Kulturgeografi och samhällsplanering

Transkript

1 Kulturgeografi och samhällsplanering

2

3 Innehåll Framsida: Rundvandring på Skogskyrkogården under exkursion i Stockholm inom kursen Svensk geografi. Foto: Anders Rickegård, Kulturgeografiska institutionen.

4

5 Välkommen till Kulturgeografen! K ulturgeografiska institutionen arbetar med forskning och utbildning inom kulturgeografi, samhällsplanering och geografi. Institutionen har omkring 60 anställda, varav cirka 25 lärare och forskare och omkring 25 doktorander. Antalet studenter är under en termin sammanlagt omkring 500, fördelade på olika program och nivåer. I studiehandboken presenteras institutionen och kurser på grundnivå (GN) i kulturgeografi och de kurser på grundnivå i samhällsplanering som inte endast ges inom program. Förutom dessa kurser ges utbildning i geografi i samarbete med Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Institutionen är också värdinstitution för Samhällsplanerarprogrammet och Kandidatprogram i kulturgeografi med omvärldsanalys. På avancerad nivå (AN) ges, utöver kurser, tre masterprogram: Masterprogram i kulturgeografi, Masterprogram i samhällsplanering och Masterprogram i globalisering, miljö och social förändring. På forskarnivå ger institutionen ett program i geografi med kulturgeografisk inriktning. Institutionens forskningsprofiler är Samhällsplanering ur ett miljö-, genus- och fördelningsperspektiv, Historisk geografi och landskapsstudier samt Befolkningsgeografi, migration och GIS. Sedan 1997 finns institutionen i Geovetenskapens hus på campus Frescati på Norra Djurgården i Stockholm. Stockholms universitets målsättning är att bli nationellt ledande och internationellt framstående. Detta gäller även för Kulturgeografiska institutionen. Institutionens vision kräver ett kontinuerligt omvärldsperspektiv när det gäller strategiska beslut rörande undervisning och forskning. Omvärldsanalys betyder i detta sammanhang att analysera den egna verksamheten i förhållande till det nationella och internationella vetenskapssamhället som ett underlag till att anpassa verksamhetens inriktning till behov i det omgivande samhället. Utgångspunkten är universitetets långsiktiga plan som fastslår att verksamheten ska vila på ett vetenskapligt förhållningssätt innefattande fritt kunskapssökande, fri forskning och ett kritiskt tänkande. Vidare ska verksamheten vara kulturbärare, värna demokratiska värden samt vara en arena för fri debatt. Grundutbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ge grundläggande insikter i forskning. Målsättningen är att utveckla studenternas självständighet, kreativitet och förmåga till kritisk granskning samt erbjuda ett internationellt perspektiv. Kvalitetsarbetet har hög prioritet på institutionen. För att tillgodose studenternas rätt till forskningsbaserad undervisning är det viktigt att kursutbudet är kopplat till pågående forskning inom ramen för institutionens forskningsprofiler. Vi hoppas att du skall trivas hos oss! 1

6 Kulturgeografi Kultur i benämningen kulturgeografi syftar på civilisation och samhälle. Geografi i benämningen kulturgeografi syftar på relationer av närhet och avstånd och på rumsliga mönster. Kulturgeografi är alltså ämnet om samhällen och dess geografi. Geografin kan handla om det lokala och nära och om globala och världsomspännande mönster. Samhällsfrågorna i kulturgeografi behandlar sociala, politiska och ekonomiska frågor; hur det ser ut i dag och också i ett historiskt perspektiv. Det innebär att kulturgeografi är ett brett ämne med en mängd olika inriktningar. Som kulturgeografistudent vid Stockholms universitet möter du ledande forskare och lärare inom historisk geografi och landskap, befolkningsgeografi och genusgeografi, ekonomisk geografi, kartografi och GIS, samhällsplanering, stadsgeografi och utvecklingsgeografi. Inom dessa olika inriktningar studerar du olika sätt att leva, tänka, planera, resa och arbeta. Du får kunskap om levnadsförhållanden runt om i världen och arbetar med de begrepp och metoder du behöver för att förstå sammanhang och se mönster. En utbildning i kulturgeografi innehåller studieresor och exkursioner, fältstudier och fältarbeten. De sker på olika sätt men har det gemensamt att man studerar företeelser på plats, dvs. ute i fält. Våra kurser ger dig kunskaper och färdigheter för att arbeta med en rad olika frågor. De kan handla om boende, ekonomisk tillväxt, kulturmiljövård, markanvändning, miljö, samhällsplanering, social och etnisk segregation, urban och regional utveckling, transporter och turism. Kulturgeografi är ett ämne för dig som vill ha en samhällsvetenskaplig utbildning för arbete inom utredning, omvärldsanalys, handläggning, planering och kommunikation. Dessa arbeten kan handla om lokala, nationella eller internationella frågor och relationer. Samhällsplanering Planering är en demokratisk verksamhet för att garantera alla en rättvis och trygg tillvaro. Vi lever i samhällen och måste organisera dessa samhällen för att det inte ska bli kaos. Vi är många som har idéer om hur vi vill att samhället ska se ut och under alla tider har det funnits framtidsvisioner om det goda samhällets utformning och utseende. Men alla idéer är inte lika genomförbara. Ju mer komplicerade verksamheterna i samhället blivit, ju fler människor som ska samsas om samma platser och ju finmaskigare nätverk som vi verkar inom, desto mer angeläget blir det att planera dessa verksamheters fysiska och sociala utrymme. Det handlar om att tillse att vissa verksamheter inte förkväver andra och att människors olika behov och rättigheter tillgodoses. Det grundläggande villkoret för planeringen är att tiden och rummet begränsar oss. När vi är här just nu, kan vi inte samtidigt fysiskt vara någon helt annanstans. Detta är fortfarande en sanning även om världen har blivit mindre genom att vi kan förflytta oss snabbare och att vi kan kommunicera över Internet. Som mänskliga varelser är vi fortfarande bundna i tiden och rummet och det är därför som en av de viktigaste frågorna att hantera i planeringssammanhang just är att fördela tiden och rummet på ett rättvist sätt. Samtidigt som rummet begränsar oss är det rummet som vi konkurrerar om. Vissa rum och platser har gynnsammare villkor än andra. Urbaniseringen - migrationen från landsbygd till stad - har varit en av de mest påfallande utmaningarna för efterkrigstidens planering. Ur planeringssynpunkt har

7 urbaniseringen inte bara skapat möjligheter, den har också inneburit en mängd planeringsproblem, främst när det gäller att lösa bostadssituationen för de nya stadsborna. De behöver dessutom service, vård och omsorg och transportsystem för kunna ta sig fram till jobbet osv. Urbaniseringen har inneburit en rumslig obalans mellan regioner, mellan städer och glesbygd och mellan städer av olika storlek. Regionalpolitikens uppgift är därför att utjämna skillnaderna mellan olika regioner. Med utvecklingen har också kommit obalansproblem inom städer; ekonomiskt, åldersmässigt, könsmässigt, klassmässigt och etniskt. En av den urbana planeringens viktigaste uppgifter är att minska dessa problem. En annan utmaning för planeringen finner vi i en åldrande befolkning som leder till förändrade villkor när det gäller skatteintäkter och skatteutgifter och förändrade behov av vård och omsorg. Även detta är en uppgift för den moderna planeringen. När vi planerar väljer vi väg för framtiden. Att planera är alltså att staka ut framtiden och vara medveten om att man samtidigt hindrar andra tänkbara framtider. Det är därför det är så viktigt att veta hur samhället fungerar inom olika områden, både när det gäller naturförhållanden och när det gäller ekonomiska och sociala villkor. En samhällsplanerare måste därför ha en bred allmänbildning och en förmåga att sätta samman information och kunskap från olika specialområden. Det första en god planerare bör tillägna sig är således en god problemförståelse. Förstår man inte problemet kan man aldrig bli en bra problemlösande planerare. Denna problemlösning sker ofta i form av projektarbete, där planförslag arbetas fram i ett arbetslag där olika kompetenser finns företrädda. En samhällsplanerare med ansvar för planprocessen behöver en helhetssyn och ett stereoskopiskt seende. 3

8 Kursinformation Sedan höstterminen 2007 ges kurser och program på grundnivå (GN) respektive på avancerad nivå (AN). Om inte annat anges är undervisningsspråket i huvudsak svenska på grundnivå medan undervisningsspråket på avancerad nivå i första hand är engelska. I de kursbeskrivningar som delas ut vid kursintroduktion finns detaljerad information inklusive kursens betygskriterier. Information om respektive utbildning ges även via universitetets samarbets- och lärplattform, Mondo, Kursplaner, scheman och litteraturlistor finns på se länk för respektive kurs. Schemat förklaras av kursansvarig lärare vid kursstart. Kurslitteraturen anges med reservation för eventuella ändringar, se vidare under Studieinformation. Kursernas omfattning anges i högskolepoäng (hp). 1,5 högskolepoäng motsvarar omkring en veckas heltidsstudier. En kurs som omfattar en termins heltidsstudier ger alltså 30 hp. Utöver de kurser och program som beskrivs på följande sidor ger institutionen Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp, och kurser i geografi samt medverkar inom Kandidatprogrammet i geografi, 180 hp, i samarbete med Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Institutionen medverkar också i Masterprogrammet i demografi, 120 hp, i samarbete med bl.a. Sociologiska institutionen. Har du frågor om utbildningarna så tag kontakt med den kurs- eller programansvarige läraren, din handledare eller studievägledaren. Kurser och program på grundnivå Kulturgeografi I, GN, 30 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursen består av följande moment: 1. Kulturgeografiska perspektiv, 7,5 hp 2. Landskap och miljö, 7,5 hp 3. Geografiska informationssystem och kartografi, 7,5 hp 4. Urbangeografi och samhällsplanering, 7,5 hp Se vidare kurserna Kulturgeografiska perspektiv (s. 5), Landskap och miljö (s. 5), Geografiska informationssystem och kartografi (s. 6) och Urbangeografi och samhällsplanering (s. 6).

9 Kulturgeografiska perspektiv, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursens innehåll Detta är en introduktionskurs till kulturgeografi. Viktiga områden och frågor för kulturgeografin är globalisering, befolkningsgeografi, migration, genusrelationer, kulturens geografi, landskapsgeografi, ekonomisk geografi, teknisk utveckling, jordbruk, matproduktion, försörjningssystem, miljöfrågor, politisk geografi, urbanisering, urbangeografi och samhällsplanering. Inom denna kurs får du en orientering inom sådana områden och du får pröva några av geografins olika arbetssätt och metoder och som innebär att du använder kartor och att du gör observationer i fält. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, övningar och handledning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov. Landskap och miljö, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Maja Lagerqvist. Syfte och kunskapsmål Kursen ger en överblick över sambandet mellan globala och lokala processer, i historisk tid och i nutid, med tyngdpunkten i Sverige, Europa och Afrika. Ett syfte är att introducera landskapsstudier och dess potential för att belysa allmänna samhällshistoriska och samtida samhällsvetenskapliga frågor. Ett annat syfte är att introducera begreppet hållbar utveckling mot bakgrund av såväl historiska som nutida samhällen. Stor vikt fästs vid de fysiska och konkreta avtryck som mänskliga aktiviteter har avsatt. Innehåll och undervisningsmetoder Resursutnyttjande i betydelsen livsmedelförsörjning och jordbruk står i fokus. Du får ett geografiskt perspektiv på det svenska landskapets historia från bronsålder till idag samt förändringar i landskap och resursutnyttjande i den fattiga delen av världen. Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, seminarier och exkursion. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov. 5

10 Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Michael Nielsen. Syfte och kunskapsmål Kursen ger dig grundläggande kunskaper om digital geografisk informationsbehandling och kartografi. Kursdeltagarna skall självständigt kunna skapa enklare kartor och göra analyser. Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för digital hantering av geografisk information, både teoretiskt och genom tillämpade exempel. Innehåll och undervisningsmetoder Stor vikt fästs vid analys och tolkning av geografisk information. De teoretiska kunskaperna kring geografisk information utvecklas genom individuella seminarieuppgifter och gruppövningar. Inom kursen genomförs gruppvis ett antal projektarbeten med olika tematiska innehåll där olika former av datafångst och analys används. Undervisningen sker i form av föreläsningar om grunderna i geografisk analys och hantering av vektor- och raster-gis. Huvuddelen av arbetet sker i form av laborationer, seminarier och projektarbete. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga prov. Urbangeografi och samhällsplanering, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Lennart Tonell. Kursens innehåll En växande andel av världens befolkning bor i städer och städer är centra för olika samhällsprocesser. I denna kurs behandlas urbana teman på olika geografiska skalor från systemet av världsstäder eller globala städer till städers grannskap. I städers täta miljöer uppstår ofta konkurrens om utrymme och mark och olika politiska anspråk på utveckling och tillväxt. Kursen behandlar frågan om hur samhällsplanering försöker reglera intressen och skapa utvecklingsvägar för urbana regioner. Fältinslag i Stockholm ingår. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov.

11 Kulturgeografi II, GN, 30 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursens innehåll Kursen består av följande moment: 1. Befolkning, utveckling och globalisering, 15 hp Befolkning, utveckling och globalisering riktar sig till dig som vill förstå vilka krafter som ligger bakom globaliseringen, men också till dig som vill ha en bas för fortsatta studier i ekonomiska, samhälls- eller miljövetenskapliga ämnen. Nästan 7 miljarder människor är utspridda över fem kontinenter. Hur kommer de att förändra världen under de närmaste fyrtio åren? Svaret diskuteras på denna kurs i demografi och utvecklingsstudier. Övningar ger dig grundläggande färdigheter i demografi. Kunskaper i demografi är användbara inom ett stort antal yrkesområden, t ex för den som arbetar med personalfrågor, marknadsföring, samhällsplanering. Att demografin också kan användas för att förutsäga framtida trender gör den inte mindre användbar. 2. Ekonomisk geografi, 7,5 hp Momentet behandlar globaliseringen och hur den orsakar ojämn geografisk utveckling och en rumslig och social polarisering. Ekonomiska strukturomvandlingsfrågor behandlas och hur detta innebär att stora transnationella företag utvecklas och att små företag etableras. Perspektivet är brett samhällsvetenskapligt och diskuterar relationer mellan ekonomiska, politiska och sociala processer. 3. Uppsats i kulturgeografi, 7,5 hp Uppsats i kulturgeografi består av ett självständigt arbete motsvarande 5 hp samt föreläsningar och seminarier som förberedelser för uppsatsarbetet. Kursen avslutas med en kritisk granskning av en uppsats samt försvar av den egna uppsatsen. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, övningar, fältarbeten, projektarbeten, exkursioner, grupparbeten, PM-arbete, laborationer samt handledning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov. Befolkning, utveckling och globalisering, GN, 15 hp Kursansvarig: Linn Axelsson. Innehåll Nästan 7 miljarder människor är utspridda över fem kontinenter. Hur kommer de att förändra världen under de närmaste fyrtio åren? Svaret diskuteras på denna kurs i demografi och utvecklingsstudier. Den riktar sig till dig som vill förstå vilka krafter som ligger bakom globaliseringen, men också till dig som vill ha en bas för fortsatta studier i ekonomiska, samhälls- eller miljövetenskapliga ämnen. 7

12 Syfte och kunskapsmål Efter att ha genomgått kursen skall studenten ha grundläggande kunskap om begrepp, trender och teorier inom befolkningsgeografi och socio-ekonomisk utveckling. Studenten ska även kunna analysera demografiska grunddata och genomföra empiriska prövningar. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom tentamen, inlämningsuppgifter, övningar, seminarier och PM. Ekonomisk geografi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Ida Andersson. Innehåll Kursen behandlar globaliseringen och ekonomisk strukturomvandling och hur detta innebär ojämn geografisk utveckling. I den pågående ekonomiska omvandlingen utvecklas stora transnationella företag och små företag etableras. Detta sker inom olika näringar; jordbruk, industri och tjänster. Perspektivet är brett samhällsvetenskapligt och diskuterar relationer mellan ekonomiska, politiska och sociala processer. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov. Landsbygden och stadens landskap, historia och kulturmiljö, GN, 30 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursens innehåll Kursen består av fyra femveckorsperioder Historisk geografi, 7,5 hp, Landskapsarkeologi, 7,5 hp, Den urbana kulturmiljön, 7,5 hp, och Historisk landskapsanalys med fältarbete, 7,5 hp som inledningsvis behandlar Europas och Sveriges historiska geografi, hur landskapet påverkats och förändrats under århundraden, hur jordbruket och bebyggelse förändrats till struktur och produktion. Kursen behandlar även landskapet ur arkeologisk synvinkel samt hur det studeras och behandlas inom kulturmiljövården. Man möter där både arkeologisk och kulturgeografiska metoder och synsätt. Den byggda miljöns historia i staden behandlas till form och innehåll. Värderingar av den urbana

13 kulturmiljön analyseras och planering med kulturmiljövård undersöks. Kursen avslutas med ett självständigt arbete som genomförs som en fältkurs där kunskaper om landskapets historia och värderingar tillämpas ur ett kulturmiljövårdsperspektiv. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, exkursioner, fältarbeten och gruppvisa och individuella skrivuppgifter. Vidare ingår laborativa övningar i flera av momenten. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov. Historisk geografi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Ulf Jansson. Kursens innehåll Kursen handlar om att tolka och förstå processer i det europeiska agrara landskapet och hur människor har agerat i rummet från förhistorisk tid till idag, speglat i skilda teoretiska perspektiv. Fokus ligger på landsbygden, dess struktur, produktion och förändring, men även övergripande processer som har betydelse som för landskapet såsom modernisering, globalisering och industrialisering kommer att diskuteras. Undervisning Undervisningen sker i form av seminarier och övningar där frågor kring landskap och historiska geografi diskuteras. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom seminarier och rapporter. Landskapsarkeologi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursens innehåll Kursen i landskapsarkeologi syftar till att kursdeltagarna ska utveckla alternativt vidareutveckla (beroende på förkunskaper) en reflekterande syn på landskapet. Ett steg i denna process är att diskutera teorier och forskning kring landskapet. Ett annat är att göra de olika beståndsdelarna (kulturlämningar, kulturmiljöer och de immateriella lämningarna) i landskapet tydliga och synliga för kursdeltagarna. I arbetet är olika typer av kartor centralt. Slutligen kommer kursdeltagarna att genomföra en egen landskapsanalys i form av ett fältarbete. 9

14 Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, exkursion, seminarier och fältarbete. Obligatorisk undervisning kan förekomma. Kunskapskontroll och examination Kunskapskontroll sker genom PM-inlämning, litteraturseminarium, fältrapport och diskussionsseminarium. Den urbana kulturmiljön, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Maja Lagerqvist. Syfte och kunskapsmål Kursen syftar till att tolka och förstå den byggda miljöns historia samt de processer och stadsplaneideal som påverkat städernas utveckling med betoning på de antikvariska bedömningarna i planeringen och hur de beaktats. Innehåll Genom analyser av historiska planer, GIS och fältstudier undersöks stadens livsrum. En del av kursen är historisk och behandlar såväl städer i Sverige som Europa och deras förändringar. Vidare behandlas värderingar av stadens miljö idag. Här följs specifika planärenden och hur kulturmiljöaspekterna har behandlats i dessa. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, stadsexkursion, fältarbete samt projektarbete där frågor om stadens historia och kulturmiljö berörs. Kunskapskontroll och examination Kunskapskontroll sker genom PM-inlämning, litteraturseminarium, fältrapport och diskussionsseminarium. Kulturgeografi III, GN, 30 hp Kursansvarig: Johan Berg. Kursens innehåll Kursen består av följande moment: 1. Teorier och metoder i kulturgeografi, 15 hp 2. Examensarbete i kulturgeografi, 15 hp Kursen ger fördjupade kunskaper i samhällsvetenskaplig teori och innehåller träning i kulturgeografiska metoder. En stor del av kursen ägnas åt självständigt arbete där studenten tillämpar sina metod- och teorikunskaper. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning.

15 Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov. Geografisk informationsbehandling I, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Michael Nielsen. Syfte och kunskapsmål Syftet är att studenten skall kunna redogöra för de viktigaste metoderna inom geografisk informationsbehandling samt använda informationen praktiskt vid analys av geografiska företeelser och ta hänsyn till skilda felkällor, samt kritiskt granska och analysera projekt som genomförts med geografiska data. Innehåll I kursen behandlas olika metoder för geografisk informationsbehandling. Skilda datastrukturer hanteras såsom rasterformat och vektorformat. Tonvikten ligger på metoder för rumsliga analyser. Under kursen diskuteras även metoder för datafångst och visualisering av geografiska data. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer samt huvudsakligen i form av ett projektarbete. I slutet av kursen sker en examinationen där projektarbetet redovisas. Kursen är upplagd med ett antal föreläsningar som introducerar begrepp och metoder. I seminarieform diskuteras bland annat projektarbetet samt vad GIS är och vad man kan använda geografisk information till. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov. Geografisk informationsbehandling II, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Pontus Hennerdal. Innehåll I kursen arbetar man med både raster- och vektormiljö och olika programvaror kommer att användas. Kursen består till stor del av ett projektarbete med tillämpning inom GIS. I tillägg till analyserna kommer även presentationen av informationen såsom visualisering, 3D-presentationer och webbpublicering av kartor att fördjupas i föreläsning övningar och seminarier. Frågor kring datafångst av skilda slag behandlas. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer samt huvudsakligen i form av ett projektarbete. 11

16 Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov. Planeringens utmaningar i syd fokus Afrika, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Andrew Byerley. Syfte och kunskapsmål Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna redogöra för och analysera konsekvenserna av olika planeringsstrategier samt kunna diskutera de framtida utmaningarna för samhällsplaneringen. Innehåll Kursen behandlar samhällsplanering i syd med fokus på Afrika. För att förstå dagens situation diskuteras olika planeringsstrategier och hur dessa har påverkats av olika utvecklingsteorier. Inom ramen för detta behandlas den snabba urbaniseringen och de utmaningar den för med sig för samhällsplaneringen. Även rurala frågor såsom markägostrukturer och miljöförändringar samt kopplingar mellan stad och landsbygd tas upp. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, övningar och laborationer. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov. Rum, stad, kultur, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Thomas Borén. Innehåll I kursen behandlas rumsbegrepp i studier av staden och urbana miljöer. Centralt för kursen är att utforska spänningsfältet mellan de gemensamma och kontrasterande delarna i olika rumsbegrepp, med fokus på det relationella rumsbegreppet. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov.

17 Svensk geografi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Therese Wahlström. Kursen riktar sig till utbytesstudenter och internationella studenter vid Stockholms universitet och speciellt till studenter i geografi, planering och andra samhällsvetenskapliga områden. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du redogöra för huvuddragen i kulturgeografiska förhållanden och processer i Sverige. redogöra och diskutera litteratur inom en avgränsad kulturgeografisk fråga och med reflektioner på situationen i Sverige. Innehåll Kursen behandlar Sveriges geografi sett till kulturgeografiska teman vilka omfattar landskap, befolkning, social, urban och ekonomisk geografi. Kursen innehåller fördjupningsuppgift och fältinslag. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsnings- och seminarieserier samt exkursion. Tillämpningar omfattar grupparbeten, samt PM-arbete. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga prov. Självständigt arbete om svensk geografi, GN, 7,5 hp Kursansvarig: Therese Wahlström. Kursen riktar sig till utbytesstudenter och internationella studenter vid Stockholms universitet, och speciellt till studenter i geografi, planering, och andra samhällsvetenskapliga områden. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du redogöra muntlig och skriftligt för fördjupad kunskap inom ett valt temaområde inom svensk geografi. Innehåll Kursen innebär en fördjupning av ett behandlat temaområde i kursen Svensk geografi och att man redovisar denna i ett självständigt skriftligt arbete (uppsats). 13

18 Undervisning Undervisningen sker i form av handledning, dels genom seminarier och dels enskilt, samt uppsatsseminarier vid kursens slut. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom seminarier och uppsats. Omvärldsanalys med kulturgeografisk inriktning, GN, 30 hp Kursansvarig: Charlotta Hedberg. Syfte och kunskapsmål Syftet med kursen är att studenten skall kunna genomföra omvärldsanalyser. Det innebär att han/hon kan redogöra för vad omvärldsanalys innebär. Studenten kan använda olika arbetssätt inom omvärldsanalys samt kritiskt och självständigt granska modeller inom omvärldsanalys. Innehåll och undervisningsmetoder Kursen består av tre moment: Det första momentet ger perspektiv på omvärldsanalyser. Olika arbetssätt presenteras av företrädare för organisationer. Under det andra momentet får studenterna träna i att göra omvärldsanalyser för att i det avslutande tillämpade momentet i en extern organisation göra omvärldsanalyser på riktigt. Praktik inom kulturgeografi, GN, 15 hp Kursansvarig: Urban Nordin. Syfte och kunskapsmål Syftet med kursen är att studenterna får en inblick i arbetslivet för kulturgeografer för att därigenom bli anställningsbara. Innehåll Studenten reflekterar dels över den arbetsmarknad man utbildar sig för och på vilket sätt den egna utbildningen svarar mot de kompetenser som efterfrågas på praktikplatsen dels över de möjligheter och begränsningar som finns i arbetet på praktikplatsen och vilka val och prioriteringar som görs. Vidare reflekterar studenten över vilka relationer praktikplatsen har i ett större samhälleligt sammanhang. Undervisning Undervisningen sker i form av praktik på en arbetsplats utanför universitetet. Studenten skall skriva dagbok om tiden på arbetsplatsen.

19 Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga reflektioner över arbetsuppgifter och arbetsmarknad samt intyg från praktikplatsens handledare. Betygssättning sker enligt en tvågradig målrelaterad betygsskala. Praktik inom samhällsplanering, GN, 15 hp Kursansvarig: Urban Nordin. Syfte och kunskapsmål Syftet med kursen är att studenterna får en inblick i arbetslivet för samhällsplanerare för att därigenom bli anställningsbara. Innehåll Studenten reflekterar dels över den arbetsmarknad man utbildar sig för och på vilket sätt den egna utbildningen svarar mot de kompetenser som efterfrågas på praktikplatsen dels över de möjligheter och begränsningar som finns i arbetet på praktik-platsen och vilka val och prioriteringar som görs. Vidare reflekterar studenten över vilka relationer praktikplatsen har i ett större samhälleligt sammanhang. Studenten skriver dagbok över tiden på praktikplatsen. Undervisning Undervisningen sker i form av praktik på en arbetsplats utanför universitetet. Studenten skall skriva dagbok om tiden på arbetsplatsen. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga reflektioner över arbetsuppgifter och arbetsmarknad samt intyg från praktikplatsens handledare. Betygssättning sker enligt en tvågradig målrelaterad betygsskala. Uppdragsprojekt inom kulturgeografi, GN, 15 hp Kursansvarig: Urban Nordin. Syfte och kunskapsmål Det övergripande kunskapsmålet är att studenten kan, i samarbete med en extern organisation, tillämpa sina metod- och teorikunskaper och kunna reflektera över resultatets användbarhet. Ett ytterligare syfte är att göra studenten anställningsbar. 15

20 Innehåll I samverkan med arbetslivet samlar studenten in, bearbetar och analysera data utifrån relevanta frågeställningar samt redovisar sina resultat skriftligt och muntligt. Undervisning Undervisningen sker i form av seminarier och handledning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom examination av projektarbete samt muntlig redovisning av arbetet. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga prov. Uppdragsprojekt inom samhällsplanering, GN, 15 hp Kursansvarig: Urban Nordin. Syfte och kunskapsmål Det övergripande kunskapsmålet är att studenten kan, i samarbete med en extern organisation, tillämpa sina metod- och teorikunskaper och kunna reflektera över resultatets användbarhet. Ett ytterligare syfte är att göra studenten anställningsbar. Innehåll I samverkan med arbetslivet samlar studenten in, bearbetar och analysera data utifrån relevanta frågeställningar samt redovisar sina resultat skriftligt och muntligt. Undervisning Undervisningen sker i form av seminarier och handledning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom kunskapskontroll av de förväntade studieresultaten. Kunskapskontroll sker genom examination av projektarbete samt muntlig redovisning av arbetet. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga prov. Kandidatprogram i kulturgeografi med omvärldsanalys, 180 hp Huvudlärare: Johan Berg. Kandidatprogrammet i kulturgeografi med omvärldsanalys är en utbildning för dig som är intresserad av breda samhällsvetenskapliga frågor och av hur samhällen och samhällsfenomen utvecklas i tid och rum. Innehåll och omfattning Programmet inleds med två terminer kulturgeografi. De följande två terminerna kan du välja kurser beroende på intresse och bakgrund. Den femte terminen läser du vidare i

21 kulturgeografi och gör ditt examensarbete. Som avslutning på programmet studerar du omvärldsanalys med kulturgeografisk inriktning en termin som delvis ges i nära samarbete med arbetslivet. Kurserna i kulturgeografi behandlar olika teman, några är obligatoriska och andra är valbara. Exempel på teman är befolkningsgeografi, ekonomisk geografi, urban geografi, utvecklingsgeografi, historisk geografi, kartografi och GIS (geografiska informationssystem). Den gemensamma nämnaren är det geografiska perspektivet som innebär att samhällsfrågor diskuteras i ett vidare sammanhang av nära och avlägsna relationer. Kulturgeografins bredd innebär många kopplingar till olika ämnesområden inom såväl samhällsvetenskap som naturvetenskap och humaniora. Syftet med omvärldsanalys är att bättre förstå omvärlden och hur den förändras. Studierna innehåller träning i metoder för att bevaka och analysera den värld som omger olika typer av organisationer. Analysen är relaterad till ett geografiskt samhällsperspektiv. Efter programmet har du bland annat: kunskap och förståelse för kulturgeografiska frågor samt kunskap om metoder för samhällsanalys. förmåga att genomföra samhällsanalys och omvärldsanalys inklusive att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och att utveckla din kompetens. Examen och arbetsmarknad Organisationer inom den offentliga och privata sektorn genomför kontinuerligt omvärldsanalyser som kunskapsbaser för strategiska beslut för sina verksamheter. Det kan gälla riskbedömning och framtidsberedskap och att mer allmänt göra en organisation mer medveten om vad som händer i omvärlden. Omvärldsanalytikern arbetar i en medelstor eller stor organisation och tar där fram underlag för strategiska, långsiktiga beslut. Genom kandidatprogrammet får du en grund för arbete som omvärldsanalytiker och också en grund för fortsatta studier på avancerad nivå. 17

22 Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp Huvudlärare: Thomas Borén. Samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och innebär problemlösning, samordning, vägval och initiativ för förändring. Miljöpåverkan, åldrande befolkning, nationell och internationell migration, regional obalans, segregering och bostadsbrist är några av utmaningarna för morgondagens planerare. Planeraren identifierar och analyserar planeringsproblem, bedömer konsekvenser av beslut, föreslår lösningar, initierar och genomför projekt. Innehåll och omfattning Samhällsplanerarprogrammet ger en både bred och djup kunskap om planering och planeringens förutsättningar. Utbildningen, som är tvärvetenskaplig, har ett samhällsvetenskapligt-humanistiskt perspektiv, vilket betyder att sociala, ekonomiska och fysiska aspekter integreras. Undervisningen är projektinriktad och lägger stor vikt vid att genomföra grupparbeten, rapporter och göra analyser. I samband med fältkurser och exkursioner studeras planering på plats. Termin 1 och 2 läser du Samhällsplanering I och II. Termin 3 studerar du nationalekonomi eller statistik, och termin 4 och 5 kulturgeografi, arkeologi, ekonomisk historia, etnologi, geovetenskap, miljövård, sociologi och/eller statsvetenskap. Termin 6 läser du Samhällsplanering III. Syfte och kunskapsmål Efter programmet har du bland annat: kunskap och förståelse inom samhällsplanering och om tillämpliga metoder inom samhällsplanering. förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla din kompetens.

23 Examen och arbetsmarknad Samhällsplanerarprogrammet leder till kandidatexamen och ger möjlighet att söka vidare till en tvåårig masterutbildning i samhällsplanering, eller andra masterutbildningar. Arbetsmarknaden är god och tjänster finns såväl inom den offentliga sektorn (exempelvis kommuner, landsting, länsstyrelser, statliga verk och departement) som i privata företag samt lobby- och intresseorganisationer. Arbetsuppgifter för samhällsplanerare finns på alla samhällsnivåer. Kurser och program på avancerad nivå Höstterminen 2007 startade vi program och kurser på den studienivå som benämns avancerad nivå. Den integreras delvis med forskarutbildningen och den ges i första hand vid landets universitet. Generellt sett krävs en examen från grundnivå för behörighet till program och kurser på avancerad nivå. Merparten av kurserna erbjuds på engelska. Vid Kulturgeografiska institutionen har vi valt att utforma kurser utifrån våra forskningsprofiler och samtidigt samarbeta med andra institutioner. Dessa forskningsprofiler och samarbeten kan sammanfattas inom tre teman: 1. Samhällsplanering i ett brett samarbete med ett antal institutioner inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora, inklusive globala, ekonomiska och urbana processer i samarbete med Ekonomisk-historiska institutionen, Företagsekonomiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. 2. Befolkningsgeografi och kvantitativa metoder i samarbete med Demografiska enheten vid Sociologiska institutionen. 3. Landskapsforskning och historisk geografi i samarbete med Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Du väljer vilken eller vilka av dessa forskningsprofiler du vill fördjupa dig inom. Detta kan du göra genom att läsa kurser eller genom att följa masterprogram.de tre program vi erbjuder och som leder till masterexamen har följande inriktningar: Kulturgeografi. Samhällsplanering. Globalisering, miljö och social förändring. Oavsett om du läser till masterexamen inom program eller genom fristående kurser ingår ett 20 veckors uppsatsarbete som ett obligatoriskt moment. Därutöver innehåller de olika programmen ett antal obligatoriska kurser. Alla program erbjuder också valbara moment. Politik och planeringsteori, AN, 15 hp Kursansvarig: Eva Andersson. Här studeras människors omgivning, makt och miljö utifrån kulturgeografiska, genusvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Forskning som ligger till grund för planering och som kan förändra planeringens inriktning och politik definieras, granskas och analyseras. Planeringsteorier inom olika planeringsteman/aspekter av planering 19

24 behandlas mer i detalj. Undervisningen sker i form av seminarier, metodövningar och ett skriftligt eget arbete. Urbanisering och livsmiljö, AN, 15 hp Kursansvarig: Ilda Lourenço-Lindell. Syfte och kunskapsmål Hälften av jordens befolkning bor nu i tätorter. Många är fattiga och saknar bostäder och service för vatten, sanitet och sophantering. På kursen analyseras städers och slumområdens tillväxt och miljöproblem, samt ekonomiska och sociala polarisering. Fokus ligger på närmiljön i städer i syd, på människors försörjningsstrategier samt individuellt och kollektivt agerande. Innehåll och arbetsmetoder Kursen behandlar teorier om urban tillväxt, urban miljö och urbana ekonomiska och politiska processer. Förändring i städer sätts i kontext av globala processer. Teoretiska insikter tillämpas genom studier av sektorer (vatten, bostäder etc) och städer. Ett flertal metoder för studier av människors livsmiljö kommer att jämföras. Kursen har ett tvärvetenskapligt perspektiv. Migration och social förändring ett livsloppsperspektiv, AN, 15 hp Kursansvarig: Bo Malmberg. På denna kurs får du ta del av ny forskning när det gäller analysen av hur individuella livsstrategier formar samhällsutvecklingen. Hur påverkas ekonomi, miljö, stadsplanering och arbetsmarknad av ändrade flyttmönster, utbildningsval och levnadsvanor? Kan man med den nya kunskapen också förutsäga framtidens samhällstrender? I kursen ingår förutom föreläsningar och seminarier också övningar där du får utveckla din egen förmåga att analysera individuella livsloppsdata.

25 Landskapsforskning och historisk geografi, AN, 15 hp Kursansvarig: Ulf Jansson. Kursen behandlar landskapsbegreppet och de olika processer som över tid omformat landskapet. Det agrara landskapet står i fokus. Det svenska landskapet bildar en empirisk utgångspunkt, med fältarbeten och exkursioner som viktiga undervisningsformer, men en betydande del av kursen syftar till att belysa den europeiska och globala kontexten. Tidsperspektivet går från förhistorisk tid till nutid och framtid. Vatten resurshantering och problemlösning, fokus Grekland, AN, 7,5 hp Kursansvarig: Gunnel Forsberg. Kursen behandlar hur en livsavgörande naturresurs som vatten påverkat hur samhällen har formats och organiserats under olika tidsepoker och i olika geografiska miljöer, samt hur människan genom planeringsåtgärder försökt tämja och nyttja den kraft som finns i vattenresursen. Kursen ges i samarbete mellan svenska universitet och Svenska institutet i Aten. I kursen ingår en veckas fältstudier i Grekland. Vatten Resurshantering i tid och rum, självständigt arbete, AN, 7,5 hp Kursansvarig: Gunnel Forsberg. Kursen innebär en fördjupning av ett behandlat temaområde i kursen Vatten resurshantering och problemlösning, fokus Grekland, och att man redovisar denna i ett självständigt skriftligt arbete (uppsats). Samhällsplanering i Sverige och Norden, AN, 15 hp Kursansvarig: Peter Schmitt. Denna kurs analyserar samhällsplanering i Sverige och i de andra Nordiska länderna. I dessa länder är samhällsplaneringen en del av välfärdsstatsbygget. Frågor som studeras är exempelvis planeringssystemet och dess politiska ramverk, urbana, rurala och regionala 21

26 utvecklingsfrågor, bostadsplanering, planering för hållbar utveckling och klimatfrågor, infrastrukturfrågor med mera. I kursen fokuseras särskilt en jämförande metod som tillämpas i ett projektarbete. Kursen innehåller studiebesök och gästföreläsningar av praktiker. Samhällsplanering i Europa, AN, 15 hp Kursansvarig: Lennart Tonell. Kursen analyserar samhällsplanering i europeiska länder inklusive Sverige. En fältkurs på cirka 10 dagar i en utomnordisk region ingår. Kursen studerar såväl samhällsplaneringens teori som praktik. Exempel på teman som studeras är planerings- och beslutssystem, regional utveckling, kulturmiljö, planering för nya områden, infrastruktur, stadsomvandling, bostadspolitik. Planeringens metoder och resultat betonas. Rum och samhälle teori och metod inom kulturgeografi, AN, 15 hp Kursansvarig: Ulf Jansson. Kursen behandlar olika teoretiska och metodologiska perspektiv inom kulturgeografin. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du reflektera över kulturgeografi som perspektiv och ämnesområde. sambanden mellan, å ena sidan, teoretiska och metodologiska perspektiv och, å andra sidan, forskningsfrågor och forskningsdesign. teoretiska och metodologiska aspekter i litteratur inom kulturgeografi. Innehåll och undervisningsmetoder Kursen syftar till att ge en överblick över perspektiv och arbetssätt inom kulturgeografin från olika tidsperioder men har sin betoning på mer samtida teorier och metoder. Vidare tränas förmågan att granska litteratur utifrån dess teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Kursen omfattar seminarier, metodinslag och skriftliga fördjupningsuppgifter.

27 Examensarbete i kulturgeografi, AN, 30 hp Kursansvarig: Ulf Jansson. Kursen innebär att du arbetar med ett uppsatsarbete på avancerad nivå. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du formulera en forskningsfråga och systematiskt utreda denna fråga i ett uppsatsarbete. granska andras uppsatsarbeten. formulera en självständig insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället. i alla situationer identifiera forskningsetiska problem och normer. Innehåll och undervisningsmetoder Kursen innebär att man enskilt genomför ett självständigt arbete motsvarade 30 hp. Detta motsvarar en termins heltidsstudier. Detta gör du genom enskilt arbete, individuell handledning och seminariediskussioner. Beroende av arbetets inriktning kan kursen innebära olika typer av fältarbete; i närområdet eller på andra platser och internationellt. Examensarbetet kan utgöra en del av en masterexamen. Examensarbete i samhällsplanering, AN, 30 hp Kursansvarig: Eva Andersson. Kursen innebär att du arbetar med ett uppsatsarbete på avancerad nivå. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du formulera en forskningsfråga och systematiskt utreda denna fråga i ett uppsatsarbete. granska andras uppsatsarbeten. formulera en självständig insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället. i alla situationer identifiera forskningsetiska problem och normer. Innehåll och undervisningsmetoder Kursen innebär att man enskilt genomför ett självständigt arbete motsvarade 30 hp. Detta motsvarar en termins heltidsstudier. Detta gör du genom enskilt arbete, individuell handledning och seminariediskussioner. Beroende av arbetets inriktning kan kursen innebära olika typer av fältarbete; i närområdet eller på andra platser och internationellt. Examensarbetet kan utgöra en del av en masterexamen. 23

28 Geografi, examensarbete, AN, 30 hp Kursansvarig: Ilda Lourenço-Lindell. Kursen innebär att du arbetar med ett uppsatsarbete på avancerad nivå. Syfte och kunskapsmål Efter den här kursen kan du formulera en forskningsfråga och systematiskt utreda denna fråga i ett uppsatsarbete. samla in, bearbeta och analysera geografiska data. granska andras uppsatsarbeten. i alla situationer identifiera forskningsetiska problem och normer. Innehåll och undervisningsmetoder Kursen innebär att man enskilt genomför ett självständigt arbete motsvarade 30 hp. Detta motsvarar en termins heltidsstudier. Detta gör du genom enskilt arbete, individuell handledning och seminariediskussioner. Beroende av arbetets inriktning kan kursen innebära olika typer av fältarbete; i närområdet eller på andra platser och internationellt. Examensarbetet kan utgöra en del av en masterexamen. Masterprogram i kulturgeografi, 120 hp Huvudlärare: Ulf Jansson. Masterprogrammet i kulturgeografi är en utbildning som leder till fördjupade och breddade kunskaper inom kulturgeografins olika temaområden. Kulturgeografi är ämnet om samhällen och dess geografi. Med geografiska studier menar vi studier om relationer av närhet och avstånd och studier av geografiska mönster. Kulturgeografi har en stark tradition i studier av olika samhällsfenomen på olika platser och i olika regioner i världen. Ämnet ger möjligheter till breda studier och det ger möjligheter till specialisering. Syfte och kunskapsmål Efter programmet har du bland annat: bred kunskap och fördjupad kunskap inom kulturgeografins kunskapsfält. fördjupade metodkunskaper som krävs för att bedöma och genomföra studier. förmåga att självständigt genomföra forskningsarbete. förmåga att diskutera, kommunicera och presentera andras och dina egna forskningsresultat.

29 Innehåll och omfattning Programmet ger dig möjligheter att utforma din utbildning efter intresse och inom olika specialiseringar exempelvis inom landskapsgeografi, befolkningsgeografi eller inom ekonomiska och urbana processer. Programmet erbjuder platsgaranti till ett antal kurser vid Kulturgeografiska institutionen och möjlighet att läsa en termin vid ett annat universitet utomlands. Programmet erbjuder möjligheter till fältstudier och kontakter med arbetslivet. Programmet omfattar tre obligatoriska kurser: Rum och samhälle teori och metod inom kulturgeografi, en av två valbara inriktningskurser (Migration och social förändring ett livsloppsperspektiv eller Landskapsforskning och historisk geografi) samt Examensarbete i kulturgeografi, sammanlagt 60 hp. Därutöver skall man inom sin utbildning läsa kurser i kulturgeografi omfattande minst 45 hp och det finns utrymme för valfri kurs om 15 hp inom annat ämne med relevans för utbildningen. Examen och arbetsmarknad Programmet leder till masterexamen i kulturgeografi. Genom programmet får du utveckla din förmåga och kompetens genom träning att genomföra studier och genom träning att kommunicera andras och egna slutsatser. Parallellt med denna träning får du breddade och fördjupade kunskaper inom det vida kulturgeografiska fältet. Detta sammantaget ger dig en kompetens att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta inom avancerad utredning och handläggning. Möjliga arbetsgivare finns nationellt och internationellt, ofta i den offentliga sektorn men också inom privata företag. Vidare så är masterprogrammet i kulturgeografi en grund för utbildning inom universitet för doktorsexamen. Masterprogram i samhällsplanering, 120 hp Huvudlärare: Eva Andersson. Samhällsplaneringen utmanas ständigt genom att såväl verkligheten som vår kunskap om och förståelse av den förändras. Det innebär att samhällsplaneringens värderingar, tillämpningar och sanningar kontinuerligt måste kritiskt prövas och utvärderas. Masterprogrammet i samhällsplanering är en flervetenskaplig utbildning som vänder sig till dig som vill få fördjupade kunskaper om samhällsplaneringens villkor och förutsättningar i Sverige och internationellt. Det riktar sig både till dig som nyligen tagit din kandidatexamen och till dig som varit ute i arbetslivet och vill få nya impulser och 25