Umesamisk ortografi. Beslut om umesamisk ortografi SAMIEN GIALLAGALDDIJE SAMI GIELLAGALDU. Arbetsgrupp for u mesam iska

Transkript

1 SAMIEN GIALLAGALDDIJE SAMI GIELLAGALDU Umesamisk ortografi Beslut om umesamisk ortografi U bmejesdmiengid lan ba rgguodih kkie U bmisdmegiela bargojoavku Arbetsgrupp for u mesam iska Li kssj uo Dokumentet beskriver slutresultatet av arbetet med umesamisk ortografi enligt uppdrag frin Samiskt Parlamentariskt Red, se motesprotokoll 1/2015.

2 UPPDRAGET Styrelsen for Samiskt Parlamentariskt Rid (SPR) beslutade vid sitt mcite den 27 juni 2012 (arende 27112) att inrdtta en yrkes- och resurscentrum ftjr samiskan i Norden. Samtidigt fattade SPR beslut om att centrumet skall heta Sdmi Giellag ldu, som ersdtter Samisk spr6knrimnd. I SSmi GiellagSldu finns en umesamisk arbetsgrupp vars uppgift fu att godkiinna umesamisk ortografi enligt S6mi Giellag5ldus stadgar g 9. Gruppen tillhrirde tidigare SPR och overfordes formellt till S6mi Giellasdldu ndr mandatet under SPR upphorde. Umesamisk arbetsgrupp bestir av fyra sakkunniga varav tvi representanter frin Sverige och tvi frin Norge. Nedanstiende dokumentet dr slutresultatet av <ivervdgandena om umesamiskans ortografi efter det arbete som har slutftirts av de delegerade for uppdraget i enligt med beslut i Samiskt P arlamentariskt Rid, m<itesprotokoll I / De sakkunnigahar hillit foljande gemensamma moten i iirendet: Stockholm 20 maj 2015, Kautokeino 19 augusti 2015, Ume6 28 jan2016 och Lycksele 6 april 2016.

3 UMESAMISKANS ALFABET I umesamiskan brukas ftiljande skrivtecken: a db d d kl mnrl o pr s tt uilvy d ri r) "fshiij Sex grafem saknar motsvarigheter i svenskan, niimli gen d d i' 11 t och il. Deras uttalsvdrden framgar nedan. Andra skrivtecken med siirskilt uttal i umesamiskan ndmns dven senare. VOKALER OCH KONSONANTER Vokaler Vokalernas uttal varierar efter omgivningen i ordet och dven mellan skilda delar av varieteten, vilket siirskilt giiller diftongerna. Ddrftir ges i det foljande bara de vanligaste uttalsvdrdena i vokalismen. a'etymologiskt kort a', orundad halvcippen bakre vokal, forekommer bide i tryckstark och tryckliitt stavelse. d'etymologiskt l6ngt a', orundad oppen bakre vokal, forekommer bide i tryckstark och tryckliitt stavelse, har en uttalskvantitet som mer eller mindre distinkt kontrasterar mot det vokalljud som iterges med a (kort a-ljud). e 'vokalen e', orundad halvsluten friimre vokal, iterfinns med kort uttal i tryckstark stavelse i omljudstabellens position 5VI och som 15ng i position 4VI (se nedan) samt som kort i tryckliitt stavelse phrad VI; jfr nedan under diftonger om e i centralvokalsekvenserna ue, ie och i stamvokalen ie itryckldtt stavelse. i 'vokalen i', orundad sluten frdmre vokal, ftirekommer frekvent i tryckstark stavelse och kontrasterar mot i'i vissa stdllningar (se nedan) i''slutna vokalen i', orundad sluten central vokal, forekommer i tryckstark stavelse fore d, uo och q i tryckliitt stavelse. Niirj i trycklzitt stavelse assimilerar den sprikhistoriskt korta stamvokalen a, utmdrkes i foregiende stavelse den aktuella vokalens uttalskvalit6 med i. o 'rundad mellansluten bakre vokal', "svenskt 6-1jud" som i gri (men med kort uttal), forekommer inte enkeltecknad som grafemet o men ingir som senare element i diftongenuo i tryckl2itt stavelse. u'rundad sluten bakre vokal', motsvarar ndrmast ljudviirdet i svenskans o som i bott, i umesamiskan enkeltecknad bide som kort och ling vokal; kort pi omljudstabellens position 6Y, 7I, II, IV och V resp. ling ph 2Y och 3V. I diftongern a ue, uii, och uri betecknar z en frtimre vokal som ndrmar sig uttalet av vokalen ri. il'rundad sluten central vokal, enkeltecknad och med kort eller ling kvantitet och med ett uttal som ndrmast motsvarar z i svenskans guld; kort pi 6VI, TIII och 7VI och 15ng pi omljudstabellens position 2VI. Korta ilmotsvarar pi vissa positioner friimst i viistlig umesamiska u (se ovan) i tryckstark stavelse och det ldmnas fritt att i skrift bruka det som har lokal forankring (se nedan om variation i vokalismen).

4 ri 'vokalen 6', som kort dr den en rundad mellansluten bakre vokal, som ling zir den mellansluten bakre vokal frre a, ij ochuv r andra stavelsen, och mellanoppen fore a, ie och uo i andra stavelse; jfr positionerna 5V och 6I-IV (kort uttal) och positionerna 1V och 2I-IV (lingt uttal pga. monoftongering av fallande diftong). d'vokalen 6', orundad halvcippen friimre vokal i diftongen eci ochuci, i drftongenid ndrmar sig uttalet den halvdppna bakre vokalen a i diftongen ua; i omljudstabellens positioner 4I-IV. o 'vokalen ti' inglr i diftongen uo ochy6 som nigot rundad halvoppen frdmre vokal, position 4V. I diftongenyd ndrmar sig uttalet den bakre vokalen o. Konsonanter b 'konsonanten b', labial klusil, i umesamiskan utan stdmton, utom som ftirsta konsonant i vissa konsonantkluster (se nedan), forekommer intervokalt som enkel- eller dubbeltecknad i konsonantkluster, varvid b som senare element i konsonantkluster av typen jb kontrasterar mot jp ddr fonemet /h/ saknas i konsonantklustret, L.ex. lajbbie'brod' visavi bijppa'pipa' (j fr. konson anten p nedan), d'konsonanten d', dental klusil, i umesamiskan utan stdmton, utom som ftlrsta konsonant i vissa konsonantkluster (se nedan), forekommer intervokalt som enkel- eller dubbeltecknad i konsonantkluster, varvid d som senare element i konsonantkluster av typenjd kontrasterar mot jt ddr fonemet lw Ftterfrnrts i konsonantklustret, t.ex. skdjddie 'landtwga' visavi djttie 'bod' fifr. konsonanten / nedan). d'tonande ldspljud', tonande dentalspirant, regionalt frdmst i viistlig umesamiska med motsvarighet i r eller d samt dd motsvarande rr eller dd. I skrift ges frihet att Elerge det uttal som har lokal ftirankring. Dentalspiranten f har som ursprunglig ling intervokal konsonant i umesamiskan blivit hdd som i rihddi e,j fr. nordsamiska ratti'spir'. /'konsonanten f, tonlds labiodental frikativa, florekommer frdmst initialt, iir ligfrekvent och ingir ofta i nordiska eller finska linord, t.ex. fuolkkie (fudlkkie) 'familj'. Intervokalt har ursprungligt/sporadiskt overgitt tlll hbl.a. i stamkonsonantklustret hv, t.ex. r kqhva 'kaffe'. g 'konsonanten g', velar klusil, filrekommer utan stdmton initialt som enkelkonsonant, med stdmton i vissa konsonantkluster sorrr t.ex. juglluo 'bam; uggla', iterfinns dessutom intervokalt som enkel- eller dubbeltecknad konsonant i skilda stamkonsonantkluster utan stdmton, varvid g" som senare element i konsonantkluster av typen jg kontrasterar rrrot jk dar fonemet lw upptrader i konsonantklustret, t.ex. tjuajggat 'Ftka skidor' visavi tjuajkka 'mygga' (fr. konsonanten k nedan). ft 'konsonanten h', tonlos laryngal frikativa, forekommer initialt och intervokalt dubbeltecknad i enstaka ord, t.ex. bahhd'ond, elak', i stamkonsonantkluster som inledande element, I.ex. rdhvie'frid, fred' samt i stamkonsonantaltemativ av typen hkk, hpp, htt r ollka kvantitet. 7 'konsonanten j', tonande palatal frikativa, brukas frekvent initialt, intervokalt och i stamkonsonantkluster.

5 k'konsonanten k', tonlos velar klusil, i umesamiskan utan postaspiration utom initialt enkeltecknad eller i konsonantkluster med mer eller mindre tydlig postaspiration i linord, t.ex. krimbbet'karnma', kldssa'glas, dricksglas' samt intervokalt enkel- eller dubbeltecknat med framforstiillt fr i stamkonsonant, t.ex. sdhkie'bjork' samt som senare element i konsonantkluster innehillande fonemet lw, t,ex. tjuajkka 'mygga' visavi tjuajggat'ttka skidor' (fr. konsonanten g ovan). / konsonanten 1', tonande dental eller alveolarlateral, forekommer enkel- och dubbeltecknad i alla lzingdalternativ. Muljerat / skrives med f som i andra samiska ortografier, varvid den konsonant dubbleras som/ fogas till, t.ex. verillja'bror'. ra 'konsonanten m', tonande labial nasal, forekommer initialt och i alla stamkonsonantliingder samt bide som inledande och senare element i konsonantkluster, t.ex. sjdmbba'hasl', rerissjmie'teln (i nzit eller not)'. n konsonanten n', tonande alveolar nasal, ftjrekommer initialt eller intervokalt i alla stamkonsonantliingder och som inledande element i konsonantkluser samt som muljerat n skrivet nj initialt eller i konsonantgrupp i skilda ldngdaltemativ, t.ex. njuonies'udde', mannjie'sv6gerska'. Initialt forekommer nj som senare del i kombinationen sini-. t.ex. i sjnjieries 'mus'. y 'skrivtecken for ting-ljudet', tonande nasal konsonant, ftirekommer intervokalt enkel- eller dubbeltecknat i alla ldngdaltemativ samt i varierande konsonantkluster, t.ex. suaryadit 'kjypa', mirlrliele 'efter, efter /-', jidgr1a'rs', jalrlies 'stubbe'. p 'konsonantoo p', labial klusil, i umesamiskan utan postaspiration utom initialt enkeltecknad eller i konsonantkluster med mer eller mindre tydlig postaspiration i linord, t.ex. perinna 'penna', pldddie'blad (i bok)', intervokalt enkel- e1ler dubbeltecknad med framforstdllt h kombinerat med konsonant, t.ex. dhpie'myr', samt som senare element i konsonantkluster innehillande fonemet lw, t.ex. bijppa 'pipa' visavi lajbbie'brcid' (se konsonanten b ovan). s konsonanten s', tonlcis dental frikativa, i umesamiskan frekvent i olika liingdalternativ och bide som inledande och senare del i stamkonsonantkluster, t.ex. gasska 'avstind', gdmssa 'palt'. Initialt ingir konsonanten i ett flertal konstellationer, t.ex. spedvttja'spoke' struahtta 'julafton', slvuvdda'kldde', kri'kssja - srilkssja'krickand'. I digrafen s7 bildar s liksom i svenskan skrivtecknet for sj-ljudet. / 'konsonanten t', tonl<is dental klusil, i umesamiskan utan postaspiration utom initialt i vissa linord med mer eller mindre tydlig postaspiration, t.ex. tecikssta'text', tuysan'tusen', intervokalt enkel- eller dubbeltecknat med framforsteillt ft i stamkonsonant, t.ex. gicihta 'harrd', samt som senare element i konsonantkluster innehflllande fonemet lw, t.ex. gijttuo'tack'visavi luajdduo'kstagolv'. Initialt iir digrafema /s och tj ftekventa. t.ex. tsilwiet 'ttava', tsi'btsas 'besk, bitter', tsuadtsa'hinna (animalisk bindvriv)' respektive tjdbbie'vacker', tjdrvvie'horn', tjdhkka'topp', tjievries 'utter'. De ingar intervokalt i konsonantklustren hts och hts med skilda uttalsldngder, t.ex. uhttsat'scika' respektive tj dhtj ie'vatten', ldhti iet'bddda', dhtti t e' pappa'. / 'tecken for tonlost liispljud (tonlos dentalspirant)', i umesamiskan brukad intervokalt i konsonantkluster av typen rft i skilda uttalsldngder, t.ex. jdtkkiet 'skarva', gedtkkie ' jarv'. Konsonanten dr ligfrekvent och varierar hos olika sprikbdrare och motsvarar med

6 6 varierande spridning som dkk, dkk eller rkk.i slcrifl ges frihet att bruka det uttal som har lokal ftirankring. v 'konsonanten v', tonande labiodental frikativa, i umesamiskan frekvent bide som initial konsonant och i stamkonsonantkluster i olika liingdalternativ och konstellationer t.ex. vu as s td'ost'resp. s drtvie' torrfura', b alw a'moln,. Sprdkgeo grafiska asp ektet Umesamiskan bildar i sprikligt avseende ett overgingsomride mellan nordlig och sydlig samiska. Exempel i vokalismen i sydlig riktning dr: - overgingen av ursamiskt *i och *u i tryckstark stavelse fiire konsonant i x-serien till *ij och auv. t.ex umesamiska s[jttat'vlrja', guvllat'hora',jfr. lulesamiska sihtat, gullat. - hojning av ursamiskt *o och *e i tryckstark stavelse fore konsonant i x-serien av 16nga e- stammar tlll *u och *2, t.ex. jilhttiet'flytta', bissiet'steka' jfr. lulesamiskajdhtet, basset. - ursamiskt *oahar monoftongerats i umesamiskan, jfr lulesamiska goahte'kita' och umesamiska gdhtie. Aven om antalet viixlingsfall i omljudet dr stort bide i syd- och umesamisk a, ar defaktiska skillnadema betydande mellan omridena. Pitagligast 2ir ar,ryikelserna fiir diftonger i omljudstabellens - spalt 2, dar ursamiskt *oa i sydsamiskan har diftongerna dq, da, de, da, dd, dri och umesamiskan monoftongema d, d, d, d, u, i) - spalt 3 ddr ursamiskt *uo iterfinns med ua, da, de, ue, dd, oo i sydsamiskan och umesamiskan lordelar sig mellan grad I-II respektive III med formerna: ua/ua, ua/ua, uo/uri, ua/ua, (lingt) u, ue sarnt - spalt 4 ddr ursamtskt *ie/ea i sydsamiskan ar ea, ea, ie, ile, yri, ee ochumesamiskan med fordelning mellan grad I-II respektive III har iri/eri, ici/eci, ie/eci, iri/eri, yr), (lfngt) e. VOKALISM Vokaler i trycl<stark stavelse Umesamisk skrift har i tryckstark stavelse enkelvokal erfla q d e i i' u il y d ci ochdiftongerna ie, iri, eri, ua, ue, ucj, uri ochyd. Omljud Enkelvokalers och diftongers positioner i umesamiska ordstammar ftamglr av omljudstabellen nedan. Vokalernas position i tabellen ges med sifferkod for spalt och rad, t.ex. position 3III som motsvarar diftongenud ochuri i forsta stavelsen fore ie i andra stavelsen). 2 J B AT III AT ili o a ua (uo) ua ra ea a a u 1 I a a o ua (uo) ua la ea a a u I I uo 4 a uo uo (uii) le ea a a u I m le a 6 ua (uo) ua ra ea a a u I IV a (-l -uv) 4 u u yo a u u v V a( -uv) a u ue e e ri u I VI e( -uv)

7 Exempel: tj dlld'han /hon skriver' ; I ll ndlluo'n61' ; I I.I.l ldwie,kusin' ; 1 IV ldndda'land'; I Y gdvdnat'finnas, existera' ; I yl sijddet,sdnda, 2 I dbbd'syster' ; 2 II gdrruot' sy' ; 2 lfl sdhkie,bjork, ; 2 N hdlla, Ial, : 2 Y stubatj e' liten stuga', gujvatj e'liten skovel, ; 2 yi ti ilhkket' samla ihop' 3 I VII vuajndv 'jag ser'; III muaddd'pdls'; 3 II VII tjuawuot (tjuowuot) 'folja', III gualdduo 'snciyra'; 3 III VII budlliet'brinna', III gudssie (gueissie) 'gdst'; 3 IV V[ muarra (muorra) 'trad; tra',lii tjuajkka ' my gga' ; 3 Y vuj dnat'ses' ; 3 Yl lueddet'klyva (en ging), 4 MI sicissd 'faster', III herirra 'prdst'; IIUII tjidrruot, grilta,,iii b e dr gguo'kcitt' ; 4 III AII gieh tj i e' ende', III ner)ltj i e, fyra, ; 4 nl III r gicilla 'spr6k',lllherijbma 'hem'; 4Y gydssat 'dras'; 4Ylmerkket 'mdrka (en ren)' 5l dahkkd'harvhon gcir'; 5 ll bargguo'arbete';5i.i.l adniet 'ha; halla'; 5 IY gas ska'mellanrum' ; 5 Y gdj kkat' riv as' ; 5 YI debrretit' frsta' 6 gdddd'harvhon dodar' ; 6 II nddduo'nystan' ; 6 III ldddie' fhgel' ; 6 II bdrrat' ata' ; 6 Y guddat' dcidas' ; 6 Yl lilbddet' lyfta' 8 bi'httd 'bit'; 8 li li:hkkao 'lycka' ; 8 lll gijttiet 'Iacka' ; 8'IY jijja 'natt' ; 8 Y vydnatje 'lite arbete'; 8 VI nikttet'njuta, 6tnjuta' Se exempelsamling i Appendix A. Vqriation i vokalismen I umesamiskan finns i vokalismen en variation knuten till geografisk region eller familj/by, som framgir av fonogram och uppteckning i ljudskrift. Under kommitt6arbetets ging har foljande variation i vokalismen konstaterats som awiker fr6n det beslut som har tagits: - i omljudstabellen betrdffande 2Y butsh / bdtsh (p1.) 'renar', 3I i grad I/II t.ex. muodddv / muadddv'(ack.sg.) pdls', 3II i grad UII tjuowuot / tjuawuot'frlja',3iv i grad llllnuorah / nuarah (nom. pl.)'unga', 4Yl gesij / giesij 'harvhon drog', 6Yr sjedden / sjidden'de blev', Tlll lilsspie / lusspie'utlopp fr6n sjo', giikssie / gul<ssie'kosa'. - variation i formskicket med konsekvens ftir vokalismen dr i ostlig respektive vdstlig umesamiska t.ex. bahkadljjd - bahkadiejjie,'frrmanare, rfldgivare' < bahkadit, - awikelser i ldpande text beroende pi talrytm och satsbetoning for kittbetonade postpositioner som kan uppst6, t.ex. diehtie > dehte'fijr - skull', dassnie ) dessne'ddr', dasstie > desste'diirifrin'. Aven vissa nomen forekommer frekventast med vokalforkortning. Ett exempel dr rzikneordet gudkttie (gurikttie) > guektte'tv6'. Ordet jdvrcie'sj6' dr ett frekvent ortnamnelement som har flera kortformer utan relevans till omliudstablin. bl.a. -hure som t.ex. i Gijddahure 'Yhrsjon'.

8 8 Try cffi rhdllqnden i diftonger Diftongema kan ha tryck p6 florsta eller andra komponenten. Fore konsonantcentret i kvantitet III har diftongerna trycket pi andra komponenten t.ex. i ordet guolbbie (gu(itbbie). Fdre konsonantcentret i kvantitet II och I fir diftongen trycket pi den ftjrsta komponenten. Nair vokalen iir i tryckltitt stiillning dr den n6got reducerad, sdrskilt betrriffande den andra komponenten i diftongen. Dtirfor uttalas den tryckl2itta vokalen lal i diftongen lual i ordet guassq'gran', som halvcippen vokal och uttalet blir lite hogre 2in hos den motsvarande tryckstarka vokalen lal i diftongen lual i ordet gualgga 'hir', ddr vokalen lal ultalas som en lis vokal. Vokaler i tryckldtt stavelse Umesamisk skrift har i trycksvag stavelse primiirt enkelvokalerna a d e och diftongemauo och ie. Andra vokalar kan vid ordbojningen dven upptriida i trycksvag stavelse. Korta vokaler Korta vokaler i tryckliitt stavelse FfteryFr plr - ursamiskt *9, *u och xi som i umesamiskan representeras av [5J, [5J resp. [aj, dvs. orundad halvdppen bakre vokal resp. orundad halvoppen mellanvokal, t.ex. dahkkat 'gora', gydssat 'dras' resp. tjiihkket 'samla', cirbbet'awa'. Vokalerna kan enklast indelas i "mcirka vokaler" och "ljusa vokaler" och iterges ortografiskt med a respektive e. - dessutom skrivs den bakre reducerade vokalen i hyckliitt tredje stavelse med e eller a enligt lokalt uttal, t.ex. tjuajggame - tjuajggama. Kort vokal i tryckliitt stavelse av uddastaviga ordstammar synkoperas: - kort a faller och den form som uppstir ftiljer det fullsttindiga trestaviga ordets konsonantism, t.ex. subtsstit av subtsastit'beratta', gdstdis < gdstadis 'dop', tiriggs leciggas-,'varrn'. - vid adjektiv med attributiva former ph -es, t.ex. attr. adj tjc)hpps, pred. tjdhppade'svart', attr. velggs, pred. verilggade' vtt'. Kort vokal i tryckkitt stavelse av jiimnstaviga ordstammar berors av s5mkope: - betrdffande kort a i andra stavelsen av fyrstaviga verb eller nomen bildade genom avledning eller sammansdttning, t.ex. dahkkdallat < dqhkkadallat'litsas', tjilhkkdahttiet < tjilhkkedahttiet' fh att sdtta sig', - i andra stavelsen av jeimn- eller uddastavigabojningsforrner av verb eller nomen slutande pi -h och foregingna av kort vokal, t.ex. 3 pr. pl. dehkkh < dahkkat'de gcir', 3 pr. pl. vr)tddh < vdlddiet'de rar', nom. pl. tsubbh < tsuabbuoj - tsuabbuo 'groda', nom. pl. varrdsubbh < v arr ds ubb a' friskare', - i sammansiittning av typenahttjdhkkd - dhtjdhkkd. diir det dr frhgaom apokope av fiirleden, brukas ingen fyrstavig grundform. Llnga vokaler i tryckldtt stavelse ftire margo: - dr i umesamiskan bevarade som a, uo ochie i motsats till forhillandet i sydsamiskan, ddr reducering sker av a, oe, ie i tryckliitt stavelse tlll e, o, e ftire kort e i efterfoljande stavelse, t.ex. mdndtje, visavi maanetje'litet barn', birilluoke visavi beallohke'skdllren'. Detta gtiller dven perfekt particip, t.ex. bdhtdme, tjuahppame, guelleme,'kommit', 'huggit', 'fiskat', visavi bdateme, tj oehpeme, gddleme.

9 9 Vokaler i en trestavig stavelsetakts margo - dr oavsett historiskt ursprung de korta a, e, i, tt, t.ex. iridnamah'marker', dahkkijmeh,vi gjorde', mujttalit'beratta', byc)rgatjuv (ack. sg.),lite k6tt,, - av vilka korta e och a berors av slmkope mellan tonl<isa konsonanter, t.ex. nom. pl. drrievh < drrieve'ekolte', nom. pl. bdrrievh < bdrrieve'broms', nom. pl. rdtkkavh < rdtkuv - rdtkave 'skiljning', nom. pl. sdbmdsh < sdmies'nd.gon,, - kan valfritt skrivas med a eller e som i tjuajggama'skidat' resp. biidijmeh 'vikom, och - dessutom kan former som 3p. pl. pres. av uddastaviga verb med eci untitrg"n behilla diftongen eller f6 den synkoperad, t.ex. tjuddtjiele(ih (vestavelsetakterl - quadtiielh (en stavelsetakt) < tiuddtjielit 'stilupp', bdrralecih - bdrcalh < bdrralit'hastigt dta upp'. KONSONANTISM Enkelkonsonanter Umesamiskans enkeltecknade konsonanter ar b d d"f S h j k I mnrl p r s // y. Konsonantemas ljudvdrden har ndmnts ovan. Umesamiskan har utom enkeltecknade konsonanter dven digraferna, nj, sj, ts och tj. Deras bruk i stamkonsonantkluser frams n nedan. Stadievcixling Den umesamiska konsonantismen ar ndra forknippad med stadievdxlingen som kan bercira b6de ursprungliga enkelkonsonanter och konsonantgrupper mellan tryckstark och tryckkitt stavelse. Umesamiskanhar i motsats till sydsamiskan stadievdxling, men den iir i ftirh6llande till nordligare viixlingsfall mer begrrinsad. Stamkonsonanter som berors av viixling beskrivs nedan och de former som visas dr av nomen gen.sg. och av verb 1 pr.sg. presens. Stadieviixling intrdder - som kvalitativ och/eller kvantitativ vrixling i stamkonsonant efter ldng vokal i tryckstark stavelse vid klusiler, affrikator, sibilanter, likvidor och nasaler, t.ex. bdhkuo:bdguon 'ord', bdhtsiet:bdtsdv 'stanna kvar', giessie:giesien 'sommar, bdllie:bdrien'g\ng'. - efter kort eller ldng vokal i tryckstark stavelse, ndr stamkonsonantens senare element i grundformen bestir av klusil eller geminata, t.ex. vid kort vokal: si'lbba: si'lban'silver', mujttuo:mujtuon'minne'; vid ling vokal: guolbbie (gu(ilbbie);gudlbien'golv', hdvgga : hdvgan' gadda'. Stadieviixling uteblir - vid stamkonsonant tillh<irande x- och xx-serierna efter kort vokal i tryckstark stavelse, varvid ordstammen alltid har grad III,t.ex. juhkka:juhkkan'back', namma:namman,namn,, mannat:mannuv'gil', lihttie:lihttien'karl', nadda;naddan'skaft', gadtsa:gadtsan'kro, klov,. Stadieviixlingen utmdrkes inte - vid geminata tillhorande xx-serien(bb, dd, gg, dts, dtj, ss osv) efter ldng vokql i tryckstark stavelse, t.ex. dbbd:dbbdn'syster', gdddie;gdddien'strard', baggie:bdggien, grtmma,, bedssie : biessien' naver'. - vid kluster best8ende av klusil*nasal: geribnie:giebnien'kittel', beribmuo:biribmuon 'mat'.

10 10 Enke lkons onant er o c h v rixling sfall Klu s i I er o ch affr ikalo r ftirekommer - initialt med stavnitgen b-, d-, g-, ts-, tj-, undantagsvis och frdmst i l6nord, med p-, k-, t-, - i stiillning som centralkonsonanter efter l6ng vokal i tryckstark stavelse med ltingdaltemativ av typen g:hk:hkk, dvs. med fonemet lw F/reryiven i grad II-III i enlighet med andra samiska ortografier i stiillet for pi fonetisk grund med g:hk:hhk; t.ex. bdhkuo:bdguon, ord,, dahkkat : dahkkuv' gora'. Se exempelsamling i Appendix 81. Frikativor, nasaler och likvidor ftirekommer - forutom i intervokal stiillning i grad I-II och II-III, t.ex. ritjjie:rdjien,grdns, - dven som muljerade ljud i altemativen grad I-II och II-ilI, t.ex. mannjie:mannjien 'sonhustru' Se exempelsamling i Appendix 82. Kons onantgrupp er och vrixlingsfall Centralkonsonantgrupper bestiende av skilda konsonanter, konsonantkluster. som forekommer mellan tryckstark och tryckldtt stavelse i ordet, kan indelas i sidana som bestir av obstruenler (klusiler, frikativor och affrikator) respektive med sonoranter (likvidor och nasaler). Obstruenter Klusiler Klusiler ingir som forsta element i konsonantkluster tillsammans med klusiler, affiikator eller frikativor. Vdxlingsfall i grad III-II inleds med - tonlos klusil och det senare elementet dubbeltecknat i erad III. t.ex, mdlrssuo:mdksuon 'betalning' - tonande klusil och det senare elementet dubbeltecknati grad III, t.ex. hdbddie;hdbdiev 'mjdlte'. Se exempelsamling i Appendix 83. Klusiler och homorgana nasaler ingir i konsonantkluster med - vtixling efter ling vokal i tryckstark stavelse i grad II-I som Zir distinkt, medan vdxling III-[ uteblir, t.ex. s dbmi e : s dmi en' same', b ecibmuo : bi rjbmuon' mat'. Se exempelsamling i Appendix 84. Klusiler och heteroorgana nasaler ingir i konsonantkluster med - centralkonsonant som innehiller alternativt saknar inskottskonsonant och altemerar med form som har eller som saknar inskottskonsonant: t.ex. geribdnie * ger)bnie:giebdnien - giebnien'kittel, karl'. Se exempelsamling i Appendix 85. Klusiler och likvidor eller halvvokaler insllr i en serie av konsonantkluster med

11 LT - vdxling i grad III-[, L.ex. juglluo;jugluov 'uggla', ri'bjja:ri'bjan'flote (vid notkil)'. Se exempelsamling i Appendix 86. Frikativor Tonl<is dental frikativa / och tonlos postalveolar frikativa, s respektive.y, bildar med klusiler, nasaler, likvidor och y en - serie i vilken stamkonsonantklustrets forsta element iir forlzingt i grad,iii, t.ex. reris sj mie : riesjmien'teln (i ndt, not)'. Se exempelsamling i Appendix 87. Frikativor, tonande och tonlcjsa dentala frikativor bildar medfrikativor, klusiler och nasaler - en serie i vilken den tonl<isa frikativan ft tillsammans medfrikativor, nasaler och likvidor bildar ligfrekventa stamkonsonantaltemativ i grad III eller grad II utan vdxling, t.ex. kdhva:kdhvan 'kaffe'. Se exempelsamling i Appendix 88. Sonoranter Likvidor Likvidor som ftirsta element fore klusil bildar tre serier med stamkonsonanten i grad III-II, av vilka - en innehiller fonemet lw mellanklustrets tvi element, t.ex. stdlppie:stdlpien'varg', - den andra saknar fonemet /h/ i klustret, t.ex. gdlbbie:gdlbien'kalv', - samt en tredje som dr en kombinationsform, t.ex. stjttat;sijduv'(att) vilja, Se exempelsamling i Appendix 89. Likvidor som ftirsta element frre nasalerbtldar en serie av stamkonsonanter - i vilken homorgan klusil ing8r i konsonantklustrets centrum och har vrixling i grad III-II, t. ex. guoj bmi e ( gu rij bmi e) : gui)j mi en' kamr at' - i vilken h rnglr i konsonantklustrets centrum i starkstadium och saknar viixling i skrift. t.ex. tj dj hni e : tj dj hni en' hackspett'. Se exempelsamling i Appendix 810. Nasaler Nasaler bildar med klusiler och affrikator serrer av stamkonsonanter i grad III-II, - med fonemet /h/ i serien, t.ex. silmkkd:simkdsne'skugga' - utan fonemet /h/ i serien, t.ex. sjdmbba:sjdmban'hdst' - i nhgra fall med sibilanter, vanligen linord eller expressiva termer, t.ex. gdmssa:gamsan 'blodpalt' Se exempelsamling i Appendix 811. Tr el edade s tamkons onantklus t er Stamkonsonantkombinationer med tre olika konsonanter inleds med lihvida,frikativa (j eller v) eller nasal och med s i central position samt klusilen k eller / som sista element. De bildar en serie med stadieviixling i grad III-II, t.ex. berijsskuo: bicijskuov'frrddw'. Se exempelsamling i Appendix B12.

12 1.2 Geminatakonsonanter Umesamiskans geminator av klusiler och affrikator har ingen opposition mellan tonande och tonlosa alternativ. Efter kort vokal i tryckstark stavelse kontrasterar inte heller umesamiskans geminator betrdffande kvantitet eller kvalitet. Efter l6ng vokal p6verkas kvantiteten marginellt och utmdrkes inte i skrift. De behandlas ddrftir orlografiskt pi samma sdtt som geminator av frikativor, likvidor och nasaler. Vi fir drirmed serier av typen berigga:biciggan'vind'. Se exempelsamling i Appendix 813. Konsonanter i margo Mellan andra och tredje stavelsen i ett verb eller nomen kan nedanstiende enkelkonsonanter eller konsonantgrupper forekomma. Exempel har inte tagits frin konsonanter som ingir i bojda former av ord, men nflgot exempel kan ddremorvara en avledning, som har resulterat i en trestavig stam. I de flesta fall uppstir inga ortografiska problem vid konsonantema d, h, td, lg, Im, n, nj, rd, rg, rv, sj, st, tj, t.ex. bahkqdis'rhd, anvisning', ddrbahit'beh{iva', uvdaldis 'framstycke i kolt', ussjuolmis'tanke', ddlmanje'ndmndeman', njuarranil 'bevekas', sjuvanje'bra vallhund', dnjierge 'spdnne i skidbinning', gicimardit, 'knippa ihop', bir)garve - bidggarve'mossbevuxen myr', gdvastit'gdspa', nilnnuostit'stdrka', vdrddsjit - vdrddhit 'spana', guavddtje'centrum'. Ordet gierietse 'ackja' kan innehilla fonemet /h/ i konsonantmargo: gieriehtse. I trestaviga nomenstammar som slutar pa konsonanten /H + vokal iterger vanligen konsonanten fr i klustret lhu som i gdjkieke'bellingsko', vdrieke'fidllsame', skindeke 'b6ngsts,rig ren', sihpieke 'skida' i motsats till fall utan lw som skrivs med g, t.ex. gisstage 'bellinghandske', mdddage'(nedre delen av en) stam', fyolage 'fldrding', gartsage'tcim av skinn och senor ', bydssage'vidja'. Variation i konsonantismen I umesamiskans konsonantismen finns en variation knuten till geografisk region eller familj/by, som framgir av fonogram och uppteckningar. Exempel pi variation som kan fiirekomma dr t.ex.: - betriiffande initial konsonant/initiala konsonanteg gdrvvie rv - drvvie rv 'ilrtull', hdhnies hdhnds- - dhnies dhnds- 'sn61', struahtta - sruahtta'julafton', kri'l<ssja - srikssja - strikssja 'krickand', - betriiffande inskottskonsonanter i konsonantkluster med vdxlingar som har regional spridning (i viister utan inskott): bm:m dbmie:dmien - dmie:irmien'gammal',ldbmie;ldmien - ldmie:ldmien'dal', s dbmie : sdmien - s dmie : s dmien'same'. dn:n jic)dna:jidnan - jirina:jirinan'ljtd'; krddnuo:krdnuon - krdnuo:krdruton'rana' g{:t jdn:jn j i rigr1 a :j ieirl an - j icirl 4 a :j iiiry an' is' biiidniet:bdjndv - bdjnniet:bdjndv'pilverka, trdtnga igenom', vudjdniet (vucijdniet);vuajndv vudj nniet (vucij nni et) : vuaj ndv' se' ldn:ln bualdnqt:buelnuv - bualnnqt:bualnuv 'vissna', bdldnie:bdlnien - bdlnnie;bdlnien'backe', s uri I dni e (s udl dni e) : su ri lni en - s u o lnni e ( s udlnni e) : s ud lni en' dagg' ldnj:lnj skdldnjuo:skdlnjuon - skdlnnjuo:skdlnjuon'svensk kvinna (nedsiittande term)'

13 13 Ydn:vn vdnj:vnj, decivdnuo : diiivnuon - dedvnnuo ; didvnuon vgll:yu rbm:rbm rdn:rdn dr bmuo : drmuo n - /trmmuo ; drmuo n' nhd', s uarbma : suar man - suarmma : suarman, frnger,, j e rir b mi e :j i rir mi en - j e rir mmi e ; j i dr mi e n, forstand, bdrdnie:bdrdnien - bdrnnie;barnien'pojke', tjecirclna;tjirjrclnan - tjedrnna:tjidrnan '(smor)kiirna' SAMMANSATTA ORD I sammansatta ord med jtimnstaviga stammar - stir den ftirsta sammansattningsleden generellt i nominativ, t.ex. nuctrttagiehtjie 'norra dnde (av ngt)', giidniebdrdnie'beundrarc', vzo//iebie//ie'undersid.a', becirgguoaiitie 'kottbod', gdmasudjdnie (gdmasudidnie)'skoho' (gdma gdbmag- 'sko'), gdmiigttdddryvie,enomging (dvs. fyra stycken) bellingar (gdmas gdbmas-'belling'). I sammansatta ord med uddastavig forled som har utrjudande vokal - kan sammansdttningens forled vaiera, t.ex. bissiemebdnna - bissiembdnna'stekpanra,, vudjjiemebdlgies - vuojjiembdlgies'kcirvdg'. Med behillen vokal vanligen urruomesijje 'boplats' men sdrskilt i ortnamn utan vokal Bijjieluabbale men Luabbaljdvrrie. Henrik Bamrk Lusspie/Storuman 4*rn Zu"'e-r *--, Olavi Korhonen Suddes/Boden Pekka Sammallahti Veahdat/Vetsikko Ole Henrik Magga Guovdageaidnu/ Kautokeino

14 L4 BILAGOR Appendix A och Appendix B med exempelsamlingar flor vokalism och konsonantism och Appendix C textprov frin inspelning. Appendix A. Omlj udsfall, exempels amling Umesamiskans omljud isk6dliggoras av varje vokals liige i en tab16 i vilken lodrdt spalt (vokalen i tryckstark stavelse) och v6grdt rad (relation till vokal i tryckliitt stavelse) mots. Sktirningspunkten kallas position (fetadekoder nedan). Umesamiskans omljudstabl6 (fr. ovan i texten) med spalt 1-8 och rad I-v! exemplifieras p6 ftiljande szitt: 1I 1II 1ilr liv 1V lvi 2l 2tl 2ITI 2tv 2V 2Vl 3I 3II 3 III 'golv' 3IV 3V 3VI 4l 4tl 4ITI 4rv 4V 4Vl 5I 5il 5ilI 5rv 5V 5VI 6I 6II tj d I ld' han/hon skriver', tj dl ldme,' skrivit', djj d, farfar, ndlluo' nhl', mdkssuo'betahing', gdlluoke,hdrnsko, tj dbbies'vacker', tj dlliet'skriva', ldwie,kusin, ldndda 'land', bdhkka 'hetta', gdssa 'gfs', kldssa, glas, gdvdnat'finnas, existera', s dlttat'salta', sydrrat' svara' lritkket'sl6 (en ging)', sciddet'sdnda', striljet,sl6 hci,, rirbbet,awa, dbbd 'syster', bdhta'hanlhon kommer', tjdgga,harvhon plockar' gdrruot 'sy', ddlwuot 'fota,leda', bdndduot 'bli rk, bdries' gammal', s dhhie'bj cirk', bdhtiet'komma, hdlla 'tal', jdtkka 'skarv(stycke)', ddrjuotit, stcjtta' s tubatj e' liten stuga', gujvatj e'liten skovel' tjiihkket'samla ihop', biltkkel '(hastigt) slita av, Allvuajndv 'jag ser'; III muaddd'pdls', vuarddd'hanlhon vanlar, AII fuawuot'folja', guahtuome'bete'; III luadduot'klyva', gualdduo'snciyra, ari burilliet'brinna', vucijjiet'kcira'; Irr guossie (gurissie) 'g6st', gudlbbie (gudlbbie) AII muarra 'lrad; tra', vuajdadit'smcirja'; III tjuajkka'mygga,, vuassjat,koka' vulas 'ned', vujdnat'ses', gudda'lbga, vindfllille' lueddet'k1yva (en ging)', vuerkket'bevara, laggai fcirrid,, vuelgguv' jagfor, alr di riw d'kulle', s i cis s d' faster' ; rlr he cirr a'prdst', e eih t ts d'hanlhon 6rskar' UII birirguoh, pl. 'kotl', tjiriruuot'gr6ta';iii berirgguo,kdtt', geiijdnuo,vag' AII giehtjie'6nde', riehpien'rcikh6l'; IIlner)ltjie 'fyra,, gecidggie,sten, UII gidlla 'sprltk', jirigrla 'is'; III herijbma'hem', gecihttjat 'titta,, seiirgga,mcjrt' bydrrat'bora', dydddat'tryckas ned', gtr)ssat'dras', byr)rgatje'lite kott' lejkket'hdlla ut'; gesij 'han/hon drog'; merkket'mdrka (en ren)' galggd'hanlhon skall', dahkka'hanlhon gor', vaddd'hanlhon ger, bargguo 'arbete', sjadduo 'vdxt', asstuo'tid for nigot, fritid', tjavdduot'bli fastare, adniet 'ha; hhlla', belddiet 'skrdmma', vasstie 'ful', vaddiet, ge, gasska'mellanrum', hapssa'lukt', sarvva'alg', jargrla'mittparti (av sjri)' guj kkat'rivas', bulddat'skrdmmas, bli skriimd', sl,tyvone' sel' debrretit' frsta', ekttedit' ftirena, sammanfcira', vedduv, jag gav, lddddtj e' liten f6gel', gdddd'han 4ron dcidar', mdvkah'byxor' mdsskuode 'tackl', nddduo 'nystan', gdbdduot'flyta', mdlssuot,byta,

15 L5 6 III 6IV 6V 6VI 7I 7TT 7 IIT 7rv 7V 7Vr 8I 8II 8 III 8IV 8V 8\.r ldddie' f6,gel', gdddiet' dcida', bdrddiet,stapla', mdrddie,huggkubbe' ddlla 'eld', gdlggat 'rinna', bdrrat 'ata,, ndhkkal,ta slut' guddat'dcidas', gupssat'bli lottlcis', nuhkkat.fa slut p6 n6got' illlet'gora fdrdig', lilbddet'lyfta', biitkket'slita av', lilddet' jaga/ftngafhgel, guvlld'hanlhon hor', suddd'denldet smdlter,, mujtdv,jag minns' siij ttet' vhrda', miltkket' sli sonder' Appendix B. Stadievfl xling, exempels amling Vdxlingsfall81. Viixling med klusiler och affrikator efter ldng vokal i tryckstark stavelse. Av l2ingdaltemativen grad I-II-I[, inneh6ller fonemet /h/: hp:b hpp:hp ht:d htt:ht hk:g hkk:hk hts:ts htts:hts htj:tj httj:htj girihta ; giddan'hand', bdhtiet ; bdddv'komma' mdhniet : mdhtiiv'kunna', nuri htti e ; nuc) hti en' not' bdhkuo :bdguon ' ord', nirihkuo ;niriguon ' drolrr-' b d hkka : b ahkan' hetta', v e d hkki e : v i ehbi en' hj dlp' b i e h t s i e ; b i e ts i en' tall', tj aht s i e : tj d t s i e n' v allers.' me ci h t t s i e : mi eht s i en' sko g', fdh t t s a :Jkht s an' vante' vudhtjiet:vuatjdv 'skjuta', giehtjie: gietjien 'anda' g e rih t tj a t : gi tihtj dv' titta', ahttj i e : d h tj i e n, far, Viixlingsfall 82. Viixling medfrikativor, nasaler, likvidor och halwokaler forekommer i erad I-II och II-III samt som muljerade ljud i grad I-II och II-III: JJ:J jj :jj tijj d : djj dn' farfar', b d1j at : b dj uv' titlhta', v u ajj a ; v u aj an' smor' j ijj a :j ijj a n' natt', p lijj a : p lijj an' bly', s ijj i e ; s ijj i e n' plats'

16 16 ll: I ll:ll mm:m mm:mm nn:n nn:nn IIII:TT rr:r rr:rr ss: s ss: ss W:Y \ry:!-v nnj:nj nnj:nnj ndlluo : ndluon' nhi', nj ual\a ; njualan, pil, b a I luo : b al lu o n' r adsla', nj a I I a ; nj a I t an' stolpbod' njammat:njdmuv 'fora ihop', ndmmie;ndmien,basthud, hud p6 horn' namma : namman' namn', nj ammat : nj ammuv, dia, m dnn d : mdn dn' b am', nj ud nni e ; nj u ii n i e n' nds a, nos, mannat : mannuv' 96', ilnnie : ilnniebe (komp.)' liten, mir1 11 i e - : miry1 i e b e' b ak, b akre', mirl ry i e d e, bakifran, biessie:biesien'(filgel)bo', dssie;dsien'del, andel', giessie;giesien'sommar' b e ds s ie : bi e s s i en' nav er', \uassa:vuassan' sdck, ludvvie: ludvien'lave, hj61l', slrayve:suayan,rok,, gdwa;gavan,krok' j ilw i e :j iiw i e n' balte', livv a ; livv an' (renens) vila, dnj ies : dnnj dsan'strdcksena i bakbenet' m annj i e : m annj i e n' sonhustru', linnj a : li'nnj an' linj e, Viixlingsfall 83. Vtixling med klusiler som ingir som forsta element i konsonantkluster tillsammans med klusiler, affrikator eller frikativor. Yaxlingar i grad III-[ inleds med tonlos eller tonande klusil och det senare elementet dubbeltecknat i srad III: kss:ks kssj:ksj ktt:kt kttj:ktj ktts:kts pkk:pk pss:ps pssj:psj s dpkkat : s dpkuv' skaw a', ludpkkiet (luripkkiet) : luapkdv' fl eika isdr, gitp s s i e t : gdpsriv' forfcird ela', vu ap s s a ; vuop s an' djup (pa niit) vipssja:vipsjan 'hdrva', lipssjuot: lipsjuov 'fladdra' ptt:pt pttj:ptj ptts:pts bdd:bd bdd:btl d d b d d a t : d d b duv' kanna'. v ua b d d a ; vuab d an' bro sthila' hdbddie - hdbddie - habrrie ; hdbdien - hdbdien - hdbrien'midlte, Vdxlingsfall 84. Viixling med klusiler och homorgqna nasaler ingir i konsonantkluster diir vdxlingen efter ling vokal i tryckstark stavelse i grad II-I iir distinkt, medan vdxlingen III-II uteblir: bm:bm

17 17 bm:m dn:dn dn:n dnj:dnj dnj:nj gt:g{ grl:rl 'puckel', sj uagrl a : sj uau an' klang' Viixlingsfall B5. Viixling med klusiler och heteroorgana nqsaler ingir i konsonantkluster som har eller sakna inskottskonsonant med vlixling med eller utan inskottskonsonant i oblika former: t.ex. gedbdnie: giebdnien - - geribnie; giebnien.kittel, kdrl'. bdn:bdn gecibdnie:giebdnien 'kittel, kdrr', stdbdnie:stdbdnien,stam (i b6t), bn:bn gecibnie:giebnien'kittei.kdrl,, stdbnie;stabnien,stam(iba0' bdnj:bdnj gecibdnjie: giebdnjien'kittel,karl' bnj:bnj gecibnjie; giebnjien,kittel,kdrl, Vrixlingsfall 86. Viixling med klusiler och likvidor eller halvvokaler inglr i en serie av konsonantkluster med vdxling i grad III-II: bjj:bj bll:bl brr:br gll:gl ri'bjja:ri'bjjan'flote (vid notkil)', habjja;habjan'lukt,,li'bjjd;ti:bjdn 'silverlcjv' steriblla: stiriblan 'stovel', guablla; guablan (overhiingande) brant, seiibrrie:siebrien'sdrlskap',tjdbrruot:tjdbruov 'knida', ribrrie;ribrien'rever' j u gl lu o :j u gluo n' tggla; b am', si' g I I a : si' gl an' mast' Vdxlingsfall BT. Vtixling med sibilanterna s och s7, bildar med klusiler, nasaler, tikvidor och halwokqler en serie konsonantklustrets i grad III-II i vilka ftirsta element dr forldngt i grad III: ssjm:sjm ssjk:sjk ssjv:sjv ssk:sk ssm:sm ssn:sn ssl:srl ssp:sp sst: st SSY:SV recis sjmie : riesj mien'teln (i ndt, not)', gusj mas' slyv' svi'ssjkuo:svi'sjkuon 'piska', tjedssjka;tjirisjkan 'spiinnribba(forhud), gdsjvierdit'brinda nigot (och diirmed flytta foremilet)' s ua s s ka t : s u a s kuv' tugga', gd s s ki e : gd s ki e n' dldr e moster' gu as ma : gua s s ma gan' kaffe', b i s s mi er' bisman' ds snat : dsnuv'vissna, fcirtvina', gassniet ; gasndv' nysa' s i s s 11 i e I e' invdndi g', s i's sr1 dnit'komma in', s i s ry i e b e' irtr e' lii s sp i e : lils p ie n' utlopp fr6n sj o', nd s s ti e : nds tien' sijatna', I as s t a ; l as t an' lov, vis s tie ; vi sti en' lav, vud svi e s'begiirlig (om favoritmat m.m.)'

18 18 Viixlingsfall B8. Viixling medfrikativor; tonande och tonlcisa dentala frikativor bildar med,frikativor, klusiler, nasaler och halwokaler stamkonsonanter med vzixling i grad III-II efter lhng vokal respektive en serie i vilken den tonlosa frikativan ft tiilsamm ans medfrikatiir, nasaler, likvidor och hqlwokalerblldar stamkonsonantaltemativ i grad III eller grad II utan v6xling: tltl: tl dtl:titl dgg:ttg, tlgq:tlgq dw:dv tkk:tk tmm:tm hdd:hdd htl:htl hf:hf hll:hll hn:hn hr:hr hv:hv 'kula', miitkket'krossa' ' muahdddn' (yngre) moster', rihddie : rihddien,slddspir' 'asp (fiskart)' rdhfd : r dhftie' fli:rskinn' ; nuhfale' eldbrand' gi hl lie : gihllien' frstegtw a', gdhl I at ; gdhlluv' inga i en klocka, hdhnies - iihnies 'girig' muahrd : muehrdn'moster' rdhvie - rdhfie:rdhvien - rdhfien'frid, fred', kdhva;kithvan,kaffe, Viixlingsfall 89. Likvidor eller halvvokaler som forsta element ingir i serier fore affrikator, frikativor samt fiire likvidor eller halwokaler, alla med viixling i grad III-II. Ittj:ltj rtts:rts rttj:rtj vtts:vts vttj:vtj jtts:jts jttj:jtj jss:js jssj:jsj lff:lf lss:ls lssj:lsj rff:rf rss:rs rssj:rsj vtttl:vd vss:ys vssj:vsj j ll:jl jrr:jr jw:jv llj : lj lw:lv mdj s s d : mdj s dn' bor da', d dj s s a t ; ddj s Lw' v ar a galen' v dj s sj ie : vdj sj ien' var g; vilddjur' s v d ffi o : s v d lfu o n' sv ala', s ku ffi t ; s kulfuv' blulta' secilssa:sicilsazr 'siillskap', bi'lssa:bi'lsan'fullhhighet (om kalvskinn), vud I s sj ie (vucil s sj ie). vud lsj i en' var (i s6r)' tj arffi o : tj arfuo n' tsblll', d affi e : d arfi e n' Iow ; mos s a' bi'r s s a : bi)r s a;z' b{i s sa', bur s s uo ; bur s u o n, b or s, 'treitrig hanren' nuar s sj uo - nu ads sj uo : nu ar sj uon-nua dsj uo n' stockeld, nying' s u dv d di e (s u civ d d i e ) : s uov di en : s u civ d i e n' tj dr dal' fer)vssie(fec)vssie);fievsien 'fehus', rudvsiie:rucivsien'juver',gtlssa;guvsan,ko, gdvs sj uo : gdv sj uon' hynda' 'sik' filmjolk'

19 1_9 rjj:rj rtry:rv vjj:vj vll:vl, vrr:vr Vrixlingsfall Bi0. Vtixling mellan likvidor eller halvvokalerblldar dels lore nasaler i stamkonsonant med homorgan klusil, dels med /z i konsonantklustrets centrum tvi serie av vilka den forra kan vdxla mellan III-[ eller sakna viixling medan den sistndmnda enbart saknar viixline. jbm:jm jdn:jn jgn:in lbm:lm ldn:ln ldnj:lnj lg4:lry vdn:vn vdnj:vnj vg[:vll rbm:rbm rdn:rdn jhn:jhn lhn:lhn lhv:lhv rhn:rhn rhv:rhv vhn:vhn drbmuo:drbmuon'rrhd', suarbma:suarbman'finger', jecirbmie:jierbmien 'forstilnd', bdrdnie : bdrdnien' pojke', tj ecirdna ; tj icirdnan'(smcir)kzirna' tj dj h n i e : tj dj h n i e n' hacksp ett' tjdlhnietit'stiga upp (om solen)' skillhvuo : slct'lhvuon'is i hundens p51s', mulhv a'molnig' mdr hnd : mdrhndn' marknad' bdrhvie - barhva:bdrhvien - barhvan'as (rivet av rovdjur)' ldvhnie:ldvhnien'tow', jdvhnie:jdvhnien 'harsphf, hecivhnie;hievhnien'spindel' Vrixlingsfall 811. Viixling mellan nasaler bildar frre klusiler och affrikator tre serier av stamkonsonanter i grad III-II, inklusive respektive utan fonemet lw i seriens i konsonantkluster samt i nilsra fall fore sibilanter, vanligen ldnord eller expressiva termer: mkk:mk mpp:mp qkk:qk mttj:mtj ntt:nt nttj:ntj ntts:nts mbb:mb mgg:mg simkkd silmkds ne (ines s. )' sltrgga', j amkhi e tit'blunda' s il mp p a : s i' mp a n' liten ftsk', r dmp p u o : r d mp u o n' b ercim' s k e riq kka : s ki cirl kan' pres ent, gtrv a', b e dr1 kka ; bi dr1 kan' b eink' nj umt tj a : nj u m tj a n' har e', d dmt tj a : d dm tj a n' b orting' sldntta:sldntan'slant', kdntta:kantarz 'ndverkont', recinttd;ricintdn'ranta' r dnttj uo : r dn tj u o n' dr agr en', v e iinttj a : v i cintj an' spcike' vuant t s lt : vuant s dn (iiven : v uci nt s i e s v u an t t s d -)' hcina' sjdmbba:sjdmban'hast',ambbuot:ambuov 'skjuta', slimbbuo;slirnbuon 'trasa' suamggat : suamgij (3pr.pret.)'trdnga in (om smoming)', Ierlmggie'vann'

20 20 {gg:[g ndd:nd njgg:njg mss:ms nss:ns rjss:[s sedrlgguo,sicirlguon 'sang', jdrlgga;ftr]go,,fhnge,, burlgga;burlgan,pnng' ldndda:ldndan'land,mark', bdnddd: bdnddn'bonde', svinddet,piski' vanjggat - varyjggat;vanjgav - varljgav'springa (siirskilt om djur)' gdmssa: gdmsan 'blodpalt', hr)msset'rafsa (en g6ng), rycka 6t sig,, demsset, doppa, ddnssuot: diinsuov'dansa',prinssa;prinsan,prins, birlssame'ldpp' VdxlingsfallBI2. Stamkonsonanter med tre olika konsonanter inledas med likvida, halwokal eller nasql och med s i central position samt klusilen k eller / som sista element. De har stadievtixling i grad. ili-fl. jssk:jsk jsst:jst lssk:lsk berijsskuo:bicijskuon'fcirddrv' berijsstiet: bicijstdv 'frrstora', frydjsstat 'fcirsoka, serilsskape 'sdllskap', lednsska:licinskan'lansman',jdlshies 'falsk' nssk:nsk runsskat'gciragrimaser',spdnsska'vir, nsst:nst kdnsstq:kdnstan 'konsl', tjec)nssta;tjirjnstan 'rjdnst', ftnsstar 'fonster' rysst:4st hirlssta:hirlstan 'hingst' rssk:rsk vsst:vst herirsskuo:hicirskuon'delikatess' rfnsstat:rdvstuv'bola',pruvssta:pruvstan'ptost, Viixlingsfall B13. Atergivnin g av klusiler och affrikator somltingsta stamvarianter samt geminata av ovriga konsonanttyper mellan tryckstark och trycksvag stavelse. jj:jj mm:mm nn:nn rr:rr ss:ss ssj:ssj \ry:yv jijja:jijjan'tatl', sijjie:sijjien'plats', 6jj6:6jjfin'farfar' namma:namman'nam7t', njammat..njammuv'dia', mannat 'gh', mennuv ' jag gir' sirrie'blitbdr', sirrijde ack.pl. 'blflbdr' becissie'ndver', pl. biessieh'nbver, ndverstycken', mi'sslto ldpe' ack.sg. milssuov ri'ssja 'svavel', vilssjuo 'hat', vi'ssjuosne 'iha jilwie'balte', jilwijde ack. pl. 'bdlten', nuwat'braka'

21 21. Appendix C Textprov frin inspelning med rendgaren Bror Brdnnstriim, Mavasjaure skogssameby, Arviesjdvrrie. Juhttdmel ledb m6nna gdjkka iijgiev. Sedan guektte jdbieh die hedjttdme ledb, vijttalrihkkie jdbieh juhttdme2 bdtsuojfdruosne. Dalluoj lij tjuajggame vsdtsieme intdn vuassa b6ktjasne. Die tjuavvarijjuv 3 vddtsiet jalla ajtjuajggat, dislvviek tjuajggat, giessiek vddtsiet barra. Men die ddllie, die ledh duh biilah, uvmasse jshttuoh, tjuavvuot ja tjuavvuoto, men dalluoj die tjuavvaredh s intdn bar, v6dtsiet barra. Giessiek die lin butsh6 duobbiene bijjiene grlssnie die miesiekuv tjuhkkijmeh butsijde.t Die lijmeh gdjkka sdmieh, Mdvassdmieh djdj gdjkh, akttane. Sedan m6nna dlgguv die akttane duj Mdvassdmij. Ryojdnahin intdn. S6mies luejtten die, guh die gijddak nj6laddhtjen, Die luejtten dassds guh die mesijde dlggen medrkkuot miesiekuv, mesijde meiirkkuot. BUhttjen 6lduojde, men die ddllie jis idtjen ndga btihttjieh dlduojde. Jah luejtth die butsjijde8 dassds guh die... guh sarwdjd dlggeh tjuhkket, byobmastallagdhtiet. Muv djttegh die blihttjen giessiek, buhttjen dlduojde. Die ij ledh ndga,,. Na, ndg, akttiek juvrra pryovame btihttjiet ndg'akttieguv. Dalluoj die ryojdnahin jijjabiejviev s miesiekuv. 56mies guh gelggen brihttjiet dlduojde, guhttjadin gdhttuoridjnuoj; luejtten dlduojde bedjvviek gdhttuoridjnuoj jah die vist geddddje. Die brihttjen dlduojde. Vuast5jdelo dj dehkken. Tjuavvaruvll sdgastit guh ektte guh lin dlduojde b6httjiime, die pldgijjin, plagijjin dj gdjtsijd adniet fdruosne, giijtsij jllhtten. Die lin dab medlkkielihttiev gidrdavualldje tsdhkdme, bidjjame. Die duh gdjtsh brihtenl2 jah die lin13 juvkkalamme gdjkka mielkiev, dab dlduonmielkiev. Mirlijmus die se lin nsvk gedjddadamme danne sjaljuosne. Vuassta l' die sjaddij dadne tj6vjiesne. Vargijk se guenttij, vargijk. Sagesmannens uttal eller ordform dr: tluhtt5m; 'luhtt6m; 3 tjuovvarijjuv (*tjuovvurijjuv); atjuovvuot ja tjuovvuou stiuowareeh (*tjuovvuredh); ubetsh; t betsi.lde; t batsli.lde; tiillabieyvieh; 10vuost6jdjttt.iuouurruu; t, b,hi"n; t.lil;