Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Styrelse (från och med årsmötet 2013) Jan af Geijerstam, ordförande Jan af Geijerstam är fristående skribent och forskare med industriarvet som fokus. Speciellt intresserad av utomeuropeiska industriarv och fotografiet av och i industrihistorien. Fil. dr. i industriminnesforskning vid Teknik- och vetenskapshistoria, KTH 2004 och skrev sin avhandling om tre svenska metallurger i Indien på 1860-talet. Styrelseledamot i SIM sedan 1999 och föreningens ordförande sedan Eva Dahlström Rittsel, sekreterare Eva Dahlström Rittsél är förste antikvarie vid Enheten för kulturmiljö och bostadsstöd, Länsstyrelsen i Stockholms län där hon har arbetat med flera projekt som berör industrisamhällets och det moderna samhällets kulturarv, bl. a. Ågesta kärnkraftverk och omvandlingen av fyra industriområden i Nacka kommun. Forskarutbildad i industriminnesforskning vid Avd. för teknik- och vetenskapshistoria, KTH. Styrelseledamot i SIM sedan 2009 och har varit föreningens sekreterare lika länge. Bosse Lagerqvist, kassör Bosse Lagerqvist är prefekt för Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Han disputerade 1997 på en avhandling om fotogrammetrisk metod som modell för dokumentations- och informationshantering inom kulturvårdsfältet. Hans primära forskningsintresse är hur industriella miljöer kan beskrivas, förklaras och återanvändas, samt maritimhistoria med fokus på det flytande kulturarvets bevarande. Intresset för dessa frågor växte fram under hans tid som forskningsledare vid Forsviks Industriminnen Han är styrelseledamot i SIM sedan Stina Andersson Stina Andersson är byggnadsingenjör som har byggt på med utbildning inom byggnadsoch industriminnesvård. Hon är idag Byggnadsvårdsingenjör på Bjerking AB och utgår från Uppsala. Hon arbetar mest som projekt- och byggledare men gör även konditionsbesiktningar med underhållsplaner, upphandlingar enligt LOU och inventerar skyttevärn. Hon är styrelseledamot i SIM sedan Verksamhetsberättelse (13)

2 Dag Avango Dag Avango, fil. dr. i teknikhistoria med inriktning mot industriminnesforskning, är verksam vid Avd. för historiska studier på KTH. Han forskar och undervisar om naturresursexploatering, geopolitik och industrisamhällets kulturarv. Han ingår i styrelsen för TICCIH. Han är styrelseledamot i SIM sedan Ida Dicksson Ida Dicksson är frilansande industriantikvarie och industrihistoriker. Hon arbetar med industrihistorisk efterforskning, inventering, åtgärdsutredning och uppdragsverksamhet, ett arbete som utförs lika mycket ute i fält som nere i arkiv, gömd i biblioteket eller skrivandes framför datorn. Hon är styrelseledamot i SIM sedan Eric Julihn Eric Julihn är civilekonom och industrihistorisk konsult. Han har arbetat med industriarvsfrågor sedan 1970-talet med olika offentliga uppdragsgivare. Publikationslistan upptar bland annat en monografi över Forsviks bruk. Han är ordförande vid arbetslivsmuseet Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och styrelseledamot i SIM sedan Hugo Larsson Hugo Larsson är bebyggelseantikvarie med utbildningsbakgrund främst vid Göteborgs universitet. Han arbetar med byggnadsvårdsfrågor på Riksantikvarieämbetets förvaltningsavdelning och har tidigare arbetat brett med byggnadsvårds- och landskapsvårdsfrågor på länsmuseer och länsstyrelser. Styrelseledamot i SIM sedan Christer Selin Christer Selin är utbildad vid kulturvetarlinjen i Uppsala med idéhistoria, etnologi och teknikhistoria som ämnen. Han var sedan 1990 och två decennier framåt verksam som teknikhistoriker med etnologisk inriktning vid Skellefteå museum. Han läser för närvarande en masterkurs i kultur- och mediegestaltning vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Han är styrelseledamot i SIM sedan Magdalena Tafvelin Heldner Magdalena Tafvelin Heldner är intendent och projektledare på Tekniska museet sedan 1998 och har genom åren arbetat med allt från kärnkraftverk, handpapper och dammsugartillverkning till innovationer. Hon har länge varit engagerad i olika forum för det industriella arvet både på och utanför museet. Är sedan många år med i en beredningsgrupp för fördelning av bidrag till Arbetslivsmuseer. Är också ledamot i Vattenfalls kulturarvskommitté och Nationalkommittén för Teknik- och vetenskapshistoria. Hon är adjungerad i SIM:s styrelse. Revisorer Ulla Karlström Margaretha Persson (suppleant) Valberedning Lars Bergström Rolf Danielsson Agneta Åsgrim Berlin (suppleant) Verksamhetsberättelse (13)

3 Styrelsemöten Under 2013 har SIM:s styrelse hållit tio ordinarie och protokollförda styrelsemöten den 28 januari, den 4 mars, den 8 april (konstituerande), den 2 maj, den 30 juni, den 21 augusti, den 18 september, den 23 oktober, den 18 november och den 16 december. De flesta möten har hållits via Skype över internet, ett hos Jan af Geijerstam och två på Länsstyrelsen i Stockholm. Under året testades Adobe Connect som alternativ till Skype för webbmöten, men Skype ansågs bättre för styrelsen behov. SIM:s styrelse finns som en sluten grupp på Riksantikvarieämbetets Kulturvårdsforum. Styrelsen använder framför allt Dropbox för hantering av gemensamma handlingar som protokoll, stadgar, medlemsregister mm. Årsmöte Ordinarie årsmöte hölls den 27 mars 2013 på Tekniska museet i Stockholm. Elva personer deltog i mötet. I samband med årsmötet berättade Kjell Andersson, Stockholms läns museum och Sofia Andersson, Länsstyrelsen i Stockholms län om en pågående inventering av vattenhinder i Stockholms län. Medlemmar Antalet betalande medlemmar har mer än fördubblats under året. En avgörande orsak torde vara att föreningen nu blivit mer synlig och aktiv. Ökningen är också en följd av en aktiv medlemsvärvning. Ökningen har skett trots att medlemsavgiften höjts kraftigt i och med att medlemskap i SIM numer även innefattar direkt medlemskap TICCIH. Uppdatering av medlemsmatrikel, rutiner för betalning av medlemsavgifter och påminnelser till medlemmar som inte har betalat har formaliserats och praktiserats, bl.a. genom ett stort pappersutskick till tidigare medlemmar. Vid årsskiftet 2013/2014 var antalet medlemmar (antalet ett år tidigare inom parantes): enskilda 39 (27), organisationer 30 (4) eller totalt 69 (31). Av de enskilda medlemmarna är en studerandemedlem. Antalet medlemmar är fortfarande blygsamt och måste ökas för att ge verksamheten en stabil ekonomisk grund. Medlemsavgifterna har höjts och är för student 250 kr, för ordinarie medlem 370 kr och för institutioner 640 kr. Från och med 2013 är alla medlemmar i SIM också enskilda medlemmar i TICCIH. Sverige är idag det enskilda land som har flest medlemmar i TICCIH. SIM:s medlemmar får TICCIHbulletinen direkt sänt till sig och fortlöpande information från TICCIH. Ekonomi SIM har under året haft två inkomstkällor, dels avgifter från medlemmar, dels statens bidrag till ideella föreningar inom kulturmiljöområdet. Det senare har varit och kommer även under 2014 att vara avgörande för föreningens verksamhet. Underskottet för året balanseras genom det överskott som skapades för budgetåret Föreningen ser det statliga bidraget även som ett stöd till föreningens ambition att axla en sammanhållande roll för det industriella arvet och industrisamhällets kulturarv i Sverige. Då medlemmar i SIM också får medlemskap i TICCIH, kanaliseras en stor del av medlemsavgifterna vidare till den internationella organisationen. TICCIH:s andel av avgifterna är cirka 105 kronor för studerande, 210 för enskild medlem och 455 kronor för institutioner (här räknat på 7 kronor per USD). Därvid utgör den del av medlemsavgifterna som kvarstår för SIM:s räkning 145 (student), 160 (ordinarie) respektive 185 (institutionella) kronor per medlem. Ytterligare kostnader som härrör från 2013 års verksamhet, men som kommer att bokföras under 2014 är inköp och distribution av Fabrik&Bolig totalt cirka 120 kronor per medlem (se separat rubrik). Nettointäkterna per medlem har därvid blivit blygsamma, något som måste övervägas under kommande år, dels vad gäller behovet av höjda medlemsavgifter, dels möjligheter till kompletterande intäkter från andra källor. Av Verksamhetsberättelse (13)

4 inbetalda medlemsavgifter 2013 har ungefär hälften inkommit under senare delen av året och därför kommer medel från dessa överföras till TICCIH först under inledningen av Den ekonomiska berättelsen för verksamhetsåret redovisas separat. Webbplatsen sim.se Sedan hösten 2012 har SIM ett avtal med webbyrån Sphinxly AB, Stockholm för utveckling och drift av den nya webbplatsen, med adress Denna smyglanserades i juni 2013 och officiellt i augusti med både pressmeddelanden som gick ut med hjälp av Tekniska museet och via mailutskick till kontakter inom industriarvsområdet. Under hösten inleddes arbetet med utveckling av medlemsinloggning till vissa sidor för att ge medlemmar ytterligare behållning av hemsidan. Arbetet med hemsidan har varit styrelsens mest arbetskrävande uppgift under Delar av arbetsinsatserna har gjorts på arvodesbasis. Hemsidan har byggts upp med tre huvudsyften: Att förmedla information om föreningen, att Svenska industriminnesföreningen finns, vad föreningen gör mm. Hemsidan är viktig för att hålla kontakt med medlemmar och för att värva nya medlemmar. Att sammanställa och förmedla information inom industriarvsfältet, med både internationella och nationella nyheter och länkar. Att på detta sätt främja nätverk inom fältet. Att berätta om landets industrimiljöer och locka till besök. En stor kartbaserad förteckning över industrihistoriska miljöer i Sverige har varit en av de största satsningarna på webbplatsen under 2013 (t.v.). Här kan man söka miljöer utifrån bransch, län eller kategori/typ av miljö. Bland kategorierna finns bl.a. byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning. Vid årsskiftet 2013/14 var 325 byggnadsminnen registrerade. Ytterligare torde återstå. Samtliga miljöer är markerade på en Sverigekarta. Verksamhetsberättelse (13)

5 På sikt ska webbplatsen lanseras i en engelskspråkig version för att kunna tjäna som en portal för utländska industrihistoriker, forskare och besökare. Under hösten har antalet unika besökare på legat på cirka 600 per månad och det totala antalet besök på cirka per månad. Skärmbilden till vänster visar ett exempel på en närmare presentation av en industrimiljö på i detta fall det akut rivningshotade Strå kalkbruk i Sala. Varje presentation omfattar en detaljerad kartbild, en beskrivande text, koordinater, uppgifter om ort, kommun och län, fotografier samt länkar till webbplatser där man kan hitta mer information om platsen. Nyhetsbrevet och sociala medier Fram till och med 2010 gav SIM ut ett nyhetsbrev som publicerades med två eller tre nummer per år och distribuerades i tryckt form till medlemmarna. Styrelsen beslutade då att upphöra med utgivningen eftersom föreningen varken hade de ekonomiska eller personella resurserna att vidmakthålla denna. Under 2013 har styrelsen diskuterat behovet av en återupptagen utgivning, men uteslutande i digital form. Samtliga äldre nyhetsbrev är tillgängliga på SIM:s webbplats. Under året påbörjade föreningen kommun via Facebook och Twitter, sim_indheritage redan, trots blygsamma insatser, gett en hel del följare och inputs. Kontakten via sociala nikation medier är något föreningen vill utveckla ytterligare under kommande mande år för att bevaka nyheter, sprida information och skapa en /svenska.industriminnesforeningen interaktiv kommunikation. Styrelsen ser detta som ett sätt att hålla kontakt med nuvarande och blivande medlemmar, att få in synpunkter på föreningen och hemsidan och för att hålla oss uppdaterade t.ex. om rivningshotade industrimiljöer. På webbplatsens första sida finns ett nyhetsflöde med både egna och andras nyheter och även detta flöde kommer att utvecklas och uppdateras framöver. Föreningen har behov av en samlad översyn av sin medieprofil. En diskussion har initierats inom styrelsen och kommer att föras vidare under Denna översyn kommer att analysera såväl webbplats som sociala medier samt frågan om att återuppta ett regelbundet nyhetsbrev. Verksamhetsberättelse (13)

6 Årets industriminne Lapphyttan i Norberg utsågs till Årets industriminne 2013 med följande motivering: Lapphyttan i Norbergs kommun tilldelas utmärkelsen Årets industriminne 2013 för epokgörande forskningsinsatser, återtagande av praktisk kunskap och nyskapande arbete för att levandegöra medeltida storskalig järnhantering. Utgrävningarna av järnframställningsplatsen Lapphyttan visade att avancerad järntillverkning förekom i Sverige på 1100-talet, långt tidigare än vad som dittills varit känt. Lapphyttan är idag skyltad och tillgänglig för besökare. Nya Lapphyttan i Norberg är en rekonstruktion som används för att utforska och levandegöra de medeltida arbetsprocesserna. Efter niohundra år tappas nu åter flytande järn och slagg på medeltida vis. Som en del av Norbergs rika industrihistoriska arv tydliggör Lapphyttan i dess två delar en lång kontinuitet i bergsbrukets historia. Kommunens vision är att i ett nytt museum visa originalfynd från Lapphyttan och att berätta hela Bergslagens medeltida historia. Den medeltida järntillverkningen i Norbergs bergslag bidrog starkt till att Mälardalen växte till ett dynamiskt ekonomiskt och politiskt centrum i det blivande Sverige. Den ursprungliga järnframställningsplatsen Lapphyttan med beteckning Karbenning 22:1 i fornminnesregistret (t.h. Foto: Stina Andersson 2013). Vid den fullskaliga rekonstruktionen Nya Lapphyttan (t.h.) har man efter många års försök lyckats framställa järn på medeltida vis (foto: Kenneth Sundh). Utmärkelsen överlämnades vid en ceremoni i Mimerlaven i Norberg den 12 september 2013 under medverkan av landshövding Ingemar Skogö och flera representanter från Norbergs kommun. Utdelningen samordnades med Jernkontorets Bergshistoriska utskotts höstmöte. Utnämningen har fått bra uppmärksamhet i media, främst lokalt. Genom att utdelningen sammanföll med Bergshistoriska utskottets höstmöte nåddes många av information kring Årets industriminne och Svenska Industriminnesföreningen. Närvarande från styrelsen var ordföranden Jan af Geijerstam och ledamoten Stina Andersson. Kriterierna för Årets industriminne har under året efter grundläggande diskussioner reviderats. Styrelsen har även beslutat att ändra tidpunkt för utdelningen till försommaren, bl.a. för att kunna generera sommarbesökare till den industrimiljö som får motta utmärkelsen. Verksamhetsberättelse (13)

7 Utmärkelsen Årets industriminne 2013 överlämnades vid en ceremoni i Mimerlaven i centrala Norberg. På bilden t.v. inleder Ing-Marie Pettersson Jensen, projektansvarig vid Norbergs kommun. T.h. eldshow i Mimerlaven. Foto: Stina Andersson TICCIH SIM utgör den svenska sektionen av TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage). Detta formaliseras dels genom SIM:s stadgar dels genom det samarbetsavtal som 2008 tecknades med TICCIH. Eftersom medlemmar i SIM numer även är medlemmar i TICCIH passar vi på att här ge en lite utförligare presentation av organisationen och samarbetet organisationerna emellan. TICCIH arbetar för att främja bevarande- och forskningsinsatser inom industriarvsfältet internationellt. Organisationen gör detta på flera sätt. Ett viktigt verktyg är organiserandet av konferenser och kongresser, där företrädare för olika industriarvsprojekt och forskningsinstitutioner träffas, utbyter erfarenheter och idéer, samt tar del av aktuell forskning. TICCIH:s kongresser genomförs var tredje år, senast i Taipei på Taiwan i november Nästa TICCIH-kongress kommer att äga rum i norra Frankrike år Mellan kongresserna organiserar TICCIH även mindre konferenser, seminarier och workshops på olika teman inom industriarvsfältet. En annan central del av TICCIH:s verksamhet är att samverka i industriarvsfrågor med organisationen the International Council on Monuments and Sites (ICOMOS). Samarbetets syfte är att samla organisationernas resurser för att bättre kunna genomföra angelägna uppgifter inom fältet. Centralt är samarbetet i världsarvsfrågor, vsfrågor, som innebär att ICOMOS delegerar världsarvsutredningar gällande industriarv till TICCIH. CIH. År 2003 antog TICCIH dokumenten the Nizhny Tagil Charter, som vägleder såväl organisationens industriarvsarbete som samarbetet med ICOMOS. Ett annat exempel på TICCIH:s verksamhet är projektet att skapa en internationellt övergripande bild över bevarade industriarvsmiljöer. Detta görs genom att bygga en globalt täckande databas, som ska möjliggöra internationellt jämförande analyser inom såväl forskning som kulturarvsförvaltning. TICCIH tar också ställning i internationellt angelägna bevarandefrågor och kan stödja försök att rädda hotade industrimiljöer över hela världen. Ett exempel är TICCIH:s uttalande till förmån för att bevara Kalklinbanan i Sverige år Verksamhetsberättelse (13)

8 Det industriella kulturarvet är globalt. Gruvlaven i Quincy, Michigan, USA 2008 och invigningen av 2006 års TICCIHkongress i Terni, Italien (övre raden). Studenter på besök i den danskbyggda cementfabriken i Padang (2009) och ett mudderverk för tennutvinning, Banga (2011), båda Indonesien. Foto: Jan af Geijerstam. TICCIH:s huvudsakliga informationskanaler är dels en hemsida, dels ett digitalt nyhetsbrev. Medlemmar i SIM får TICCIH:s nyhetsbrev som utkommer fyra gånger per år. Äldre nummer av nyhetsbrevet finns tillgängliga på TICCIH:s hemsida. TICCIH ger även ut andra publikationer som t.ex. kongressrapporter och handboken i industriarvsbevarande Industrial Heritage Re-Tooled, som publicerades Som svensk TICCIH-sektion är en viktig del av SIM:s verksamhet att inom industriarvsfältet agera i internationella bevarande- och forskningsinsatser, att sprida information om utvecklingen internationellt i Sverige och att driva svenska industriarvsfrågor internationellt. Medlemmar i SIM har alla förmåner som medlemskap i TICCIH innebär och har förutom nyhetsbrev rabatterade priser på medverkan i konferenser. Medlemmar i SIM uppmuntras till att aktivt interagera med TICCIH genom att bidra till debatten om industriarvsfrågor i nyhetsbrev och på hemsidor, och framför allt genom att medverka och dela erfarenheter och kunskaper vid TICCIH:s kongresser och konferenser. SIM ser detta även som en demokratisk kärnfråga i en alltmer globaliserad värld och där en allt större del av Sveriges innevånare har starka rötter utanför Sveriges gränser. Ordförande i TICCIH är Patrick Martin, verksam som professor i arkeologi vid Michigan Technological University i USA. Därtill utgörs TICCIH:s styrelse (board of trustees) av ytterligare elva TICCIHmedlemmar från olika länder och världsdelar. Det är TICCIH:s nationalrepresentanter som väljer styrelse, vilket sker vid kongresserna vart tredje år. Sveriges nationalrepresentant i TICCIH väljs årligen vid SIM:s konstituerande styrelsemöte. Svenska aktörer har bidragit till TICCIH ända sedan organisationen byggdes upp och bildades under 1970-talet. Av särskild betydelse var professorn i industriminnesforskning vid KTH, Marie Nisser ( ), som var drivande vid organisationens tillkomst och dess ordförande Till varje internationell TICCIH-kongress sammanställer SIM en svensk nationalrapport som ska sammanfatta situationen och utvecklingen för det svenska industriarvet. Den första svenska Verksamhetsberättelse (13)

9 rapporten är från Sammantagna ger rapporterna en unik bild av industriarvsarbetet i Sverige. Rapporterna har digitaliserats under året och finns nu tillgängliga på SIM:s webbplats. Svensk nationalrepresentant inom TICCIH under 2013 var SIM:s ordförande Jan af Geijerstam. SIM:s styrelseledamot Dag Avango, omvaldes vid TICCIH-kongressen 2012 som ledamot av TICCIH:s styrelse. Under 2013 har TICCIH bidragit med aktivt stöd till arbetet för att värna Kalklinbanan Forsby-Köping genom ett stöduttalande (Letter of Advocacy). SIM samverkade med TICCIH i detta ärende genom att bidra till att utarbeta principer för hur TICCIH ska handlägga förslag på stöduttalanden i framtiden. Fabrik&Bolig Under året har SIM kommit överens med Selskabet til Bevaring af Industrimiljøer (SBI), som är SIM:s danska systerorganisation, om ett nära samarbete kring tidskriften Fabrik&Bolig det industrielle miljø i Norden/The industrial heritage of the Nordic Countries. Fabrik&Bolig är en vetenskapligt granskad tidskrift (peer reviewed) som för närvarande publiceras med ett nummer per år. För varje artikel finns en engelsk sammanfattning. Idag ges tidskriften ut av SBI, men SBI och SIM kommer att arbeta fram en lösning där utgivarskapet är gemensamt med stark representation för Sverige i bl.a. tidskriftens redaktion. Docent Anders Houltz, Stockholm är redan idag medlem av redaktionen. Initialt har överenskommelse träffats om att SIM köper 2013 års utgåva av tidskriften till självkostnadspris för distribution till medlemmarna. Redaktionen för Fabrik&Bolig har föreslagit ett gemensamt nordiskt seminarium kring industrihistoria och industrihistoriska miljöer under Tekniska museet Under verksamhetsåret har Magdalena Tafvelin Heldner varit adjungerad representant för Tekniska museet i SIM:s styrelse. Ett möte kring det fortsatta samarbetet med Tekniska museet ägde rum i mars 2013 med Sofia Seifarth, Tekniska museet samt Jan af Geijerstam och Eva Dahlström Rittsél från SIM. Parterna enades om att arbeta för att utveckla samarbetet. I ett första skede genom att SIM får möjlighet att utan kostnad utnyttja Tekniska museets fotoarkiv för sin webbplats. Tekniska museet har bistått SIM med pressutskick i samband med Årets industriminne. SIM:s handlingar arkiveras fortlöpande på Tekniska museet och Tekniska museet är SIM:s postadress. SIM vill framföra ett varmt tack till Tekniska museet för ett gott samarbete under året! Kontakter med andra föreningar Styrelsen har under året systematiskt arbetat för att skapa och stärka samarbetet med andra organisationer vars verksamhet berör industriarvsområdet. Många organisationer har kontaktats för diskussion om idéutbyten och samverkan och detta arbete kommer att fortsätta under nästa år. I en del fall har detta redan lett till nya idéer och plattformar för diskussion och samverkan. Verksamhetsberättelse (13)

10 ICOMOS, Europa Nostra och CHwB Under året har kontakter vidmakthållits med flera av de andra större organisationerna inom kulturarvsområdet för vilka industriarvet är en del av verksamheten. Det starkaste samarbetet sker med Svenska ICOMOS där Jan af Geijerstam representerar SIM och industriarvsfrågorna inom ramen för ICOMOS expertkommittéer. Ett expertkommittémöte hölls i maj Samarbetet med Svenska ICOMOS har en formell bas genom det samarbetsavtal som finns mellan TICCIH och ICOMOS på internationell nivå. TICCIH är remissorgan för de miljöer av industriell karaktär aktär som nomineras till Världsarvslistan. SIM har genom sin ordförande varit representerat även vid möten arrangerade av Europa Nostra i december 2013 på Estlands ambassad och av Cultural Heritage without Borders (CHwB) i mars 2013 på Sida. ArbetSam Alltsedan de första stegen togs för att bilda Arbetslivsmuseernas samarbetsorganisation (ArbetSam) i slutet av 1990-talet har frågor kring samarbete och gränsdragningar mellan Svenska industriminnesföreningen och ArbetSam varit aktuella. Representanter för ArbetSam, Arbetets museum och SIM möttes i slutet av september 2013 för att diskutera formerna för samverkan. Inledningsvis konstaterade vi att ArbetSam har en avgörande styrka genom sitt mycket nära dagliga samarbete med landets arbetslivsmuseer och stöd från Arbetets museum. Vi konstaterade också att ArbetSam och SIM kompletterar varandra. Det finns en tydlig skillnad mellan organisationerna, i synnerhet genom olika medlemsinriktningar. Medan ArbetSam vänder sig till mestadels små, lokala och platsanknutna museiföreningar vänder sig SIM till enskilda och organisationer som inom en i huvudsak professionell agenda arbetar med det industriella kulturarvet. Vi resonerade kring svårigheterna att mötas mellan det professionella /akademiska och det ideella gräsrotsarbetet och enades om att arbeta för att stärka och utveckla samarbetet mellan organisationerna. Vi listade gemensamt en rad potentiella projekt, där två av de mest intressanta var en gemensam fototävling kring det industriella kulturarvet och en uppföljning till Industriarvskonferensen i Norrköping Regionala organisationer och övriga aktörer Under året har representanter från styrelsen publicerat korta artiklar om SIM i NAV:s tidskrift (Nätverk för arbetslivsmuseer i Väst), Industrihistoria i Västs tidskrift och i branschtidningen Bergsmannen. Tanken är både att få ut information om SIM och att få kanaler in för vad som händer runt om i landet. Tanken är också att visa att föreningen är öppen för idéer och förslag på samverkansprojekt. Vår breda inbjudan till samverkan och diskussioner har också lett till utbyte av medlemskap med organisationerna Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Motorhistoriska Riksförbundet och kontakt hålls löpande med dessa och flera andra organisationer. Verksamhetsberättelse (13)

11 Industriarvskonferens Rapporten från konferensen Industrisamhällets kulturarv i praktik och forskning nuläge och framtid i Norrköping hösten 2012 har ställts samman av Jan af Geijerstam och getts ut av SIM. Rapporten gavs ut digitalt i pdf-format och står fri att laddas ned från SIM:s webbplats. Vid årsskiftet 2013/14 hade rapporten laddats ned cirka 840 gånger vilket måste ses som mycket framgångsrikt. Efter initiativ från SIM:s styrelse publicerade Bebyggelsehistorisk tidskrift nr. 65/2013 ett urval av konferensbidragen i ett temanummer under rubriken Industriarvet idag. Dag Avango från SIM:s styrelse och Anders Houltz var redaktörer. Fyra av konferensens bidrag publicerades i temanumrets peer-reviewed/vetenskapligt granskade sektion i utvidgad och fördjupad form och ytterligare fem i övriga sektioner: Industriarvet idag Dag Avango och Anders Houltz Industriminnen och industrisamhälle monument och mainstreaming Lars Amréus Industriarvet i regional antikvarisk praktik. Reflexioner kring en enkät till Sveriges länsstyrelser Jan af Geijerstam och Anders Houltz Arktiska framtider och resurser. Det industriella kulturarvet som källa Dag Avango Värdet av kärnkraftverk som kulturarv Magdalena Tafvelin Heldner, Eva Dahlström Rittsél och Per Lundgren Har luften gått ur? Regionaliseringens konsekvenser för industrisamhällets kulturarv Barbro Mellander Ta hand om det tekniska kulturarvet Ida Wedin Ta till vara genom att omvandla. Industriarvets kommersiella potential Urban Nilsson Diskussioner om en uppföljningskonferens initierades redan under utvärderingen av 2012 års industriarvskonferens. Tillsammans med ArbetSam diskuterar styrelsen nu en uppföljning under hösten 2014 eller våren Initiativ till ett konferenssamarbete har också tagits från forskare i Verksamhetsberättelse (13)

12 kretsen kring den tidigare Enheten för industriminnesforskning vid KTH. Ett förslag är en fokuserad konferens på temat naturmiljö och industriarv. Kalklinbanan Forsby-Köping Kalklinbanan Forsby-Köping Foto: Ida Dicksson (överst) och Jan af Geijerstam (nederst). Svenska industriminnesföreningen utnämnde Kalklinbanan Forsby-Köping till Årets industriminne Sedan 2012 har Kalklinbanan varit under akut hot om en snar rivning. Under hösten 2012 agerade SIM med bestämdhet för att värna Kalklinbanans fortbestånd, TICCIH för banans bevarande, ett brev till berörda parter från TICCIH:s ordförande prof. Patrick E. Martin skickades i februari SIM har även deltagit i diskussionerna kring bevarandet på sociala medier och närvarat vid möten för diskussioner om Kalklinbanans möjliga framtid. Trots pågående rivning finns fortfarande diskussioner om bevarande av delar av banan och föreningen fortsätter att bevaka ämnet under Yttranden Under året har SIM lämnat två remissvar: Remiss gällande Riksantikvarieämbetets förslag till förordning om statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. SIM har i sitt yttrande ställt sig bakom förslaget. Remiss gällande Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). SIM har i sitt yttrande uttalat sig starkt kritiskt till hur kulturmiljöfrågorna har ignorerats i utredningen trots att kulturmiljön är en självklar del av det miljöbegrepp som omfattas av de nationella miljömålen. SIM har också yttrat sig kritiskt till att Riksantikvarieämbetet inte har haft någon roll i utredningen vare sig Verksamhetsberättelse (13)

13