Frisläppt. Öppen. Status. Eleonore Hovlund/GSY. Elisabeth Matsson/GAA. Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P1 Nej.

Transkript

1 3. Rapport - Allmän (29) Bilagor Gäller fr o m Gäller t o m Titel Oskarshamn - Delprojekt MKB - Samrådsunderlag Utfärdare Skriv- och språkkontroll Eleonore Hovlund/GSY Elisabeth Matsson/GAA Sakgranskning Kvalitetsgranskning Projektgodkänt Linjegodkänt Extern granskning Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P Nej Nej Johan Svenningsson/VD/ Nej Eleonore Hovlund, GSY, Ärende Distribution ASU, ORE, CJK, EOS, HBO, JEN, INK, KAT, KHM, MII, OJI, PLA, ORG, ROH, TRN, TAS, UN, CAT

2 (29) 3. Rapport - Allmän Samrådsunderlag OKG Aktiebolag, Simpevarpshalvön, Oskarshamns kommun Ändring av driften av kärnkraftreaktor O Vy över Oskarshamn

3 (29) 3. Rapport - Allmän Innehållsförteckning Inledning 4 2 Administrativa uppgifter 4 3 Orientering 5 4 Lokalisering 6 4. Omgivningsbeskrivning Områdesbeskrivning Skyddade områden 9 5 Verksamheten 0 5. Inledning Organisation Tillståndsgiven verksamhet 5.4 Ansökt verksamhet 6 6 Miljöpåverkan 9 6. Nollalternativ Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Råvaror och kemikalier Energi och media Transporter Miljörisker Mark och grundvatten Buller Avfall 23 7 Kontrollfrågor Inledning Biologisk recipientkontroll Fysikalisk-kemisk kustkontroll Radiologisk/radioekologisk omgivningskontroll Miljökontroll enligt kontrollprogram 28 8 Preliminär innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 29

4 (29) 3. Rapport - Allmän Inledning OKG Aktiebolag (OKG/bolaget) avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för ändring av driften av kärnkraftreaktor O vid sin verksamhet på Simpevarpshalvön, Oskarshamns kommun. Konsultföretaget ÅF har på uppdrag av och i samarbete med OKG upprättat föreliggande rapport med skriftliga uppgifter inför samråd. Rapporten har utarbetats av Anitha Jacobsson, ÅF, tfn Kontaktperson för OKG i detta ärende är Eleonore Hovlund tfn Administrativa uppgifter Huvudman OKG Aktiebolag Lokalisering Simpevarp, Oskarshamns kommun Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Simpevarp :8 Hemsida Kontaktpersoner Catrin Lundh Servicechef OKG Aktiebolag Catrin.Lundh@okg.eon.se Eleonore Hovlund Miljösamordnare OKG Aktiebolag Eleonore.Hovlund@okg.eon.se Kod som föranleder tillståndsprövning 22 kap. (45.0). Avveckling av kärnreaktor Platsnamn Oskarshamnsverket Platsnummer Besöksadress Simpevarp, Oskarshamn Telefon/fax / E-post info@okg.eon.se Anders Österberg Informationschef OKG Aktiebolag Anders.Osterberg@okg.eon.se Per Molander/Advokat Juridiskt ombud Mannheimer Swartling pmo@msa.se Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Kalmar län Enligt Miljöprövningsförordningen (203:25)

5 (29) 3. Rapport - Allmän 3 Orientering OKG producerar el till det svenska elnätet med hjälp av tre kärnkraftsreaktorer. På Simpevarpshalvön finns även andra anläggningar som behövs för elproduktionen som kylvattenintag, anläggningar för hantering och lagring av radioaktivt avfall, oljeeldade reservkraftaggregat, vätgasfabrik, avloppsreningsverk, vattenverk, oljelager, verkstäder och miljöstation. Svensk kärnbränslehanterings (SKBs) centrala mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) är också placera på Simpevarpshalvön (Simpevarp :9). SKB bedriver också hamnverksamhet på den sydöstra delen av Simpevarp.

6 (29) 3. Rapport - Allmän 4 Lokalisering 4. Omgivningsbeskrivning Figur Karta över lokalisering med omnejd. OKG:s anläggning markerad med röd ring Kraftverksområdet är beläget vid Östersjön i Oskarshamns kommun inom OKGs ägor på Simpevarpshalvön, 8 km nordost om Figeholm och 20 km nordost om Oskarshamn, se Figur. Råvatten hämtas från sjön Götemaren, belägen ca 8 km NNV om Simpevarp, se Figur, grön ring. Vattnet leds i en delvis landförlagd, delvis havsförlagd ledning från en pumpstation vid sjön direkt till vattenverket i Simpevarp. Reserv för den ordinarie råvattentäkten är Söråmagasinet, se Figur 2 nedan, grön ring. Närmaste bostäder är belägna i Åkvik, drygt km sydväst om Simpevarp, blå ring i Figur 2 nedan.

7 (29) 3. Rapport - Allmän 4.2 Områdesbeskrivning För kylning av processen i driftblocken används havsvatten. Kylvattnet tas genom djupvattenintag alternativt via ett ytvattenintag på södra sidan av Simpevarpshalvön. Då kylvattnet passerar genom driftblockens kondensorer värms det upp och släpps sedan ut i Hamnefjärden på norra sidan av halvön, se Figur 2 nedan, grön ring. Ytvattenintaget är placerad sydväst om Simpevarp och kan endast nyttjas av O och O2. E6 Figur 2 Karta över OKG och närområdet Även utsläppen av avloppsvatten från Simpevarp sker till Hamnefjärden. Avloppsvatten delas upp i aktiva avloppsvatten, sanitärt avloppsvatten, bergdränage och dagvatten. Enligt gällande översiktsplan bedöms Simpevarpshalvön och Ävrö vara av riksintresse för elproduktion.

8 (29) 3. Rapport - Allmän Inom verksamhetsområdet finns, som tidigare nämnts, tre reaktorer med ångturbiner och elgeneratorer samt flera anläggningar och verksamheter på Simpevarpshalvön som är nödvändiga för elproduktionen. Några av dessa finns markerade i Figur 3. Sanitärt reningsverk Miljöstation O3 Centrala mekaniska verkstaden Vattenverk Centrala serviceverkstaden O O2 Figur 3 Karta över verksamhetsområdet med omnejd Det totala anläggningsområdet är ca 00 ha. Simpevarp :8 är detaljplanelagt och strandskyddet är inom området upphävt.

9 (29) 3. Rapport - Allmän 4.2 Skyddade områden Naturreservatet Misterhults skärgård, norr om Simpevarpshalvön, ingår som Natura 2000-område enligt både fågel- och habitatdirektivet. Det finns flera små nyckelbiotoper, t ex ädellövskog och områden med naturvärden på Simpevarp och i omgivningarna. I Figur 4 återfinns skyddsvärda områden i närområdet. Misterhults skärgård Nyckelbiotoper Figur 4 Skyddsvärda områden

10 (29) 3. Rapport - Allmän 5 Verksamheten 5. Inledning OKG är ett företag inom E.ON-koncernen och ett av de största företagen i Kalmar län. OKG ägs av E.ON Sverige (54,5%) och Fortum (45,5%). OKG äger och driver Oskarshamnsverket med tre kärnkraftreaktorerna Oskarshamn, Oskarshamn 2 och Oskarshamn 3. Produktionsanläggningarna benämns som O, O2 och O3, eller driftblock. 5.2 Organisation I ledningsfunktionen finns VD och en rådgivande företagsledningsgrupp. Funktionen har det övergripande ansvaret för att initiera och driva långsiktiga och strategiska frågor som rör produktions- och anläggningsplaner. För att ytterligare fokusera på produktionsanläggningarna lyfts de tre blocken P, P2 och P3 upp som egna avdelningar. Utöver blocken består organisationen av S- Säkerhet och kvalitet, T-Teknik, U- Underhåll, E- Ekonomi, H-Personal och G- Gemensam service. Figur 5 En bild över organisationsschemat på avdelningsnivå. Avdelning S har till uppgift att underhålla och utveckla OKGs verksamhetssystem, samt utövar fristående tillsyn av hela OKGs verksamhet. Avdelningarna P, P2 och P3 ska säkert driva respektive produktionsanläggning samt säkerhetsställa tillgänglighet på kort och lång sikt, samt utifrån misstänkta eller konstaterade brister/avvikelser värdera och hantera konsekvenser ur ett helhetsperspektiv med avseende på anläggningarnas säkerhet, miljö och produktion.

11 (29) 3. Rapport - Allmän Avdelningschefen för G har delegerats ansvar för att säkra miljön i OKGs anläggningar och dess omgivning. Avdelning G består av cirka 50 numerärer som utför tjänster inom områdena brand, arbetsmiljö, dekontaminering, kemi, kärnavfall, person- och omgivningsdosimetri, radiofysik och radiokemi samt utsläpp, yttre miljö och administrativ service. Inköp och hantering av kemiska produkter styrs av OKGs kemikaliegrupp. Strategisk planering och måluppfyllnad hanteras av miljösamordnare i yttre miljöfrågor. OKG AB är certifierade enligt miljöstandarden ISO 400. OKG hade under 203 cirka 850 egna anställda. Utöver det anlitas partners, konsulter och entreprenörer vilket resulterar i att antal verk-samma på OKG är cirka Tillståndsgiven verksamhet 5.3. Gällande tillstånd Verksamheten vid Oskarshamnsverket har varit föremål för prövning enligt miljö- och vattenlagstiftningen vid ett flertal tillfällen sedan 964. Verksamheten regleras idag genom ett grundtillstånd enligt miljöbalken meddelat av miljödomstolen i Växjö (i mål M 37-04) med vissa ändringar enligt Miljööverdomstolens dom (i mål M ). Det har därefter även meddelats ett ändringstillstånd som bland annat avser djupvattenintag för kylvatten till O/O2 samt effekthöjning på reaktor O2. Grundtillståndet, tillsammans med ändringstillståndet, tillåter en termisk effekt i reaktor O om 375 MW, i reaktor O2 om MW och i reaktor O3 om MW. Vidare tillåts en kylvattenbortledning om högst 60 m 3 /s för O och O2 tillsammans respektive 60 m 3 /s för O års grundtillstånd omfattar även övriga verksamheter i Simpevarp, bland annat bergförrådet för aktivt avfall (BFA). I 2006 års grundtillstånd föreskrevs ett flertal villkor och prövotider. Genom en dom avslutade mark- och miljödomstolen prövotid avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. För närvarande pågår ett prövotidsförfarande avseende ersättning för skada på allmänt fiskeintresse på grund av ökad vattenbortledning och ökat utsläpp av kylvatten. Den nuvarande verksamheten vid Oskarshamnsverket omfattas av 2 kap. 4 miljöprövningsförordningen (203:25) Tillståndsplikt A och verksamhetskod gäller för kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor.

12 (29) 3. Rapport - Allmän Produktion I Tabell återfinns driftblockens effektnivåer. Tabell Anläggningarnas effektnivåer Termisk effekt MW Bruttoeffekt elektrisk MW Nettoeffekt elektrisk MW O O O OKG, totalt I stycke 5.3. nämns att OKG har tillstånd till MW på O2. Idag är dock anläggningen inte anpassad för den nämnda termiska effekten, ett stort projekt hanterar anpassningen av anläggningen för effekthöjning samt säkerhetshöjande åtgärder. OKG kör driftblocken enligt tabell som redovisar den termiska effekten på respektive block. De senaste produktionsåren på OKG har präglats av större projekt och reperationer som gjort att driftblocken inte producerat i den omfattning de har kapacitet till. I Tabell 2 nedan redovisas årlig produktion i GWh. Produktionen visas för de senaste tre åren för samtliga block samt OKG som helhet. För att kunna ge en bild över vad OKG borde kunnat producera visas även tillgängligheten i %. År 2005 redovisas för att ge en bild av anläggningarnas leverans vid relativt hög tillgänglighet. Dock skall det beaktas att O3 endast hade tillstånd till MW termisk effekt år Tabell 2 Årlig produktion i GWh O O O Total produktion OKG Total tillgänglighet 86,7 % 72,5 % 56,5 % 54,8 %

13 (29) 3. Rapport - Allmän Som framgår av Tabell 2 ovan har O haft problem med tillgänglighet och produktion de senaste åren. Driftblocken har varit stillastående på grund av olika problem med reservkraft och turbin Översiktlig processbeskrivning av tillståndsgiven verksamhet Vid OKG finns tre stycken kokvattenreaktorer (eng. BWR Boiling Water Reactors), O, O2 och O3. Kärnkraftverken utgörs av ett kondenskraftverk där energin tas ur uran i en kärnreaktor. I ett kärnkraftverk klyvs urankärnor varvid energi frigörs, processen kallas fission. Den frigjorda energin överförs till vatten, som vid kokning bildar ånga. Ångan driver turbinen som alstrar rörelseenergi. Denna rörelseenergi omvandlas i generatorn till elektricitet. Figur 6 Skiss över hur en atom klyvs av en neutron och skapar kedjereaktion Vatten från olika källor nyttjas i kärnkraftverket. Havsvatten används för att kyla mellankylkretsar respektive kondensera ånga. Mellankylkretsar kyler i sin tur säkerhetssystem. Vatten som tas från närliggande sjö används i processen efter att ha renats i en totalavsaltningsprocess.

14 Status ärdad (29) 3. Rapport - Allmän Figur 7 Generell bild över hur en kokvattenreaktor fungerar Varje anläggning genomgår en revisionsavställning revisionsavställning per år, den planeras in med en längd på cirka 4 30 dagar. I samband med revisions-avställningen gås anläggningen igenom och underhåll utförs, uttjänat bränsle byts ut mot nytt.

15 (29) 3. Rapport - Allmän Nedan sammanfattas kärnkraftverkets övriga anläggningsdelar med fokus på O. Komponent Reaktortyp Turbiner Generatorer Reservkraft Yttre Ställverk Kylvattenintag Kylvattenutsläpp Vätgasfabrik Processvattenbehandling Avfallsanläggning med rening av aktivt vatten O BWR kokvattenreaktor Högtrycksturbin och lågtrycksturbin 2 generatorer 4 dieslar Gemensam för hela OKG Gemensamt intag för O och O2 Egen kylvattentunnel som mynnar ut i västra delen av Hamnefjärden Gemensam för OKG Gemensam för hela OKG Gemensam O och O2 Reservkraftaggregaten körs normalt för provdrift som krävs ur säkerhetssynpunkt. Gasturbinerna som ingår i reservkraften kan också ge spetskraft till riksnätet. Det finns två avfallsanläggningar på driftblocken en gemensam för O och O2 samt en för O3. På avfallsanläggningarna hanteras avfall radioaktiva filtermassor - som uppstått i samband med rening av process-vatten i driftblocken. Dessutom renas vatten som kan återanvändas i processen alternativt som ska pumpas ut till Hamnefjärden. I reningsanläggningen för O/O2 hanteras även utsläppsvatten från centrala serviceverkstaden (CSV). På halvön finns även ett konventionellt sanitärt reningsverk med biologisk och kemisk rening. Det sanitära reningsverket belastas även av SKB med avloppsvatten från Clab, platskontoret och kontoret på Äspö. Mindre mängder kommer även från Svenska Kraftnäts ställverk på halvön.

16 (29) 3. Rapport - Allmän 5.4 Ansökt verksamhet 5.4. Prövningens omfattning OKG avser nu att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken till att övergå till avställnings- och servicedrift avseende reaktor O samt till partiell nedmontering av viss utrustning i nämnda reaktor. Syftet med ansökan är att OKG AB ska ha nödvändiga tillstånd för att i framtiden kunna besluta om att avsluta effektdriften på reaktorn. I 22 kap. miljöprövningsförordningen föreskrivs nämligen om en särskild tillståndsplikt för sådan avställnings- och servicedrift: Tillståndsplikt A och verksamhetskod 45.0 gäller för verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. OKG anser att övergången till avställnings- och servicedrift av reaktor O utgör en väl avgränsad åtgärd i förhållande till den verksamhet som omfattas av 2006 års grundtillstånd och att tillstånd därför kan ges i form av ett ändringstillstånd enligt 6 kap. 2 st 2 miljöbalken. Under det fortsatta förberedelsearbetet inför ansökan avser OKG att klarlägga vilka gällande villkor och prövotider som direkt eller indirekt berörs av den ändrade driftsformen. Som underlag för samrådet redovisas följande tentativa yrkande i den kommande tillståndsprövningen: OKG ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att som ändring till vad som gäller enligt mark- och miljödomstolens deldom i mål M (grundtillståndet) övergå till avställnings- och servicedrift av reaktor O och att därvid demontera viss till reaktorn hörande utrustning i enlighet med vad som närmare framgår av denna ansökan. Avställningsdrift innebär att O ställs av slutgiltigt tills det att allt bränsle transporteras bort från anläggningen. Innebörden av servicedrift är från att allt bränsle är borttransporterat från anläggningen samt partiell nedmontering och fram till dess att nedmontering och rivning av anläggningen påbörjas.

17 (29) 3. Rapport - Allmän Processbeskrivning av ansökt verksamhet Innebörden av att ändra Os verksamhet till avställningsdrift och servicedrift (45.0) är att driftblocket inte kommer att återstartas igen när detta beslut fattas. Innebörden för O av ansökt verksamhet framgår av Figur 8. Figur 8 De olika faserna Avställningsdriften styrs av nuvarande säkerhetsredovisning (SAR) och säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF). För servicedrift skall en ny SAR och STF tas fram och anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

18 (29) 3. Rapport - Allmän Partiell nedmontering I stycke 5.4. beskrivs vad OKG avser att ansöka, demontera viss tillreaktorn hörande utrustning, även kallat partiell nedmontering. I stycket nedan beskrivs vad Partiell nedmontering innebär. Lärdomen från de nedmonteringar och rivningar som genomförts i världen är att de mest radioaktiva komponenterna monteras ner först. Efter att bränslet avlägsnats från anläggningen är det reaktorns interndelar som utgör de mest radioaktiva delarna. OKG har för avsikt att under servicedriften omhänderta O:s interndelar och transportera bort dessa från driftblocket. Interndelar utgörs av komponenter som suttit i reaktortanken under drift och haft till uppgift att fixera härden, styra vatten- och ångflödet samt avfukta ångan m.m. Interndelarna kommer att segmenteras och placeras i för ändamålet godkända behållare. Därefter placeras behållarna i OKG:s bergrum för aktivt avfall (BFA), i väntan på SKB:s slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall (SFL) som planeras vara uppfört och driftsatt år Genom att omhänderta interndelarna under servicedriften uppnås flera fördelar Radioaktiv dos till personalen minskar. Vattenhanteringen vid anläggningen minskar, vilket innebär att OKGs utsläpp av aktivt vatten till omgivningen kan minska. Anläggningen kan kartläggas utifrån eventuell kontaminering och nedmonteringen av dessa kan planeras i detalj. Anläggningen kan kartläggas inför den konventionella rivningen utifrån miljöstörande ämnen.

19 (29) 3. Rapport - Allmän 6 Miljöpåverkan 6. Nollalternativ I tillståndsansökan kommer den ansökta verksamheten att jämföras med ett nollalternativ som innebär att verksamheten fortsättningsvis drivs inom ramen för grundtillståndet från 2006, det vill säga med tillståndsgivna termiska effektnivåer enligt Tabell. Dessa effektnivåer motsvarar fullt kapacitetsutnyttjande av befintliga anläggningar. I nollalternativet kommer även inkluderas effekter av djupvattenintaget för kylvatten till O/O2. I följande kapitel ges en översiktlig redovisning av hur OKG i nuläget bedömer att den ansökta verksamheten kommer att påverka sin omgivning genom emissioner och användningen av naturresurser. En mer ingående redogörelse kommer att ges i tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 6.2 Utsläpp till luft Utsläpp till luft sker i huvudsak i form av radioaktiva utsläpp, förbränningsgaser, flyktiga organiska ämnen (VOC), köldmedia och syrgas. Radioaktiva utsläpp räknas om till dos till kritisk grupp. Den effektiva dosen till en individ i den kritiska gruppen av ett års luftoch vattenutsläpp från Simpevarpshalvön ska understiga 0, msv (inklusive Clab). Kritisk grupp består av sex åldersgrupper. Beräkningsmässigt är barn 7-2 år den mest utsatta åldersgruppen inom kritisk grupp till följd av utsläpp från OKG. Radioaktiva utsläpp sker till luft från driftblockens huvudskorstenar och från bergförrådet för aktivt avfall (BFA), centrala serviceverkstaden (CSV) och hanteringsbyggnad för lågaktivt avfall (HLA). Utsläppen från driftblockens huvudskorstenar dominerar. De radioaktiva utsläppen till luft kan delas upp i utsläpp av aerosoler, jod, ädelgaser och gaser som tritium och kol-4. Utsläpp till luft av förbränningsgaser sker i samband med drift av OKGs reservkraftaggregat - gasturbiner och dieselgeneratorer. Utsläppen utgörs främst av växthusgasen koldioxid (CO 2 ) samt försurande utsläpp av k väveoxider (NOx) och svaveldioxid (SO 2 ) samt små mängder stoft.

20 (29) 3. Rapport - Allmän Reservkraftaggregaten används normalt för provdrift som krävs ur säkerhetssynpunkt. Utsläpp till luft från gasturbinerna sker genom fyra 23 m höga skorstenar. Den totala provdrifttiden är ca 50 timmar per år. Det finns även tolv dieselaggregat för reservkraftförsörjning. Provdrift sker under ca 50 timmar per aggregat och år. Utsläpp till luft från dessa sker via separata skorstenar på varierande höjd (0-34,5 m). Vid användning av lösningsmedel på driftblocken och i verkstäder samt genom målningsarbeten sker utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Små läckage av köldmedia till luft kan uppstå från frysar, kylskåp, värmepumpar och luftkonditioneringsaggregat. Vätgasproduktionsanläggningen i Simpevarp medför utsläpp av rent syre till luften. Radioaktiva utsläpp till luft, utsläpp av VOC och syrgas kommer vid ansökt verksamhet att vara lägre jämfört med vid nollalternativet. Utsläpp till luft av förbränningsprodukter och köldmedia kommer vid ansökt verksamhet i stort att vara oförändrade jämfört med vid nollalternativet då behoven av provdrift och kyla kommer att vara oförändrade. Under arbetsmomenten som är beskrivna under ansökt verksamhet kan vissa utsläpp till luft periodvis komma att öka. I ett längre perspektiv, i slutet av servicedriften, kan utsläppen till luft komma att minska. 6.3 Utsläpp till vatten Utsläpp av vatten till recipient sker av renat vatten från driftblockens reningsanläggningar, renat sanitärt avloppsvatten, lakvatten från markdeponin för lågaktivt avfall, bergdränage och dagvatten. Även utsläpp av termiskt påverkat vatten (kylvatten) sker till recipient. Kärnkraftverken är kondenskraftverk med en verkningsgrad på cirka 35 %. Resten av energin som alstras kyls bort med havsvatten. Utsläpp av kylvatten sker till Hamnefjärden norr om Simpevarphalvön, se Figur 2. Avfallsanläggningen på O/O2 tillförs även vatten från dekontamineringsanläggningen i CSV. Även utsläppen av avloppsvatten från Simpevarp sker till Hamnefjärden. Bergdränage leds via kylvattentunnlarna till Hamnefjärden.

21 (29) 3. Rapport - Allmän Sanitärt avloppsvatten behandlas i det sanitära reningsverket innan det släpps i Hamnefjärden. Dagvattnet från Simpevarp leds till olika delar av recipienten beroende på vilken del av halvön det faller. Utsläppen efter driftblockens reningsanläggningar innehåller små mängder radioaktiva ämnen, fosfor, syreförbrukande ämnen (mätt totalt organiskt kol, TOC) och metaller. Utsläppen av renat sanitärt avloppsvatten innehåller i huvudsak kväve, fosfor, BOD7, totalt organiskt kol (TOC) och suspenderade ämnen. Lakvattnet från markdeponin för lågaktivt avfall innehåller försumbara mängder metaller. Utsläppen till vatten efter driftblockens avfallsanläggningar kommer i ett första skede att öka på grund av att behovet av dekontaminering kommer att öka. I ett senare skede kommer dessa utsläpp att vara oförändrade jämfört med nollalternativet. Utsläppen av termiskt påverkat vatten (kylvatten) kommer att minska vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet. Utsläppen av sanitärt avloppsvatten, bergdränage, dagvatten samt lakvatten från markdeponin för lågaktivt avfall kommer vid ansökt verksamhet i stort att vara oförändrade jämfört med vid nollalternativet. Under arbetsmomenten som är beskrivna under ansökt verksamhet kan vissa mängder av utsläpp till vatten periodvis komma att öka. 6.4 Råvaror och kemikalier Råvaror och kemiska produkter förbrukas inom driften av blocken, vid produktion av vatten och vid rening av avloppsvatten, vid målning, samt vid rengöring. I övrigt förbrukas råvaror och kemiska produkter i huvudsak vid underhållsarbeten. Den viktigaste råvaran är kärnbränslet som består av anrikat uran i form av urandioxid, UO 2. Varje år byts en del av bränslet ut och ersätts med nytt. Detta gäller vid verksamhetskoden För verksamhet 45.0 kommer inget kärnbränsle att nyttjas på O. Förbrukningen av råvaror och kemikalier kommer att vara lägre vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet.

22 (29) 3. Rapport - Allmän 6.5 Energi och media Den till verksamheten tillförda energin består främst av elenergi, eldningsolja samt diesel och bensin för transporter. Elenergi används främst till drivning av elmotorer i processen där de största motorerna utgörs av de eldrivna kondensat- och matarvattenpumparna. Övrig elenergiförbrukning utgörs i huvudsak av belysning, uppvärmning och övriga eldrivna maskiner. För uppvärmning av driftblocken utnyttjas i huvudsak hetvatten från det egna blocket. Om en reaktor är avställd produceras motsvarande värme med elpannor. Inom verksamheten förbrukas råvatten och havsvatten. Råvatten för produktion av dricks- och processvatten tas från sjön Götemaren. Havsvatten används för kylning av processen i driftblocken. Kylvattnet tas in genom djupvattenintag alt ytvattenintaget på södra sidan av Simpevarpshalvön. Förbrukningen av energi och media kommer att vara lägre vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet. 6.6 Transporter Intransporter sker i huvudsak av färskt uranbränsle, råvaror och kemikalier samt bränslen med lastbil. Uttransporter sker i huvudsak av avfall. Lågaktivt avfall transporteras till HLA med gaffeltruck eller hjullastare. Medelaktivt avfall mellanlagras i BFA innan det transporteras vidare med M/S Sigrid för slutförvaring i slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR) i Forsmark. Använt kärnbränsle transporteras till närliggande Clab för mellanlagring i underjordiska bassänger. Transportbehållaren lastas direkt på transportfordonets lastbärare. Antalet transporter kommer att öka vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet då behovet av borttransport av bränsle och nedmonterat material kommer att öka.

23 (29) 3. Rapport - Allmän 6.7 Miljörisker Miljörisker vid OKG utgörs huvudsakligen av risk för läckage av olja eller andra kemiska produkter, brand eller utläckage av orenat sanitärt avloppsvatten. I OKGs beredskapsplan framgår hur miljöolyckor och incidenter hanteras. En övergripande miljöriskanalys avseende yttre miljö och förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor ligger till grund för ett kontinuerligt riskanalysarbete som genomförs i den dagliga linjeverksamheten. Till ansökan kommer en samlad miljöriskanalys att bifogas. 6.8 Mark och grundvatten 6.9 Buller 6.0 Avfall 6.0. Inledning Reservkraftaggregaten på OKG definieras som industriutsläppsverksamheter och med detta följer bland annat att en statusrapport ska upprättas. Denna ändringsansökan berör dock inte dessa verksamheter. Buller uppstår bland annat från transporter, fläktar, transformatorer och provdrift av reservkraftaggregat. Antalet ljudkällor kommer bli färre vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet. Bolagets bidrag till ljudnivåerna i närområdet bedöms minska vid ansökt verksamhet jämfört med nollalternativet. Inom verksamheten uppkommer konventionellt avfall, farligt avfall och radioaktivt avfall Konventionellt och farligt avfall OKG har fullständig källsortering i både kontorsbyggnader och verkstäder samt en miljöstation för hantering av konventionellt och farligt avfall.

24 (29) 3. Rapport - Allmän Radioaktivt avfall Radioaktivt avfall indelas i högaktivt avfall, medelaktivt avfall och lågaktivt avfall. Material som aktivitetsmässigt kan klassas som rent (friklassas) får användas för fri användning. Högaktivt avfall består av bränsle och reaktortankens interna delar. Bränslet mellanlagras i Clab innan det sedan kommer att omhändertas i slutförvaret för utbränt bränsle. SKB planerar att förvaret skall byggas i Forsmark. Interndelar lagras i OKGs BFA för senare slutförvar i SFL. Mellanaktivt avfall består av filter- och jonbytarmassa som används i reningsprocesserna i driftblocken och dess avfallsanläggningar. Lågaktivt avfall består av radioaktiva sopor som hanteras i HLA för att sedan slutförvaras i markförvaret för lågaktivt avfall (MLA). Avfallsmängder av radioaktivt avfall kommer att öka vid ansökt verksamhet jämfört med vid nollalternativet medan det konventionella- och farliga avfallet förväntas minska. Nedan beskrivs det svenska systemet för omhändertagande av radioaktivt avfall. Det svenska systemet för radioaktivt avfall Systemet för avfallets omhändertagande omfattar följande steg Aktivitet i samband med avfallets uppkomst (Källsortering och initial bedömning) Behandling Mellanlagring Hantering och transport Deponering i slutförvar I Figur 9 återfinns SKBs principskiss över det svenska systemet för radioaktivt avfall.

25 (29) 3. Rapport - Allmän Figur 9 SKB:s principskiss över det svenska systemet för radioaktivt avfall De kärntekniska anläggningar som genererar avfall ansvarar för mellanlagring av det avfall som uppstår. SKB ansvarar för transport, deponering och slutförvaring av avfallet som uppkommit. Avfallsproducenten har dock det övergripande ansvaret. Avfallet från de svenska kärnkraftverken transporteras med m/s Sigrid, ett specialbyggt fartyg. Det använda kärnbränslet (som även klassas som långlivat avfall), även benämnt som högaktivt avfall mellanlagras på Clab i väntan på slutförvaret som planera att byggas i Forsmark. Driftavfall (som klassas kortlivat avfall), även benämnt som medel- och lågaktivt avfall tas omhand på olika sätt exempelvis SFR, smältning i Studsvik och OKGs egna markdeponi för lågaktivt avfall (MLA). Det är aktiviteten i avfallet, samt vad det är för avfall som bestämmer hur det ska omhändertas.

26 (29) 3. Rapport - Allmän 7 Kontrollfrågor 7. Inledning OKG genomför omfattande omgivnings- och recipientkontroller sedan 962. Omgivnings och recipientkontrollen vid OKG omfattar följande delar biologisk recipientkontroll fysikalisk-kemisk kustkontroll radiologisk/radioekologisk omgivningskontroll, där SSM är tillsynsmyndighet. miljökontroll enligt miljöbalken, där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Kontrollprogrammet uppfyller också kraven i förordningen SFS 998:90 om verksamhetsutövarens egenkontroll. 7.2 Biologisk recipientkontroll Den biologiska recipientkontrollen utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och den fysikalisk-kemiska kustkontrollen samordnas av Kalmar Läns Kustvattenkommitté. Inom den biologiska recipientkontrollen sker flera av undersökningarna parallellt i ett referensområde Kvädöfjärden i södra Östergötland. Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket på östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfiske med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt omfattningen av fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket.

27 (29) 3. Rapport - Allmän 7.3 Fysikalisk-kemisk kustkontroll I den fysikalisk-kemiska kustkontrollen ingår Hydrografiska mätningar, vilka omfattar fysikaliska och kemiska parametrar. Till de fysikaliska hör temperatur, salt och syrehalt, strömmar, och siktdjup. Till de kemiska hör olika närsalter (t.ex. fosfat, nitrat, kisel) och klorofyll. Undersökningar av bottenvegetation omfattar Makroalger, Ålgräs, samt tångbältets djuputbredning och täckningsgraden. Undersökningar av bottenfauna innefattar djur som lever på eller i bottensediment i havet. I samband med dessa undersökningar noteras även om nya arter påträffas. 7.4 Radiologisk/radioekologisk omgivningskontroll Radiologiska mätningar utförs fortlöpande genom kvartalsvisa avläsningar av dosimetrar placerade i omgivningen (omgivningsbevakning). Dessutom utförs radioekologisk omgivningskontroll genom provtagning och radiokemiska analyser av vatten-, växt- och djurprover. Den radioekologiska omgivningskontrollen består av två moment, ett årligt ordinarie program och ett intensivprogram vart fjärde år, med ytterligare provtagningspunkter. Intensivprogrammets syfte är att undersöka om en långsam uppbyggnad av radioaktiva ämnen sker i ett större område. Urval av de djur- och växtarter som undersöks har gjorts baserat på att de ska ta upp radioaktiva ämnen i stor utsträckning, och/eller utgöra exponeringsvägar för människan.

28 (29) 3. Rapport - Allmän 7.5 Miljökontroll enligt kontrollprogram 7.5. Konventionell utsläppskontroll Inom konventionell utsläppskontroll ingår Utsläpp till luft vid drift av gasturbiner och dieslar Utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen VOC Utsläpp till luft av ozonnedbrytande ämnen Utsläpp till vatten från sanitära reningsverket SAN Utsläpp till vatten från blockens avfallsanläggningar Utsläppskontroll av radioaktiva ämnen Inom verksamheten för utsläppskontroll av radioaktiva ämnen ingår Kontroll av radioaktiva utsläpp till luft och vatten Kontroll av luftfilter Kontroll av reaktorvatten Kontroll av mellankylsystem Kontroll av hjälpkondensor Kontroll av berg- och golvdränage i BFA.

29 (29) 3. Rapport - Allmän 8 Preliminär innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Nedan återfinns en preliminär innehållsförteckning till MKBn. Icke teknisk sammanfattning Inledning 2 Administrativa uppgifter 3 Orientering, inkl. lagstiftning, organisation mm 4 Samråd 5 Tillståndsgiven och ansökt verksamhet 6 Lokalisering och alternativ lokalisering 7 Avgränsningar och alternativ 8 Transporter 9 Användning av naturresurser 0 Utsläpp till luft Utsläpp till vatten 2 Utsläpp till mark och grundvatten 3 Risk för olyckor 4 Avfall och restprodukter 5 Buller 6 Jämförelse med miljömål 7 Slutsats