Trafikantstöd i mörkertrafik slutseminarium VTI Linköping, 10 januari 2012

Transkript

1 Trafikantstöd i mörkertrafik slutseminarium VTI Linköping, 10 januari 2012 Lena Nilsson

2 Trafikantstöd i mörkertrafik Slutseminarium för projektet Tid: 10 januari 2012, kl (lunch kl ) Plats: VTI, Linköping Agenda Inledning Mörkertrafik i tätort - vad vet vi från litteraturen? Trafikanternas upplevelser och förslag (fokusgrupper) Synavstånd till cykelöverfarter och cyklister (fältstudie) Lena Nilsson Carina Fors Sara Nygårdhs Sara Nygårdhs Blick- och körbeteende vid korsande av cykelöverfart (fältstudie) Carina Fors Hur går vi vidare? Forskningsfrågor, nya projektidéer Alla

3 Trafikantstöd i mörkertrafik Ursprunglig projektplan Syfte Ta fram och utvärdera utformningsförslag med potential att förbättra synbarhet, läsbarhet och identifiering i mörker Projektperiod September 2008 december 2010 Budget Totalt 2 Mkr

4 Trafikantstöd i mörkertrafik Delprojekt - ursprunglig projektplan A. State-of-the-Art - Litteraturstudie Genomgång av litteratur och projekt => kunskapsläge => underlag & avgränsning för projektstudie/r. B. Trafikanternas behov & upplevelser Fokusgrupp/er med olika trafikantgrupper => erfarenheter, problem, önskemål; Åtgärdsförslag => effektstudier. C. Effektstudier av alternativa utformningar 1. Fältstudie vägutrustning: Systematisk variation/kombinationer av utrustningar med subjektiv bedömning av synbarhet; Testområde => simulator scenario. 2. Simulatorstudie belysningsjämnhet: Visuell vägmiljö under kontrollerade förhållanden => upptäckbarhet, körbeteende, etc. => utformning.

5 Trafikantstöd i mörkertrafik Dokumentation 1. Fors, C. & Lundkvist, S-O. (2009). Night-time traffic in urban areas A literature review on road user aspects, VTI rapport 650A. 2. Fors, C. & Nygårdhs, S. (2010). Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort En fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare, VTI notat ). 3. Nygårdhs, S., Fors, C., Eriksson, L., & Nilsson, L. (2010). Field test on visibility at cycle crossings at night, VTI rapport 691a. 4. Kettwich, C. & Fors, C. (2011). Driver gaze behaviour at cycle crossings in daylight and at night, VTI rapport 733a. 5. Nygårdhs, S. & Fors, C. (2010). Field test on visibility at cycle crossings at night, European Transport Research Review, 2, Kettwich, C & Fors, C. (2011). Drivers visual behaviour at cycle crossings. Proceedings from Annual conference of the Europe Chapter of the Human Factors and Ergonomics Society (HFES). 7. Presentationer på Transportforum 2010 och the Annual conference of the Europe Chapter of HFES 2009 (Linköping, Sverige) och 2011 (Leeds, Storbritannien).

6 Trafikantstöd i mörkertrafik Projektdeltagare Carina Fors Sara Nygårdhs Sven-Olof Lundkvist Lars Eriksson Carmen Kettwich Harry Sörensen Hillevi Nilsson Ternström Lena Nilsson

7 Mörkertrafik i tätort ur ett trafikantperspektiv en litteraturstudie Carina Fors

8 Syfte Undersöka trafikanters behov, problem och upplevelser i mörkertrafik Tätort Vägutformning Trafikantgrupper: fordonsförare, fotgängare, cyklister, äldre och personer med nedsatt syn

9 Metod Litteraturstudie Bibliotek och informationscenter (BIC) Fem databaser TRAX, ITRD, TRIS, PsycINFO, Scopus Sökningen gav 1100 referenser 140 referenser valdes ut och lästes 127 referenser i rapporten

10 Innehåll Olycksstatistik Belysningsterminologi VGU Ögat och mörkerseende Trafikanter i mörkertrafik Fordonsförare Fotgängare Cyklister Äldre Personer med nedsatt syn

11 Olycksstatistik Allmänt: Högre risk för olycka i mörker Svårare olyckor i mörker Type of accident (%) 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Daylight Darkness MV single MV-MV Moped-MV Bicycle-MV Pedestrian-MV Animal-MV Other

12 Olycksstatistik Då inverkan från andra faktorer (alkohol, trötthet, etc.) exkluderas: Fordonsolyckor: inga tydliga skillnader mellan dagsljus och mörker Fotgängare: högre olycksrisk i mörker Cyklister: högre olycksrisk i mörker?

13 Vägar och gators utformning (VGU) Rekommendationer och i vissa fall regler Vägbelysning Väg: 5 luminansklasser 1 Luminans för våt väg Luminansjämnhet Bländning från armaturer Speciella krav vid övergångsställen GC-väg: klasser för belysningsstyrka 2 1) Luminans: Ljusstyrka per ytenhet, från en yta [cd/m 2 ] 2) Belysningsstyrka: Mängden ljus som träffar en yta [lux]

14 Vägar och gators utformning (VGU) Vägmärken Material och textstorlek Pollare Inga särskilda krav på synbarhet Vägmarkeringar Krav på retroreflektivitet eller luminanskoefficient Trafikljus Möjliga att se/läsa på visst avstånd Vägyta Inga särskilda krav på ljushet

15 Ögat och mörkerseende Ej anpassat till mörker Försämring av: Synskärpa Kontrastkänslighet Perifer syn Förmåga att upptäcka rörelse Långsam mörkeradaption (30 min) Bländning Vanligt bland äldre

16 Ögat och mörkerseende Fotopiskt seende Färgseende, dagsljusseende (tappar) Skotopiskt seende Monokromatiskt, mörkerseende (stavar) Mörkertrafik: mesopiskt seende Instrument för ljusmätning: mäter fotopiskt eller skotopiskt

17 Synproblem och mörkerseende Försämrat mörkerseende vid: Närsynthet Katarakt (grå starr), 50% av 65+ Makuladegeneration (gula fläcken), 15-20% av 75+ Glaukom (synnervsförtvining) Diabetesretinopati

18 Fordonsförare i mörkertrafik Förare förstår inte att synen försämras i mörker Inte svårt att styra ett fordon i mörker Förändrat ögonrörelsebeteende Svårigheter med avståndsbedömning Problem med bländning Disability och discomfort Försämrad syn, tittar bort, saktar ner, lateral variation Regn, smutsig vindruta, glasögon Hastighet Tvetydiga resultat Kör fortare än man ser

19 Fordonsförare i mörkertrafik Upptäckbarhet av gående Låg kontrast mellan gående och bakgrund Förare överskattar synbarheten och får få tillfällen till träning Reflexer fördelaktigt i visuellt okomplicerade miljöer: biomotion, färg Visuellt komplexa miljöer: svårt att testa effekt av reflex Ny teknik: adaptiva strålkastare och night vision

20 Fordonsförare i mörkertrafik Interaktion med vägmiljö och vägutrustning: Vägbelysning kan minska antalet olyckor Vägbelysning kan förbättra synbarheten vid övergångsställen Vägmarkeringar: synbarhetsavståndet kortare än förarens behov Trafikljus: kan upplevas som bländande (USA) Vägmärken: begränsad litteratur Vägbeläggning: ingen litteratur

21 Fotgängare i mörkertrafik Överskattar sin egen synbarhet Fotgängare ser fordon före fordonsförare ser fotgängaren Fotgängare är bättre mörkeradapterade Utbildning kan ge bättre synbarhetsförståelse Låg användning av reflex 16% av fotgängarna ( ) Underskattar nyttan med reflex

22 Cyklister i mörkertrafik Låg användning av cykellyse och reflex (30%) I övrigt ingen litteratur

23 Äldre trafikanter i mörkertrafik Sämre mörkerseende, ökad känslighet för bländning Sämre på att upptäcka t ex fotgängare Anpassar sin körning efter sin förmåga, undviker att köra när det är mörkt

24 Trafikanter med nedsatt syn Heterogen grupp med olika behov och problem 50% av äldre med nedsatt syn fortsätter att köra Liten kunskap om körförmåga och olycksrisk Ingen litteratur om fotgängare med nedsatt syn och deras behov och problem i mörkertrafik

25 Diskussion och sammanfattning Litteratur: Svårt att särskilja tätort från trafik i allmänhet Fordonsförare Generellt ingen ökad olycksrisk i mörker? Svårigheter att upptäcka fotgängare. Tätort? Fotgängare Ökad olycksrisk i mörker Överskattar sin synbarhet, låg användning av reflex Cyklister Låg användning av reflex och cykellyse Mycket begränsad litteratur Äldre Försämrat mörkerseende, undviker att köra Trafikanter med nedsatt syn Mycket begränsad litteratur

26 Vad saknas i litteraturen? Varför har fotgängare en ökad olycksrisk? Situationer, miljöer, ålder, andra faktorer Kunskap om cyklisters situation i mörkertrafiken Olyckor, upplevda problem Äldre och trafikanter med nedsatt syn På vilket sätt påverkas trafikanter med nedsatt syn? Vad kan göras för att underlätta för dessa trafikantgrupper?

27 Rapport Night-time traffic in urban areas A literature review on road user aspects Carina Fors & Sven-Olof Lundkvist VTI-rapport 650A, 2009 (går att ladda ner kostnadsfritt från Bilder: Katja Kircher, Carina Fors, Wikipedia

28 Trafikantupplevelser: problem och förbättringsförslag - resultat från en fokusgruppsstudie Sara Nygårdhs

29 Fokusgruppsstudie om upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort Tre grupper valdes utifrån litteraturstudien: Cyklister Äldre bilförare Äldre fotgängare (Äldre bilförare med grå starr)

30 Upplevda problem för fokusgruppen cyklister Cyklisterna upplever att bilister har svårt att se dem i mörker, speciellt i väta Cykelbelysningen ger otillräckligt ljus, både när det gäller att se och att synas Trafikregler som berör cyklister är otydliga och det råder förvirring om vad som gäller Jag har jättemånga problem utmed vägen. Jättemånga. [ ] Jag kan alltså inte trafikreglerna så att jag vet och kan säga att såhär är det. Många bilister anser inte att cykel är ett fordon. Nej. De stannar inte ens när de har lämna företräde. Andra oskyddade trafikanter som saknar belysning/reflexer är svåra att upptäcka Vissa platser känns otrygga i mörker, t.ex. parker, skogsområden och tunnlar

31 Upplevda problem för fokusgruppen äldre bilförare Vägbelysningen vid övergångsställen/cykelöverfarter är ofta otillräcklig Bländning från mötande trafik, backspeglar, skyltar, fasadbelysning och instrumentpanel Fotgängare och cyklister är riskfaktorer i mörkertrafiken, då de ofta saknar reflex och är svåra att se i mörker och för att de går/cyklar rätt ut i gatan utan att se sig för Alla dessa människor som kastar sig ut på övergångsställen utan reflexer. Är det nånting som borde bötfällas så är det brist på reflexer. Barnvagnar, rollatorer, allt skjuts ut i tron att man är osårbar. Andra bilförare använder fordonsbelysningen felaktigt, vilket kan leda till bländning och irritation

32 Upplevda problem för fokusgruppen äldre fotgängare Vägbelysning kan ibland vara bländande men är viktig för att kunna se t.ex. trottoarkanter och ojämnheter i vägbanan för att kunna undvika fallolyckor Otydliga trafikregler och markeringar för var man ska gå och cykla skapar irritation och otrygghet Cyklister är ett problem, eftersom de ofta kommer i hög fart och inte alltid följer trafikreglerna De upplever att de syns dåligt i mörker men använder sällan reflex Övergångsställen och zebralagen ger upphov till osäkerhet och irritation Jag har tid att vänta så då vinkar jag fram bilarna men de stannar ändå

33 Förbättringsförslag från fokusgruppen cyklister Vitt ljus på vägbelysning i områden med oskyddade trafikanter, eftersom det upplevs ge bättre synbarhet Förbättrad vägbelysning i områden som upplevs vara otrygga, t.ex. parker, skogsområden och tunnlar Gratis utdelning av reflexvästar Tydligare markeringar för var man ska gå respektive cykla Tydligare markeringar för färdriktning på cykelbanor, t.ex. med målade pilar i asfalten

34 Förbättringsförslag från fokusgruppen äldre bilförare Förbättrad synbarhet vid övergångsställen/cykelöverfarter, t.ex. genom: Användning av vitt ljus istället för gult Installation av extra belysning som tänds då någon vill passera Installation av vägbanereflektorer eller belysning i gatan framför övergångsställen/cykelöverfarter Möjlighet till inställning av ljusstyrkan för instrumentpanelen Reduktion av bländande ljus i alla backspeglar Användning av planteringar eller avskärmningar mellan mötande körfält för att minska problemen med bländning (framför allt landsväg/motorväg)

35 Förbättringsförslag från fokusgruppen äldre fotgängare Förbättrad vägbelysning och borttagande av buskar i områden som upplevs otrygga, t.ex. tunnlar Tydligare markeringar för var man ska gå respektive cykla God tillgänglighet av lättanvända reflexer för gående

36 Sammanfattning Alla fokusgrupper upplevde att problemen med mörkertrafik i tätort i huvudsak är relaterade till oskyddade trafikanter Gående och cyklister är ofta svåra att upptäcka (både för bilförare, gående och cyklister) Trafikregler som rör oskyddade trafikanter upplevs otydliga Alla fokusgrupper efterfrågade bättre vägbelysning, speciellt på vissa platser Slutsats: Trafikanternas situation i mörkertrafiken kan förbättras med åtgärder inom flera olika områden, såsom vägutrustning och vägutformning, attityder och trafikregler.

37 Publikation Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort En fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare Carina Fors & Sara Nygårdhs VTI notat (finns tillgänglig på

38 Synavstånd till cykelöverfarter och cyklister - resultat från en fältstudie Sara Nygårdhs

39 Bakgrund Litteraturstudie => Få studier om cyklister i mörkertrafik Fokusgruppsstudie => Synbarheten av cyklister och cykelöverfarter är dålig Lagförslag från Transportstyrelsen om zebralag även för cyklister Fältstudie: Fokus på synbarhet av cyklister och cykelöverfarter i mörkertrafik i tätort!

40 Syfte Att undersöka om den gällande utformningen av cykelöverfarter hjälper bilföraren att upptäcka en cyklist vid korsningen Att undersöka om det är skillnad i synbarhet av cyklister vid olika cykelöverfarter Att undersöka om resultaten skiljer sig åt mellan torr och våt vägyta

41 Metod Totalt 12 försökspersoner satt som passagerare i en bil med var sin ljudlös knapp att trycka på Instruktion del I: Tryck på knappen då du är helt säker på att du ser en cyklistattrapp på höger sida av vägen

42 Metod Instruktion del II: Tryck på knappen då du är helt säker på att du ser en korrekt markerad cykelöverfart (med kvadrater) Vid varje knapptryckning registreras avståndet fram till cykelöverfarten

43

44 Metod

45 Synbarhet av cyklistattrapperna Mean visibility of bicyclist dummy Visibility distance [m] Vått inga signifikanta skillnader Dry Wet Crossing

46 Synbarhet av cykelöverfarterna Mean visibility of cycle crossing 40 Visibility distance [m] Dry Wet Crossing

47 Synavstånd i genomsnitt Torrt Vått Cyklistattrapp Cykelöverfart

48 Jämförelse mellan cyklistattrappernas och cykelöverfarternas synbarhet Bicyclist Dummy Cycle Crossing 80 Visibility Distance (m) Crossing

49 Jämförelse mellan cyklistattrappernas och cykelöverfarternas synbarhet Bicyclist Dummy Cycle Crossing Visibility Distance (m) Stoppsträcka 50 km/h Crossing

50 Några skillnader mellan försök och verklighet I försöket Cyklistattrapper stod still vid överfarten utan reflex I verkligheten Cyklister kan vara i rörelse med/utan reflex Passagerare i bil med uppgift att leta efter specifika mål Förare av bil med diverse föraruppgifter Synavstånd till kvadraterna mättes Kombinationen av cykelöverfart och övergångsställe kan hjälpa föraren att upptäcka en cyklist

51 Några övergripande resultat Cyklistattrappen syntes alltid på längre avstånd än cykelöverfarten Skillnaden i synavstånd med och utan cyklistattrapp varierade mellan cykelöverfarterna Resultaten är desamma både vid torr och våt vägyta

52 Publikationer Field test on visibility at cycle crossings at night Sara Nygårdhs, Carina Fors, Lars Eriksson & Lena Nilsson VTI rapport 691A (finns tillgänglig på Field test on visibility at cycle crossings at night Sara Nygårdhs & Carina Fors European Transport Research Review, 2: (2010) (finns tillgänglig på

53 Förares blickbeteende vid cykelöverfarter i dagsljus och i mörker - resultat från en fältstudie Carina Fors

54 Bakgrund Litteraturstudien Fokusgruppsstudien Fältstudien Framtagande och utvärdering av utrustning för förbättrad synbarhet i mörkertrafik Förstudie: utformning av cykelöverfarter i andra länder Förslag: utvärdera effekten av symbol i gatan vid cykelöverfart Men: lagförslaget om zebralag för cyklister drogs tillbaka svårt att utvärdera effekt av förstärkt information vad är önskvärt beteende och hur utvärderar vi det?

55 Syfte Undersöka bilförares blick- och körbeteende vid cykelöverfarter efter högersväng, i dagsljus och i mörker, med och utan cyklist Utvärdera användandet av ett huvudmonterat ögonrörelsesystem för fältstudier om blickbeteende och synbarhet

56 Metod Deltagare: 21 personbilsförare i åldern år Körkort i minst 5 år, köra varje vecka Ej glasögon Instrumenterad bil Loggning av hastighet, GPS-position och pedalpositioner

57 Metod Ögonrörelsesystem SMI head-mounted eye tracker

58 Metod Testrutt Linköpings södra delar (tätort) 19 km (40 min) Fem cykelöverfarter Två körningar per deltagare En i dagsljus, en i mörker (balanserat) Sista cykelöverfarten, andra körningen: En cyklist närmade sig överfarten samtidigt som deltagaren Cykelöverfart efter högersväng

59 Procedur Tillfälle 1 Information Testrutt utan cyklist Enkät 1 (bakgrundsfrågor etc.) Tillfälle 2 Testrutt med cyklist vid sista överfarten Enkät 2 (frågor om bl a cykelöverfarter) Deltagarnas uppgift Kör precis som vanligt, följ GPS:ens köranvisningar Kände ej till att studien handlade om cykelöverfarter

60 Ljusmätningar Belysningsstyrka E [lx] Luminanskoefficient Qd [mcd/m 2 /lx]

61 Resultat: cykelöverfarter utan cyklist Cycle crossing 1 Cycle crossing 2 Percentage [%] Zone1 HM+Gaze Zone1 only Gaze Zone2 HM+Gaze Zone2 only Gaze Day Night Percentage [%] Zone1 HM+Gaze Zone1 only Gaze Zone2 HM+Gaze Zone2 only Gaze Day Night Cycle crossing 3 Cycle crossing 4 Percentage [%] Zone1 Zone1 Zone2 Zone2 HM+Gaze only Gaze HM+Gaze only Gaze Day Night Percentage [%] Zone1 HM+Gaze Zone1 only Gaze Zone2 HM+Gaze Zone2 only Gaze Day Night

62 Resultat: cykelöverfart med/utan cyklist Percentage [%] Zone1 Zone1 HM+gaze only Gaze Cycle crossing 5 Zone2 HM+gaze Zone2 only Gaze Day without bike Day with bike Night without bike Night with bike Deltagarna tittade mot cyklisten tidigare i dagsljus

63 Resultat: enkätsvar Trafikregler Fråga Svar Korrekt % Vad gäller då en bil närmar sig ett obevakat övergångsställe där en fotgängare vill passera? a) Bilister har väjningsplikt mot gående som vill passera 21 b) Gående har väjningsplikt mot bilist som närmar sig övergångsstället % Vad gäller då en bilist närmar sig en obevakad cykelöverfart där en cyklist vill passera? a) Bilister har väjningsplikt mot cyklist som vill passera 12 b) Cyklisten har väjningsplikt mot bilist som närmar sig överfarten 9 43 % Vad gäller då en bilist svänger i en korsning vid en cykelöverfart där en cyklist vill passera? a) Svängande bilister ska köra med låg hastighet och ge cyklister tillfälle att passera 21 b) Cyklister har väjningsplikt mot bilister som svänger %

64 Resultat: enkätsvar

65 Resultat: enkätsvar

66 forts.

67 Metodutvärdering Ögonrörelsesystemet Fungerade bra tekniskt, vissa problem i solljus och för vissa individer Deltagarna: svårt att röra huvudet (vänster), skymmer, huvudvärk Bäst lämpat för analys av blickbeteende mot väldefinierade objekt (t ex cyklist) Mindre bra för analys av blickbeteende i korsning eller liknande GPS Fungerade ganska bra, deltagarna behövde hjälp ibland Cyklisthändelsen Fungerade i stort sett bra (Metod: fl-bil ringde och förvarnade 6 min innan, ringde igen då det var 400 m kvar, cyklisten började cykla när bilen var inom synhåll) Lite svårt att exakt tajma in händelsen i vissa fall (flera fordon, olika hastighet)

68 Diskussion och sammanfattning Deltagarna tenderade att titta mer mot cykelvägen i dagsljus än i mörker Skillnader i blickbeteende mellan olika cykelöverfarter ljusrelaterat? Alla deltagare tittade mot cyklisten, jfr delstudie III Metoden fungerade bra för att undersöka blickbeteende mot väldefinierade föremål Behöver synbarheten vid cykelöverfarter förbättras? Våra studier tyder på att synbarheten är dålig (objektivt och subjektivt) Trafikregler och synbarhet ger bättre synbarhet ökad trafiksäkerhet? Förslag till förbättrad synbarhet: intensivbelysning, reflekterande material på stolpar, vägmärke och vägbanereflektorer

69 Kompetenscentret ViP - Virtual prototyping and assessment by simulation Lena Nilsson

70 ViP, Virtual Prototyping and assessment by simulation Institute Excellence Centre hosted by VTI for - development and application of driving simulator methodology - focusing on the interaction between humans and technology (HMI) Prospective 5, 10, more years perspective enabling investigating real drivers driving future vehicles (simulator) in future traffic environments (virtual surrounding world) already today

71 Background - Motive ViP aims at developing technique, methods and applications for easier and more efficient use of driving simulators in research and innovation on human factors/hmi and system development within the transport area. ViP should be an attractive long-term sustainable competence and collaboration platform for national and international actors leading to an increasing body of applied projects. ViP should increase collaboration and knowledge and experience exchange

72 Active Safety Systems Connecting different models Vehicle models Infrastructure models City Environments Hybrid- and Electrified Vehicles Connectivity GSM/3G Internet w-lan BlueTooth ecall I-Pod Vehicle Design The Driving Simulator where all comes together! Needs Expectations Population Tunnels/Bridges/Intersections Road- &Traffic Informatics VMS TMC V2X ecall Traffic Management Real Drivers, model drivers

73 Goal Strategic co-ordination - mobilise, bring together and further develop - Swedish competence and resources Establish a common and in the long-term sustainable competence platform for co-operation and knowledge transfer Competitiveness industry, administrations, research - ViP environment in the international front edge Make more effective the development of the transport system and its components by safe and controllable studies Simulators being an obvious tool in product/system development Facilitate the transfer of R&D to production Create prerequisites for keeping research and development within Sweden

74 Strategy Combining 3 approaches Develop and co-ordinate a common technical framework for driving simulators (interface, protocol, models) - open common program environment, different real-time systems together, logic, graphics, lead times Develop and use a common simulator-based methodology framework (methods, procedures, indicators) safe, controllable studies; comparisons Basis of activities being carrying out of concrete applications, projects Methods Technology People / competence

75 Tunnel rooms Stockholm

76 Partners VTI (Saab) Scania Volvo Cars Volvo Truck Swedish Transport Administration (Bombardier Transportation) Dynagraph Empir HiQ Ace SmartEye Swedish Road Marking Association

77 Exchange of methods and tools for increased compatibility Volvo Cars Saab software sharing scenario sharing compatibility indicators logging analyses knowledge transfer experience exchange Dynagraph SW Chalmers S2 HiQ/LiU AB Volvo/VTEC VTI

78 ViP - Development Project Volume Associated Partners Partners ViP - Market ViP - Core Associated Projects ViP Projects ViP Platform Step 1 Step 2 Step 3

79 Fortsatt forskning - diskussion om projektidéer

80 Trafikantstöd i mörkertrafik Hur går vi vidare? Projektidéer och förslag till fortsatt forskning a. Belysning vid gång- och cykelöverfarter b. Olycksanalys c. Utformning av cykelöverfarter (relativt översynen av regler för cyklister) d. Reflexer effekt i tätortsmiljö? e. Förstärkt information med symboler i vägbanan f. Nedsläckning av belysning på motorväg g. Spektralfördelningens (HNa, Hg, CDM, LED) inverkan på synbarhet h. Effekten av inblandning av glaspärlor i vägmarkeringar på vägbelyst gata i. Användning av reflexfolier på vägmärken vilken typ var? j. Hastighetsval som funktion av vägbelysningens kvalitet