Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 1 1/16 Uppföljning av kapitalförvaltningen dec 2015

Transkript

1 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 1 1/16 Uppföljning av kapitalförvaltningen dec 2015

2 Ledningsstöd och service Nilsson, Oscar, Ekonomichef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/00068 Sida 1 av 1 Uppföljning av kapitalförvaltningen december 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner rapporten Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Kapitalförvaltarna DNB, Danske Capital och Swedbank Robur har lämnat rapport för portföljens sammansättning och avkastning per den 31 december Beslutsunderlag Ledningsstöd och service tjänsteskrivelse Redovisning av kapitalförvaltningen per den 31 december 2015 Jonas Rydberg Kommunchef Oscar Nilsson Ekonomichef Beslutet skickas till: Oscar Nilsson, ekonomichef Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

3 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 2 2/16 Handlingsprogram enligt lagen om Skydd mot olyckor samt styrdokument för kommunens beredskap

4 Bertil Håkanson, Säkerhets- och beredskapssamordnare Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01981 Sida 1 av 2 Förslag till Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Styrdokument för kommunens krisberedskap. Beslutsnivå Kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet Bifogat förslag på handlingsprogram och styrdokument har utvecklats i samverkan med räddningstjänst och säkerhetssamordnare i Skåne Nordosts kommuner och särskilt då med Bromölla, Kristianstad och Osby. Dokumentet har skickats för synpunkter till samtliga kommuner i Skåne Nordost, Höörs kommun samt till Länsstyrelsen i Skåne län. Svar avseende LSO har inkommit från Länsstyrelsen. Enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om kommuners åtgärder inför och vid kris och extraordinära händelser ska varje kommun i Sverige ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Handläggande tjänstemän kom i ett tidigt skede fram till att formulera ett gemensamt handlingsprogram inkluderande styrdokument utifrån de båda lagarna. I dokumentets inledning formuleras syfte och verksamhetsidé. Syftet med kommunens säkerhetsarbete är att skapa säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Verksamhetsidé det säkra och trygga samhället. Handlingsprogrammet/Styrdokumentet avser: Skydd mot olyckor Kommunens riskhantering Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

5 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 I handlingsprogrammets inledning redovisas även organisation och ansvar för kommunens säkerhetsarbete. Föregående mandatperiods handlingsprogram omfattade även kommunens arbete med internt skydd och säkerhetsskydd. Dessa två ämnesområden behandlas i Policy och Riktlinjer för säkerhetsarbetet beslutade av KS och KF Beslutsunderlag Kommunförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till Handlingsprogram och Styrdokument för en säkrare och tryggare kommun. Jonas Rydberg Kommunchef Claes Jansson Räddningschef Beslutet skickas till: Alla avdelningar och verksamheter Kommunens bolag Räddningschef Säkerhets- och beredskapssamordnaren Informationsansvarig

6 För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige DD 1

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Verksamhetsidé det säkra och trygga samhället Arbetssätt, inriktning och uppföljning Organisation och ansvar Skydd mot olyckor Handlingsprogram och tillhörande dokument Övergripande riskbild Förändringar i riskbilden Inriktningsmål... 7 Verksamhetsuppföljning Förebyggande verksamhet m.m Information och utbildning... 7 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)... 7 Tillsyn och tillstånd... 7 Sotning Organisation... 8 Skadebegränsande... 8 Kommunens och den enskildes ansvar... 8 Beredskap för räddningstjänst... 9 Operativ förmåga Samverkan Kunskapsöverföring före, under och efter Olycksundersökningar Vattensäkerhet Varning Alarmering Räddningstjänst under höjd beredskap Styrdokument för kommunens krisberedskap Krishanteringssystemet Mål Risk- och sårbarhetsanalyser Extraordinära händelser Höjd beredskap

8 Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap Planering och genomförande Krisledningsplan Beredskapsplanering Vidarutveckla trygghetspunkter Kriskommunikation Kommunikation och rapportering Geografiskt områdesansvar Krishanteringsråd Övning och utbildning

9 För en säkrare och tryggare kommun 1 Inledning Inför varje ny mandatperiod ska kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), upprätta handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Dessutom ska varje kommun enligt lagen om extraordinära händelser (LEH) ha beredskap och förmåga att hantera kris och extraordinära händelser Östra Göinge kommun har valt att ha ett handlingsprogram som utöver skydd mot olyckor även innefattar styrdokument för kommunens krisberedskap. Kommunens arbete med internt skydd och säkerhetsskydd redovisas i policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet, beslutat av KF och KS Handlingsprogrammet är utvecklat i samverkan med räddningstjänst och säkerhetssamordnare i Skåne nordost kommuner. 1.1 Syfte Syftet med kommunens säkerhetsarbete är att skapa säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 1.2 Verksamhetsidé det säkra och trygga samhället Östra Göinge kommuns verksamhetsidé bygger på att kommun och medborgare tillsammans skapar förutsättningar för ett säkrare och tryggare samhälle. Att arbeta brett med samhällsinriktade och interna säkerhetsfrågor bidrar till att bevara och öka kommunens attraktionskraft. Planering för säkerhet kräver helhetssyn och systematik som bygger på en förståelse hos den enskilde att det är möjligt och nödvändigt att arbeta skade- och olycksförebyggande. Samarbete mellan olika aktörer och systematiskt förebyggande arbete kan reducera riskerna för att olyckor och skador inträffar. Kommunen har ett samordningsansvar för det säkerhetsfrämjande arbetet inom sitt geografiska område och ansvar för att kommunala verksamheter fungerar med så få störningar som möjligt. 4

10 1.3 Arbetssätt, inriktning och uppföljning Varje avsnitt i handlingsprogrammet anger olika inriktningsmål. För att uppnå ett brett engagemang, delaktighet, hög effektivitet och att arbetet på ett enkelt sätt kan följas upp och utvärderas ska produktionsmål och styrande dokument utformas. Produktionsmålen för de olika avsnitten i handlingsprogrammet redovisas i respektive verksamhetsberättelse som varje år utgör underlag för kommunens årsredovisning. De risker som tas upp i handlingsprogrammets olika delar beskrivs inte i mått av hur stora eller små de är. Riskanalyser för en säkrare och tryggare kommun är ett dagligt arbetsverktyg inom säkerhetsarbetet för att kunna bedöma och avgöra hur små och stora risker ska undvikas och hanteras. En aktiv omvärldsbevakning tillsammans med ett brett perspektiv som kännetecknas av realism och verklighetsförankring är en förutsättning för att kunna förebygga och åtgärda risker. Minst en gång per år ska respektive del inom handlingsprogrammet utvärderas. Detta görs genom att varje del följs upp med de mål som redovisats. Kommunens Räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för detta samt statistikredovisning inom sitt område. 1.4 Organisation och ansvar Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt fastställt handlingsprogram. Nämnderna har ansvaret för säkerhetsarbetet inom sina respektive områden. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogram. Samordningsansvar för att helheten i kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt handlingsprogrammet har kommunens räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare. 5

11 2 Skydd mot olyckor Området Skydd mot Olyckor omfattar det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete som avses i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Operativ räddningstjänst lyder organisatoriskt under Kommunstyrelsen såsom räddningsnämnd. Myndighetsutövning i form av tillsyn och tillståndsgivning lyder under Tillstånds- och tillsynsnämnden. Räddningschefen 1 är via kommunchefen underställd Kommunstyrelsen. 2.1 Handlingsprogram och tillhörande dokument Riskinventering (uppdaterad senast 2015) ligger till grund för programmet. Som komplement till handlingsprogrammet finns ett antal styrdokument som räddningschefen har delegation att anta. 2.2 Övergripande riskbild Riskinventering över olyckor som kan föranleda räddningsinsats är utförd Riskbilden är blandad, med störst sannolikhet för trafikolyckor, brand i bostad och brand i det fria. Transportleder som skär genom kommunen (riksvägar) gör att det även finns risk för större transport- och trafikolyckor där farligt gods-transporter kan vara inblandade. Ett flertal större och mindre vattendrag ger risk för drunkningsolyckor. Inom vissa av de större orterna finns större tillverkningsindustrier med bl.a. hantering och lagring av trävaror. I Sibbhult finns gasolcistern för lokal nätdistribution av gasol. Utifrån riskbilden har förberedelser för räddningsinsats, utbildning och övningar genomförts och i förekommande fall har styrdokument/utryckningsbestämmelser för aktuellt område tagits fram. 2.3 Förändringar i riskbilden Antalet tillverkningsindustrier är färre än tidigare. Samtidigt finns då flera större och mindre lokaler där det i framtiden kan komma att bli annan och blandad verksamhet och där uppföljning kan behöva göras. Ökade flyktingströmmar gör att fler tillfälliga och provisoriska boenden kan komma att skapas vilket ställer ökade krav inom tillsyn, utbildning, information och skadeavhjälpande planering kopplat till dessa boenden. 1 Räddningschefen ska ha behörighet att vara räddningsledare (vara utbildat befäl). Målsättningen är att räddningschefen ska ha: - Brandingenjörsutbildning enligt högskoleförordningen (1993:100) och MSB:s påbyggnadsutbildning RUB eller motsvarande tidigare utbildning. Eller: - Annan adekvat utbildning och där särskild vikt tas till personliga lämpligheter, kompetens, erfarenhet och övrig utbildningsnivå. 6

12 2.4 Inriktningsmål För alla som bor, verkar eller vistas i kommunen, skall behovet av säkerhet, trygghet och stöd lösas genom att: Risker inom kommunen identifieras genom årlig revidering av den kommunala riskbilden Förebyggande arbete utförs bl.a. genom årlig tillsynsplan samt riktade åtgärder Utbildning och information genomförs Säkerhetsfrågor beaktas vid all planering och skall genomsyra samhällsplaneringen Kommunen har grundläggande lednings- och handlingsförmåga genom årligen återkommande övningar och utbildningar Vara en kommun med hög vattensäkerhet Skåne läns gemensamma strategi för Stärkt brandskydd för enskilda ska anpassas till Östra Göinge kommun inom områdena förekomsten av brandvarnare, den enskildes behov förmåga att förebygga och hantera brand och personer med speciella behov. Verksamhetsuppföljning Utifrån kommunens fokusområde och verksamhetsområde inom Produktion följs verksamheten upp och utvärderas. 2.5 Förebyggande verksamhet m.m. Information och utbildning Information och utbildning är en viktig och stor del av det förebyggande arbetet. Kontakten sker genom utbildningar anpassade för enskilda, företag, föreningar och organisationer samt i de dagliga möten räddningstjänstpersonal har med samhällsmedborgarna. Prioritet läggs särskilt på elever i åk 2, 5 och 8 samt kommunal personal. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten bedriver ett aktivt informations- och utbildningsarbete för att stötta ägare av byggnader och nyttjanderättshavare att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). För alla byggnader inom kommunen gäller att utrymningssäkerheten ska vara betryggande, miljön ska vara väl brandskyddad och säker genom att SBA ska bedrivas. Tillsyn och tillstånd Räddningstjänsten är kommunal tillsynsmyndighet enligt Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) och Lag om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Ansvarig nämnd är Tillstånds- och tillsynsnämnden. Styrdokument i form av tillsynsplan tas fram övergripande för en fyraårsperiod och planeras i detalj varje år med utgångspunkt från riskbilden. Räddningstjänsten är även den myndighet där tillstånd enligt LBE hanteras. För tillsyn finns personal med brandingenjörskompetens och Förebyggande 1/Tillsyn A. Även övrig operativ personal deltar i det förebyggande arbetet. Tillståndsgivning är delegerad till personal med brandingenjörskompetens. Vid behov begär räddningstjänsten s.k. skriftlig redogörelse i samband med tillsyn. 7

13 Avdelningen för samhällsbyggnad har ansvar för att säkerhetsfrågor beaktas i samband med planläggning och byggnation. Räddningstjänsten är delaktig i samhällsplanering och utveckling och kan ge stöd och råd till samhällsbyggnadsavdelningen. Sotning Kommunen har ansvar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs. I kommunen är en entreprenör, Sotaren Sandher & Co, utsedd att utföra sotning och brandskyddskontroll, med delegation från tillsyns- och tillståndsnämnden. Enligt LSO får kommunen medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Räddningstjänsten är tillståndsgivande myndighet med delegering till tjänstemän inom förvaltningen. 2.6 Organisation Räddningstjänsten har deltidsanställd personal med styrkor på två orter: Broby och Sibbhult. Genom civilrättsligt avtal med Kristianstads kommun tillgodoses räddningschef, personal för myndighetsutövning, ledning, tillgång till högre befäl, övningsplanering och utbildning m.m. Skadebegränsande Räddningstjänsten ska organiseras, planeras och ledas så att skadebegränsande åtgärder kan sättas in inom godtagbar tid. Kommunens och den enskildes ansvar Den enskilde har det primära ansvaret för och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och att inte förorsaka olyckor. Det åligger var och en att vidta skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd. Först om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan ingripa med en räddningsinsats vid olyckshändelser eller överhängande fara för en olyckshändelse inträder skyldighet för staten eller kommunen att ingripa genom räddningstjänst. 8

14 Beredskap för räddningstjänst Följande räddningsstyrkor med angiven personal ska ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan: Styrka från Styrka minst Längsta anspänningstid Broby BfD+4 BmD 5 minuter Sibbhult BfD+4 BmD 5 minuter Kristianstad, via avtal Styrka med betryggande storlek och kompetens beroende på insats, finns BM+BfH+6 Bm 90 sekunder Samverkan Skåne NO Regionsgemensam 90 sekunder VBI, utgår från Kristianstad Kommentar: BmD/BmH = Brandförman del-/heltid, befäl ledningsnivå 1 BM = Brandmästare, befäl ledningsnivå 2 VBI = Vakthavande brandingenjör, befäl ledningsnivå 3 BmH = Brandman heltid BmD = Brandman deltid För de norra delarna av kommunen täcks behovet av högre befälskompetens, ledningsnivå 2, via avtal med Räddningstjänsten Osbys befälsberedskap. Detta gäller för en geografisk linje strax söder om Glimåkra tätort. 9

15 Ankomsttider efter larm anges på kartan nedan: Ankomsttid 0-9 minuter Ankomsttid 9-19 minuter Ankomsttid minuter Ankomsttiderna är angivna för när styrka om lägst 1+4, styrka som självständigt kan genomföra livräddande insats via rökdykning, är på plats. Räddningstjänstens styrkor i Broby och Sibbhult är dimensionerade för detta. 10

16 Operativ förmåga Organisationen är anpassad för att med egna resurser kunna hantera vanligt förekommande olyckor och en förmåga att kunna leda och samverka med tillkommande resurser i händelse av en större olycka. Samverkan i Skåne Nordost och med kommuner i övriga Skåne är nödvändiga vid större, långdragna och komplicerade insatser. Styrdokument finns för räddningsstyrkornas förmåga och operativa mål, operativ kompetens och övergripande målsättning för övning. Samverkan Vid olyckor samt i arbetet före och efter en olycka finns ett behov av samverkan med andra myndigheter och resurser. Det kan röra sig om förstärkning av räddningsresurser från andra närliggande räddningstjänster men även andra organisationer som agerar vid en olycka. Inom Skåne Nordost finns ett långtgående operativt samarbete med räddningshjälp, gemensamma ledningsnivåer och gemensamma stabsresurser. Inom Skåne finns gemensamma resurser som stabsfunktionen Stab Skåne, samägda kem- och miljöresurser och avtal om släck- och räddningshjälp mellan kommunerna. Vakthavande brandingenjör (VBI) är även den tjänsteman i beredskap (TIB) som utgör knapptryckarfunktion t.ex. vid befarade väderstörningar. I första hand görs detta via kommunens säkerhetssamordnare, i andra hand, om denne inte kan nås, agerar VBI enligt särskild instruktion. Kunskapsöverföring före, under och efter Olyckans skeenden, före, under och efter, ska ses som en helhet. Inom räddningstjänsten ska detta genomsyra hela arbetssättet. Olycksundersökningar Huvudsyftet med att genomföra olycksutredningar i Kristianstads och Östra Göinge kommun är att erfarenheterna skall öka kommunernas förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. En olycksutredning görs i syfte att: Hitta orsaker till olyckor för att förhindra att de uppstår igen. Hitta orsakerna till olyckors konsekvenser för att kunna mildra framtida olycksförlopp. Utvärdera räddningsinsatsen för att få svar på frågan om målet med räddningstjänstens insats har uppnåtts, dvs. att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Utvärdera räddningsinsatsens genomförande för att få underlag för planering av övningsverksamhet, vid utvecklandet av metod och teknik och vid planering inför framtida räddningsinsatser. Särskilt fokus ligger på att följa upp olyckstypen brand i bostad. 11

17 Vattensäkerhet Inom sjöar och vattendrag ansvarar den kommunala räddningstjänsten för räddningsinsatsen. Särskild utrustning finns för ytlivräddning, för sjöar och vattendrag. Varning Planering och utrustning för att varna allmänheten via t.ex. Viktigt Meddelande till Allmänheten finns inom kommunen. Signalanordningar finns i Broby, Hanaskog och Knislinge. Alarmering Allmänheten alarmerar räddningstjänsten via 112. Vid längre avbrott eller störningar i tele och mobilnätet vidtas särskilda åtgärder för att allmänhetens alarmering av räddningstjänst ska säkerställas, så som information via lokalradio och utplacering av fordon utrustade och bemannade för radiokommunikation. I anslutning till brandstationerna i Sibbhult och Broby kan larmning göras via utvändiga larmskåp. Räddningstjänst under höjd beredskap Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i huvudsak på kommunens fredstida organisation och ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför en situation med höjd beredskap genomförs utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. 12

18 3 Styrdokument för kommunens krisberedskap Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelsen om kommuners krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Kommunens krishantering omfattar kommunens krisberedskap enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Styrdokumentet redovisar det arbete som ska genomföras i kommunen under perioden Dokumentet beskriver hur kommunen ska arbeta för att reducera eller ta bort risker, samt effektivisera krisberedskapen, med målet att kontinuerligt kunna bedriva samhällsviktig verksamhet. Krishanteringssystemet Det av regeringen fastställda nationella krishanteringssystemet grundas på en helhetssyn för hela hotskalan fred krig. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig. Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. 3.1 Mål Inriktningen är att skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser. Kommunen ska: ha god kunskap om risker och sårbarhet planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen samordna all krishantering i sitt geografiska område Styrande dokument för krisberedskap är kommunens risk- och sårbarhetsanalys, krisledningsplan, reglemente för krisledningsnämnd och riktlinjer för säkerhetsarbetet. Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska arbeta med att identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dess konsekvenser skulle kunna påverka kommunal samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet sammanställs i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och fastställs. 13

19 Extraordinära händelser Terrorhandlingar, klimatförändringar, epidemier, naturkatastrofer, längre avbrott i försörjningssystem och sårbara IT-system är exempel på tänkbara hot för en kommun. Hotbilden kan förändras snabbt och inträffade händelser visar att det otänkbara sker. Höjd beredskap Kommunen har som en del i det civila försvaret till uppgift att lämna stöd till försvarsmakten. Samhällets planering för civilt försvar återupptas under perioden 2016 till I avvaktan på statsmakternas direktiv om kommunernas förberedelser för höjd beredskap, görs bedömningen att kommunen har en grundläggande förmåga till civilt försvar genom arbetet för att hantera extraordinära händelser i fredstid. Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap Mandatperiod Länsstyrelse Kommun RSA 31 okt Lsty Exkl. indikatorer Styrdokument 31 dec Lsty Besöka och informera politiker i kommunerna Stödja och samordna Genomföra åtgärder Årsuppföljning krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer Uppdatera planering/styrdok Uppföljning av kommunerna Stödja och samordna RSA 31 okt MSB, RK Årsuppföljning Krisberedskap 31 okt RK, MSB Genomföra åtgärder Årsuppföljning krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer Uppdatera planering/styrdok Uppföljning av kommunerna Stödja och samordna RSA 31 okt MSB, RK Årsuppföljning Krisberedskap 31 okt RK, MSB Genomföra åtgärder Årsuppföljning Krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer Uppdatera planering/styrdok Uppföljning av kommunerna Stödja och samordna RSA 31 okt MSB, RK Årsuppföljning Krisberedskap 31 okt RK, MSB Informera och stödja kommuner och Lsty Informera och stödja kommuner och Lsty Informera och stödja kommuner och Lsty Informera och stödja kommuner och Lsty MSB NRFB 15 mars RK Uppföljning anslag 2:4 RK NRFB 15 mars RK Uppföljning anslag 2:4 RK NRFB 15 mars RK Uppföljning anslag 2:4 RK Förkortningar i processkartan: RSA Risk och sårbarhetsanalys NRFB Nationell risk och förmågebedömning Lsty Länsstyrelsen RK Regeringskansliet 14

20 3.2 Planering och genomförande Nedan följer en beskrivning av de förbyggande åtgärder som skall genomföras under mandatperioden , utan inbördes ordning. Dessa åtgärder syftar till att reducera eller helt ta bort de risker och sårbarheter som delvis identifierats i kommunens existerande riskoch sårbarhetsanalys. Åtgärderna syftar även till att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet Krisledningsplan För varje mandatperiod ska en ny krisledningsplan tas fram i kommunen. Innevarande mandatsperiods krisledningsplan antogs av KF Planen beskriver hur kommunen organiserar sig vid en kris eller extraordinär händelse, platser, ansvar, roller samt hur kommunen ska bedriva intern och extern kriskommunikation. Beredskapsplanering Beredskapsplaneringen bygger på risk- och sårbarhetsanalyser på flera nivåer i samhället. Analysarbetet bedrivs i tvärsektoriellt sammansatta olika grupper. Utfallet av risk- och sårbarhetsanalyserna utgör grunden i beredskapsplaneringen. Krisplaner tas fram för verksamheter som alltid måste fungera. Dessa utformas så generellt att de kan utgöra stöd även vid oförutsedda händelser. Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga och beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. Åtgärder för klimatanpassning ska beaktas i kommunens planering för krishantering. Beredskapsplanering för att hantera och mildra konsekvenserna av skyfall ska genomföras. Social oro är en företeelse i samhället som ökar. Åtgärder för att förebygga social oro sker i samråd med polisorganisationen och länsstyrelsen. Vidarutveckla trygghetspunkter Trygghetspunkter i kommunen ska snabbt kunna öppnas vid kris och säkerställa stöd och information till allmänheten. Personal vid trygghetspunkter ska utbildas och övas. Kriskommunikation Riktlinjer och rutiner för hantering av kriskommunikation ska utvecklas och andra berörda samhällsviktiga verksamheter ska beaktas i arbetet. Kommunikation och rapportering Säkra och höja redundansen på kommunikationsvägar för samhällsviktiga funktioner genom utnyttjande av Rakel och WIS. Geografiskt områdesansvar Områdesansvaret innebär att kommunen under en krissituation skall vara det organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas inom det egna geografiska området. 15

21 Krishanteringsråd För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar skall ett regionalt krishanteringsråd inom Skåne Nordost finnas. Med vissa aktörer sker ett mer långtgående och direkt samarbete, till exempel länsstyrelsen, andra kommuner, leverantörer av el och värme, särskilt känsliga objekt, försvarsmakten och frivilligorganisationer. Övning och utbildning Krisledningsorganisationen utbildas och/eller övas varje år. Genom att utbilda och öva såväl förtroendevalda som tjänstemän ökar kommunens beredskap och förmåga att hantera kriser. Utbildningar och övningar planeras och genomförs i samverkan inom Skåne nordost. Under mandat perioden ska följande genomföras/har genomförts: 2015 Utbildningsdag med nya förtroendevalda 2016 Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med kriskommunikatörerna Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med POSOM Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med kommunalteknisk försörjning och kriskommunikation. Samtliga övningar utvärderas och erfarenheter tillvaratas. 16

22 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 3 3/16 Utredning angående delade turer inom äldreomsorgen

23 Verksamhet Brännlund Katarina, HR-chef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/00709 Sida 1 av 2 Utredning angående delade turer inom äldreomsorgen Förslag till beslut Vid arbetstidsförläggning samt vid införandet av önskad sysselsättningsgrad ska förvaltningen eftersträva att delade turer minimeras utifrån verksamhetens behov och att antalet ofrivilliga delade turer blir så få som möjligt inom äldreomsorgen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet fick förvaltningen i uppdrag att se över förutsättningarna att ta bort de delade turerna inom äldreomsorgen och därefter påbörja detta arbete under Det finns idag inte rätt förutsättningar för att på ett effektivt sätt kunna bemanningsplanera eller hantera effekten av icke delade turer. Beslut är redan fattat om att medarbetare i Östra Göinge Kommun skall kunna erbjudas Önskad sysselsättningsgrad och man måste i det arbetet inkludera arbetet med att få bort/minimera delade turer. Utifrån erfarenheter från andra organisationer som arbetat med önskad sysselsättningsgrad och avskaffande av delade turer kan man konstatera att det finns en stor risk att lösningar som möjliggör Önskad sysselsättningsgrad motverkar ett avskaffande av delade turer varför dessa frågor inte bör hanteras var för sig. För att möjliggöra ett införande av Önskad sysselsättningsgrad och ett avskaffande av delade turer så måste förvaltningen tänka i nya banor och se över verksamheten och befintliga strukturer. Arbetstoppar kan behöva kapas för att få till ett mer jämt bemanningsbehov. För att lyckas med detta behöver såväl chefer och andra nyckelpersoner i verksamheten rustas med kunskaper inom produktionsplanering och bemanning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

24 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Ärendet En arbetsgrupp med företrädare från flera olika verksamheter bland annat från Stöd och Omsorg, HR, Utveckling och Ärendehantering och Produktionsstöd har samlats och diskuterat kring hur man kan gå tillväga för att helt eller delvis få bort delade turer. Även statistik från våra personalsystem har inhämtats. En delad tur består av två arbetspass som infaller samma dygn och är separerade med minst 2 timmar och där ena passet innehåller för verksamheten vanligt förekommande morgonarbete och för andra arbetspasset vanligt förekommande kvällsarbete. Längden på passen var för sig varierar från 2,5 till 8,5 timmar. Delade turer på grund av till exempel möte som infaller utanför ordinarie arbetstid är inte med i kalkylen. Enligt ovanstående definition förekommer delade turer i verksamheterna Hemtjänst och Särskilt boende. Det finns idag 31 delade turer i dessa verksamheter per vecka. Att separera passen i en delad tur och således göra om en delad tur till två pass renderar i att det ena passet i snitt blir ca 5,5 timmar långt och det andra ca 4 timmar. De delade turerna är förlagda på helger. Tänker man sig att man bemannar bort 4 timmar av varje delad tur skulle det under ett år motsvara ca 3,35 årsarbetare tillika en kostnad på 1 235,5 tkr. Dock krävs 30 olika personer som jobbar varannan helg vilket ger en tjänstgöringsgrad per tjänst på 0,11 (11 %) varför en sådan lösning inte överensstämmer med beslutet om att införa önskad sysselsättningsgrad. Beslut är redan fattat om att medarbetare i Östra Göinge Kommun skall kunna erbjudas Önskad sysselsättningsgrad och man måste i det arbetet inkludera arbetet med att få bort/minimera delade turer. Det är en stor risk att lösningar som möjliggör Önskad sysselsättningsgrad motverkar ett avskaffande av delade turer varför dessa frågor inte bör hanteras var för sig. Jonas Rydberg Kommunchef Katarina Brännlund HR-chef Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

25 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 4 4/16 Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal

26 Samhällsbyggnadsavdelningen Liedman, Kenneth, Enhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01657 Sida 1 av 1 Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Sedan gäller nya förutsättningar för markanvisningar och exploateringsavtal genom ändringar i Plan- och bygglagen samt ny lag om kommunala markanvisningar (SFS 2014:899). Det ställs krav på kommuner att upprätta riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal som rör genomförande av detaljplaner. En kommun som avser att göra markanvisning eller ingå exploateringsavtal skall ha stöd av i kommunen antagna riktlinjer för detta. Samhällsbyggnadsavdelningen har upprättat förslag till Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsavdelningens tjänsteskrivesle Förslag till Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Jonas Rydberg Kommunchef Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kenneth Liedman Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 5 5/16 Krav på p-skiva på tidsbegränsad parkering

37 Samhällsbyggnad Liedman, Kenneth, Enhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/00069 Sida 1 av 2 Krav på användning av p-skiva på tidsbegränsad parkering Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att införa krav på användning av parkeringsskiva eller motsvarande vid parkering på gatumark och allmän plats med tidsbegränsad parkering samt uppdrar åt kommunchefen att successivt verkställa erforderlig förändring av berörda trafikföreskrifter Beslutsnivå Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadsavdelningen Beskrivning: Så här använder du p-skivan Ärendet I kommunens bykärnor finns parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering. Tidsbegränsningen har införts för att främja lokal handel och näring genom god tillgänglighet på p-platser nära affärer och näringsställen. Samhällsbyggnadsavdelningen får dock upprepade klagomål på att parkeringsreglerna inte efterlevs. Tidsbegränsade p-platser används i hög grad av busspendlare och som boendeparkeringar av närboende, medan 24- timmars parkeringar står tomma. Problemet är särskilt påtagligt inom pakeringszonen vid Västra Järnvägsgatan och Torggatan i Broby. Efter flyttning av bussterminalen i Knislinge kommer också klagomål på bristande parkeringsdisciplin på tidsbegränsade p-platser vid Brobyvägen. Östra Göinge kommun har sedan maj månad 2012 infört kommunal parkeringsövervakning inom tättbebyggt område för att förbättra trafiksäkerhet och öka tillgänglighet till tidsbegränsade parkeringsplatser i byarnas centra. Avtal har slutits med Kristianstads kommun, innebärande att parkeringsvakter från Kristianstads kommun utför parkeringsövervakningen i Östra Göinge. Det går inte att skapa en effektiv övervakning av parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering om det inte ställs krav på användning av så kallad p-skiva. P-vakterna måste i så fall dokumentera hjulställningar och återkomma efter till exempel två timmars intervall, Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

38 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 vilket ofta inte är praktiskt möjligt med tanke på det geografiska området och avtalad tid för parkeringsövervakningen. Följden har blivit att parkeringsdisciplinen är mycket dålig. För en förbättrad övervakning av parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering behöver ett krav på användande av p-skiva införas. Användande av p-skiva regleras i Trafikförordningen 3 kap. 49. Krav på p-skiva eller motsvarande innebär att tiden för uppställningens början skall anges, räknat från närmast följande halvtimme, väl synligt framtill i det parkerade fordonet. Saknas särskild p-skiva kan starttiden för uppställningen anges på en vanlig papperslapp innanför vindrutan. Kommuner som inte tar ut parkeringsavgifter har oftast krav på p-skiva eller motsvarande för att få önskad rotation på centrala p-platser, till exempel Osby, Älmhult, Bromölla, Sölvesborg. Ansvarig företrädare för Konsum i Broby har önskemål om att krav på P-skiva ska införas för att förbättra parkeringssituationen. Fastighetsägare och näringsidkare vid Brobyvägen-Åstringavägen i Knislinge ställer krav på att P-skiva ska gälla för att acceptera planerad förändring på Åstringavägen. Kostnaden för en P-skiva med reklamtryck beräknas till ca 3-5 kr/st, beroende på antal. P- skivor med kommunalt budskap kan lämpligen tillhandahållas gratis via butiker. Jonas Rydberg Kommunchef Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Närpolisen, Broby Kenneth Liedman

39 Så här använder du P-skivan Sätt visaren på närmast kommande hel- eller halvtimme. Skivan ska läggas väl synlig innanför framrutan. Inställningen får inte ändras under pågående parkering. Parkeringsvakterna kan av skivans markering se om bilen stått för länge. Parkering innan tidsbegränsning Vid parkering innan tidsbegränsningen börjar ska du markera det klockslag som gäller för tidsbegränsningen. Om du till exempel parkerar klockan 7.30 på en plats som har tidsbegränsning från klockan 9 ställer du in skivan på 9. Om du saknar P-skiva Om du saknar en P-skiva går det bra att använda en P-skiva från en annan ort. Om du helt saknar en P-skiva går det också bra att skriva en lapp med tiden när du kom och lägga lappen väl synlig i fönsterrutan på bilen. Om tiden överskrids Om du bryter mot parkeringsreglerna, överskrider tiden för hur länge du får parkera eller låter bli att använda P-skiva där det krävs, riskerar du att få betala en avgift för felparkering.

40 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 6 6/16 Avtal om fastighetsreglering med Tarkett AB

41 Samhällsbyggnadsavdelningen Liedman, Kenneth, Enhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01927 Sida 1 av 1 Avtal om fastighetsreglering med Tarkett AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till avtal om fastighetsreglering och servitut med Tarkett AB och uppdrar åt kommunchefen att teckna avtalet. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Östra Göinge kommun planerar anläggning av bussgata på före detta banvallen i centrala Hanaskog. Arbetena beräknas starta våren För att skapa en rationell fastighetsbildning och goda förutsättningar för bussgatan krävs en fastighetsreglering mellan kommunen och Tarkett AB i samband med kommunens övertagande av banvallsområdet från Trafikverket. Samhällsbyggnadsavdelningen har upprättat ett förslag till avtal om fastighetsreglering och servitut med Tarkett AB. Förslaget ger även Tarkett AB möjlighet att trafikera del av den nya bussgatan och Byavägen med norrgående lastbilstrafik. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsavdelningens tjänsteskrivelse Förslag till Avtal om fastighetsreglering och servitut Jonas Rydberg Kommunchef Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kenneth Liedman Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

42

43

44

45

46

47

48 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 7 7/16 Försäljning av Stopet 10,11 och 12

49 Samhällsbyggnadsavdelningen Arvidsson, Henrik, Biträdande enhetschef Tel: Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01892 Sida 1 av 1 Försäljning av Stopet 10, 11 och 12 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att sälja bostadsfastigheterna Stopet 10, 11 och 12 till Göingehem AB enligt villkor i förslag till köpekontrakt. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Göingehem AB söker tomtmark i Hanaskog för att uppföra kedjehus. Bolaget vill köpa fastigheterna Stopet 10,11 och 12 för detta ändamål. Bolaget avser uppföra två stycken kedjehus med en total BTA-yta på 360 kvm. Samhällsbyggnadsavdelningen bedömer marknadsvärdet på fastigheterna till 550 kr/kvm BTAyta och föreslår därför att Stopet 10, 11 och 12 säljs för kr Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsavdelnings tjänsteskrivelse Förslag till köpekontrakt Kartskiss med utmärkning av Stopet 10,11 och 12 Jonas Rydberg Kommunchef Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Kenneth Liedman Henrik Arvidsson Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

50 Stopet 10, 11 och 12

51 1/3 Köpekontrakt Säljare Östra Göinge kommun Storgatan Broby Köpare Göingehem AB Box Sibbhult Överlåtelseobjekt Överlåtelseförklaring Köpeskilling Fastigheterna Östra Göinge, Stopet 10 om 928 kvm, Stopet 11 om 933 kvm och Stopet 12 om 970 kvm, i det följande benämnda fastigheten Säljaren överlåter och försäljer härmed fastigheten till köparen. Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling av ETTHUNDARNITTIOÅTTATUSEN KRONOR ( kr) Tillträdesdag Tillträde sker Köpeskillingens erläggande Äganderättens övergång Inteckningar, servitut och nyttjanderätter Köpeskillingen betalas kontant i dess helhet senast på tillträdesdagen. Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först sedan köpeskillingen till fullo erlagts. Säljaren garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av inteckningar. Säljaren garanterar att fastigheten inte belastas av servitut och nyttjanderätter utöver vad som framgår av fastighetsregistret per kontraktdagen. Köparen är medveten om att servitut och nyttjanderätter gäller på samma villkor som för säljaren. Fördelning av utgifter och inkomster mm Fastigheternas skick Säljaren skall betala avgifter/utgifter för fastigheten om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten till köparen. Fastigheten överlåtes i det skick den är på tillträdesdagen. Några andra särskilda utfästelser från säljaren sida, vare sig skriftliga eller muntliga, utöver vad som framgår av detta kontrakt, har ej lämnats. Köparen, som beretts tillfälle att undersöka fastigheten, förklarar sig godta fastighetens skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund av eventuella fel eller brister i fastigheten.

52 2/3 Skada Omfattning Överlämnande av handlingar Utväxling av kontrakt Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller försämras före tillträdesdagen. Detta köpekontrakt reglerar uttömmande parternas avtal vad gäller fastighetsöverlåtelsen och förklarar sig såväl köparen som säljaren icke ha lämnat någon uppgift eller träffat något muntligt avtal avseende denna överlåtelse vid sidan av kontraktet. Sedan köpeskillingen blivit till fullo erlagd och köparen uppfyllt eventuella övriga förpliktelser enligt detta avtal skall säljaren till köparen överlämna kvitterat köpebrev avseende fastigheten. Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav säljare och köpare tagit var sitt.

53 3/3 Säljarens underskrift Broby Datum: För Östra Göinge kommun... Kenneth Liedman Jonas Rydberg Enhetschef Kommunchef Bevittnande Ovanstående säljares namnteckning bevittnas:.. Namn Namn.. Namnförtydligande Namnförtydligande Köparens underskrift Sibbhult Datum: För Göingehem AB.... Henrik Loveby Jerker Westdahl VD Styrelseordförande Bevittnande Ovanstående köpares namnteckning bevittnas:.. Namn Namn.. Namnförtydligande Namnförtydligande

54 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 8 8/16 Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning

55 Samhällsbyggnadsavdelningen Wendel, Caroline, Energi- och klimatrådgivare Caroline Tjänsteskrivelse Dnr TT 2015/00321 Sida 1 av 1 Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2016 Förslag till beslut Verksamhetsplanen godkänns avseende energi- och klimatrådgivning för Beslutsnivå Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsavdelningens tjänsteskrivelse Förslag på verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2016 Ärendet För planering av verksamheten avseende energi- och klimatrådgivning upprättas årligen en verksamhetsplan. Energimyndigheten uppmuntrar att denna godkänns av berörd nämnd. Östra Göinge kommun delar energi- och klimatrådgivare med Hässleholm kommun vilken finansieras genom ett årligt stöd från Energimyndigheten enligt SFS 1997:1322. Inför varje ansökan upprättas en verksamhetsplan enligt Energimyndighetens krav. Energi och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt förutsättningar för att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Den kommunala energi och klimatrådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer. Jonas Rydberg Kommunchef Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Caroline Wendel, energi- och klimatrådgivare Lina Rosenstråle, miljöstrateg Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

56 Samhällsbyggnad Caroline Wendel, Energi- och klimatrådgivare ostragoinge.se Tel: Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning Kommun Östra Göinge kommun 2. År Budget Statligt bidrag kr Kommunala medel - Summan av de två posterna ovan kr 4. Förkortningar EKR EKR-nätverk EKS EK Energi- och klimatrådgivare Energirådgivarna i Skånes nätverk Energikontoret Skåne Energikontor (vilket som helst) 5. Prioriterade områden och verksamhetsmål A. Prioriterade områden Små och medelstora företag. Bostadsrättsföreningar och organisationer Privatpersoner Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

57 Sida 2 av 5 Energieffektivisering Förnybar energi B. Verksamhetsmål 10 rådgivningsbesök hos företag, bostadsrättsföreningar och organisationer. 50 rådgivningssamtal via telefon och e-post. Delta vid minst 4 mässor eller evenemang. C. Fyll i planerade aktiviteter i tabell enligt nedan. Målgrupp Samarbetspartner Aktivitet Mål Tid & Plats Företag Miljöinspektörer Energirådgivning på företag, Bostadsrättsföreningar EKR-nätverk hos bostadsrättsföreningar besök och organisationer inkl. Organisationer besök inom EPBD2 Företag EK 1. Utbildning inom Organisationer EKR-nätverk kylområdet via EK kontakt Värme >20 kw Miljöinspektörer 2. Uppsökande verksamhet er Kyla>12kW enligt EU-direktivet EPBD2 EPBD2 Allmänheten Europa direkt Earth hour Ca 20 Earth hour, Miljökontoret st 19 mars 2016 Medverka i en gemensam aktivitet Hässleholm och Östra Göinge kommer EKR vara i Hässleholm. Prioriterat område Energieffektivisering Energieffektivisering Energieffektivisering Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

58 Sida 3 av 5 Förnyelsebar Allmänheten i EK Sprida information om Ca 20 Solardays, maj energi HLM och ÖG Solbranschen solenergi st 2016 EKS Europa direkt Medverka i en gemensam aktivitet Hässleholm och Östra Göinge. Allmänhet i Europa Direkt Sprida information om Ca 50 Sustainable HLM och ÖG hållbarhet och klimatet st energy week, juni 2016 Medverka i en gemensam aktivitet Hässleholm och Östra Göinge. Energi- Allmänhet, EK Borgeby fältdagar Ca 20 Juni 2016 effektivisering, Lantbruk EKR-nätverket st Förnyelsebar energi, Transporter Energi- Företag EK Jakt och fiskemässan Ca augusti effektivisering, Lantbruk EKR-nätverk st 2016 Förnyelsebar energi, Transporter Transporter Allmänheten EK Sprida information om Ca 20 Trafikantveck Skolor Kommunen hållbara transporter st an Företag Länstrafiken september Organisationer EKR-nätverk Medverka i en gemensam 2016 I HLM och ÖG Europa direkt aktivitet Hässleholm och Östra Göinge. Energi- Privatpersoner Telefonrådgivning effektivisering, Företag persone Förnyelsebar Organisationer r energi, Transporter Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

59 Sida 4 av 5 6. Uppföljning och utvärdering Effekterna av verksamheten kommer under året att följas upp genom att: Samtal- och deltagarstatistik förs på inkomna telefonsamtal, e-post, mässor och andra aktiviteter, rapporteras in via energimyndighetens interna sida för EKR- Kontakten. Vid behov kontaktas rådsökande igen för en uppföljning. Företag och organisationer: Vid besök ges förslag på förbättringsåtgärder. Besök rapporteras in via energimyndighetens interna sida för EKR- Kontakten. Uppföljning görs vid behov eller i samband med kommande års tillsynsbesök. 7. Organisation A. Ange hur energi- och klimatrådgivningen bedrivs: Energi- och klimatrådgivningen bedrivs av Caroline Wendel som har gått Energimyndighetens obligatoriska grundutbildning för energirådgivare. Energioch klimatrådgivningen bedrivs gemensamt i Hässleholms och Östra Göinge kommun. Hässleholms kommun är huvudman med arbetsgivaransvar. B. Ange var energi- och klimatrådgivningen är placerad i kommunen: Energi- och klimatrådgivningen är placerad på Samhällsbyggnad. C. Ange hur många procent av en heltid som energi- och klimatrådgivningen utgör: 36 % 8. Genomförande Privatpersoner och företag når energirådgivningen via ett kommunalt telefonnummer och e-post. För att uppfylla Energimyndighetens krav kommer 5 företag, bostadsrättsföreningar och organisationer kontaktas som uppfyller kraven för EUdirektivet EPBD2. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb: