viktigt lämnar kunskap dock universitet handlar åtgärder exempel citat gäller citering kapitel examinationen utkast upptäcka endast betyg tidigare

Transkript

1 Att motverka plagiering En handbok för lärare vid Stockholms universitet studenterna ska plagiering information in läraren måste misstanke arbeten kopiering endast studentens utkast olika fusk lärare uppgifter genom normer vissa skriva visar styrka uppgiften bör kommer sitt kapitel gäller akademiska vilseleda information andras frågor grundad ge student behöver uppgift studenternas skrivit regler Stockholms kontrollera mer själva också lära Studenten upptäcka texter betyg kopiera ofta annan kunskap följa problem feedback annat verktyg används examinationen akademiskt skrivande visa citering viktigt hjälp tid vidare samarbete exempel delar många inlämnade redan bra citat citat helt fått metoder egen finns andra exempel arbete tillämpa använda läraren del studenter universitet vilseledande fall kunskaper idéer text texten kunskaper handlar åtgärder många universitet källhänvisningar ärendet bara rektor lärarna gör tidigare kursen dock lämnar studenter institutionen korrekt göra kanske fråga färdigheter grunder göras material ta information kunskap misstanke arbeten kopiering utkast fusk uppgifter genom normer vissa skriva visar styrka bör kommer sitt kapitel gäller andras förmåga se ge uppgift uppgift Stockholms källor lära upptäcka betyg ofta får kunskap används examinationen akademiskt akademiskt skrivande citering viktigt hjälp vidare exempel delar många inlämnade redan bra citat helt fått metoder egen arbete tillämpa använda läraren försök del studenter universitet vilseledande fall kunskaper idéer kunskaper handlar åtgärder många använder universitet bara rektor lärarna gör dock lämnar be kanske exempel ska information in läraren studentens vilseleda även förmåga se ge eget student behöver uppgift studenternas skrivit Stockholms mer själva lära kopiera får följa problem feedback visa vidare samarbete finns texten textmatchningsverktyg kursen be korrekt göra färdigheter grunder göras ta innebär mindre

2 Stockholms universitet Andra reviderade upplagan Text: Handboken bygger på Jude Carroll & Carl-Mikael Zetterling, Hjälp studenterna att undvika plagiering, Texten har bearbetats och anpassats för Stockholms universitet av Stefan Ekecrantz, Fredrik Oldsjö, Brit Rönnbäck och Joakim Wrethed vid Universitetspedagogiskt centrum, UPC. Jude Carroll har utformat appendix 3 9. Form: Ordförrådet

3 Att motverka plagiering En handbok för lärare vid Stockholms universitet

4

5 att motverka plagiering innehåll Innehåll Introduktion 5 Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk? 6 Varför bör man läsa handboken? 7 Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter 8 Studenters oro 9 Kapitel 1. Studenters plagiering Definition av plagiering Fusk Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet? Åtgärder om en student har plagierat 20 Kapitel 2. Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering Informera studenterna Ställa tidig diagnos Undervisa om akademiskt skrivande Följa upp och strukturera studenternas arbete Bekräfta att arbetet är studentens eget Använda textmatchningsverktyg för formativ feedback 35 Kapitel 3. Metoder att formulera examinationsfrågor som förebygger plagiering Undvika frågor eller frågeställningar som redan har färdiga svar Undvika frågor som gör det lätt för studenterna att kopiera varandra Undvika allmänna eller föråldrade frågor Undvika tentamensfrågor som kräver att studenterna använder 42 färdigheter de ännu inte har lärt sig 3.5 Göra tentamensfrågorna lagom svåra Tydliggöra vilka delar av studentens arbete som kommer att räknas 44 in i betyget 3

6 att motverka plagiering Innehåll Kapitel 4. Så upptäcks fall av misstänkt plagiering Vad bör läraren leta efter? Att använda textmatchningsverktyg för att upptäcka plagiering Manuella metoder för att identifiera plagiering Sex steg för ett systematiskt användande av textmatchningsverktyg Varför lärare blundar för plagiering 56 Kapitel 5. Rutiner och riktlinjer för hur plagieringsärenden ska hanteras 59 vid Stockholms universitet 5.1 Ansvarsfördelning vid plagieringsärenden Plagiering, kunskaper och grunder för misstanke Vad innebär det att ha en grundad misstanke om vilseledande? Hur fall av plagiering ska anmälas 70 appendix. 1. Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet Länkar Försättsblad Försäkran Coversheet Affirmation Tips och stöd för akademiskt skrivande Guidence to Students on Academic Writing Övning När går samarbete över gränsen? Övning Vad är god vetenskaplig forskningssed 90 och akademiskt skrivande? 9. Quiz Staying within the rules for citation? 93 4

7 att motverka plagiering innehåll Introduktion Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk? 6 Varför bör man läsa handboken? 7 Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter 8 Studenters oro 9 5

8 att motverka plagiering Introduktion Introduktion Den här handboken vänder sig till lärare vid Stockholms universitet och syftar till att ge stöd för att aktivt motverka plagiering. Plagiering är ett problem över hela världen och åtgärder för att motverka detta har utvecklats i stadig takt sedan millennieskiftet. Lärosätenas lärare och ledningar har insett vilken inverkan digitaliserad text, internet, global kommunikation och allt effektivare sökmotorer har. Dessa förändringar har påverkat hur studenter skaffar och använder information vid examination, speciellt vid uppsatser, hemtentor och hemuppgifter. De resurser som finns tillgängliga på svenska och på andra språk, inte minst engelska, möjliggör för studenterna att leta reda på och använda andras arbeten på sätt som tidigare inte varit möjliga. Att få bukt med plagiering är ett långsiktigt projekt som kräver att olika aktörer vid Stockholms universitet arbetar mot ett gemensamt mål. Det generella syftet är att så långt det är möjligt kvalitetssäkra examinationen genom att säkerställa att arbeten som studenter lämnar in för att få högskolepoäng utgörs av eget arbete och att detta därmed kan betraktas som en pålitlig dokumentation av deras eget lärande. Att motverka plagiering bidrar även till att säkerställa att hela universitetsvärlden stödjer och upprätthåller värdet av akademisk integritet och hederlighet. Handboken bygger på en text som den internationella plagiarism-experten Jude Carroll skrev för KTH:s räkning (Carroll & Zetterling, 2009). Hennes text har sedan översatts och bearbetats av medarbetare vid Universitetspedagogiskt centrum (UPC) för att bättre passa de förutsättningar som gäller vid Stockholms universitet. En slutversion har faktagranskats av handläggare för disciplinärenden vid Stockholms universitet. Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk? Plagiering definieras vanligen som att lämna in någon annans arbete som sitt eget. Fusk kan ske på många sätt, men i det här sammanhanget kan det beskrivas som plagiering som inbegriper ett försök att vilseleda. Plagiarism är alltså ett vidare begrepp än fusk och kan bland annat även omfatta okunskap om eller oförmåga att tillämpa vetenskapliga normer och akademiskt skrivande. Ibland kan man konstatera att det handlar om plagiering, men sedan sakna en välgrundad uppfattning om studenten har gjort detta i syfte att vilseleda eller inte. I ett sådant fall är man alltså säker på att det är plagiering men osäker på om det är fusk. 6

9 att motverka plagiering introduktion Ett studentarbete kan anses vara ett plagiat om det visar på användning av andra människors idéer och material utan att detta har redovisats tillräckligt. I plagierat studentarbete framstår andras idéer och material helt eller delvis som studentens egna. Det kan också handla om att studenter inkluderar andras formuleringar utan att visa att det egentligen är frågan om citering. Inom varje disciplin finns väl utarbetade sätt att visa att man använder andras material, idéer eller formuleringar. Att tydligt tillkännage sådan användning kan bestå av referens- och citeringssystem, en tydlig beskrivning av hur arbetet utvecklades och akademiska skrivtekniker med explicita signaler för när andras idéer, ord, bilder, siffror och annat sådant material används. Många studenter upplever instruktionerna för hur man redovisar och använder andra personers material som oklara och svårbegripliga. Särskilt svårt kan det vara att visa hur och på vilket sätt andras idéer har vävts samman i det egna resonemanget. Hur man hänvisar till andras idéer, resonemang och argumentation är helt enkelt inte någon självklar kunskap. Det är inte tillräckligt som lärare att enbart informera studenter om vad de ska respektive inte ska göra. Studenter behöver få undervisning om varför dessa saker är viktiga och hur de ska göra för att följa dessa regler och normer. Att lära sig att korrekt tillämpa detta tar tid och kräver upprepad övning. En del lärare vet för lite om problematiken med plagiering. Det är inte heller alltid lätt för lärare att hitta plagiat i studenternas arbeten eller veta vad som bör göras när sådana fall upptäcks. Målet är att säkerställa att studenterna vet hur de ska utföra individuellt arbete i sina studier. Att förstå vad självständigt arbete innebär är grundläggande för alla studier på universitetsnivå. När studenter förstår hur de på bästa sätt tillämpar dessa kunskaper i praktiken tenderar problemet med plagiering att kraftigt reduceras. Varför bör man läsa handboken? Om studentens inlämnade arbete får läraren att misstänka att studenten har försökt vilseleda genom att kopiera eller använda andra personers arbeten utan att uppge detta är Stockholms universitets regler entydiga: Läraren är skyldig att med hjälp av institutionsledningen rapportera fallet vidare till rektor för eventuella disciplinära åtgärder. Kapitel 5 anger tillvägagångssättet som måste följas i detalj. Däremot är långt ifrån alla fall av plagiering ett försök till vilseledande, dvs. fusk. Handboken är avsedd att ge riktlinjer också för hur man bör hantera plagiering där ingen misstanke om vilseledande finns. Strävan med handboken är att lärare ska få svar på vanliga frågor om plagiering: Vad är det? Varför uppstår det? Hur kan jag som lärare förebygga det? Hur upptäcker jag det? Vad ska jag göra om jag upptäcker det? 7

10 att motverka plagiering Introduktion Lärare kan spara tid, främja lika och rättssäker bedömning samt i vissa fall även förbättra studenternas lärande genom att tillämpa de steg som beskrivs i handboken. Förslag ges hur lärare kan integrera förebyggande åtgärder mot plagiering i den löpande undervisningen och hur kollegor inom samma utbildning kan samarbeta. Här ges också förslag på sätt att arbeta effektivare, vilket är väldigt viktigt då de flesta lärares oro när det gäller plagiering kretsar kring hur mycket tid som krävs för att förebygga, upptäcka och hantera fall. Metoderna som beskrivs här tillämpas på många håll med framgång och behöver inte utgöra ett separat merarbete i undervisningen. Handboken behandlar inte plagiering som ett isolerat fenomen, utan det handlar lika mycket om lärande och om hur man försäkrar sig om att studenterna under sin utbildning här vid Stockholms universitet utvecklar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver. När studenter plagierar, avsiktligt eller som en följd av okunskap, innebär det att de kringgår en del av lärprocessen. Strategier för att motverka plagiering handlar om att förvissa sig om att studenterna lämnar in eget arbete och inte går miste om väsentliga delar av lärandet. Varje kapitel i handboken beskriver olika moment i arbetet för att motverka plagiering och kan läsas i valfri ordning. Lärare kan därigenom närma sig texten för att få information om en specifik frågeställning. Den strategi som texten ger uttryck för innebär dock att man som lärare i slutändan bör ta ställning till och kombinera flera olika punkter i åtgärdsprogrammet för att effektivt komma åt problemet. Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter Plagiering bryter länken mellan lärandet och akademiska meriter. Om en lärare anser att en students arbete är fullvärdigt erhåller studenten kurspoäng. Om studenten däremot har kopierat eller lånat andra personers arbete kan hon eller han inte styrka sin egen självständiga förståelse av ämnet. Detta gäller oavsett om studenten har haft för avsikt att vilseleda eller inte, dvs. oavsett om plagieringen också avser fusk. I högre utbildning visar studenterna oftast prov på sin förståelse genom att använda och bygga vidare på en källtexts innehåll. Man visar inte prov på förståelse genom att endast återge denna. Nu är det självklart inte så att alla studenter som kommer till Stockholms universitet känner till att de måste visa prov på sin förståelse på detta sätt. Inte alla studenter som inleder sina studier inser att de måste lämna in arbeten som visar på en individuell förståelse av ämnet. Alla inser inte heller att de måste använda andras teorier eller resultat för att motivera och förstärka sina egna texter för att läraren ska kunna avgöra om studenten verkligen har tagit till sig kurslitteraturen. 8

11 att motverka plagiering introduktion Studenters oro Många studenter säger att de är oroliga för att plagiera av misstag eller för att lärarna är mer intresserade av att upptäcka försök till vilseledande än att hjälpa dem med arbetet. Studenter måste följa de regler som finns om hur man refererar till andras arbeten. Samtidigt måste studenterna få tid till att lära sig reglerna och genom undervisning få öva sig i de färdigheter som krävs. Som lärare handlar det om att ge den information, vägledning och feedback som krävs för att studenten ska kunna förstå vad det verkligen innebär att göra sitt eget arbete. En del studenter undrar om de riskerar att anklagas för plagiering om de lägger fram en egen idé med egna ord som senare visar sig ha publicerats eller framförts av någon annan. Detta är inte plagiering men kan vara en bristfällig genomgång av existerande litteratur. I värsta fall har studentens litteraturgenomgång inte varit tillräckligt grundlig. En del studenter oroar sig för att bli anklagade för plagiering om de använder redan etablerade formuleringar eller förklaringar utan att ange källan. Detta tillvägagångssätt är inte plagiering om det omfattar just erkända formuleringar eller förklaringar. Om studenten är osäker på om något faller under denna kategori bör hon eller han rådfråga läraren. Studentens ansvar beskrivs närmare i kapitel 5. 9

12

13 1kapitel 1 Studenters plagiering 1.1 Definition av plagiering 12 Plagiering i skriftlig examination 13 Plagiering i praktiskt arbete och programmering Fusk 14 Varför fuskar studenter? 15 All plagiering är inte försök till vilseledande Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet? 18 Plagierar vissa grupper av studenter mer än andra? Åtgärder om en student har plagierat 20

14 att motverka plagiering kapitel 1 1. Studenters plagiering 1.1 Definition av plagiering Plagiering definieras här som att lämna in någon annans arbete som sitt eget. Ordet arbete syftar på att plagiering täcker en lång rad av aktiviteter, från att komponera musik till att skriva romaner. Inom högskolan ligger fokus på uppgifter som räknas i examinationen, där studenterna lämnar in arbeten för att erhålla betyg. Högskoleförordningen (SFS 1993:100) nämner inte ordet plagiering uttryckligen. Relevant bestämmelse lyder (10 kap. 1 ): 1 Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, I den här handboken används frasen försök till vilseledande framgent. Den officiella översättningen (The Higher Education Ordinance, Chapter 10 Section 1) lyder: Disciplinary measures may be taken against students who 1. by prohibited aids or other means attempt to deceive during examinations or when academic work is otherwise assessed Arbeten vid Stockholms universitet där plagiering kan förekomma omfattar bland annat: Skriftliga inlämningsuppgifter. I detta fall inträffar plagieringen när studenten använder andra personers formuleringar, teorier eller resultat utan att ange att dessa egentligen har framställts av någon annan. Praktiska uppgifter och projektarbeten. Plagiering kan till exempel omfatta användandet av andras experimentresultat, datorkod eller liknande, som studenten sedan lämnar in som sina egna. Designarbete. Studenter som utformar nya produkter hämtar inspiration från andras idéer och kreativitet, men den färdiga designen måste vara skapad av studenten själv. Detta innebär att studenten måste modifiera, utveckla eller ändra de idéer som fungerat som inspirationskälla för att på så sätt göra dem till något eget. 12

15 att motverka plagiering kapitel 1 Plagiering i skriftlig examination Det finns tre vanligt förekommande former av plagiering i studenters skriftliga arbeten. Att kopiera formuleringar och idéer från publicerade källor Om en student kopierar formuleringar eller idéer rakt av från en publicerad källa, utan att ange detta, är det plagiering. Studenter kan också plagiera om de kopierar andras idéer genom sammanfattningar eller omskrivningar av någon annans text utan att ange detta. Det inom akademin vedertagna sättet att bekräfta att andras idéer har använts är genom att infoga referenser eller citat på de ställen i texten där dessa har utnyttjats. Det finns etablerade konventioner för hur man ska citera och referera till andras arbeten. Institutioner instruerar studenterna att använda olika referensmallar, men alla har det gemensamt att de visar var och hur andras idéer och formuleringar har använts. Det är inte tillräckligt att endast lista källorna i en bibliografi. Om referenserna inte markeras i texten vid de punkter där andras arbeten har använts framgår det inte för läsaren hur studentens text har skapats. Att kopiera från andra studenter Studenter plagierar i skriftliga och praktiska arbeten genom att kopiera andra studenters arbeten för att sedan lämna in dessa som sina egna. Studenterna känner för det mesta till att det strider mot Stockholms universitets regler att kopiera andra studenters svar, lösningar eller uppgifter. 1 De flesta lärare är överens om att kopiering mellan studenterna är oacceptabel. Studenterna hävdar ibland att denna typ av plagiering inte är lika allvarlig då de fortfarande lär sig av den kopierade texten. I en undersökning hävdade några till och med att detta inte borde ses som plagiering utan som kontroll av att man gjort rätt. 2 Stockholms universitet förväntar sig dock att alla studenter ska lösa alla individuella uppgifter på egen hand. I kapitel 5 finns förslag på hur man hanterar kopiering mellan studenter. Kapitel 3 innehåller förslag på olika sätt som lärarna kan använda för att motarbeta denna typ av kopiering. Detta kan till exempel göras genom utformningen på uppgifterna som lärarna ger studenterna. Uppgifterna bör inte vara upplagda på ett sätt som uppmuntrar till den sortens kopiering. 1 Jfr Ashworth m.fl., (1997), Guilty in whose eyes? University students perceptions of cheating and plagiarism in academic work and assessment, Studies in Higher Education, 22:2, Parameswaran, A. and Devi, P. (2006), Student plagiarism and faculty responsibility in undergraduate engineering labs, Higher Education Research and Development, 25:3,

16 att motverka plagiering kapitel 1 Att samarbeta för mycket med andra studenter De flesta lärare uppmuntrar studenterna att diskutera med varandra. Samarbete leder ofta till nya idéer och insikter och återspeglar hur lärarna själva arbetar tillsammans med kollegor och hur studenterna kommer att arbeta med sina arbetskamrater efter att de har utexaminerats. Trots det vill universitetet att varje student individuellt ska visa att hon eller han har uppnått lärandemålen. Om studenter när de löser individuella uppgifter samarbetar så pass mycket med andra medstudenter att deras arbeten och resultat blir identiska eller närmast identiska klassificeras det som otillåtet samarbete. Detta skiljer sig från att kopiera rakt av eftersom studenterna i det här fallet fortfarande genomför en del av uppgifterna. Trots detta är tillvägagångssättet inte tillåtet om studenterna fått i uppdrag att utföra uppgiften individuellt. Det är svårt att dra en tydlig gräns mellan samarbete och kopiering. Sammanhanget spelar alltid stor roll vid bedömningen, och läraren måste tydliggöra reglerna för olika uppgifter och samtidigt hålla sig till de i kursplanen uppgivna kraven. Särskilt i dessa fall är det avgörande hur studenterna har informerats. Senare kapitel tar upp problemet med gränsdragningen mellan samarbete och otillåtet samarbete mer i detalj. Plagiering i praktiskt arbete och programmering När det gäller uppgifter som ska examineras individuellt är det viktigt att studenterna gör sitt eget arbete. Det kan till exempel vara när de skriver datorkod, dokumenterar experiment, designar någonting eller löser matematiska problem. Om de inte själva genomför och fullbordar dessa arbeten men ändå lämnar in resultaten som sina egna rör det sig om plagiering. De lärare som utformar sådana praktiska uppgifter måste tydliggöra hur pass mycket hjälp, samarbete, samt lån och användande av andras idéer som är tillåtet. De måste också förklara hur studenterna ska visa hur de har använt andras arbete i sina egna verk. 1.2 Fusk Det finns studenter som köper, stjäl, kopierar eller på andra sätt förfalskar sina akademiska arbeten. Personer som fuskar är medvetna om att detta är otillåtet och kan ha haft många tillfällen att lära sig Stockholms universitets regler och många möjligheter att utveckla sina akademiska färdigheter. Vid allvarliga fall av försök till vilseledande kan en student bli avstängd från universitetet i upp till sex månader. Även kortare avstängningar kan ge allvarliga följder för studentens fortsatta studier, genom att avstängningen kan resultera i indragna studiemedel. 14

17 att motverka plagiering kapitel 1 Varför fuskar studenter? De studenter som fuskar kan nästan alltid ge en förklaring till sina handlingar. Somliga hänvisar till omständigheter kring den personliga förmågan, till exempel: dålig planering och att man har skjutit upp arbetet till sista stund osäker på om arbetet ska bli tillräckligt bra känner att man saknar de nödvändiga kunskaperna En del studenter förklarar sitt fusk med hänvisningar till externa påtryckningar, till exempel: press från föräldrar eller andra att lyckas känslan av att höga betyg är nödvändiga för karriärplanerna för många bollar i luften, med jobb eller privata åtaganden flera olika akademiska uppgifter eller tidsgränser som krockar Vissa studenter hävdar att plagieringen på ett eller annat vis är befogad och kritiserar i sin tur uppgiften eller kursen, till exempel att: uppgiften är föråldrad, irrelevant eller oviktig läraren inte bryr sig om uppgiften, och att studenterna då inte heller behöver bry sig uppgiften var så enkel att bara kopiera, och det kändes därför logiskt att kopiera svaret All plagiering är inte försök till vilseledande Fusk innebär att studenten försöker vilseleda andra beträffande äktheten i sitt arbete. Studenter som har plagierat säger ofta att de inte har avsett att lämna in andras arbeten som sina egna, och inte heller att vilseleda läraren i dennes betygssättning. De säger ofta att de inte har förstått vad det innebär att göra sitt eget arbete. Studenter som plagierar säger ofta att de fortsatt att använda metoder de utan problem praktiserat i skola eller andra utbildningsmiljöer. De insåg inte att reglerna var annorlunda när de kom till universitetet. Slutligen säger många att ingen lärde dem de nödvändiga färdigheter som krävs för att följa gällande regler, till exempel hur man hittar och värderar källor, hur man sammanfattar andras idéer eller hur man använder ett specifikt referenssystem för att markera att man använder andras material. Ibland uppger studenter att någon sagt till dem att använda källhänvisningar, att skriva texten med egna ord eller att skriva sin egen kod. Om det funnits någon föreläsning eller något kort avsnitt i kursbeskrivningen som summariskt gått igenom hur studenterna ska använda hänvisningar i sitt arbete har det vid uppföljning ofta visat sig att studenterna inte har förstått instruktionerna eller haft möjlighet att få öva 15

18 att motverka plagiering kapitel 1 Högskoleförordningen tar inte upp gränsen mellan plagiering och försök till vilseledande. Kapitel 5 behandlar det mer ingående och syftar till att ge en klarare bild av hur man bör förfara i olika fall. hur de ska tillämpas. Att berätta muntligt för studenterna om reglerna är ett användbart första steg, men man ska inte utgå ifrån att detta är tillräckligt för att alla ska förstå vad som förväntas av dem. Senare kapitel i handboken går igenom detta problem ytterligare. Figur 1 försök till vilseledande Plagiering Fusk Tentafusk Otillåtet samarbete Samarbete 1.3 Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning Det är viktigt att studenterna tidigt inser att självständigt arbete, citering, källhänvisningar och bibliografier är en nödvändig del av universitetsstudierna. De måste snabbt lära sig de accepterade metoderna för problemlösningsuppgifter och hänvisningar i de skriftliga uppgifterna. Varje institution ansvarar för att informera studenterna på ett systematiskt och tydligt sätt och i undervisningen skapa möjlighet till övning. Kapitel 2 i handboken tar upp frågan om hur man hjälper studenterna att lära sig akademisk citering, självständigt arbete och problemlösning. Se också exempel på information till studenter i Appendix 5. Vilken information och vilka instruktioner studenterna har fått från institutionen kan få konsekvenser för hur fall av plagiering lämpligast bör hanteras. Ibland är den information en student har fått avgörande för huruvida läraren bör anmäla ett ärende som misstänkt vilseledande eller inte. Samtidigt är det inte så enkelt att en student alltid kan tillbakavisa en anklagelse om fusk med hänvisning till att hon eller han inte fått entydig information om att ett visst tillvägagångssätt inte var tillåtet. Om studenten 16

19 att motverka plagiering kapitel 1 till exempel vidtagit aktiva åtgärder för att vilseleda läraren kan det framgå ändå att studenten försökt att vilseleda. En student på fjärde delkursen på första terminens studier i statsvetenskap skickar in ett PM där studenten kopierat en stor del av texten från en annan uppsats på internet. Studenten har tagit bort vissa formuleringar som var lärosätesspecifika i originaltexten och justerat ord i rubriken. Studenten har också lagt in citattecken i vit färg i dokumentet för att försöka lura textmatchningssystemet att det är korrekt återgivna citat. I kursbeskrivningen för delkursen omnämns inte plagiering eller att detta slags åtgärder inte är tillåtna. I detta exempel har läraren anledning att ha grundad misstanke om att studenten försökt vilseleda och ärendet måste anmälas till rektor. Att studenten inte tydligt informerats om att detta förfarande inte är tillåtet ska inte påverka beslutet att hänskjuta ärendet till rektor. Andra fall kan vara mer komplicerade. Två studenter på andra terminens studier i engelska har lämnat in skriftliga PM som i vissa avsnitt visar på betydande likheter. Båda studenterna har skrivit om samma valfria bok och texterna innehåller likartade beskrivningar av författaren och genren. De analyserande avsnitten i texterna är individuella och skiljer sig markant åt mellan studenterna. Tidigare under kursen har studenterna jobbat tillsammans i både grupp- och paruppgifter, som även inkluderat inlämning av en mindre skrivuppgift. I kursbeskrivningen beskrivs inte närmare vad examinationsuppgiften eget PM innebär. Läraren ska alltid ta upp den här typen av frågor med studierektor eller prefekt men i detta exempel finns det faktorer som gör att institutionen troligen bör överväga andra åtgärder än anmälan. Studenterna har under kursen i andra uppgifter fått samarbeta och utforma en skrivuppgift tillsammans. De har inte under denna eller tidigare kurser fått explicit information om vilka restriktioner som gäller för examinationsuppgiftens individuella PM. Plagiatet omfattar bara vissa beskrivande delar medan studenterna skrivit egna analyser, vilket de uppfattat som uppgiftens centrala del. När studenterna i början av universitetsstudierna ska utveckla sin förståelse för regler och börja tillämpa metoderna för akademiskt skrivande måste lärare vara beredda på att plagiering kommer att förekomma som en del av lärandeprocessen. Lärarna måste ha ett visst tålamod med de studenter som använder felaktig citering eller informella metoder för att referera till andras arbeten, särskilt tidigt i utbildningen. Till exempel kan en student använda omskrivningar genom uttryck som till exempel som det tidigare stycket visar för att sedan glömma att lägga till en källhänvisning som anger varifrån innehållet har kommit. I detta exempel visar studenten på ett informellt sätt att orden och tankarna härstammar från en annan text. Därmed kan det inte klassas som försök att vilseleda läsaren. Det är däremot viktigt att lärarna vid sådana brister instruerar studenterna att bli mer uppmärksamma på källhänvisningarna och att de måste utveckla dessa färdigheter under studiernas gång. 17

20 att motverka plagiering kapitel 1 Självklart kan fuskärenden förekomma även tidigt och ska precis som alltid anmälas till rektor. Förstaterminsstudenter är inte immuna mot grundad misstanke om vilseledande. Kapitel 5 handlar om de olika metoder som lärarna använder sig av för att bedöma om grundad misstanke om försök till vilseledande finns. Det förklarar också vad man bör göra om läraren tror att plagieringen är ett inlärningsmisstag. 1.4 Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet? Vi behöver egentligen inte veta exakt hur utbredd plagieringen är för att kunna se den som ett allvarligt akademiskt problem och något som kräver uppmärksamhet från både studenter och lärare. Antalet dokumenterade och anmälda fall av plagiering brukar ligga på ungefär 300 per år. År 2010 rapporterades dock 406 fall in, vilket är en väsentlig ökning. Vid Stockholms universitet blev 23 studenter avstängda och två varnade under 2010 för plagiat eller otillåtet samarbete, vilket motsvarar 0,08 % av universitetets drygt helårsstudenter. 3 Det finns inga siffror på antalet fall av fusk eller avsiktlig plagiering som inte anmälts som formella disciplinärenden. Det saknas också en bild av hur många fall av plagiering som förekommer utan försök till vilseledande och som hanteras av läraren inom undervisningens ram. Det är vanligare att plagieringen uppstår som en följd av bristande kunskaper och färdigheter om hur man utformar akademiska texter eller att studenten missförstår vad som förväntas av dem, än att hon eller han avsiktligt plagierar en text. Den relativt höga nivån av plagiering genom missförstånd förekommer främst vid en viss typ av uppgifter och bland vissa studentgrupper. Plagierar vissa grupper av studenter mer än andra? Det finns forskning som pekar mot att det är mer sannolikt att studenter med låga betyg och med avsaknad av akademiskt självförtroende väljer att plagiera. 4 Yngre studenter tenderar att plagiera mer än äldre, och personer som studerar på grundnivå plagierar mer än studenter på avancerad nivå. Dessutom plagierar män i större utsträckning än kvinnor. 5 Studenter som inte finner värde i uppgiften letar oftare efter genvägar. En student förklarar skillnaden med att om han ville lära sig spela gitarr finns ingen anledning att fuska, men om han ombeds skriva ett arbete om hur man spelar gitarr så var det en helt annan sak. 3 Se Högskoleverkets rapport Disciplinära åtgärder mot studenter. Innehåller även disciplinärenden vid högskolor och universitet Rapport 2011:10 R. 4 Bennett, R. (2005). Factors Associated with Student Plagiarism in a Post-1992 University, Assessment and Evaluation in Higher Education, 30:2, Dessa påståenden stöds av flera studier. Ett exempel är: McCabe, D. & Trevino, L. (1997), Individual and Contextual Influences on Academic Dishonesty: A Multi-Campus Investigation, Research in Higher Education, 38:3, Se också HSV 2011:10 R. 18

21 att motverka plagiering kapitel 1 Ingen av dessa faktorer är speciellt verkningsfull när det gäller att förutse plagiering. Whitely och Keith-Speigel 6 fann att det säkraste sättet att förutsäga vilka studenter som kommer att plagiera är att titta på om de tidigare plagierat. Med andra ord, studenter som plagierar tenderar att fortsätta med det. Denna upptäckt bör inspirera lärare att ingripa tidigt i studentens studier för att försöka motarbeta ovanan. Vissa studenter löper större risk att upptäckas för plagiering än andra. Detta gäller främst studenter som inte skriver på sitt modersmål. Ett inkopierat textavsnitt med märkbart bättre språk syns helt enkelt lättare än i en text med en mer jämn språklig nivå. Det finns även skilda synsätt internationellt på den här typen av frågor. I vissa länder och sammanhang förväntas studenter i större utsträckning återge andras texter snarare än redovisa självständiga resonemang särskilt på lägre nivåer. Då kan hela betydelsen av att synliggöra skillnaden mellan eget och andras arbete komma i ett något annat ljus. Samma sak kan för övrigt sägas om en del svenska gymnasieutbildningar. Andra faktorer som kan öka risken för plagiering i grupper är: Studenters dåliga skriftliga kunskaper i det engelska språket. Det kan framstå som säkrare för dem som oroar sig för sin engelska att kopiera någon annans text. Föreställningen bland studenter att lärarna är mer intresserade av en perfekt text än av studentens förståelse av källtexter. Bristande mod att testa nya metoder för att visa på sin förståelse, speciellt när ett misslyckande har ett högt pris. De flesta studenter vid Stockholms universitet som skriver på engelska har inte språket som sitt modersmål. Det kan därför ibland bli så pass tydligt hur språket i en inlämnad uppgift skiljer sig från studentens språkliga kapacitet, eller skiljer sig från andra stycken i texten, att bedömaren ser det som nödvändigt att vidta åtgärder. Det kan mycket väl vara så att andra studenter kopierar lika mycket från andras texter, men helt enkelt är skickligare på att sätta ihop de olika delarna. Till sist, skillnader i antal upptäckta fall bland olika grupper av studenter anges ofta som det främsta skälet till att tillämpa mer objektiva metoder för att identifiera kopierad text. Textmatchningsprogram (som till exempel GenuineText, Urkund och Turnitin) kan identifiera de delar av en students text som matchar texter i en databas eller på internet. Dessa redskap kan upptäcka kopierad text i inlämningsuppgifter även från skickliga skribenter. Kapitel 4 diskuterar mer utförligt hur dessa verktyg kan användas. 6 Whitely, P. and Keith-Speigel, B. (2002). Academic Dishonesty: An Educator s Guide, New York: Taylor and Francis. 19

22 att motverka plagiering kapitel Åtgärder om en student har plagierat Eftersom plagiering sätter den rättssäkra examinationen ur spel och hämmar studenternas lärande måste man åtgärda alla tillfällen där studenter lämnar in andras arbeten som sina egna. Olika typer av plagiering kräver dock olika typer av åtgärder. De fall, där läraren har grundad misstanke om att studenten försökt vilseleda om att arbetet är studentens eget, ska leda till en formell anmälan. I andra fall, där det rör sig om plagiering men utan misstanke om försök till vilseledande, måste läraren istället följa upp och stötta studentens lärandeprocess för att inte problemet ska upprepas. Mer detaljerad information om åtgärder vid misstänkt fusk å ena sidan och olika grader av annan plagiering å andra sidan finns i kapitel 5. Det är viktigt att ha tydliga riktlinjer för behandlingen av både fusk och annan plagiering. De fall av plagiering som upptäcks inom en viss kurs måste behandlas enligt samma regelverk eller principer. Detaljerade riktlinjer och procedurer för detta återfinns i kapitel 5. Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 10 kap., 9 lyder: 9 Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 skall skyndsamt anmälas till rektor. När vi talar om Högskoleförordningen här i boken, knyter vi ihop 1 (se början av detta kapitel) och 9 och får: grundad misstanke om försök till vilseledande. I den engelska översättningen står det (The Higher Education Ordinance, Chapter 10 Section 9): If there is cause to suspect offences such as are referred to in section 1, the vicechancellor shall promptly be notified. Det ger formuleringen: cause to suspect an attempt to deceive. 20

23 att motverka plagiering kapitel 2 2kapitel 2 Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering En strategi i sex steg för att förhindra plagiering Informera studenterna 25 Att arbeta med ansvarsförbindelse 27 Att erbjuda information genom interaktiv undervisning 27 Undervisning med genomgångar online Ställa tidig diagnos 28 Undervisning genom praktiskt arbete 28 Exempel på tidiga diagnostiska uppgifter Undervisa om akademiskt skrivande 29 Exempel på aktiviteter som övar källhänvisning och citering Följa upp och strukturera studenternas arbete när de genomför 31 sina examinationsuppgifter Aktivera studenterna 31 Följa studenternas progression 32 Exempel på hur lärare har följt utvecklingen av studentarbeten 32 Att använda Mondo för att följa arbetet Bekräfta att arbetet är studentens eget 33 Metoder för att följa och kontrollera studenternas arbetsprocess 34 Metoder för att kontrollera slutprodukten Använda textmatchningsverktyg för formativ feedback 35 Råd för bruket av textmatchningsverktyg 36 21

24 att motverka plagiering kapitel 2 2. Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering Förslagen i detta kapitel fungerar som komplement till förslagen i kapitel 3 om hur man utformar tentamensfrågor och uppgifter som det är svårt att kopiera svar på eller att finna färdiga lösningar till. I detta kapitel fokuserar vi på kursdesign och undervisningsstrategier. Figur 2 Exempel på tidsplanering för kursdesign och genomförande utifrån ett holistiskt tillvägagångssätt Lång tid i förväg Beakta plagieringsaspekter när examinationen i stort planeras och beskrivs i kurs- och utbildningsplaner. Före terminsstart Planera strategier för hur det förebyggande arbetet med plagiering ska läggas upp under terminen. Se över och revidera vid behov den information som ska meddelas studenterna. Före kursstart Se över examinationsuppgifter och andra inlämningsuppgifter i detalj med avseende på plagieringsaspekter. Vid kursstart Information om plagiering. Eventuella färdighetsövningar. Under kursen Utkast lämnas in av studenterna. Feedback om plagieringsaspekter, till exempel med hjälp av textmatchningsverktyg. Kursen slutar Studenterna lämnar in slutversioner av examinationsuppgiften. Textmatchningsverktyg används. Efter kursen Resultat, betyg och feedback meddelas. Upptäckta fall av misstänkt fusk rapporteras till rektor. Övriga förekommande plagieringsfall påverkar feedback och eventuellt betyget. 22

25 att motverka plagiering kapitel 2 Lärarens arbete med en kurs sträcker sig normalt över en lång tid och en del genomförs månader eller kanske mer än ett år innan undervisningen börjar. Det är under den tiden som läraren planerar kursen och bland annat formulerar eller reviderar kursens lärandemål och bestämmer vilka uppgifter studenterna ska göra. En viktig del av lärarens arbete görs naturligtvis under kursens gång, till exempel att lära ut specifika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Ytterligare annat behöver göras vid eller efter kursens slut, till exempel att ge summativ återkoppling och sätta betyg. En effektiv helhetsstrategi för att motverka plagiering innebär att läraren använder sig av alla de steg som återges i figuren ovan i syfte att arbeta preventivt med plagiering. På så sätt får studenterna möta en samordnad och välplanerad utbildning med kvalitetssäkrad examination. En helhetssyn på kursplanering och studenters lärande förebygger plagiering, även om det inte finns någon enkel lösning till ett så komplext problem. Att nå fram till en helhetssyn tar dock tid och kräver att lärare samverkar och hittar gemensamma riktlinjer och en samordnad praxis. En strategi i sex steg för att förhindra plagiering 1. Informera studenterna om plagiering Studenterna kommer inte till Stockholms universitet med färdig kunskap om vilka regler de ska följa. Det är inte tillräckligt att bara informera studenterna om vad de inte ska göra. Man måste också i samband med det informera dem om vad de ska göra. Det räcker inte med att tala om för studenterna att de ska referera till andras arbeten, göra sitt eget arbete eller göra ett självständigt arbete eftersom detta ofta säger väldigt lite för studenter som inte redan har grundläggande kunskaper i akademiskt skrivande och självständigt kritiskt tänkande. Generellt sett är inte muntlig information tillräckligt utan det behövs också skriftlig information. Ett bra sätt att informera om plagiering är att göra det i samband med undervisning om konventionerna för akademiskt skrivande. Alla studenter behöver veta vad som förväntas av dem i deras universitetsstudier. Lärarna vid Stockholms universitet kan inte utgå från att studenterna automatiskt har kunskaper om och förståelse för principerna för akademiskt skrivande. Det kan inte förväntas av studenter på grundläggande nivå att de ska ha dessa kunskaper, även om en del studenter har fått denna utbildning på gymnasienivå. Inte ens när det gäller de studenter som ansluter direkt till avancerad nivå eller forskarnivå kan man förutsätta att de har samma förståelse för och syn på plagiering och fusk som lärarna. 2. Erbjud övning tidigt för att nå en tidig förståelse Att i ett tidigt skede undersöka studenternas förståelse av vad plagiering innebär kan hjälpa både lärare och studenter att inse vad som behöver förbättras. Den bästa metoden för att identifiera studenternas kunskaper och deras förmåga att applicera kunskaperna i praktiken är att ge dem en testuppgift i början av utbildningen. Syftet med uppgiften är att ge studenterna återkoppling på deras förmåga att redovisa när de använder andras idéer och material. 23

26 att motverka plagiering kapitel 2 3. Lär studenterna de nödvändiga färdigheterna För skriftliga uppgifter behöver studenterna ett antal färdigheter, bland annat men inte enbart, hur man gör källhänvisningar. Andra nödvändiga färdigheter är källkritik, att ta anteckningar och att styrka argument med angivna källor och korrekt citering. Studenterna måste strukturera sitt arbete och utveckla en kännedom om de skriftliga konventionerna i respektive ämne och i akademiskt skrivande generellt. Även om en del studenter kan lära sig detta på egen hand behöver de flesta en mer systematiskt strukturerad inlärningsprocess. Som lärare måste man inse vikten av konstruktiv återkoppling också om detta. En student som gör fel måste få återkoppling för att lära sig rätt metod. Moment med övning bör finnas i flera kurser över tid. För praktiska uppgifter och projektarbeten behöver studenterna en lång rad färdigheter, som problemlösning, bruk av teknisk utrustning, programmering och korrekt rapportering. De behöver förmodligen även utveckla sin egen planeringsförmåga för att få tiden att räcka till och att hantera deadlines. Att lära studenterna dessa generiska färdigheter är lika viktigt som undervisningen av den praktiska kunskap som krävs för att kunna tillämpa färdigheterna. Lärarna ska också erbjuda möjligheten att träna dessa färdigheter så att studenterna med tiden kan arbeta självständigt. 4. Omstrukturera utvärderingsprocessen Istället för att endast dela ut uppgifter och sedan hoppas att studenterna kommer att använda effektiva strategier för att utföra dem är det mer fruktbart, speciellt i början av utbildningen, om lärarna hittar undervisningsstrategier som gör det möjligt att kontinuerligt följa och utvärdera studenternas genomförande av sina uppgifter och hemtentor under kursens gång. Ett sätt att strukturera ett sådant processinriktat arbetssätt är att sätta upp delmål, till exempel en preliminär frågeställning (hypotes) en viss vecka, sedan en disposition nästa vecka och en genomgång av bibliografin veckan därpå. Andra tillvägagångssätt kan vara att studenterna ska utvärdera varandras texter och att de ska dela upp större uppgifter i mindre delar med flera individuella deadlines under arbetets utveckling. En effektiv handledning i form av kontinuerlig feedback då det gäller större uppgifter bidrar oftast till att säkerställa att studenten själv har sammanställt arbetet. 5. Äkthetskontroll Med detta menas att man undersöker vem som har skrivit ett inlämnat arbete. Det finns många metoder för att kontrollera om inlämningsuppgiften är studentens eget arbete. Äkthetskontrollen blir särskilt viktig om läraren inte kunnat följa studentens arbetsprocess eller om studenterna läser på distans. 24

27 att motverka plagiering kapitel 2 6. Testa formativ användning av mjukvara för att upptäcka plagiering I kapitel 4 beskrivs hur man använder textmatchningsverktyg för att upptäcka kopierad text i inlämnade arbeten. Samma verktyg kan dock även användas för att söka efter kopierade textavsnitt i inlämningsuppgifter och i datakod innan den slutgiltiga versionen är klar. Att använda verktygen under hela processen kan göra studenterna medvetna om på vilka sätt deras arbeten ännu inte har nått en acceptabel nivå. En sådan användning av textmatchningsverktygen kan också bidra till att förtydliga lärarens krav på hur texten ska vara uppbyggd. Det finns välutvecklade tillvägagångssätt för hur man bör använda hjälpmedel som GenuineText, Urkund och Turnitin som stöd vid undervisningen av det akademiska skrivsättet. Studier visar att bruket av textmatchningsverktygen är användbart så länge vissa preciserade tillvägagångssätt följs. Mjukvara till att kontrollera kodlikhet, såsom MOSS (Measure of Software Similarity) och Jplag, är lättillgänglig och vad beträffar MOSS så är det kostnadsfritt. Valet av redskap kan baseras på det kodspråk som används i den aktuella uppgiften. 2.1 Informera studenterna Sett till hela utbildningen måste studenterna veta vad plagiering är, hur de förväntas kunna utforma svar på tentamensfrågor och uppgifter, och de bör också ha förståelse för på vilka sätt de kan dela med sig av och diskutera sitt arbete med varandra utan att bryta mot reglerna för otillåtet samarbete, plagiering och fusk. Studenterna behöver veta varför det ligger i Stockholms universitets intresse att förebygga plagiering och varför de måste undvika att plagiera i sina arbeten. Studenterna behöver veta var de kan få mer information och vägledning. De behöver också veta vad som händer när plagieringen upptäcks, speciellt i de fall det går vidare till rektor och disciplinnämnd. Denna information måste distribueras på ett välplanerat och systematiskt sätt, så att studenterna varken går miste om informationen eller får samma information vid upprepade tillfällen. För detta krävs att man i utformningen av utbildning planerar för hur informationen ska förmedlas. I program som redan har en sammanhållen koordinering mellan kurserna kan plagieringsinformationen läggas in relativt enkelt. Detta blir svårare att utföra när det gäller fristående kurser. 25

28 att motverka plagiering kapitel 2 I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet (dnr SU ) från den 16 december 2010 listas en lång rad punkter om vilken information som måste lämnas till studenterna, och när. Flera av dessa handlar om fusk och plagiering: Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, samarbete mellan studenter är tillåtet vid examinationen. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, användning av hjälpmedel är tillåten vid examinationen. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om krav på källhänvisning föreligger och i så fall att missvisande källhänvisningar kan leda till misstanke om fusk. Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna informeras om att försök till vilseledande vid examination eller när annan studieprestation ska bedömas kan leda till disciplinära åtgärder. Nedan följer några vanliga metoder som används vid lärosäten i Sverige för att informera studenterna om plagiering: Informationsmöten organiseras för nya studenter som inkluderar föreläsningar om akademiskt skrivande och om plagiering. Dessa tillfällen är frivilliga och närvaron brukar ligga på ungefär hälften av alla studenterna. En del utbildningar ger studenterna råd beträffande uppsatsskrivning. Denna vägledning inkluderar information om godkända system för källhänvisningar, med tidigare studenters arbeten som exempel på hur systemen ska tillämpas. Exempel på en mer generell variant av skriftlig information med tips för akademiskt skrivande finns i Appendix 5. Ett år organiserades en två timmar lång föreläsning om plagiering under den andra terminen av masterprogrammen då man bjöd in alla masterstudenter. Föreläsningen hölls separat från studenternas övriga seminarier och föreläsningar. Biblioteket erbjuder kurser i att söka och välja ut välunderbyggda källor. Stöd finns också inom lärosäten för akademiskt skrivande. Vid Stockholms universitet ges sådant stöd av Universitetsbiblioteket (SUB) och Språkverkstan. För enskilda kurser måste studenterna veta vilka metoder som används för att utvärdera deras arbeten, och även när dessa metoder används. Om man till exempel använder muntliga prov för att kontrollera om studenterna har förstått innehållet i sina arbeten måste detta meddelas i kursplanen och kursinformationen. Illustrationen i början av detta kapitel visar vid vilken tidpunkt dessa beslut måste fattas för att de ska kunna förmedlas till studenterna på ett korrekt sätt. Studenterna måste också veta 26