Projektplan. Projektnamn: Frukostklubben Projektägare: SSP- unga vuxna Förvaltningar: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn
|
|
- Kristin Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan Projektnamn: Frukostklubben Projektägare: SSP- unga vuxna Förvaltningar: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn Barn och Utbildning, Kerstin Melen- Gyllensten Kultur och Fritid, Stefan Persson Arbete och Försörjning, Josef Johansson Eventuell styrgrupp: Projektledare: Camilla Stoltenberg, BoU och Dan Ljungdell KoF Godkänt av: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn Barn och Utbildning, Kerstin Melen- Gyllensten Kultur och Fritid, Stefan Persson Camilla Munther samt Ingemo Dahlin, från SSPledningsgrupp
2 Arbete och Försörjning, Josef Johansson Datum för godkännande: Bakgrund SSP i Eslöv består av representanter från skola, socialtjänst, öppen fritid, polis, Eslövs kommun och Ebo, Eslövs kommunala bostadsbolag. SSP är ett brottsoch drogförebyggande samverkansforum där målet är att minimera och förhindra ungdomars brottslighet, drogbruk och annat riskbeteende. SSPmodellen är ett forum för att sprida brotts- och drogpreventiva insatser i närområdet genom att skapa trygghet. I Eslöv finns det fyra SSP- grupper och en styrgrupp. En av grupperna, Unga Vuxna riktar sig mot ungdomar mellan år, och har under 2013 uppdraget att jobba med attityderna kring droger och energidrycker. SSP- Unga vuxna Flertalet av representanterna i SSP Unga Vuxna arbetar med ungdomar på daglig basis och uttrycker att de ser ett kraftigt konsumtionsökande av energidrycker. Som forskning visar är konsumtionen också starkt kopplad till skolfrånvaro, rökning, brist på motivation, sömnproblem och drogbruk. SSP-gruppen ser ofta ungdomar redan på morgonen kommandes med en energidryck i handen på väg till skolan. Detta förekommer även på kvällen när de besöker fritidsgården. Energidryck har fått stor plats i många ungas liv. De dricker för att få en energikick och piggna till och för att kunna hålla sig vakna längre på kvällarna. Gruppen har även uppmärksammat negativa effekter såsom att eleverna blir speedade, en konstlad energi, och att de är trötta och frånvarande. Påverkan från omgivningen, förväntningar och sociala överdrifter verkar för gruppen vara betydande till varför konsumtionen är så hög. Det handlar bland annat om att ungdomar skapar en norm mellan varandra angående vad som inne och vad som gäller för att räknas. Vi vill under pågående läsår, höstterminen 2013, erbjuda frukost till eleverna på Bergagymnasiet och Eslövs Folkhögskola under 8 måndagar. Förhoppningen är att det även kan komma att implementeras i verksamheten och därför fortsätta under även vårterminen Schemat är ännu inte fastlagt för våren, så tiden för frukosten kan ändras och är även föränderlig beroende på ungdomarnas ankomst till skolan. Vid dessa tillfällen kommer vi att ha ett tema där vi bjuder in föreläsare som utmanar ungdomarna utifrån flera olika perspektiv kring bruk av olika droger samt kring sådant som främjar deras hälsa. Exempelvis kommer
3 dietist bjudas in för att utmana tankar kring kost. Föreläsare som utmanar och samtalar kring droger, dopning, kosttillskott, sömn och stress. Även föreläsare som inspirerar till ett ökat intresse för prestationer för framtiden med fokus på studieteknik, ansökningsförfarande, jobbsökande kommer att anlitas. Det kommer även finnas utrymme för att bjuda in polis, tjejjouren, ungdomsmottagningen samt Kultur och Fritidsförvaltningen med grundtanken att utmana ungdomar i tankar kring fritid, idrott och träning. Ovanstående inspirerande föreläsningar bottnar alla kring de negativa effekter som konsumtion utav energidrycker kan ge. Genom att visa ungdomar dessa effekter och stärka deras skyddsfaktorer är förhoppningen att konsumtionen på tid ska minska. I "Jobb föder jobb"-projektet har förvaltningen Arbete och Försörjning möjlighet att anställa personer som under en längre tid haft försörjningsstöd. Tanken är just att ett jobb, även om det är tillfälligt och del i ett arbetsmarknadsprojekt, föder nya möjligheter och nya anställningar. Detta projekt driver numera caféverksamheten på Bergagymnasiet. SSP Unga Vuxna har påbörjat samarbete med förvaltningen Arbete och Försörjning angående möjligheten att erbjuda frukost. Samarbetet kommer från början vara del av projektet Frukostklubben, och även efter projekttiden kommer samarbetet fortsätta för att kunna möjliggöra frukost till bra pris för våra ungdomar. Detta för att medverka till ökade rutiner vad gäller frukostvanor hos våra unga. Projektet Jobb föder Jobb kommer beställa hem råvaror till frukost. Problembild i Eslöv Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne som genomfördes 2012 i Eslövs kommun, och i övriga kommuner i Skåne, genomfördes med syftet att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne. Enligt resultat från undersökningen uppger 16,9 % av pojkarna i årskurs 9 i Eslöv att de nästan varje dag eller oftare använder energidrycker. Motsvarande siffra för flickorna är 5,6 %. I årskurs 2 på gymnasiet uppger 15,2 % av pojkarna att de använder energidrycker nästan varje dag eller oftare och 5 % av flickorna. Resultatet i Folkhälsorapporten visar även att många unga inte äter frukost eller sover tillräckligt, att de ofta blir irriterade och ofta har huvudvärk. Så som Rimpelä hävdar kan symptomen kopplas till överkonsumtion av energidrycker 1. De kan även kopplas till annan ohälsa i våra ungas vardagliga liv. I folkhälsorapportens resultat uppger drygt hälften av både flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet i Eslöv, att de äter frukost varje dag. Vidare, 49, 6 % av flickorna och 51 % av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de sover 7 timmar eller mindre per natt på vardagar.
4 Flickorna uppger att de har haft svårt att somna mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna (33%) oäven många av pojkarna uppger detta (29%). Det är även många av ungdomarna på gymnasiet i årskurs 2 som uppger att de har varit irriterade eller på dåligt humör mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna, 41 % av flickorna och 23 % av pojkarna. Många av flickorna (39%) i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de är stressade i sin vardag men även en stor del av pojkarna (10%). I rapporten besvaras även frågor kring huvudvärk och 10 % av pojkarna och 31 % av flickorna uppger att de har huvudvärk mer än en gång i veckan. 56 % av flickorna och 27,5 % av pojkarna uppger att de har minst 2 psykiska eller somatiska besvär per vecka. Ovan nämnda enkätresultat handlar om våra ungdomars vardag och deras omgivning. Resultaten visar också på att ungdomarna blir påverkade av sin omgivning och av produkter som cirkulerar i den. Det är viktigt att arbeta med våra ungas hälsa, och i deras vardag. Enligt erfarenhet från SSP gruppen har energidrycker tagit en stor plats och vi är många som vittnar om att våra unga inte mår bra av att dricka denna dryck. Föräldrar har hört av sig till representanter i SSP Unga Vuxna och meddelat att deras barn och ungdomar känner av dryckens negativa effekter. De upplever att de har svårt för att slappna av och även svårt för att somna. Obehag såsom ett tryck över bröstet och rastlöshet har också uppgetts. Föräldrarna menar att detta påverkar dem, både i skolan och hemma, eftersom de är mer trötta på grund av att de inte sover så bra. Detta utvecklas till en en ond cirkel. Eftersom drygt hälften av ungdomarna uppger att de äter frukost, så är det nästan lika många som inte gör det. De som inte äter frukost dricker eller äter något annat för att få energi för att orka med skolan och andra aktiviteter, exempelvis energidrycker. En kontinuerlig konsumtion leder dels till ett beroende, dels till ett osunt vakenhållande. Ungdomarnas dygnsrytm rubbas, de är trötta under dagen och får svårare att klara av skolarbetet. På lång sikt kan det här osunda beteendet påverka ungdomarnas yrkesval och andra viktiga val i livet. Energidryck Energidrycker är söta läskedrycker som innehåller aktiva ingredienser där avsikten är att uppnå exempelvis prestations-, koncentrations- och reaktionsförmågan. De aktiva ingredienserna är koffein, taurin och socker 1. Det är den höga koffeinhalten som påverkar barn och ungdomar till ett beroende. Koffein stimulerar andningen, ger ökad hjärtverksamhet och ökad medvetenhetsgrad. Med andra ord känner man sig pigg. Koffein uppfyller vissa kriterier för att kallas beroendeframkallande medel, bland annat kan man få abstinens. För den som dricker energidrycker, liksom för den som dricker kaffe, 1
5 går det att överdosera och få i sig mer koffein än vad som känns bra och ett stort intag kan leda till obehagliga effekter. Livsmedelsverket varnar för att energidrycker med koffeinhalt vid stor konsumtion kan ge lätt till måttlig koffeinförgiftning och deras rekommendationer är att inte använda energidryck som törstsläckare, inte använda som vätskeersättning och att inte använda energidryck ihop med alkohol. Koffeinförgiftning kan innebära hjärtklappning, sömnproblem, huvudvärk, ångest, oro, yrsel, illamående, diarré och kräkningar. Intag av alkohol och koffein samtidigt kan ge hjärtklappning 1. Mängden taurin i en burk energidryck är högre än den är i andra livsmedel som ingår i normal kost. Taurinet förväntas ge en snabb kick, men enligt Livsmedelsverket ger taurin inte något rus. Enligt forskning kan för höga halter av taurin medföra hjärtklappning. Energidrycker innehåller även mycket höga halter socker, ofta mer än en burk Coca- Cola. En Burn (energidryck) innehåller 144 mg socker per 100 milliliter och en burk Coca- Cola innehåller 106 mg socker per 100 milliliter. En sockerbit består av 36 mg socker. Energidrycker säljs i flera olika storlekar, exempelvis burkar på 250 milliliter och 500 milliliter. Det kan bli stort sockerintag för ungdomarna om de konsumerar energidrycker varje dag och flera gånger om dagen. Marknadsföringen av energidryckerna lockar ungdomar och barn att dricka och reklamen kan även få dem att tro att de upplever ett rus. Livsmedelsverket menar på att det inte är osannolikt att effekten kan vara placeboeffekt 2. Forskning från Tammerfors universitet, Finland, visar att energidrycker påverkar ungas hälsa. De som dricker energidrycker lider dubbelt så ofta av till exempel sömnsvårigheter och huvudvärk. De känner sig också mer trötta, svaga eller irriterade än de som inte dricker energidrycker. Över unga i åldern år deltog i undersökningen och av dem uppgav 44 procent att de dricker energidrycker 3. Sociala överdrifter En metod att arbeta med så kallade sociala överdrifter och dess inverkan på ungdomars användning av tobak, alkohol och droger har utvecklats i det danska Ringsted-projektet 4. Metoden har även använts av Det Kriminalpraeventive Råd i Danmark 5 och i Vänersborgs kommun i Sverige med gott resultat 6. Ungdomar har ofta överdrivna föreställningar om jämnårigas erfarenheter och Arja Rimpelä, Tammerfors universitet. 4 Information om Ringstedt- projektet. gsted_project_ _Ringsted_DK 5 Det Kriminalpraeventive Råd. 6 Information om projektet i Vänersborg. gande_v%c3%a4nersborg.pdf
6 vanor vad gäller bruk av tobak, alkohol och droger. Ungdomar tror att andra jämnåriga har prövat droger i betydligt större utsträckning än vad som faktiskt är fallet. Detta leder bland annat till att ungdomar upplever ett tryck att själva testa och använda för att hänga med och inte hamna utanför. Genom metoden sociala överdrifter utmanas denna föreställning. Grundtanken är att hjälpa unga till en mer realistisk uppfattning om andra jämnårigas drogvanor för att på så sätt påverka deras egna vanor och val. Även ökad konsumtion av energidrycker kan adderas till detta. Metoden handlar om att utmana de föreställningar som ungdomarna förmedlar mellan varandra. Starten i projektet kommer att ha fokus på energidrycker, på grund av den popularitet som drycken har fått hos ungdomar. Vår tanke med att arbeta med konceptet sociala överdrifter är även att fortsätta med att arbeta med attityder kring tobak, alkohol och droger efter att vi utmanat ungdomar angående energidrycker. Prevention kring sociala överdrifter utgår både från främjande och förebyggande strategier för att minska användningen av tobak, alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel bland våra unga. Det handlar om att stärka det fria valet att kunna avstå från beroendeframkallande medel samt att hjälpa ungdomarna till en större verklighetskoll för att på så sätt kunna minska påverkan från andra ungdomar. Våra ungdomar måste få en chans att kunna bestämma sina egna val. Sociala överdrifter och socialt inflytande handlar om att arbeta med majoritetsmissförstånd som cirkulerar mellan unga. Hur många av sina jämnåriga tror ungdomarna dricker energidrycker eller tar droger? Hur vanligt är det egentligen? Vad vet unga om drycken och vad tror de att drycken medverkar till för deras egen del? Metoden handlar om att ställa detta i kontrast till hur många som faktiskt dricker energidrycker eller tar droger och hur energidrycken faktiskt påverkar dem. Vår tanke med frukostklubben är att utifrån detta tänk utmana ungdomarna i deras tankegångar kring konsumtion och deras negativa effekter. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syfte Syftet med projektet är att stärka ungdomarna i positiv riktning, bidra till en sundare livsstil, skapa rutiner, samt att hitta en väg att föra en dialog kring skolprestation och välmående. Målet är att våra skolungdomar ska orka prestera mer i skolan, må bättre och på så sätt utveckla en bättre självinsikt.
7 Effektmål Ungdomarna ska må bättre genom minskat beroende, minskad huvudvärk och irritation. - Motverka osunt vakenhållande. I folkhälsoenkäten uppgav 49,6 % av flickorna och 51% av pojkarna i årskurs 2 att de sover 7 timmar eller mindre. Ett effekt mål är att minska denna andel med 5 procent. - Fler ungdomar ska välja att äta frukost än vad som sker i dagsläget då drygt hälften äter frukost. Minst 65 % ska äta frukost. - Minska konsumtionen av energidrycker med 2 procent bland pojkarna i årskurs 9 samt en procent bland flickorna i samma årskurs. Minskning med samma andel ska ske i årskurs två på gymnasiet för både pojkar och flickor. - Ge ökat stöd till våra ungdomar till att kunna bilda sig en mer realistisk uppfattning kring bruk av olika beroendeframkallande medel samt att stärka enskilda individer för att kunna stå starkare emot sociala överdrifter. Leveransmål För att kunna utmana och påverka föreställningar för att bryta mönster bjuder vi ungdomarna på frukost vid åtta tillfällen. Dessa tillfällen kommer att vara varje måndag på Bergaskolans cafeteria. Under dessa måndagar kommer fem stycken föreläsningar att äga rum. Föreläsningarna har alla gemensamt att de stödjer de effektmål ovan genom att behandla de ämnen som uppkommer i bakgrunden för projektet. För att projektet ska ha ett positivt utfall krävs det att varje måndag införa gratis frukost som en insats i den dagliga verksamheten efter projekttidens slut. På så sätt anser projektförfattarna att en långsiktighet kan komma att uppnås. 3. Avgränsningar Projekten med metoden sociala överdrifter som nämns tidigare har utgått från att ungdomarna först har besvarat enkäter på hur många de tror använder droger, ett resultat som sedan jämförts med statistik från drogvaneundersökningar genom diskussion och eftertanke med ungdomarna. Enkäter kommer inte detta projekt att genomföra. Det finns redan statistik från rapporten Folkhälsorapporten Barn och unga 2012 (Region Skåne) som visar att energidrycker och droger används och att det finns upplevd ohälsa bland ungdomarna. Istället för att ungdomarna ska besvara enkäter för hur många de tror använder energidrycker eller andra droger kommer fokus vara på att nå
8 fram till ungdomarna genom muntlig påverkan, i samband med att frukost och kortare föreläsningar erbjuds, och i detta ge ungdomarna möjlighet till eftertanke och diskussion. Frukostarna erbjuds endast till elever på Bergagymnasiet på måndagar med start den 4 november. Föreläsare som bokas ska endast belysa de effektmål som finns kopplade till projektet, konsumtions av energidryck, sömn, frukostvanor och bruk av beroendeframkallande medel. 4. Tidplan projektets varaktighet kommer att preliminärt att vara mellan 4/11 23/12 start- och slutdatum för huvudaktiviteter kommer preliminärt att vara 4/11 23/12 Innan 21/11 ska alla föreläsare vara bokade. Den 3/11 ska lokalen vara uppbokad för alla måndag till och med årsskiftet för frukostklubben. Innan 31/10 ska frukost vara beställd av Arbete och Försörjning till 4/11 vilket är det första frukosttillfället och projektets startdatum. Frukost kommer därefter att beställas på torsdagen veckan innan varje frukostklubb för att undvika överbeställning samt underbeställningar. Styrgruppen godkänner projektplanen 1/11. 4/11 är startskottet för att se hur många deltagare det kommer att vara framöver. Utvärdering innan 30 januari Eleverna kommer få att besvara en enkel enkät med öppna frågor kring om vad frukostmötena gett dem och vad de tagit med sig. Personalen kommer få besvara en enkät om de har upplevt förändringar hos ungdomarna eller om de lagt märke till något annat som kan kopplas till frukostmötena. Hur många kom varje måndag, ökar antalet, minskar det? Är det fler som köper frukost efter projektets slut? Även en analys ska upprättas innan den 30 januari. Denna ska ligga till grund för en processutvärdering. Framstod metoden som ett bra sätt att nå ungdomarna vidare kan frukost implementeras i den dagliga verksamheten som ett bra verktyg för att uppnå effektmålen på sikt? 5. Budget Vi räknar med att det kommer ungdomar till varje frukost. Varje frukost kostar 20 kr. Varje frukost kommer således att kosta runt 2000 kr. Kostnad för föreläsare: kr. Tröjor till alla i frukostklubben: 650 kr plus moms * 10 st. = 8125 kr Frukost: kr Sammanlagt: kr
9 Egeninsats: Representanterna i SSP Unga Vuxna har ett uppdrag, vilket ingår i respektive tjänstemans arbetstid. Planering och förberedelser kommer ske i samband med ordinarie möten för SSP Unga Vuxna. Vidare, kommer representanterna medverka och cirkulera vid de olika frukostmötena, inom ramen för uppdraget SSP. 6. Projektorganisation Alla inom SSP Unga vuxna har samma ansvarsbörd gentemot projektet. Anette Borglin, VoO Kristina Landström BoU Camilla Stoltenberg BoU Mauricio Sanchez Alfaro VoO Mats Andreasson BoU Dragan Andrejic Polismyndigheten i Skåne Dan Ljungdell KoF Henrik Nordstedt Ebo 7. Förvaltningsövergripande I SSP Unga Vuxna ingår representanter från förvaltningarna Barn och Utbildning, Kultur och Fritid samt Vård och Omsorg tillsammans med ytterligare organisationer och myndigheter i Eslöv. Projektet medför positivt samarbete för att stärka ungas levnadsvillkor i Eslövs kommun. SSP Unga Vuxna kommer i detta projekt samarbeta med Arbete och Försörjning genom att beställning av frukostar sker genom cafeteria på skolan som drivs av denna förvaltning. Befintlig personal i cafeterian är behjälplig från Arbete och Försörjning vid frukosttillfällena. 8. Långsiktiga socioekonomiska vinster I samband med förberedelse- och planeringsfasen för projektet kommer vi inleda en dialog med elevråden för att söka ett ungdomsinitiativ och deltagande under projektet, vilket kan leda till en fortsättning efter att projektet avslutas. Det som eftersträvas är att fler unga ska välja att äta riktig frukost för att orka med vardagen samt för att de ska öka möjligheterna till ökade prestationer i skolan och fritid. Genom att erbjuda frukost till ungdomarna ger vi dem vägledning till rutiner som är positivt för deras välmående och skolprestationer.
10 Med att utmana ungdomarna i deras föreställningar kring bland annat energidrycker vill vi möjliggöra en ökad påverkan till att stärka ungdomarna att stå emot även andra droger och beroendeframkallande medel. Detta i sin tur kan leda till att vi får färre ungdomar på sikt som hamnar i ett missbruk, som har sömnproblem eller som har dåliga matvanor. Inom en femårsperiod är förhoppningen att skolor i Eslöv ska kunna erbjuda gratis frukost till sina elever, minst en gång i veckan. Detta ska vara implementerat i organisationen och rymmas inom ramen för ordinarie budget. 9. Kommunikationsplan Målgruppen tillhörande projektet är elever på Bergaskolan. Dessa kommer att nås genom att få ut information från olika kanaler och vid rätt tillfälle. Affischer gjorda av elever själva vid bildlektion, det vinnande förslaget tapetseras på skolan den 21 oktober Information på kommunens hemsida 4/11 Information på Bergaskolans hemsida datum? Information på fritidsgården Gasverkets facebooksida. Datum SSP gruppen samt personal på Bergagymnasiet kommer kontinuerligt föra dialog med eleverna angående frukostklubben hösten Risker Givetvis finns det en risk att uppslutningen blir liten. Detta i sin tur kan leda till att projektet inte uppfyller de effektmål som är satta. En annan risk kan vara av motsatsen, att frukostarna inte räcker till i tänkt budget. Denna risk förväntas dock vara lite samt av positiv art då detta ger en indikation på att frukostklubben har nått ut till målgruppen. Som vid alla förebyggande insatser gällande berusningsmedel finns risken att ett outforskat ämne som energidryck anses vara exponering av fenomenet kan leda till ökat bruk. Ett intresse kan skapas för de som inte redan brukar produkten. För att hantera denna risk är valet av föreläsare enormt viktigt. Föreläsaren är granskad av SSP gruppen och kommer att använda sig att evidensbaserade slutsatser och argument. 11. Kriterier för projektavslut Vid projektets avslut ska åtta gratis frukostar ha serverats fram till årsskiftet på Bergagymnasiet. Minst tre föreläsare ska ha utmanat ungdomarna angående de mål ställda som effektmål. Minst 500 besök av frukostklubben ska ha fullbordats. Efter projektets avslut ska en plan upprättas för att fortsätta med gratis frukostar en gång i veckan på Bergaskolan inom ramen för ordinarie budget. Projektledare
11 Camilla Stoltenberg samt Dan Ljundell kommer att ansvara för denna implementering.
Inriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merVälkommen till Ramnerödsskolan!
Välkommen till Ramnerödsskolan! Ni kommer ikväll att få träffa rektorer, lärare samt elevhälsopersonal och annan personal. Vårt mål är att alla skall ha en bra grundförståelse för hur Ramnerödsskolan arbetar,
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merHandlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun
1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Läs merVerksamhetsberättelse
INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merProjektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever
Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson,
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merKöpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Läs mer100 % ren hårdträning. Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete
100 % ren hårdträning Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete Förord Antidopningsprojektet 100 % ren hårdträning i Östergötland vänder sig till gymbranschen vilka
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merUngdomars drogvanor 2011
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.
Läs merANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola
ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merDrogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Läs merSamverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.
Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merProjektplan. Projektansökan Socialt hållbar utveckling
Projektplan Projektnamn: Hela Eslöv ska prata Projektägare: Kommunledningskontoret/ Frida Andersson Förvaltningar: Miljö och Samhällsbyggnad, Kultur och Fritid, Kommunledningskontoret Styrgrupp: Ingela
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merGULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs mer» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. 2.2 Kunskaper har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. 2.8 Rektorns ansvar integrera ämnesövergripande
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merAllmänna sömnråd. Generella rekommendationer:
Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna
Läs merREVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014
REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merkostpolicy för botkyrka kommun
kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merSedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol
Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merLIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen
Läs merBOHUSLÄNS P95 PÅ ELITLÄGER I HALMSTAD 2010
BOHUSLÄNS P95 PÅ ELITLÄGER I HALMSTAD 2010 SÖNDAG! När jag anländer till Halmstad känns det nästan overkligt. Tänk att jag verkligen är här. Att det är nu det händer. Har haft detta som mitt ständiga slut
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017
TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merDrogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)
Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5
Läs merNolltolerans i Bollebygds kommun
Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,
Läs merElevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merDonnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merUngdomspolitiskt program för Karlskrona kommun
Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merUtvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merLiv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs mernarkotika-, uppdrag av Stad
Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merBarn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)
Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs merÅtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015
Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015 Bakgrund Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är kriminalpolitikens grundläggande målsättning I januari 2008 presenterade
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merLEDARE. Ledare inom Lycksele SK,s verksamhet ansvarar för:
2008-06-30 Vi är många som arbetar i verksamheten, alla med olika bakgrund, kunskap och utbildning, och ibland gör vi rätt och ibland gör vi fel. Det är fullständigt mänskligt! LEDARE Ledare inom Lycksele
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merFöljade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:
Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merAnders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Hur har vi utvecklat vårt cannabisförebyggande arbete i Stockholm och hur kan dessa erfarenheter tillämpas i Jämtlands län? Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Läs merAnalys av utgångsläget
Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även
Läs mer