifrån att SJV nu bereder bättre möjligheter för detta, och fullgör sina skyldigheter/åtaganden. Zoorf som branschorganisation kommer alltid, så långt möjligt och av oss beroende, vid önskemål bidra med expertkunnande inom de olika djurgrupper som hålls för sällskap och hobby. För Zoobranschens Riksförbund Mats Danielsson General sekreterare