FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2012

Transkript

1 FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2012

2 2

3 FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET Styrelsen VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET Styrelsen VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVERSIKT Finska Missionssällskapets 154:e verksamhetsår präglades av spänningarna i samordningen av de ökade behoven inom arbetet utomlands och osäkerheten inom ekonomin, samt förändringarna i missionsarbetet både i Finland och internationellt. Trots svårigheterna och spänningarna gav arbetet resultat och inspirerade och betjänade, i enlighet med de uppställda målen, vår egen kyrka och samarbetskyrkorna samt andra samarbetspartner i Finland, olika länder och internationellt. Den globala ekonomiska recessionen ökade ytterligare stödbehoven bland samarbetskyrkorna och övriga partner. Förväntningarna på stöd från sällskapet ökade, eftersom dess stöd har bibehållits stabilt även under konjunkturnedgången. Många av missionsorganisationerna i väst har blivit tvungna att skära ned sitt stöd för att de egna understödsinkomsterna minskar. Sällskapet kunde, i enlighet med målet, fortsätta arbetet utomlands på samma nivå som tidigare år även under det gångna året, trots att balanseringen av sällskapets ekonomi fortsatte med kännbara sparåtgärder. För andra året i rad tvingades sällskapet till samarbetsförhandlingar för att minska personalen. Uppsägningar kunde i huvudsak undvikas med anledning av att personalen minskat på grund av pensioneringar. Balanseringen av ekonomin fortsätter. I arbetet utomlands var tyngdpunkten lagd på att stärka förkunnelsearbetet bland personer utanför kyrkorna, på arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna och utrota fattigdomen samt på att integrera samhällelig påverkan i utrikesarbetet. Sällskapet gjorde framsteg med att uppnå målen. Arbetet utomlands utfördes i 34 länder. I partnerskapssamarbetet låg tyngdpunkten på bilateral verksamhet. Den viktigaste partnern i de multilaterala nätverken var Lutherska världsförbundet. Etableringen av sällskapets ställning som Kyrkornas världsråds partner gick framåt. Det kyrkliga arbetet utvecklades som en del av arbetet med att göra förvaltningen av utrikesarbetet klarare. Ett program för det kyrkliga arbetet började utarbetas. Ett nytt arbete inleddes i Nepal och Kambodja. Utsändning av missionärer till Malawi bereddes. 4

5 Utvecklingssamarbetsprogrammet för , som ansluter sig till det partnerskapssamarbete som inletts med utrikesministeriet, genomfördes för andra året. Ministeriets stöd täckte 85 % av kostnaderna för utvecklingssamarbetet och 92,5 % av kostnaderna för underprogrammet för arbetet bland funktionshindrade. Ministeriet lät KPMG utföra en inspektion av sällskapets verksamhet i Finland, Etiopien och Nepal. Verksamheten konstaterades hålla hög klass. Integreringen av påverkansarbete i arbetet utomlands och i Finland fortsatte. Som styrinstrument för det principiella arbetet skrevs ett strategidokument för påverkansarbetet i fråga om de mänskliga rättigheterna för marginaliserade grupper, fred och försoning samt förebyggandet av spridningen av hiv och aids. Verksamheten utvidgades och blev mångsidigare. Tillsammans med utländska partner startades pilotprojekt i Senegal, Nepal och Tanzania för att identifiera gemensamma verksamhetsområden. Påverkansarbetet för fred och försoning utvidgades till fredsprocessen i Myanmar. I Finland stärktes kontakterna till församlingarna. Sällskapet utvecklade systemet med understödsavtal, förnyade medelanskaffningen och kampanjerna, samt beredde en strategi för medelanskaffningen. Man satsade också på att göra sällskapet mera känt. På hösten ordnades ett 150-årsjubileumsseminarium för kyrkans missionärsutbildning i Missionskyrkan med internationella föreläsare. Förhandlingarna med Museiverket ledde på hösten till ett avtal enligt vilket samlingarna i Kumbukumbu-museet 2015 fogas till samlingarna i Kulturernas museum, som hör till Finlands nationalmuseum. Sällskapets Namibia-samling överlämnades till biblioteket i universitet i Namibia i april. De ändringar som föranleds av anställningen av sekreterare för kyrkans internationella arbete började beredas i inrikesarbetet. Integreringen av påverkansarbetet i olika funktioner i inrikesarbetet effektiverades. 40-årsjubileumsåret för De vackraste julsångerna gav erkännanden och positiv publicitet. De vackraste julsångerna beviljades Kyrkans kulturpris 2012 och fick även pris som årets medelanskaffningsinsats av föreningen Ansvarsfullt Donerande. I understödsintäkter inflöt 20,6 miljoner euro, vilket är en ökning med sex procent från året innan. Församlingarnas budgetanslag uppgick till 9,5 miljoner euro. Utrikesministeriets utvecklingssamarbetsstöd uppgick till 7,8 miljoner euro. Till utrikesarbetet användes 21,8 miljoner euro (året innan 21,0). Överskottet för räkenskapsperioden var 1,5 miljoner euro. Underskottet i verksamheten utan försäljningsvinsten från försäljningen av fastigheter och bostäder samt poster av engångsnatur uppgick till euro. 5

6 2 ARBETET UTOMLANDS 2.1 De centrala målen I arbetet utomlands fokuserade man på att uppnå de mål som ställs i strategin. Förkunnelsearbetet stärktes bland dem som står utanför kyrkornas verksamhet. I Nepal och Kambodja inleddes kyrkligt arbete och till Malawi sändes missionärer i januari Tillsammans med de stora samarbetskyrkorna i Etiopien och Tanzania utökades resurserna på deras missionsområden. Resurserna minskades samtidigt i det etablerade arbetet i stiften. Budgetandelen för arbetet med att nå ut till nya grupper var 16,1 %, vilket något överskred målet på 16 %. Andelen förkunnelsearbete i Asien var 8,7 % av den totala budgeten för utrikesarbetet, då målet för strategiperioden är 10 %. Beredningen av ett program för det kyrkliga arbetet inleddes. Arbetet med att försvara de mänskliga rättigheterna och minska fattigdomen stärktes. Sällskapets utvecklingssamarbetsprogram för , hade en framträdande plats i arbetet för att uppnå detta mål. Programmet var inne på sitt andra genomförandeår. De viktigaste verksamhetsområdena var att trygga livsmedelsförsörjningen, förbättra rättigheterna för sårbara grupper, stärka jämställdheten mellan könen, utbildning och hälsovård, förbättra funktionshindrades ställning och ge katastrofhjälp. Som ett specialtema i samband med Utjämningskampanjen följde sällskapet hur kvinnors ekonomiska rättigheter tillgodoses. I katastrofarbetet stärktes samarbetet med ACT-alliansen. Samarbetskyrkornas kunnande inom församlingsdiakoni och fadderprojekt understöddes. Levnadsvillkoren för barn och unga som löper risk för utslagning stärktes. Förvaltningen av utrikesarbetet effektiviserades. Enheterna för det kyrkliga arbetet, utvecklingssamarbete och stödtjänster gavs förvaltningsansvar. 2.2 Utrikesarbetet i sin helhet Rapporteringen om resultaten av utrikesarbetet befann sig fortfarande i ett övergångsskede. Från rapportering om fem program övergick man år 2011 till att rapportera enligt de tre strategiska målen i den aktuella strategin. Rapporten för det gångna verksamhetsåret samlar det kyrkliga arbetet och utvecklingssamarbetet under två strategiska huvudmål för att göra förvaltningen klarare. Påverkansarbetet rapporteras som en egen helhet. 6

7 På grund av övergångsskedet är en jämförelse med föregående år inte till alla delar möjlig. Till de direkta kostnaderna för arbetet utomlands användes 19,0 miljoner euro. Sammanlagt var antalet projekt 302 (307). Med utvecklingssamarbetsmedel från utrikesministeriet understöddes 90 (88) projekt av dessa, varav 14 var projekt bland funktionshindrade. STRATEGISKA MÅL Förkunnelse bland människor som står utanför de kristna kyrkorna Försvar för de mänskliga rättigheterna och undanröjande av fattigdomen Antal projekt Kostnader Personal Samhällelig påverkan I förvaltnings- och stöduppgifter Totalt Mest stöd riktades till Östafrika, Mekongområdet och Oceanien. ALLA OMKOSTNADER Region Programkostnader Förvaltningskostnader Personal Södra Afrika Östafrika Västafrika Mekongområdet och Oceanien Kina / Hongkong SAR och Taiwan Mellanöstern * 6 Nepal och Pakistan Sydamerika Europa och centrala Ryssland Multilateralt samarbete och gemensamma ** 0 Totalt * I siffran ingår euro i inkomst av fastighetsförsäljning. ** I siffran ingår bokföring av pensionsansvarsinkomst. 7

8 2.3 Partnerskapsrelationer och nätverk Partnerskapsrelationer och nätverk utvecklades tillsammans med samarbetskyrkorna, Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd, ACT-alliansen och andra utländska samarbetsorganisationer. REGION LAND SAMARBETSKYRKOR OCH -ORGANISA- TIONER Södra Afrika Angola Angolas evangelisk-lutherska kyrka Botswana Sydafrika Namibia Zimbabwe Etiopien Demokratiska republiken Kongo Malawi Tanzania Kenya Botswanas evangelisk-lutherska kyrka Rehabiliteringscentret i Thuso Kwazulu-Natal Christian Council Namibias evangelisk-lutherska kyrka Gwai Grandmothers Group Lutherska världsförbundet Etiopiens evangeliska Mekane Yesuskyrka SIL International Kongos evangelisk-lutherska kyrka Malawis evangelisk-lutherska kyrka Evangelical Lutheran Development Service Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka Tanganyika Christian Refugee Service HiMWA (Huduma ya Injili na Maendeleo ya Wafugaji) Ecumenical Disability Advocates Network (EDAN) Västafrika Mauretanien Lutherska världsförbundet Öst- och Centralafrika Mekongområdet och Oceanien Senegal Kambodja Laos Senegals lutherska kyrka Chab Dai International Cooperation Cambodia Church World Service Cambodia M lup Russey First Step Peace Bridges LWM (Lutheran World Mission) Lutherska världsförbundet World Renew (ent. CWRWS) SIL International 8

9 Kina, Hongkong SAR, Taiwan Papua Nya Guinea Singapore Thailand Vietnam Kina SIL International Singapores evangelisk-lutherska kyrka Thailands evangelisk-lutherska kyrka Alliance Anti Trafic Thailand (AAT) SIL International Alliance Anti Trafic Vietnam (AAT) Church World Service Viethealth Kinas kristna råd Amity Foundation Den särskilda administrativa regionen Hongkong Taiwan Hongkongs evangelisk-lutherska kyrka (ELCHK) Institute of Sino-Christian Studies Lutheran Theological Seminary Taiwans lutherska kyrka (LCT) China Lutheran Seminary Chinese Christian Medical Mission Mellanöstern gemensamma SAT 7 MEC Middle East Concern Nepal och Pakistan Israel Jordanien Palestina Nepal Caspari-centret Joint Mission in Israel Ebenezer Home Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet Diar Consortium Center for Community Development in Nepal (CCDN) Centre for Mental Health and Councelling -Nepal (CMC) Christian Commitment Building a New Nepal Forward Looking Group of Helping Hands (Sahas Nepal) National Churches Fellowship of Nepal National Council of Churches in Nepal Nepal Christian Council Nepal Ebenezer Bible College Nepal Evangelical Lutheran Church Patan Koinonia Church 9

10 Pakistan Samaritan Uplift Services (SUS) Sasthagat Bikas Sanjal Shanti Nepal Tansen Mission Hospital (TMH) / Community Health Department (CHD) United Mission to Nepal (UMN) Pakistans kyrka / Peshawar stift Sjukhuset i Tank Sydamerika Bolivia Bolivias evangelisk-lutherska kyrka Instituto Superior Ecuménico Andino de Teología Lutherska världsförbundet CEPROMIN Europa och centrala Ryssland Multilateralt samarbete Colombia Venezuela Frankrike Ryssland Estland Colombias evangelisk-lutherska kyrka Lutherska världsförbundet Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka Frankrikes evangelisk-lutherska kyrka / inremissionssällskapet i Paris Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka i Ryssland Estlands evangelisk-lutherska kyrka ACT-alliansen Associates to Develop Democratic Burma, Inc (ADDB)/ Euro-Burma Office (EBO) Churches United in the Struggle Against HIV/ AIDS in Southern and Eastern Africa (CUAHA) Centre for Legal Aid, Assistance and Settlement (CLAAS) Ecumenical Advocacy Alliance (EAA) Konferensen för europeiska kyrkor (CEC) Gambias evangelisk-lutherska kyrka Interfaith Action for Peace in Africa (IFAPA) Joint Christian Ministry in West Africa Kyrkornas världsråd Lutherska världsförbundet Mission Aviation Fellowship (MAF) Project for Christian Muslim Relation in Africa (PROCMURA) Ungerns lutherska mission IKLY Wycliffe bibelöversättare 10

11 Sällskapet hade 91 (89) samarbetspartner i 34 länder. I partnerskapssamarbetet låg tyngdpunkten på bilateral verksamhet. Det viktigaste nätverket för multilateralt samarbete var Lutherska världsförbundet. Tre fjärdedelar av stödet till Världsförbundet användes till utvecklingssamarbetet vid avdelningen för världsservice, en fjärdedel till att stödja kyrkorna samt till arbetet för de mänskliga rättigheterna, teologisk forskning, kommunikation och ekumenisk verksamhet. Samarbetet med Kyrkornas världsråd (KVR) stärktes. Under verksamhetsåret klarnade att sällskapet tack vare KVR:s nya regler som en av de första missionsorganisationerna kommer att tilldelas status som ekumenisk serviceorganisation specialiserad på missionsarbete ( specialized ministry ) i världsförbundet. Via KVR inriktades stöd till att utveckla diakoniarbetet, ekumenisk teologisk utbildning och projekt för fred och försoning. Som observatörsmedlem i ACT-alliansen deltog sällskapet i de lokala forumens verksamhet. Sällskapet fortsatte att utveckla det kyrkliga samarbetet i Kambodja. I arbetet i Kambodja ingicks samarbetsavtal för genomförandet av utvecklingssamarbetsprojekt med tre organisationer (Church World Service, Peace Bridges och World Renew, tidigare CRWRS Laos). Arbetet med Northern Nepal Lutheran Church etablerades i Nepal. Diskussioner fördes om fortsättningen på arbetet i Frankrike. Frankrikes lutherska kyrka och reformerta kyrka håller på att gå samman. Sällskapets partner i Marseille har varit frivilligorganisationen Marhaban. Förhandlingar fördes med kyrkan för att detta arbete ska integreras i kyrkans verksamhet. Under årets lopp verkade sällskapet aktivt för att säkerställa en fortsättning på alliansen för internationellt påverkansarbete (EAA). EAA drabbades av en allvarlig ekonomisk kris. Sällskapet lyckades skapa en koalition för att säkra verksamheten. Med södra stiftet i Tanzanias lutherska kyrka har sällskapet kommit överens om att successivt avveckla projekten så att projektsamarbetet upphör I Kambodja upphörde samarbetet med organisationen Wholistic Development Organization på grund av partnerns fortgående administrativa försummelser. 11

12 2.4 Påverkansarbete I påverkansarbetet koncentrerade man sig på att dra upp riktlinjer för sällskapets politik och utveckla kompetensen. Under året färdigställdes principiella riktlinjer för de mänskliga rättigheterna för grupper som lätt marginaliseras, fred och försoning samt hiv och aids. Dessa riktlinjer styr omvärldsanalyserna, planeringen och genomförandet av påverkansarbete samt utrikes- och inrikesarbetet. Verksamhetsbetingelserna för påverkansarbetet stärktes genom en introduktion och personalutbildning som tog fasta på metoderna och innehållet i påverkansarbetet. Integreringen av påverkansarbetet i avdelningarnas och enheternas årsplanering stärktes. 2.5 De viktigaste resultaten Mål: Förkunnelsearbetet bland människor som står utanför de kristna kyrkorna har stärkts Verksamhets- och personstödet anvisades för förkunnelse-, fostrings- och diakoniarbete bland nya människor och samfund i samarbetskyrkor eller kristna grupper. Verksamhetens fokus var lagd på teologisk utbildning, språkarbete och bibelöversättningsarbete, fadderverksamhet, arbete för att främja samhällelig rättvisa samt stärka partnernas kompetens och självförvaltning. Under detta mål rapporteras allt kyrkligt arbete. Samarbetspartnerna är i huvudsak kyrkor och kristna samfund i minoritetsställning. DET KYRKLIGA ARBETET Region 12 Antal projekt Programkostnader Personal Södra Afrika Östafrika Västafrika Mekongområdet och Oceanien Kina / Hongkong SAR, Taiwan Mellanöstern Nepal och Pakistan Sydamerika

13 Europa och centrala Ryssland Multilateralt samarbete och gemensamma Totalt Kostnaderna för det kyrkliga arbetet var i 21 länder (året innan kostnaderna för programmet för förkunnelse- och församlingsarbete i 20 länder) 9,5 miljoner euro (5,1). Kostnaderna utgjorde 52,7 % (30) av arbetet utomlands. Av sällskapets missionärer arbetade 90 i uppgifter där man nådde människor utanför kyrkorna. Förkunnelsearbete som når nya människor I Angola inriktades det kyrkliga missionsarbetet på nya områden. Kyrkans liturgi översattes till nkumbe och i vissa församlingar hölls gudstjänster på detta språk. Många nkumbispråkiga kvinnor fick en första kontakt med kristen tro sedan den lokala bibelöversättaren använt sitt modersmål i arbetet bland kvinnorna i församlingen. Bibelöversättningarbetet fungerade som verktyg för spridandet av evangeliet. I Etiopien nådde Mekane Yesus-kyrkans uppsökande evangelisationsarbete nya människogrupper inom nästan alla synoder. Stödprojektet för startgnistan fortsatte för tredje året. Startgnistan ledde till nya aktioner bland minoritetsgrupper som föraktas och diskrimineras av andra eller på annat sätt blivit lottlösa. Arbetssättet var en helhetsinriktad hjälp och arbetsmetoder som skyddar minoritetskulturer. Antalet nya aktioner var 21. Översättningarna av Gamla testamentet till kambaata och hadija gjordes nästan tryckklara. Byggandet av kyrkan i Dessie gjorde stora framsteg efter många år av svårigheter. I Namibia stärktes det kristna vittnesbördet på den namibiska evangelisk-lutherska kyrkans missionsfält i Caprivi, bl.a. genom att man utbildade ansvarsbärare i kyrkan och medarbetare i prosteriet. Tillgången på biblar och kristen litteratur på kwangali utökades. Läroanstaltsarbetet i kyrkan i Namibia stärktes för att kyrkan ska kunna betjäna unga som studerar i städerna. I Tanzania infördes massajernas eget språk som gudstjänstspråk i Morogoro-området. Bland massajerna som marginaliseras från det övriga samhället innefattade förkunnelsearbetet även undervisning i de mänskliga rättigheterna. I de lutherska församlingarna i området inleddes förskoleundervisning på modersmålet. Biblar, psalmböcker och katekeser togs i bruk på massajernas eget språk. 13

14 I Israel, fortsatte reparationerna av det s.k. nedre huset vid Shalhevetjah-centret i Jerusalem. Centret betjänade bl.a. invandrare och gästarbetare från Etiopien, Kina, Korea och Thailand. I Palestina fortsatte församlingsarbetet bland döva. I Mellanöstern och Nordafrika nådde satellittv-kanalen SAT7 stora tittarskaror med sin programproduktion med ett kristet budskap. I Pakistan ökade antalet deltagare i den regelbundna verksamheten i stiftens lässtugor. Evangeliseringsarbetet och dialogen mellan religioner stärktes. I Taiwan stöddes basförsamlingsarbetet för att nå nya människor på flera orter. Arbetet framskred i huvudsak genom personliga kontakter och stöddes av det kristna radioarbetet. Förberedelser vidtogs för att sända en lärare på heltid till seminariet i Hsinchu. I Kambodja inleddes församlingsarbete tillsammans med den lutherska kyrkan i Kambodja. I Thailand var arbetet koncentrerat till bergsfolken och de etniska minoriteterna i landets norra och nordöstra delar. De lokala församlingarna inledde uppsökande verksamhet bland gästarbetarna från Myanmar. Konsultgranskningen av översättningen av Matteus evangelium till akeu gick framåt. I Singapore växte medlemsantalet i den thailändska församlingen. I Colombia inriktades stödet på flera församlingar och deras missionsplatser i bergen i provinsen Boyacá och på slättlandet i provinsen Casanare. I Bolivia nådde prästerna i den lutherska kyrkan ungefär församlingsmedlemmar genom tio besök i avlägsna och svårtillgängliga trakter. I Venezuela tjänade fritidscentret i stadsdelen Tin-Tin i Barquisimeto det omgivande samhället som samlings- och gudstjänstplats. I Ryssland fortsatte stödet för församlingsarbetet i Uralområdet. Trots försök lyckades inte utsändningen av missionärer till centrala Ryssland. I S:t Petersburg nåddes nya människor via musikarbetet i S:ta Mariaförsamlingen. Arbetet bland gästarbetarna fortsatte med goda resultat. 14

15 I Estland nåddes människor som saknade religiös bakgrund via skriftskolarbetet, bibelundervisningen och internetkampanjer. Många jobbar som frivilliga i kyrkan. Det nystartade församlingsarbetet i staden Saue etablerades. Sällskapet deltog i arrangemangen kring det första ekumeniska stadionevenemanget i Estland. Jaani församling fick ungefär hundra nya medlemmar och församlingen tog över helhetsansvaret för Tomasmässan. Läsfärdighets- och språkarbete på det egna språket förbättrade speciellt kvinnornas och barnens ställning samt stärkte de lokala samfunden. Kristen fostran Majoriteten av medlemmarna i den världsvida kyrkan utgörs av barn och unga. Sällskapet stöder partnerskapskyrkorna så att de kan utveckla barn- och ungdomsarbetet samt den kristna fostran. I arbetet med den kristna fostran stärktes möjligheterna att gå i skola för grupper som hotas av utslagning. I Etiopien fortsatte arbetet med att ta fram lämpligt undervisningsmaterial för de ungefär två miljoner barnen inom Mekane Yesuskyrkan. Söndagsskolmaterialet blev färdigt för en stor del av barnen ur olika åldersklasser. Hela materialet väntas bli färdigt under detta år. I Tanzania i Morogoroområdet grundades nio förskolor på massajernas eget språk och ordnades utbildning för deras lärare. Nya förskolor startades för massajbarnen. Vid Martin Lutero-centret i Maracaibo i Venezuela stöddes skolgången för barnen i wayuu-folket i Etnia Guajira-området. I Botswana utvecklades gudstjänstlivet genom fostringsarbetet och det resulterade i en ny liturgi och en utvidgad psalmbok. Musikgruppernas kunskaper förbättrades och de engagerades i att tjäna församlingarna. De ungas deltagande i kyrkans verksamhet ökade. I Thailand stärkte Luther-seminariet genom korta utbildningar i kristen tro den grundläggande kännedomen om kristendomen. Denna s.k. lärjungautbildningen blev populär. Som en del av stödprogrammet för arbetet med familjefostran gjordes utbildningsresor till Israel, Tanzania och Kambodja. En handbok för utbildare i familjearbetet och en anknytande bok för deltagare utarbetades som verktyg i sällskapets utrikesarbete i olika länder. Flera översättningar bereds. 15

16 I Namibia stöddes en etablering av kyrkans familjearbete och utbildningen av yrkeskunnig personal. En namibisk präst stöddes för studier i familjearbete i Sydafrika. I Estland startade en bibel- och missionskurs för unga i kyrkans missionscenter. Kursen lockade unga till kyrkans verksamhet. Diakoni, samhällelig rättvisa och fadderarbete Sällskapet deltar i planeringen, utvecklandet och genomförandet av handlingsmodeller och tillvägagångssätt i partnernas diakoniarbete. Målet är en församling och kyrka där hela församlingen bär ansvar för diakonin. Genom fadderarbetet bland barn och unga främjas tillgodoseendet av barnens rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Samtidigt stöder sällskapet partnerkyrkor och andra samarbetsparter i förverkligandet av principerna för barnskyddet, förebygger fattigdom och utslagning samt utbildar och stöder de närsamfund som deltar i fadderverksamheten. Äldre personer i motsvarande ställning omfattas också av fadderarbetet. Fadderprojekt genomfördes i 17 länder. Den totala budgeten var 1,8 miljoner euro. I Angola utvecklades den kyrkliga diakonikommitténs arbete. Den årliga träffen för kyrkans diakoniarbetare möjliggjordes också. I fadderarbetet återknöts kontakterna till barnhemmet i Lubango där det bor 80 flickor. I Etiopien utbildades tusentals ansvarspersoner inom diakoni i de olika synoderna. Resultatet var att frivilliga församlingsbor bedrev diakoniverksamhet för att hjälpa bl.a. gatubarn, hemlösa samt hivoch aidspatienter. Mekane Yesus-kyrkan har nästan frivilliga ansvarsbärare. I fadderarbetet hjälpte stödprogrammet för barn som blivit föräldralösa på grund av aids 300 barn och deras syskon i Dessie synod och hjälpte dem med skolgång och studier tills de klarade sig på egen hand. Stödet nådde cirka 1500 personer. Vid verksamhetscentren i Dessie, Kombolcha och Woldiya anställdes lokala verksamhetsledare. En del av de elever som avslutat skolan i fadderelevsprogrammet vid dövskolan i Hosaina inledde yrkes- och universitetsstudier. I Tanzania i Morogoro stift ordnades seminarier för att driva massajnomadernas samhälleliga rättigheter. För första gången deltog 16

17 även massajsamhällens kvinnliga ledare. I Morogoro startade ett nytt fadderbarnsprojekt på hösten. Det stödde 16 nomadflickor i högstadieåldern och fyra flickor i förskolan för att möjliggöra en trygg skolgång. I Mauretanien ingicks ett nytt fyraårigt projektavtal med Lutherska världsförbundet. Fokus i projektet ligger på huvudstaden Nouakchott, dit den interna flyttningsrörelsen förde med sig många nya invånare. Särskilt uppmärksammades funktionshindrade barn och unga. I Pakistan fortsatte verksamheten vid sjukhuset i Tank och gav hälsovård åt de fattiga och marginaliserade, särskilt kvinnor och barn, i den omgivande staden och dess närområden. I Peshawar stift ordnades en sykurs för kvinnor för att förbättra familjernas försörjning. Fadderstöd från stiftet gavs åt skolelever i skolor i Peshawar, Nowshera, Risalpuri och Dera Ismail Khan. I Palestina hade arbetet för att förbättra ställningen för döva och för teckenspråket positiva verkningar. I Israel drev organisationen Machaseh en kampanj mot familjevåld och för att försvara diskriminerades rättigheter. Arbetet vid Shalhevetjah-centret i Jerusalem stödde bättre levnadsförhållanden och de mänskliga rättigheterna för minoritets- och gästarbetsgrupper, speciellt gästarbetare från Thailand. I Hongkong hjälpte man även gästarbetare och invandrare i diakoniarbetet. I Kina stöddes skolgången för hörselskadade barn och föräldralösa barn samt gavs hiv- och aidsupplysning. I Nepal understöddes arbetet för förebyggande av spridningen av hiv och aids. Fadderelevverksamheten fortsatte på bred bas. I Taiwan fortsattes stödet till Nådens gästhem som grundats av sällskapet och som bedriver narkotikaavvänjningsarbete, även om arbetet har överlåtits åt myndigheterna. I Thailand integrerades diakoniarbetet i äldrearbetet. Mödrahemmet Nådens hem fick positiv tv-publicitet i Thailand, vilket rekordhöjde antalet klienter, 61 unga ensamstående mammor. I fadderarbetet stöddes 300 barns och ungas skolgång. Med stöd från Barnens Bank ordnades också ett läger som 96 barn deltog i. Fyra ungdomar som fått fadderstöd avlade yrkesexamen. 17

18 I Colombia bedrev församlingsmedlemmar församlingsdiakoni och gjorde bl.a. hembesök och stödde arbetslösa och ensamförsörjare. Verksamhetscentret La Vid Verdadera i Bogotá erbjöd ett tryggt daghem för barn i mindre bemedlade familjer. Hörselskadade unga och hemmamammor erbjöds handarbetsutbildning för att främja försörjningen. Pojkhemmet Casa Hogar i Valencia i Venezuela stödde pojkarnas skolgång. Ett bageri som startats för att hjälpa hemmet att bli självbärande avlastade pojkhemmets kostnadsbörda. I Estland fortsattes diakoniarbetet och samarbetet med det kommunala socialväsendet. I vissa församlingar och på initiativ från Tomasmässan delades ut mat- och klädhjälp. I Ryssland inleddes stöd till barnskyddshemmet Dikoni i Viborg, som övergått i Ingermanlands kyrkas ägo. Inom ramen för projektet Elämän siiville stöddes barn som är på väg att lämna barnhemmet för ett liv på egen hand. I fadderprogrammet Tsholofelong i Botswana utvecklades programmets självförvaltning. Samtidigt minskades beroendet av stöd från sällskapet. Samarbete bedrevs med det regionala nätverket av lutherska kyrkor (LUCSA) och med det lokala lågstadiet. Stärkandet av partners kunnande och teologisk utbildning Sällskapet stöder sina partner så att de kan bygga upp en hållbar ekonomi samt stärka teologi och förvaltning som är rotad i partnerns egen kultur. Teologisk utbildning stöddes med ungefär en miljon euro i 15 länder. I Etiopien utbildades missionärer vid de teologiska seminarierna i Addis Abeba och Hosaina samt vid bibelskolan i Mettu. I anslutning till denna startade distansutbildning på diplomnivå med 26 studerande. Kyrkostyrelsen för Namibias kyrka (ELCIN) beslöt att börja utbilda diakoner till präster som svar på medarbetarbristen. Vid prästseminariet Paulinum fortsatte cirka 30 teologiestuderande sina studier för att efter examen kunna ta anställning inom kyrkan. På Tanzanias evangelisk-lutherska kyrkas missionsfält i Victoriasjöns östra stift utbildades 14 evangelister och fyra församlingsarbetare vid bibel-skolan i Nyakato för behoven i det kraftigt växande 18

19 stiftet. En ny klassrumsbyggnad blev färdig och renoveringen av inkvarteringsutrymmena slutfördes. I Demokratiska republiken Kongo inriktades stödet via Lutherska världsförbundet på utbildning av präster vid det teologiska centret i Lubumbashi. I Malawi avlade kyrkans tre präster en teologisk examen vid Iringa universitetet i Tanzania med stöd från sällskapet. I Senegal fortsatte kyrkans egen teologutbildning för andra året. I utbildningen deltog sex studerande, varav två var kvinnor och två från Guinea. I Kina understöddes undervisningsprogrammen vid det lutherska seminariet i Hongkong och genom att lärare sändes ut i tjänst till seminariet. Lärare sändes också till bibelskolorna i Hunan och Yunnan, till seminariet i Nanjing och seminariet i Hsinchu i Taiwan. En kinesisk doktorand från Nanjing fortsatte arbetet med sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitets teologiska fakultet. I nordvästra Hunan vigdes en medarbetare till ämbetet som evangelist. I Ryssland utbildades med hjälp av stipendier lokala medarbetare för Ingermanlands kyrka vid det teologiska institutet i Keltto. Den teologiska undervisningen i området kring Mekongfloden stöddes genom medarbetarhjälp och sällskapets stipendiatverksamhet. Vid det lutherska seminariet i Thailand studerade även representanter för de etniska minoriteterna. Kyrkorna i Thailand och Kambodja inledde samarbete med stöd från sällskapet. Med dess hjälp fick tre kambodjanska präster möjlighet till en veckas utbildning vid Lutherseminariet. Dessutom stöddes den teologiska utbildningen i Angola, Bolivia, Botswana och Ryssland. Stipendiatverksamheten möjliggjorde studier för 72 nuvarande och kommande medarbetare i samarbetskyrkor och -samfund för tjänst inom kyrkan. 26 % av stipendiaterna var kvinnor. Med utvecklingssamarbetsmedel stöddes sju studerande. Av de studerande var 62 afrikaner och 10 asiater. Största delen av de studerande, 45, var teologer. 14 stipendiater slutförde sina studier. Programkostnaderna uppgick till euro, varav utvecklingssamarbetsmedlens andel var euro. 19

20 2.5.2 Mål: Vi har ökat vårt arbete för att försvara mänskliga rättigheter och utrota fattigdom Det gångna verksamhetsåret var det andra året som utvecklingssamarbetsprogrammet för genomfördes. I verksamheten fokuserades på programmets huvudsakliga verksamhetsområden i 18 länder. De viktigaste verksamhetsområdena var tryggad livsmedelsförsörjning, beaktande av marginaliserade grupper, jämställdhet mellan könen, utbildning och hälsa, arbete bland funktionshindrade och katastrofarbete. Utrikesministeriet lät KPMG utföra en inspektion av sällskapets verksamhet i Finland, Etiopien och Nepal. Vår verksamhet konstaterades var högklassig och laglig. Arbetet för att minska fattigdomen baserades på de mänskliga rättigheterna. UTVECKLINGSSAMARBETE Region Antal projekt Programkostnader Personal Södra Afrika Östafrika Västafrika Mekongområdet och Oceanien Kina / Hongkong SAR, Taiwan Mellanöstern Nepal och Pakistan Sydamerika Europa och centrala Ryssland Multilateralt samarbete och gemensamma Totalt Utvecklingssamarbete utfördes i 17 (19) länder och medlen användes till 90 (88) projekt. Till utvecklingssamarbete användes 8,8 miljoner euro (5,9), varav självfinansieringsandelen var 1,2 miljoner euro (1,2). Ministeriets stöd täckte 85 % av kostnaderna för arbetet. En del av projekten stödde samhällspåverkan och arbetet för de mänskliga rättigheterna via internationella nätverk. Sällskapet arbetade med 38 (38) partner i olika länder. Av katastrofmedlen användes euro ( ) i sju länder.. 20

21 Tryggad livsmedelsförsörjning Sårbara gruppers rättigheter Rätten till mat och rent vatten är fortfarande inte en verklighet för många av de allra fattigaste. Under verksamhetsåret satsade sällskapet tillsammans med många partner på att utveckla matproduktionen, stödja miljövänliga och hållbara metoder, göra näringen mångsidigare och producera rent vatten. De omfattande samhällsutvecklingsprojekten tog tag i grundorsakerna till fattigdomen på bred bas. I Bolivia, Etiopien, Kina och Mauretanien samt Senegal stärkte utbildningen av kvinnor familjernas matsituation, eftersom åkrarna tack vare deras nya kunskaper gav större skördar och hungermånaderna varade kortare tid. I Malawi stöddes utöver odlingen av de viktigaste födoväxterna bl.a. grönsaksträdgårdar som gav skörd även när det inte fanns majs. I Colombia beskogades områden som nötts av erosionen. Vattenkällor skyddades och produktionen av födoväxter utökades. I Senegal satsade man på lantbruksrådgivning genom studier i kompostering, växelbruk och träda, användningen av bättre utsäde och effektiv förvaring. I Etiopien, Mauretanien, Senegal och Tanzania utbildades lokalsamhällena i förebyggande av katastrofer och olika beredskapsmetoder. Utbildningen satsades i synnerhet på en tryggad livsmedelsförsörjning och miljövård. I Tanzania var miljöfrågorna i fokus i utvecklingsprojektet för bysamfundet i Kishapu. Miljöfrågor beaktades vid iståndsättningen och underhållet av vattenpumpsystemet, konstbevattningen, planteringen av träd, komposteringsutbildningen och reningen av dricksvattnet. Också för sårbara grupper, såsom funktionshindrade och aidspatienter, utvecklas en tryggad livsmedelsförsörjning. Till exempel i arbetet bland funktionshindrade i Thuso i Botswana förbättrades de funktionshindrades förmåga att producera mat åt sig själva och sina familjer genom att stödja parcellodling och smådjursproduktion. Ofta blir marginaliserade och särskilt sårbara gruppers behov förbisedda och överkörda av majoritetens krav. Målet i alla utveck- 21

22 Funktionshindrade lingssamarbetsprojekt var att säkerställa att särskilt dessa grupper av människor deltar i arbetet som fullvärdiga medlemmar av lokalsamhällena. Under verksamhetsåret utvecklades flera nya verktyg, med vars hjälp partnerna kan säkerställa att hiv- och aidspatienter, funktionshindrade och etniska minoriteter samt urbefolkningar deltar i arbetet. Genom utbildning utvecklades partnernas förmåga att ta hänsyn till de allra sårbaraste medlemmarna i sina samhällen, bl.a. i Kambodja, Kina, Nepal och Senegal. Etniska minoriteters, till exempel dövas, rätt till ett eget modersmål stöddes via många projekt. I Etiopien, Kambodja, Nepal, Senegal och Vietnam utfördes litteratur- och läskunnighetsarbete bland de språkliga minoriteterna. I Etiopien, Kina och Palestina stödde utvecklandet av teckenspråk och informationen om dövas rättigheter dövas möjligheter till ännu längre utbildning. I Colombia levde urbefolkningarna, afrokolumbianerna samt fem miljoner flyktingar inom landet i en mycket sårbar ställning. Centralt i verksamheten var skyddet av människorättskämparna, påverkansarbete till exempel i frågor som gäller ägande och utnyttjande av mark samt rapporteringen om kränkningar av de mänskliga rättigheterna av olika beväpnade grupperingar. En särskilt sårbar grupp är offren för människohandel. I Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam i Mekongområdet var arbetet mot människohandel omfattande. Kvinnorna var fortfarande den största gruppen av offer för människohandel, men till exempel antalet vietnamesiska barn som fallit offer för människohandel i Kambodja ökade med 10 %. Även pojkar var offer för sexhandel. För att hjälpa dem agerade sällskapet via organisationen First Step. De etniska minoriteterna var i en exceptionellt sårbar ställning när det gäller människohandel. I verksamheten mot människohandel fokuserades på att hjälpa offren, återföra dem till deras hembyar, barnskyddsåtgärder och utbildning av myndigheterna. Före detta offer för människohandel som fungerade som utbildare var ett viktigt kamratstöd till exempel i Vietnam. Arbete bland funktionshindrade utfördes både genom riktade projekt och som en strävan att beakta funktionshindrades rättigheter och 22

23 Jämställdhet mellan könen specialbehov i allt arbete. Specialprojekt fanns för döva, blinda, rörelsehindrade, utvecklingsstörda, autistiska och mentalvårdspatienter. Projekt genomfördes i Botswana, Etiopien, Kina, Nepal, Palestina, Tanzania och Vietnam. Nya initiativ planerades tillsammans med två partner. Den första omfattande utredningen gjordes om de dövas situation i Palestina. Kännedomen om de funktionshindrades rättigheter var mycket dålig på många ställen. Några partner hade dock börjat integrera funktionshindrade i projektverksamheten tillsammans med majoritetsbefolkningen. Till exempel i Senegal finns det en kvot för funktionshindrade barn i läskunnighetsklasserna, och bland dem som lyfter mikrokrediter finns också funktionshindrade. Vissa partner utgjorde starka samhälleliga påverkare för funktionshindrades rättigheter, såsom Thuso rehabiliteringscenter i Botswana, Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien och Amity Foundation i Kina. Många av våra partner förmår dock fortfarande inte ta hänsyn till funktionshindrades specialbehov. Till exempel hindrar många lösningar i den skola som är under uppbyggnad i Angola rörelsehandikappade från att röra sig i byggnaden. I Kambodja, Kina, Mauretanien, Nepal, Senegal och Vietnam samt Östafrika ordnades på initiativ av handikapporganisationen EDAN utbildning i funktionshindrades rättigheter för olika partner, myndigheter och samfundsmedlemmar. Jordinnehavsfrågor, och särskilt den ojämlika behandlingen av kvinnor som innehavare av jordrätt, var ett viktigt verksamhetsområde för utvecklingssamarbetsprojekt. Eftersom kvinnorna fortfarande till största delen är de viktigaste aktörerna i de länder där vi har verksamhet, är rätten till jordinnehav en kritisk fråga. Till exempel i Sydafrika har kristna rådet i Kwa Zulu Natal utfört ett viktigt arbete för att få kvinnornas röst ännu bättre hörd när det gäller jordrätter. Till projektet anslöt sig nya kvinnoorganisationer som ännu starkare framförde kvinnornas synvinkel. 23

24 Utbildning och hälsa Stödet för kvinnornas likvärdiga deltagande, utvecklandet av färdigheterna och uppmuntrandet till beslutfattande ökade kvinnornas möjligheter att föra fram sina färdigheter för gemensamt bruk. Ledarskapsutbildning för kvinnor ordnades i många projekt. Till exempel i Bolivia fanns det i kyrkans samhällsutvecklingsprojekt ett separat projekt för stärkandet av kvinnornas självbestämmanderätt, i vilket ingick utbildning i ledarskap, mänskliga rättigheter och förbättrande av försörjningsmöjligheterna. I Etiopien, Malawi, Mauretanien och Tanzania stöddes rätten till försörjning med mikrolån i projekt för landsbygdsutveckling. Bekämpandet av våldet mot kvinnor var en viktig del av många partners arbete. Rätten till utbildning och hälsa var sällskapets mest traditionella verksamhetsområde även under det gångna verksamhetsåret. Dessa projekts andel har minskat under årens lopp, och förändringar har skett i betoningarna. I undervisningsarbetet fokuserade man i synnerhet på att tillgodose de språkliga rättigheterna för etniska minoriteter. Målet var att garantera rätten för barn att inleda skolgången på sitt eget modersmål. Detta förbättrade för sin del skolframgången, eftersom skolgången måste fortsättas på ett annat språk. Till exempel de barn som studerade i läskunnighetsklasser i Senegal gick med goda resultat vidare till statens läroanstalter. Litteraturproduktionen på modersmålet stödde läskunnighetsundervisningen. I många länder blev minoriteternas språkliga rättigheter fortfarande bristfälligt tillgodosedda. Till exempel i Etiopien och Kambodja utfördes arbete tillsammans med de lokala myndigheterna för att förbättra situationen. I Mauretanien började mödrarna kräva rätt för barnen att delta i skolgången, även om de inte har identitetshandlingar, en förutsättning för skolgång. Utbildningen i de mänskliga rättigheterna gav positivt resultat. I Kambodja, Mauretanien och Nepal ordnades läsundervisning även för vuxna, speciellt kvinnor. Genom den fick kvinnor förutsättningar att sköta egna ärenden och lära sig bl.a. att handskas med pengar. I hälsoarbetet strävade man efter att garantera särskilt basservice från staten eller så att staten stödde den kyrkliga serviceproducenten med skattemedel. 24

25 Katastrofarbete I Angola, Nepal, Tanzania och Vietnam genomfördes fortfarande separata hälsovårdsprojekt. I verksamheten betonades fortplantnings- och barnhälsa samt arbetet mot hiv och aids. I Angola visade besöksstatistiken från det gångna verksamhetsåret att en allt större del av de väntande mödrarna var hivpositiva. Hivoch aidsproblemet var också starkt könsbundet, och till exempel i Botswana var sjukfrekvensen bland kvinnor märkbart högre än bland män. Detta hade att göra med det familjevåld som drabbar kvinnorna och deras svaga sexuella rättigheter. I Kina arbetade man för att förebygga hiv och aids genom att utöka hälsoinformationen. Drogmissbrukare konstaterades vara en grupp som är särskilt utsatt för hivsmitta. Hälsofostran och utvecklingen av renhållningen var viktiga uppgifter i många projekt för landsbygdsutveckling. Byggandet och användningen av toaletter minskade sjukfrekvensen, bl.a. i Bolivia, Etiopien, Kina, Nepal, Senegal och Vietnam. Flickorna fick möjlighet att fortsätta sin skolgång efter puberteten tack vare byggandet av toaletter, bl.a. i Etiopien. I hälsoupplysningen togs upp många grundläggande frågor som hade stor inverkan på välbefinnandet i familjerna och samhällena. Sådana var till exempel grundläggande frågor som gäller barns uppväxt och hälsa, hanteringen av mat, allmän hälsoupplysning, hiv- och aidsfrågor, förebyggande av malaria och näringsrådgivning. Katastrofarbete och utvecklandet av arbetet i sin helhet styrdes av en plan som utgjorde en del av utvecklingssamarbetsprogrammet. Centrala tyngdpunkter var utvecklandet av sällskapets egna kunskaper och färdigheter, nätverkssamarbete och frågor i anslutning till breddandet av den finansiella basen. I projektverksamheten stärktes utvecklandet av katastrofberedskapen samt det psykosociala arbetet ytterligare. ACT-alliansen och Lutherska världsförbundet fortsatte som primära nätverkspartner i katastrofarbete. I Mauretanien och Senegal bistod sällskapet personer i omedelbart behov av livsmedelsbistånd samt satsade på ett långsiktigare stöd. I det ingick utdelning av verktyg, utsäde och foder samt utbildning i användningen av mjöl som berikats med näringsämnen och identifiering av tecknen på undernäring. 25

26 I norra Tanzania resulterade flera dåliga regnperioder i hungersnöd. Till hushåll delades som nödhjälp ut majs för ungefär tre månaders behov, och till 2500 lantbrukarfamiljer utsäde som tål torka. Hjälpen nådde ungefär nödlidande. I Etiopien fortsattes stödet till områden som drabbats av hungersnöd under tidigare år med nya projekt. De var inriktade på att utveckla modeller för tidig återhämning och minska katastrofriskerna. I Kina hjälptes översvämningsoffer söder om Yangtze-floden i provinserna Guangxi och Hunan. Med stöd av nödhjälpen distribuerades ris, matolja och täcken till människor i avlägsna trakter. Sällskapet deltog i reparationerna av skadorna efter jordbävningen i Yiliang i provinsen Yunnan genom att skaffa filtar, livsmedelsbistånd och temporära inkvarteringsutrymmen samt iståndsätta hus och dricksvattensposter. I Nepal deltog sällskapet i uppröjningen efter jordskredet i Bajura. På Gazaremsan förvärrade Israels militäroperation i november ytterligare nödläget för civilbefolkningen i området. Stödet riktades till anglikanska kyrkans sjukhus Al Ahli i Jerusalems stift för uppröjningen efter bombningarna i november. Genom stödet säkrades sjukhusets funktioner i ytterst svåra förhållanden. I Colombia understöddes ett katastrofarbetsprojekt, vars mål var att minska sårbarheten och stärka livsmedelsförsörjningen bland urbefolkningen som lever i spåren efter den väpnade konflikten i provinsen Chocó. I projektet stöddes i synnerhet tillgången på mat samt utvecklandet av beredskapsplaner för samhällena. Matdistributionen blev lidande och fördröjdes bl.a. på grund av vägspärrar i anslutning till den väpnade konflikten Mål: Samhällspåverkan har blivit en etablerad del av utrikesarbetet Påverkansarbetet utvecklades både genom stöd för nätverksbildning och genom att utveckla partnernas kunnande. I nästan alla utvecklingssamarbetsprojekt ingick element av påverkansarbete. Ett rättighetsbaserat sätt lyfter fram påverkansbehov, som föranleds av de strukturella orsakerna till fattigdomen och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. 26

27 Region 27 Antal projekt Programkostnader Personal Pilotprojekt Multilateralt samarbete Totalt Ett projekt som siktar på att utveckla påverkansarbetet som en del av utrikesarbetet startade. Pilotprojekt genomfördes i Tanzania, Nepal och Senegal. Huvudmålet för projektet är att stärka sällskapets och partnernas gemensamma syn och handlingsmodell i påverkansarbetet. Arbetssätten utvecklades för att integrera påverkansarbetet i planeringen av utrikesarbetet. Sällskapet satsade på beredningen av riktlinjer för påverkansarbetet. Samhällspåverkan togs in speciellt i utvecklingssamarbetet, men även i projekt för kyrkligt samarbete. I Sydafrika stöddes det arbete kristna rådet i Kwa-Zulu Natal utför för att läka såren efter apartheidtiden i olika delar av befolkningen. Det största framsteget i påverkansarbetet i Nepal skedde i mentalvårdsarbetet, arbetet för daliternas rättigheter, fredsarbetet och arbetet för de jordlösas rättigheter. I Tanzania var påverkansarbetet integrerat i diakoniarbetet. Inom Morogoro stift blev massajnomadernas kännedom om sina samhälleliga rättigheter större och ställningen för deras eget språk stärktes. I Kambodja var verksamheten i synnerhet fokuserad på arbete mot människohandel och på jordrättsfrågor. Genom ekumeniska nätverket deltog sällskapet aktivt i internationell påverkan. Genom alliansen för ekumenisk påverkan (EAA) deltog sällskapet i kampanjer mot hiv och aids samt för en tryggad livsmedelsförsörjning. Arbetet för att undanröja kastbaserad diskriminering stöddes via Kyrkornas världsråd. Via Lutherska världsförbundet stöddes forskning och en dialog om förhållandet mellan religion och utveckling. Samarbete fortsatte även med den ekumeniska organisationen EDAN (Ecumenical Disability Advocates Network) som driver funktionshindrades rättigheter i Nairobi i Kenya. Stöd gavs till organisationer för funktionshindrade som arbetar för att den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder ska genomföras av staterna i området.

28 3 INRIKESARBETET Experter på utrikesavdelningen deltog även i utvecklingspolitisk påverkan, till exempel i anslutning till kvinnornas rättigheter i Tanzania och i människorättsläget i Colombia. 3.1 De centrala målen Det centrala målet under verksamhetsåret var att öka understödsinkomsterna och bredda understödjarkåren, även om man i den ekonomiska planeringen utgick från att ökningen av understödet kommer att stampa på stället. Relationerna till församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna stärktes. En plan för utveckling av medelanskaffningen gjordes upp och utifrån den bereddes en strategi för medelanskaffningen. Arbetet med att reformera systemet med understödsavtal kom in på slutrakan. Medelanskaffningen och kampanjerna uppdaterades och förnyades till nödvändiga delar så att de motsvarar behoven av att bredda och engagera understödjarkåren. Sällskapet gjordes mera allmänt känt genom kampanjer, speciellt kampanjen för 40-årsjubileet av De vackraste julsångerna, ett aktivt deltagande i sociala medier och synlighet på stora mässor, såsom Världen i byn. Arbetet med att utveckla handlingsmodeller som överskrider församlingarnas kulturgränser gick framåt. Verksamhet som med konstens medel ger insikt i temana för kampanjerna och innehållet i sällskapets arbete fick nya former och utvidgades. 3.2 Kommunikation och förlagsverksamhet Fokus i kommunikationen låg fortfarande på att göra sällskapet mera känt bland den stora allmänheten för att få nya understödare. Innehållet i kommunikationen inriktades enligt strategin på att ge synlighet åt förkunnelse och tjänst bland dem som står utanför kyrkornas verksamhet, på arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna och utrota fattigdomen samt på samhällelig påverkan. Den största synligheten fick sällskapet för De vackraste julsångernas 40-årsjubileum. Synligheten ökade av de offentliga erkännanden som kampanjen fick: Kyrkans kulturpris och priset som årets medelanskaffningsinsats, beviljad av föreningen Ansvarsfullt Donerande. Konserten Maailman Kauneimmat Joululaulut på Hartwall-arenan gav synlighet i de största medierna, likaså julsångsspårvagnen och julsångsnärtåget i Helsingfors, som var ett samarbete mellan VR och Vanda kyrkliga samfällighet. 28

29 De vackraste julsångernas köpta synlighet nådde en exceptionellt stor skara: tv-reklamen i Nyland tittare, den riksomfattande radioreklamen 2,3 miljoner lyssnare och nätreklamen Konserterna som bandades av TV1 och FST hade tittare och Yle Radio 1:s mässa Kauneimmat Joululaulut, som inte sändes direkt, lyssnare. Utomhusreklamen förverkligades för första gången i samarbete med kommunikationen i Helsingfors, Vanda, Esbo och Åbo kyrkliga samfälligheter. Hungerkatastrofen i Västafrika, kvinnornas ekonomiska rättigheter som tema för Utjämningen och president Martti Ahtisaaris 75-årsinsamling och prosten Päivö Parviainens 100-årsinsamling gav synlighet i nyheterna. Artiklar och insändare i anslutning till utvecklingsfrågor publicerades i över 10 av de största tidningarna. Antalet pressklipp (MBrain f.d. Cision 2012: 886) stannade under föregående års nivå (1176). Av dem var de svenska klippen 107 (142). Liksom året innan minskade pressklippen i alla tidningsgrupper. Under verksamhetsåret producerades för mediedistribution och webbsidorna 172 finskspråkiga (året innan 118) och 72 (46) svenskspråkiga nyheter och artiklar. Organisationens arbete presenterades vid sex större evenemang. I festivalen Världen i byn, som nådde hundratusen deltagare, deltog sällskapet för första gången som en av huvudarrangörerna. För att presentera sällskapets arbete producerades korta dokumentärer för webbsidorna och församlingarnas bruk, en lång tv-dokumentär (YLE TV2) och bildmaterial på finska och på svenska. Nätreformen blev klar. Antalet besökare på webbsidorna var (mission.fi, tasaus.fi, lahetysjuhlat.fi och onnenlahjat.fi: ). Mest ökade antalet besökare på webbplatsen Kauneimmatjoululaulut.fi: (37 601). Det största antalet besökare hade ingångssidan. Största delen av besökarna på webbsidorna var nya. Lähetyssanomat utkom 10 gånger, varav 2 var temanummer för utvecklingssamarbete och stöddes av utrikesministeriet. Numren sändes till regelbundna understödare och till tidningens prenumeranter. Tidningar delades också ut vid Utjämnings- och andra evenemang. Förlaget gav ut 11 nyhetsböcker, tre nyhetsskivor, en adventskalender, två julkort och en kondoleans. Bokförsäljningen ökade med 24 % jämfört med år Målet för förlagsverksamheten är att stödja sällskapets verksamhet, ett utökat missionsarbete och församlingarnas internationaliserings- och missionsfostran. Förlagets ekonomiska resultat var före gemensamma kostnadsdebiteringar (+ 4). 29